fredag, juni 27th, 2008...12:27 e m
Profeten Hesekiel talar
De har blivit många, alla dess kristna syskon, som kämpar under oket av metoder, verksamhet, kontroll, krav och manipulation. Svårast har nog de som står under ledare som uppträder som kungar istället för som tjänare och som ständigt låter sig upphöjas.
Vi känner flera personer som lever under den här pressen. En av dem, en familj vars längtan tog överhanden lämnade sin församling där de ivrigt verkat i över 10 år. Av många trossyskon blev de då behandlade som avfällingar, fastän de var mer hängivna Jesus än de flesta.
Jag och min fru har kännt en väldig nöd för dessa människor. Men, plötsligt ringer telefonen. Det är den unga frun i ovan nämnda familj som ropar av glädje. ‘Jag har fått ett ord från Herren, jag måste bara dela det med någon. Det är så fantastiskt, det finns ett löfte från Gud för oss också,’ så läste hon med iver hela kapitlet 34 från profeten Hesekiel och avslutade med ett glädjerop. ‘ Jag bara öppnade min bibel och fick det här ordet direkt’ Vi tror att det ordet hon fått också kan vara till hjälp för många andra.
Håkan och Yindee Nilsson
http://singingdogblogg.wordpress.com
Var inte rädd profeten Hesekiel har en hälsning till er. (Teckning Håkan N.)
Hes 34:1 HERRENS ord kom till mig. Han sade:
Hes 34:2 ”Du människobarn, profetera mot Israels herdar, profetera och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Ve er, ni Israels herdar, som bara tagit hand om er själva! Skulle inte herdarna ta hand om hjorden?
Hes 34:3 I stället åt ni upp det feta, ni klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren. Men ni tog inte hand om hjorden.
Hes 34:4 De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som drivit vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan med hårdhet och grymhet härskade ni över dem.
Hes 34:5 De skingrades, eftersom de inte hade någon herde. De blev till mat åt alla markens djur när de skingrades.
Hes 34:6 Mina får irrar nu omkring på alla berg och alla höga kullar. Över hela landet är mina får kringspridda utan att någon frågar efter dem eller söker upp dem.
Hes 34:7 Hör därför HERRENS ord, ni herdar:
Hes 34:8 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, sannerligen, därför att mina får har lämnats till rov och därför att mina får har blivit ett byte för alla vilda djur – de har ju ingen herde – och eftersom mina herdar inte frågar efter mina får, då herdarna bara tänker på sig själva och inte på mina får,
Hes 34:9 därför, ni herdar: Hör HERRENS ord:
Hes 34:10 Så säger Herren, HERREN: Se, jag är emot herdarna och skall utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst. Herdarna skall då inte mer kunna föda sig själva på detta sätt, ty jag skall rädda mina får ur deras gap, så att de inte blir föda åt dem.
Hes 34:11 Ty så säger Herren, HERREN: Jag skall själv söka upp mina får och ta mig an dem.
Hes 34:12 Liksom en herde tar sig an sin hjord när han är bland sina får, som varit skingrade, så skall också jag ta mig an mina får och rädda dem från alla de orter dit de skingrades en mulen och mörk dag.
Hes 34:13 Jag skall föra dem ut från folken och samla ihop dem från länderna och låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och där man i övrigt kan bo i landet.
Hes 34:14 På goda betesmarker skall jag föra dem i bet, på Israels höga berg skall de få sina betesmarker. Där skall de vila sig på goda betesmarker, och de skall ha rikligt med bete på Israels berg.
Hes 34:15 Jag skall själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren, HERREN.
Hes 34:16 De förlorade skall jag söka upp, de som gått vilse skall jag föra tillbaka, de sårade skall jag förbinda, och de svaga skall jag stärka. Men de feta och de starka skall jag förgöra. Jag skall ta hand om dem med rättvisa.
Hes 34:17 Men ni, mina får, så säger Herren, HERREN: Jag skall döma mellan får och får, mellan baggar och bockar.
Hes 34:18 Är det inte nog för er att ni får beta på den bästa betesmarken? Måste ni också med era fötter trampa ner vad som är kvar på er betesplats? Är det inte nog för er att ni får dricka det klaraste vattnet? Måste ni också med era fötter grumla vad som har lämnats kvar?
Hes 34:19 Skall mina får beta av det som era fötter har trampat ner och dricka vad era fötter har grumlat?
Hes 34:20 Därför säger Herren, HERREN så till dem: Jag skall själv döma mellan de feta fåren och de magra.
Hes 34:21 Eftersom ni med sida och bog stöter undan alla de svaga och stångar dem med era horn till dess ni har drivit ut dem och skingrat dem,
Hes 34:22 därför skall jag rädda mina får så att de inte mer blir ett byte, och jag skall döma mellan får och får.
Hes 34:23 Jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet, nämligen min tjänare David. Han skall föra dem i bet och vara deras herde.
