torsdag, december 13th, 2007...12:18 f m

Kristi Kropp: En väldig jätte

Kommentarer Läs med webReader

Det började med ett svar till Eva-Maria. Upplever att mitt svar hör hemma här, då hon väckte till liv en gammal vision jag bara delat en gång tidigare. Delar nu med mig en profetisk syn, för första gången här på Aletheia. Det finns en risk med att “blotta sig” på detta vis men, visionen är värd den risken. “Pröven allt” gäller givetvis även här.

Eva-Maria skrev i en kommentar till “Okunskapen – vems fel?”:

“Om man alltid vill gå i någons fotspår går man aldrig först”. Att praktisera mod är att gå först. Har undrat när jag ska våga. Att följa en ledare är ju bara att gå i fotspåren och kräver inget mod alls.”

Under ett möte i min före detta hemförsamling fick jag i mitt inre se en syn. Så här i efterhand upplever jag att denna syn bör delas med Guds folk, långt utanför den skara som fanns på plats när jag efter Gudstjänsten, sprang upp på plattformen, och med darrande röst bad om mikrofonen….

Jag såg hur vi som församling körde i samma hjulspår. Runt, runt. Samma vägar, samma runda. Det är tryggt. Man vet vad som väntar runt hörnet. Inga överraskningar. Inga konstigheter.

MEN, jag upplevde starkt hur Gud i denna sena tid vill att vi skall våga trampa upp nya stigar. Svänga ut på nya fält, nya vägar, nya horisonter. Precis det Eva-Maria talar om!

Jag fick se Guds folk i detta land som en väldig, sovande jätte.

I det att vi sov, fanns ingen medvetenhet vare sig från oss eller vår omgivning om vår EGENTLIGA styrka.

Fick se hur omvärlden började störa jättens sömn med svåra frågor vi blundat för under många år. Frågor kring homosexualitet, aborter, samkönade äktenskap, skapelsen, Guds existens m.m.

I det att man (världen) började provocera jätten med Gudsfientlig lagstiftning, mer eller mindre förföljelse av troende, våra värderingar och uppfattningar, började jätten sakta vakna till liv.

När jätten till slut började resa sig, yrvaken och omtumlad, hörde jag på nytt Guds röst inom mig;

“Denna jätte består av ett enda lapptäcke av människor med olika bakgrund, samfund och kyrkliga traditioner. Jätten låter sig inte längre begränsas av de samfundsstaket vi under en längre tid byggt upp. Ej heller mänskliga strukturer eller maktmänniskor.”

Jätten drog sedan fram med en kraft och styrka som fick mig att både bäva och fyllas med en glädje som aldrig förr. Kan inte låta bli att tro att denna kraft representerar den enorma smörjelse som vilade över Apostlagärningarnas församling, där Gud själv, genom Sin Helige Ande skakade om dess omgivning.

Kan Gud tala till oss på detta bildliga sätt än idag? Var det Gud, en livlig fantasi eller mitt eget önsketänkande?

Får säga som min dyrbare broder Dag Selander brukar skriva på sin blogg; – Jag ställer frågorna. Ni har svaren ;-)

mvh Daniel / MyTwoCents

Joel 2:28 Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner.
Joel 2:29 Också över tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.
Joel 2:30 Och jag skall låta tecken synas på himlen och på jorden: blod, eld och rökpelare.
Joel 2:31 Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.
Joel 2:32 Och det skall ske att var och en som åkallar HERRENS namn skall bli frälst. Ty på Sions berg och i Jerusalem skall det finnas en räddad skara så som HERREN har sagt, bland kvarlevan som HERREN kallar.
Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

19 kommentarer

Kategoriserad som Ändens tid

19 kommentarer

Svara