Hes 34:24 Jag, HERREN, skall vara deras Gud, men min tjänare David skall vara furste ibland dem. Jag, HERREN, har talat.
Hes 34:25 Jag skall sluta ett fridsförbund med dem. Jag skall göra slut på vilddjuren i landet, så att man tryggt kan bo mitt i öknen och sova i skogarna.
Hes 34:26 Jag skall låta dem själva och landet runt omkring min höjd bli till välsignelse. Jag skall låta det regna i rätt tid, regnskurar av välsignelse.
Hes 34:27 Träden på marken skall bära sin frukt och jorden skall ge sin gröda och själva skall de bo trygga i landet. De skall inse att jag är HERREN, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människor som har hållit dem i slaveri.
Hes 34:28 Sedan skall de inte mer vara ett byte för hednafolken, och markens djur skall inte sluka dem, utan de skall bo trygga, och ingen skall skrämma dem.
Hes 34:29 Jag skall låta en plantering växa upp som skall bli till berömmelse för dem. De som bor där skall inte mer dö av hunger eller föraktas av hednafolken.
Hes 34:30 De skall inse att jag, HERREN, deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, säger Herren, HERREN.
Hes 34:31 Ni, mina får, den hjord som jag för i bet, ni är människor och det är jag som är er Gud, säger Herren, HERREN.”
45 kommentarer
juni 27th, 2008 at 12:41 e m
Håkan och Yindee Nilsson.
Tusen millioner tack för att Ni påpekar detta som är mitt absoluta favoritställe och enda hopp idag och som jag gång på gång återkommit till i denna blogg.
Tack och var välsignade!
Kan det bli bättre?!
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 12:46 e m
Håkan & Yindee:
Jag delar er nöd! Jag tror tiotusentals troende, lågt räknat, hamnat ”utanför lägret med Jesus” som Fred Ö avslutade en kommenar med nyligen.
Sedan har vi ett antal tusen som står med i någon matrikel av rädsla att inte göra det men, som för länge sedan lämnat församlingen mentalt.
Här florerar fruktansvärda teologiska villfarelser ang. att man inte skulle ha beskydd utanför kyrkan. Men, det förtjänar en egen bloggpost.
mvh
D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 12:49 e m
Sjalvklart att man har beskydd utanfor kyrkan. Men det blir ju svarare om man ar ensam. Men Gud ar ju alltid narvarande. Det ar ju battre att vara i en lokal forsamling.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 1:00 e m
Patrick Öhlund:
Visst är det självklart. Men, tyvärr inte för alla…
Tror ni EFK:are till stora delar skyddats från karismatikers ”förbannelse” som innebär att man förlorar sitt beskydd om man inte är med i en lokal församling.
Mer om detta i framtida bloggpost
mvh
D
P.s. Det gick inte så bra för Ryssland. Trodde du skulle be igenom den där matchen Patrick.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 2:45 e m
Ha ha daniel-d e så sant som d e sagt-många är med i kyrko-matriklar för ordningens skull.men i själva verket är dom andligt döda!! Pastorerna/herdarna e många ggr värst av alla.hycklare!
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 3:29 e m
Rob
Du feller en veldig rask og veldig generell dom. Tror du virkelig at det er slik du beskriver det som? Tenk om sannheten om ditt liv kan beskrives med ordene fra Åp 3,17: ”Jeg er rik, har fått overflod og har ikke behov for noe, og ikke vet at du er elendig, ynkelig, fattig, blind og naken…”
Når man kaller andre medsøsken ”åndelig døde” og ”hyklere”, bør man kanskje ha gjort seg noen tanker om eget levd liv?
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 4:02 e m
Ok björn.jag fattar poängen…men herdarna har ett mkt större ansvar.dem leder guds församlingar! Jag leder ingen,nt vad j vet iaf…d talas om kärlek i predikstolarna. Men var är andens frukter?man vänder ryggen åt dom svaga,oliktänkande osv
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 4:11 e m
Jo, hyrdene har et stort ansvar. De skal i følge Skriften dømmes hardere. Jeg har vært pastor i mer enn 10 år, så jeg vet noe om hvor vanskelig det er.
Det jeg reagerer på er denne nærmest vulgære generaliseringen av det bestående menighetsliv. Jeg tror nemlig ikke det er sant at de som står i en lokal menighet nødvendigvis behøver å være ”åndelig døde”, og at de levende befinner seg utenfor. Jeg tror heller ikke at det er sant at de som er innenfor en hyklere, mens de som lever utenfor lever med Gud.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 4:25 e m
Ok det var dumt att generalisera.förlåt,d var helt överilat.men d finns pastorer som är mesar.dom vet folk lever i synd,men säger inget ändå.dom vet att jesus kommer snart,men dom väljer att nt väcka folker i kyrkbänkarna osv.björn-olav,ha d gott.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 4:40 e m
Du er förlåten:-)
Og – det finnes slike pastorer også – dessverre. Kanskje – om det ble bedt mer for oss som er i tjenesten, kanskje det kunne bli bedre?
Måtte Herrens ansikt lyse over deg, Rob!
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 27th, 2008 at 5:36 e m
Tack björn.vi får be för varandra.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 8:52 f m
Kära Håkan och Yindee Nilsson
Jag hoppas att ni gjort upp med er pastor och den församling som ni lämnade. Ingen är perfekt – varken pastor eller medlem – alla är vi på vägen till fullheten i Kristus. Ingen ska stå under manipulation eller en pastor som utövar makt, men allt emellanåt kan det som händer även ha med medlemmens ego och längtan efter egen makt att göra? Jag har sett både och! Det som beskrivs kanske säger mer om de som gått ur sin församling än det säger om församlingen de lämnat?
Massor av kristna står utanför den lokala församlingen idag och det är mycket allvarligt, det är bland annat högmodet som ligger till grund för det och de högmodiga står Herren emot. De jag möter som ställt sig utanför en lokal församling hamnar ofta också i bitterhet!
Det finns en församling för varje troende. En församling ska vara ett växthus och en pastor ska utrusta de heliga till sin tjänst, ha uppsikt över detta innan du går in. Om pastorn är där för sin egen skull – var vaksam. Detta gäller när du söker en församling. Om du finns i en församling där pastorn har sitt arbete och är tjänsteman ska du lämna med välsignelse när du hittat dit, där din kallelse och tjänst kan växa. Det måste vara ett VÄXTHUS, där alla troende växer till!
Gå med välsignelse
Margret Sundin
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 11:30 f m
Margret, jag tror du har helt rätt i att högmodet är problemet i många fall: Församlingar som vägrar inse att de har problem och inte vill ändra något fast de inte bär frukt på år och människor som lämnar. De flesta av de kristna människor som jag ser upp till står utan medlemskap i en församling. Bittra? Nja, snarare frustrerade, de är drivande, tar plats, kreativa och tar plats. Tyvärr så verkar det inte finnas utrymme för sådana människor i församlingarna i Sverige idag…
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 12:34 e m
En fråga till MyTwoCents. Finns det en husförsamlingsrörelse i Sverige med tiotusentals kristna som samlas i ”oorganiserade” församlingar utanför den institutionella kyrkan. Det låter spännande och hoppingivande i så fall, men jag undrar. Själv känner jag inte till så många sådana grupper i Sverige. Däremot vet jag ju om sådana växande rörelser i andra länder.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 4:10 e m
Hes. 34 är mycket bra det talar om får utan herde. De troende behöver en herde. Men i dagens individualistiska samhälle är detta ödmjukande inte enkelt. vers 2 ”Skulle inte herdarna ta hant om hjorden? ….vers 5 ”de skingrades för de hade ingen herde…..Alla behöver en herde!! Men en herde efter Guds hjärta!
Det är mycket allvarligt att inte hitta ngn församling som ”passar”, att få en herde som man är trygg med och litar på, det verkar som att Ordet pekar på detta! Det är Guds ursprungstanke för sin skapelse!
Om sedan inte herdarna har agerat enligt Ordet och i sin utkorelse befallt dem att vara – så har vi problem. Men man måste också söka problemet i sitt eget liv.
Jag ber för Guds folk att hitta sin herde och församling.
Var välsignade
Margret Sundin pastor i Örkelljunga, Gästigivaregården
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 4:45 e m
Margret. Om du läser inlägget en gång till så skall du se att de vi skriver om som lämnat församlingen var int vi själva utan några bekanta. Det är helt rätt som du skriver att de också finns medlemmar som lämnar en gemenskap av fel motiv, men den här familjen jag nämner har inga felaktiga motiv och där finns inte ett uns av bitterhet eller behov av att förverkliga sig själv och dom är inte något unikt undantag.
Själva lämnade vi all trygghet i en församling i Edsbyn på grund av att min fru sett ett Bönhus i en dröm. Efter ett år hittade vi Bönhuset som stod tomt efter en nedlagd församling. Det stämde presis med bönheset som min fru beskrivit i drömmen, tillockmed små detaljer som en liten fläck i taket, anexet och omgivningen. Vi fick köpa bönhuset på anbud för snart två år sedan och befinner oss nu i ett pionjärarbete, för här som på många ställen i Sverige finns ingen lokal församling. Vi har under den här tiden stått kvar som medlemmar i vår församling i Edsbyn, men har nyligen begärt utträde, man kan inte vara en verksam medlem 11 mil längre bort. Men vi har fortfarande mycket bra kontakt med dem. Det här blev långt men jag ville dela det med dig för att visa på att det finns mång olika varianter. Vi beder till Gud att flera skall lämna sin ”trygghet” och gå ut som missionärer också i Sverige, behovet är verkligen stort.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 6:11 e m
Håkan Nilsson
Underbart! Att lämna en församling för ett nytt uppdrag av Herren är inte fel. Det har jag också gjort men att lämna utan att göra upp är inte bra.
Det behövs många nya församlingar i Sverige i dag. Det behövs pastorer som inte är tjänstemän utan herdar. Jag står själv i ett pionjärarbete. Jag har flera utbildningar men Gud har kallat mig och min man i tjänst och därmed läste vi teologi för några år sedan och därefter gick vi in i denna församling i Skåne. Vi visste att det var Skåne som var vårt område.
Ingen av oss kommer ifrån kristna hem och vi har aldrig förstått koderna inom frikyrkligheten. Vi är givetvis ändå en del av Guds församling Kristi kropp och frikyrligheten! Men Gud ger oss sin unika kallelse! Vi har förstått att Gud kallar herdar, apostlar, lärare osv, tjänstegåvorna. Jag har också sett många får utan herde. Därför sa jag ja till Guds kallelse, de vilsna fåren utan herde berörde mitt hjärta djupt.
Kom ihåg att den som tar på sig ansvaret också kommer att få stå till svars. Det är ingen lek, det är blodigt allvar med en Djälvul som helst vill döda!
Slakta och förgöra allt som vi fått av Herren.
Jag har sett bönegrupper som blivit ”församling” men ingen tar ansvar och rovet blir i klump för vargen som kommer!
Gud har ordning i sin församling.
Var välsignade i den tjänst Gud gett er med bönehuset!
Margret Sundin i Gästgivaregården i Örkelljunga EFK
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 7:52 e m
Jag ska inte bli allt för filosofisk nu, men vad är en församling? Mig veterligen är det en grupp människor med Jesus som mål och mening i sitt liv. För mig handlar det inte om ett kyrkolokal, matrikel, regler osv. Det är så mycket större än så kära vänner! Jag tycker att man förminskar Gud och hans tanke för världen när man begränsar honom till vad man kallar för ”lokal församling”. Jag tror att alla kristna behöver gemenskap med andra syskon men jag tror inte att det måste ske på ett modernistiskt västerländskt sätt.
Vi är så smala i vårt tankesätt när vi ser på vår lilla del av jorden, vår kultur, och sedan sätter det som en praxis och sanning för alla. Det västerlänska organiserade sättet är inte det rätta för alla
Frid kära syskon! Jesus är vägen, sanningen och livet!
/Svenska ute på språng i världen
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 29th, 2008 at 7:55 e m
Somliga frågar uppfordrande: Varför kommer du inte till kyrkan när vi har möten och har jobbat fram program.
Det underfundiga och fullt riktiga svaret: ”Jag lämnar den aldrig”.
Lars W.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 9:26 f m
Lars Widerberg
Det är riktigt i grunden, och jag känner väl igen tankarna runt ditt resonemang. Jag kallar det flummigt och västerländsk idividualism och själviskhet. Jag kan – inte Guds principer – utan mina. Det riktiga är att när vi tar emot Jesus blir vi en del av Hans Kropp, Hans församling men vi behöver också en fysisk församling, en lokal församling där vi kan slipas till.
Guds välsignelse på din väg med Herren.
Margret Sundin
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 10:13 f m
Margret,
Ditt svar visar att du inte förstått vad satsen innehåller, du har inte reflekterat närmare över församlingens funktion, dess verkliga struktur och det visar att du inte är informerad om den roll i Kristi församling vilken jag står i – din brist på artighet och hedersamhet röjer dig.
Ingen i Kristi kropp står under något tvång att relatera till sammanhang som är reglerade efter rutin och matrikelmästrande.
De heligas gemenskap upprätthålls av saklig överlåtelse till Herren, han som bygger sin församling. Den heligas gemenskap upprätthålls av saklig överlåtelse till alla dem som bär vittnesbörd om inre förvandling efter Herrens sätt. Den heligas gemenskap upprätthålls i saklig överlåtelse till de behov som finns i dess närhet.
Att relatera så tar effektivt död på all individualism, allt kött. Korset har i sådan gemenskap återfått sin centrala plats.
I den sortens gemenskap behövs inget ledartvång som ser till att alla sitter tyst och stilla i båten utan att så mycket som säga ett knyst mot det ledarskap som till varje pris måste freda sin position med kreditivbrev och betyg från läroanstalter.
Stillhet, samhörighet och autenticitet är särmärken i sådan gemenskap. Sådan gemenskap tar udden av varje flummigt experimenterande med det som hör Herren till.
Lars Widerberg
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 11:09 f m
Anna: Amen.
Jonas Melin: ”Finns det en husförsamlingsrörelse i Sverige med tiotusentals kristna som samlas i “oorganiserade” församlingar utanför den institutionella kyrkan. Det låter spännande och hoppingivande i så fall, men jag undrar. Själv känner jag inte till så många sådana grupper i Sverige. Däremot vet jag ju om sådana växande rörelser i andra länder.”
Det fanns inga kyrkor innan Konstantin. Kyrkolokalen har hedniska rötter (Konstantins första kyrkor av gamla hedniska tempel som gjordes om till kyrkor).
Ordet ”Kyrka” finns inte i bibeln. Bästa översättningen för ekklesia blir kanske församling och det är en helt annan sak. D.v.s. en församling är du och jag Jonas, när vi träffas och prisar Gud.
Jag tror att vi behöver återupptäcka sammankomsterna i hemmen som urkyrkan. Men, dessa fria grupper har massor med problem. Små fria hemgrupper blir ofta flummiga och spretande.
Alla: Ni som läser hyfsat på engelska; KÖP PAGAN CHRISTIANITY av Frank Viola. Boken är ett måste för alla som är redo att göra upp med Kyrkan såsom den ser ut idag.
Och Jonas, han förespråkar hemförsamlingar….
mvh
D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 11:34 f m
Lars,
”Stillhet, samhörighet och autenticitet är särmärken i sådan gemenskap.”
Menar du då att sammanhang med livlig lovsång, högljud lovprisning och bönebrus är tecken på att något är fel?
Kan inte båda uttryckssätten förekomma i samma sammanhang?
Mvh
Beppe
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 11:41 f m
Beppe:
Bra fråga. Tror vår kritik av olika rörelser ofta baseras på vår personliga smak av gudstjänstordning…..
/D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 12:15 e m
Margret Sundin:
”Massor av kristna står utanför den lokala församlingen idag och det är mycket allvarligt, det är bland annat högmodet som ligger till grund för det och de högmodiga står Herren emot. De jag möter som ställt sig utanför en lokal församling hamnar ofta också i bitterhet!”
Du har en hård ton i din bedömning av varför så många står utanför klassisk församlingsgemenskap. Jag har varit aktiv i församlingsarbete sedan barnsben. Lovsångsledare, ekonomiansvarig, ungdomspastor och bitr. pastor. Jag står sedan några år tillbaka inte med i någon matrikel. Högmod?
Sannerligen inte. Men, jag har kommit dithän då jag inte längre tänker vara ett kugghjul i en verksamhetsmaskin som rullar på med eller utan dha. Men, jag har inte för den skull förlorat tron på församlingen som instiftad av Jesus själv.
Däremot söker jag ivrigt efter en modell som skyddar fåren både mot verksamhetskarusellen och maktmänniskor. Under tiden möts vi i hemmen (olika hem i mälardalen) och prisar Gud tillsammans. Vi söker alla Gud vilja för framtiden och kanske, kanske visar det sig att vi redan hittat den
/D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 12:19 e m
Beppe, och övriga läsare. . .
Stillheten, egentligen vilan i Gud, friheten från att behöva generera stämning, oberoendet av särskilda attribut och betecknande beteende – denna form av stillhet ger utrymme också för de mest kraftfulla uttryck i bedjandet och i lovsången.
Det är inte den formella tystnaden som jag är ute efter, men ron, att ha funnit frid i Guds närhet, den inre stillheten vilken inte alls behöver det yttre uttryckets stöd eller särskilda metoder för att komma någon vart.
Nu ska du veta att jag är bönearbetare sedan 25 år och har befunnit mig i alla kategorier av bönesammanhang i många nationer – inget oroar mig mera när man försöker närma sig andligheten och utföra det andliga arbetet med utgångspunkt i metod och ett yttre genererande av så kallad stämning.
Lars
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 12:58 e m
Lars,
Jag tror att de flesta anser att metod och att ”jaga upp” stämningar inte är lika med närhet till Gud.
Min egen erfarenhet som bygger på att varit med i olika församlingar under drygt 30 år är att ibland möter jag Gud i stilla vila och bön medan andra gånger är det i lovsång eller gemensam bön.
Uttrycket i mitt lov till Honom skiljer sig åt mellan gångerna. Om det skulle vara i lovsång så är det ju inte för att andra skall se mig utan för att jag med sång vill lyfta upp hans namn. Och det kan lika gärna vara en segertoner sång (pingströrelsens sång bok)!
Även om det stormar runt omkring av olika anledningar kan vi ju ha en inre frid i vår relation med Gud. Det är väl just det som är en av styrkorna i vår tro, den personliga relationen med Honom oavsett omständigheterna runt omkring?
Mvh
Beppe
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 1:13 e m
Beppe,
Denna inre ro, denna inre ställning inför Gud, borde vara den drivande funktionen i vårt gemensamma vittnesbörd om Guds existens och verk.
Den ersätts gärna av beskäftig verksamhetsiver, av nödvändigheten av att något måste äga rum, något måste manifesteras som bekräftelse på duglighet och framgång.
Församlingsledaren måste våga vara föregångare i ett uttåg ur denna krampaktiga jakt på den egna positionens, den egna duglighetens bekräftelse genom medlemmens underordnande de koder och uttryck som nu behärskar församlingslivet.
Församlingen är inte en spelplats för ledarskapambition, för individualism eller för utnyttjandet av den enskilde för någon dold agenda.
Församlingen tillhör Herren, den är hans dyrt köpta egendom. Att tillåta någon att spela ut sin egen ambition i ett sådant sammanhang är ett osaligt brott mot salighetens verklighet.
Häri står vi enade. . .
Lars
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 8:47 e m
MyTwoCents. Jag är med på vad du skriver. jag kanske var otydlig med min fråga. Vad jag undrar är om det verkligen finns en växande husförsamlingsrörelse i Sverige. Att många lämnar etablerade församlingar av olika slag vet jag om, men mitt intryck har tidigare varit att de flesta lever ensamma som kristna och inte samlas i hemförsamlingar.
Jag är helt med på att församlingar kan samlas i hem. Det var faktiskt jag som presenterade och recenserade Pagan Christianity här på Aletheia. I Norge finns det en växande husförsamlingsrörelse som man kan läsa om på Are Karlsens och Sjur Jansens bloggar, se http://arekarlsen.blogspot.com/
http://www.byggemennesker.blogspot.com/
De är mycket intressanta och jag tror du skulle uppskatta mycket av det de skriver. Tror du att det finns en liknande rörelse på gång i Sverige?
Jag håller med om att det lätt uppstår problem i små fria grupper. Hur kan man förhindra det? Och hur gör man för att dessa små husförsamlingar verkligen blir missionerande och når ut till nya människor?
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 30th, 2008 at 9:03 e m
Are Karlsen skriver en intressant artikel på sin Blogg om läran om att man får beskydd om man är med i en församling och underordnar sig pastorn. Den handlar om John Bevere som kommer till Livets ords Europakonferens.
http://arekarlsen.blogspot.com/2008/06/beskyttelse-mot-gjenytelse.html
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 9:15 f m
Jonas Melin:
Förlåt mitt urtaskiga minne. Lite stressad just nu pga sjukskrivningar på mitt företag
Har snart plöjt igenom Pagan Christianity nu och är givetvis omskakad. Eventuellt översätter jag några nyckelsidor och publicerar på Aletheia framöver.
V.g. ”om det verkligen finns en växande husförsamlingsrörelse i Sverige” så vill jag tro det.
MEN, den är i så fall på senapskornsstadiet
Utan några höga uppenbarelser eller brinnande buskar så tror jag att cellgrupper, hemgrupper, G12 grupper, som alla är en dålig kopia på urförsamlingen, ändå fått tjäna till en förberedelse för sista tidens församlingar.
Vi kan helt enkelt inte hålla på med våra enmansshower och personfixerade ministries så länge till.
Min egen erfarenhet av ”fristående celler” är som sagt att vi ofta blir lite vilsna och mållösa. Största problemet är att vi lämnar en tradition bakom oss som pågått allt sedan Konstantin och trampar upp, för oss, nya stigar.
Här bildas lätt ett vakuum. M.a.o. så behöver vi lite nya traditioner hur konstigt det än låter.
Sedan tror jag husförsamlingar runt om i landet behöver kontakt med varandra, utan att organisera allt för mycket. Det handlar om att utbyta idéer, stötta varandra e.t.c. Inte att bygga ett nytt samfund. Sedan skulle på ett naturligt sett någon form av äldstekår kunna växa fram som också är en viktig del i församlingsliv oavsett form.
Jag jobbar lite i taget på att hitta nästa steg i min vandring med Honom.
Var välsignad!
/D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 9:54 f m
Daniel med småpengarna,
Husförsamlingen, det sköra lilla sammanhanget, där ”gemenskapandet” når autenticitet därför att korset kan göras praktiskt tillämpligt i vardagsrelationer, denna husförsamling är nog den enda överlevnadsmöjligheten i denna råkalla tid.
Så samlas vi med ett par yngre män, dessa som kunde vara mina söner är ibland med sin utblick och sina ord som fäder för mig.
Utan raljans, övermod eller smicker håller dessa våra samtal och vårt bedjande så oerhört mycket större värde i fråga om fortsatt mognad och säkrad kurs än aldrig så många söndagsmöten i en vanlig programkyrka.
Lars
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 10:09 f m
Jonas
Med mitt kjennskap til norsk kirkelig virkelighet vil jeg si det er en mild overdrivelse å si at det er en voksende husforsamlingsbevegelse i Norge. At det finnes noen husforsamlinger ja, men ikke mange. Og det er også et spørsmål om hvordan du vil definere en husforsamling.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 10:24 f m
Lars Widerberg:
Ser man på. Vi är medlem i samma församling….
Har träffats i hemmen sedan ett antal år tillbaka…
/D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 10:41 f m
Daniel., och övriga läsare. . .
Detta tema, detta anslag, detta sätt att samla till Guds hus är pilgrimernas sätt.
Husförsamlingen, konventikelplakatets opponent, den fria andens män och kvinnor kommer att uppmuntras att gå sina vägar – visserligen är det de ensammas stigar, men dessa vägar och dessa sätt lyfter fram den stilla glädjen och det stora allvaret som vittne om att Gud ännu har en arvedel där han gärna fäster sitt namn.
Det finns saklighet längs dessa vägar, mötesställen och hållplatser där vi kan föras samman saknas ännu – men vi väntar inför Herren för att behovet att samlas ska växa och därmed säkra vittnesbörd till verklig väckelse.
Kära vänner, en gång för alla: Förlåt mitt språk.
Jag söker efter rikets verkligheter och kan inte forma satser som motsvarar drömmen om det sakliga, saliga vittnesbördet annorlunda. . .
Lars
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 10:43 f m
Björn Olav. Tack för att du korrigerar min bild. Kan du berätta lite mer om vad som händer i Norge på den här fronten.
Det finns en hemsida i Sverige om husförsamlingar http://huskyrka.se/
men det var ett tag sen den uppdaterades.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 11:21 f m
Jonas Melin.
Hur man når ut från en husförsamling? Där finns långt flera möjligheter att nå ”de förlorade”än i kyrkorna genom att bjuda in till gemensamma måltider och personlig dialog…som kan mogna fram till Ordet, bönen och ”psalmer, lovsånger och andliga visor”. Ef.5:19…och bön ”med och för varandra”…
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 11:23 f m
Jonas:
Først vil jeg gjerne få takke deg for din inspirerende blogg, som jeg følger jevnlig! Vår bakgrunn er veldig lik etter hva jeg kan forstå.
Det har siden 1970 tallet vært grunnlagt ulike husforsamlinger i Norge. Jeg var selv en del av en slik i 10 år. Vi gjorde gode og varige erfaringer, men en strid blant annet om trosbevegelsen, førte til at min kone og jeg forlot denne forsamlingen og vi ble senere del av en baptistforsamling. Jeg har vært pastor for to av Det norske Baptistsamfunns menigheter.
Husforsamlingene i Norge har kommet og gått, det er kun noen få som eksistrerer med røtter tilbake til 1970-tallet. I dag ser vi en spennende og gryende interesse for husforsamlinger, men vi snakker ikke om store antall. Noen av dem er grunnlagt i ren frustrasjon og som resultat av bitre erfaringer fra annen menighet. Jeg tror ikke de kommer til å vare lenge. Så finnes det de som bærer i seg lengselen etter nært fellesskap, etter koinonia, og som søker etter forsamlingens røtter. Her finnes det spirekraft til noe spennende og jeg vil tro som kan vare ved.
Innen de lutherske sammenhengene ser vi at det dannes flere og flere husgrupper. Dette skjer av ulike årsaker, men en av årsakene er nok det mange opplever som en læremessig utglidning i Den norske kirke. Hva disse husgruppene kan bli til, gjenstår å se, men denne utviklingen er slik jeg bedømmer den, spennende.
Ved siden av de få husforsamlingene som finnes, er det flere som går med drømmen om å starte opp. Det teologiske utgangspunktet for disse gruppene er forskjellige. Noen legger vekt på å være ikke-hierarkiske, mens andre mener en slik husforsamling må ha et lederskap, gjerne i form av innsatte eldste.
Selv bærer vi i oss lengselen tilbake til det vi opplevde i vår husforsamling. Vi var på det meste nærmere 100 personer. Vi delte hverdagsliv, brøt brødet sammen, dro på ferie, handlet matvarer sammen, feiret gudstjenester. Ikke minst kontakt med dagens anabaptistiske grupper, har forsterket denne lengselen. Jeg holder for tiden på med å skrive en bok om anabaptismens historie.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 12:01 e m
Björn Olav. Tack för din berättlese. Jag hittade till din blogg också och ska läsa lite mer där sen. Det är som du säger: vi verkar ha liknande bakgrund och samma längtan. Att skriva en bok om anabaptismen har länge varit min dröm, men jag har inte kommit igång än. Lycka till med din bok. Den vill jag gärna läsa. Jag ska försöka presentera anabaptismen lite mer på min blogg. Jag tror anabaptismen är väldigt viktig för oss som vill bygga församlingar och gemenskaper i vår tid. Varför det är så kan man läsa här http://www.barnabasbloggen.blogspot.com/
och här http://gregboyd.blogspot.com/2008/06/word-to-my-mennonite-friends-cherish.html
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 1st, 2008 at 9:37 e m
MyTwoCents
Åh vad glad jag blir när jag läser dina inlägg
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 5th, 2008 at 5:40 f m
MTC: Du säger att ni möts i olika hem i Mälardalen. Kan det vara så att ni redan startat en församling?
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 5th, 2008 at 6:11 f m
Enligt 1917 års översättning, Hesekiel 34:11-12
”Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag skall själv taga mig an mina får och leta dem tillsammans. Likasom en herde letar tillsammans sin hjord, när hans får äro förströdda omkring honom, så skall ock jag leta tillsammans mina får och rädda dem från alla de orter till vilka de förskingrades på en dag av moln och töcken.”
När jag läste dessa kapitel i vintras så förstod jag inte dem på annat sätt än att Gud själv kommer samla ihop sitt folk, judarna, när han tröttnat på hur deras ledare misskött sig. Men vi som mot naturen inympats i det äkta olivträdet kommer att få del av Guds handlande.
För dem som fortfarande tror att kyrkan/kristenheten är Guds nya folk istället för hans förbundsfolk, tänk då främst på vers 34:10-11, där står det något väldigt lugnande:
Det är inte vi människor som ska eller kan göra något av detta. Vi kan bara be att Gud ställer allt till rätta snart. Det står ju ingenting om en ny eller återupptäckt organisationsform. Eller någon ny rörelse eller väckelse. Nej, det är Gud själv som gör det vare sig människorna vill eller inte.
Det enda vi kan göra är att bedja att Gud tar hand om sina får snart och att ledarskapet hinner omvända sig så de inte blir dömda.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juli 5th, 2008 at 9:02 e m
Jonas, og andre som er interessert i husmenigheter
Jeg kan supplere med litt info om husmenigheter i Norge.
I går var jeg i begravelsen til en nestor innen 70-tallets husmenighetsbevegelse i Norge, Tore Lende. Han døde 63 år gammel. Han startet en husmenighet på tidlig 70-tallet på Jæren, i et karismatisk miljø. Det skjedde knoppskytninger ut fra dette miljøet, med husmenigheter i Gjøvik, Oslo, Haugesund, Bergen og kanskje flere steder, ref. Bjørn Olavs vitnesbyrd.
Men Trosbevegelsen og den engelske Restoration Movement ”tok” disse husmenighetene i løpet av 80-tallet. Det skjedde splittelser i mange av disse, og de som gikk ut, bevarte en drøm om husmenigheter. Noen av disse husmenighetene ble reetablert, som i Gjøvik og i Bergen.
Så for 3-4 år siden startet jeg en husmenighet i Sandefjord. Ikke lenge etter ble det startet en i Oslo av Sjur Jansen. Det finnes også en husmenighet i Bærum utenfor Oslo.
Det finnes også flere andre menigheter som definerer seg selv som husmenighet. For eksempel Kraftverket i Askim og en ungdomshusmenighet knyttet til Kristkirken, Bergen.
Jeg har også lest at Andy (her på bloggen) antyder at han er med i en husmenighet i Bergen.
Kristent Nettverk er et menighetsnettverk på ca. 2000 personer fordelt på 10-12 menigheter og som har tilsvarende røtter som husmenigheten til Tore Lende på Jæren. Kristent Fellesskap er fortsatt veldig opptatt av husmenigheter, og har flere ganger hatt besøk av Wolfgang Simson (”Houses that change the world”). Men deres forhold til husmenighet som konsept er så uavklart at jeg regner ikke dem med.
Oppsummering. Husmenighetene i Norge er ikke ensartede, er ikke organisert og har ulike aksentueringer. Her finnes de menighetene i Norge som omtaler seg selv som husmenigheter:
Askim
Bergen (3)
Bærum
Gjøvik
Oslo
Sandefjord
Altså en 7-8 stykker. Det finnes helt sikkert flere som jeg ikke kjenner til.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 9th, 2009 at 4:19 e m
[...] Profeten Hesekiel har ett och annat att säga till dem herdar som profiterar på fåren och inte tar han om de minsta. Medan man arbetar för att få inflytande över Kristi Kropp och positionera sig ”mitt i kristenheten” går hjorden hungrig. Den andliga kosten är ofta mager eller obefintlig i våra kyrkor och kapell. Inte nog med att vi inte lyckats ”attrahera” vare sig Svensson, Andersson eller Ahmed och Muhammed till våra Gudstjänster klarar vi inte den enkla uppgiftern att föda de stackare som plikttroget kommer till Herrens hus söndag efter söndag. Vi bråkar istället om vilken ny lära eller inriktning som skall få igång den stora väckelsen som skall fylla våra bänkar medsökare. McClaren eller Åleskjaer. Willow Creek eller Ökenfäder. Hebreisk rörelse eller Anabaptism. [...]
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
februari 1st, 2010 at 12:23 e m
[...] Vi tror på en nådefull Gud men, i allt detta kommer vi inte undan att det finns en Guds dom över de herdar och rörelser som ”åt ni upp det feta, klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren.” [...]
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
Svara