Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Den ekonomiska krisen har bara börjat

Vad är egentligen problemet med världens ekonomi? Vi har förstått att överpriser på amerikanska hus och därtill hörande höga lån givna till personer som till slut inte kan betala lånen är den utlösande faktorn. Men att detta relativt begränsade område av världsfinanserna skulle hota hela världens banksystem är ju väldigt konstigt. Vad är egentligen det underliggande problemet?

Jag ska inte gå in mer i detalj vad gäller ”subprime”-krisen utan prata lite om CDS (credit default swaps) och om ”money as debt”.

Credit Default Swaps

CDS en en slags försäkring på kreditrisker där man betalar en premie till en försäkringsgivare som får betala ersättning om det blir en kreditförlust (vid t ex en konkurs). Då många risker hittills bedömts som låga så har detta varit ett sätt att tjäna pengar som en slags avkastning som kan jämföras med obligationer och liknande investeringar. Men man investerar, eller rättare sagt spekulerar i skuldbrev istället. Då riskerna är bedömda som låga med de underliggande krediterna så exponerar försäkringsgivaren sig mot risker utan att alltid ha fonderade pengar för att kunna täcka eventuella förluster.

Så detta är ett väldigt frestande sätt att tjäna pengar på som något förenklat kan jämföras med att du lovar en bank att sätta in pengar på ett sparkonto om banken någon gång skulle behöva pengarna samtidigt som du får ränta på de ej (ännu) insatta pengarna. Fantastiskt!

Detta är ett ganska nytt sätt att tjäna pengar utan att varken jobba eller att ens behöva investera egna, riktiga pengar!

Marknaden för handel med CDS har växt explosionsartat och har tagit groteska proportioner. Några risktagare som försäkrat sig på detta sättet är Fanny Mae, Freddy Mac och Lehmann Brothers. Vi vet ju alla hur illa det gått för dessa och hur säkra de ansågs till kort innan kollapserna. Hur går det med deras CDS och vilka konsekvenser får detta? Dominobrickor, någon?

Men hur stora volymer rör det sig om?

Det är svårt att få exakta siffror då inte ens alla ekonomijournalister eller nationalekonomer har koll på detta. Men jag ska ge er två siffror (och deras källor) som borde skrämma sk*ten ur er.

Den amerikanska finansanalytikern Daniel R. Amerman, som tidigare själv jobbade på en investmentbank, publicerade en artikel i september i Financial Sense angående AIG (världens största försäkringsbolag som amerikanska staten fick panikrädda) där han visade att den totala derivatmarknaden för krediter (credit derivatives) riskerar att förlora ca 62 biljoner USDr (=ca 420 biljoner SEK), detta kan jämföras med HELA VÄRLDENS BNP för år 2007 som var ca 54 biljoner USD (=ca 365 biljoner SEK).

Såhär skriver man i Financial Times.

The $54,000bn credit derivatives market faces its biggest test this month as billions of dollars worth of contracts on now-defaulted derivatives on Fannie Mae, Freddie Mac, Lehman Brothers and Washington Mutual are settled.

Because of the opacity of this market, it is still not clear how many contracts have to be settled and whether payouts on the defaulted contracts, which could reach billions of dollars, are concentrated with any particular institutions.

According to dealers, insurance companies and investors such as sovereign wealth funds, which are widely believed to have written large amounts of credit protection through credit default swaps on financial institutions, could have to pay out huge amounts.

”There is a lot at stake,” said an executive at one big dealer. ”This is a crisis time, and if these auctions do not go well, or if the amounts investors and dealers have to pay is seen as not being fair, it could have further negative repercussions on the CDS market.” (http://www.ft.com/cms/s/0/6beabcdc-8f51-11dd-946c-0000779fd18c.html?nclick_check=1 )

Warren Buffet kallar CDS:er för ”massförstörelsevapen” och bedömer att det rör sig om 10 ggr mer. Reuters har en intressant artikel här: http://www.reuters.com/article/newsOne/idUSN1837154020080918?sp=true

Tja vad säger man. Antingen lika mycket som hela världens BNP år 2007 eller 10 gånger så stor.

Och vad händer när detta spricker? Inga krispaket i världen skulle hjälpa.

Money as debt

Detta ämne borde egentligen få en helt egen blogg faktiskt! Men enkelt uttryckt kan sägas att mycket av pengarna i vårt finansiella system är luftpengar som faktiskt inte alls finns på riktigt. Tycker du att det låter konstigt? Det är det också och Bibeln varnar för att ha som affärsidé att tjäna pengar på att låna ut pengar till människor i nöd. Jag antar att sund bankverksamhet är okej då Jesus refererar till banker, men att vara en ockrare varnas vi för.

5 Mos 23:19 ”Du skall inte ta ränta av din broder, varken på pengar, livsmedel eller på något annat som man kan ta ränta på.”

Matt 25:27 ”Då borde du ha satt in mina pengar i en bank, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom.”

Vårt samhälle är uppbyggt på principen ”låna först och konsumera, betala av senare” därav uttrycket money as debt. Mycket av våra pengar är inte pengar utan lån av pengar.

Det var telefonväkteri i TV4 Morgon i söndags (12 oktober) och man fick ringa in och rådfråga bankfolk och ekonomijournalister vilket var märkligt med tanke på vem som ställt till det. Man kan ju undra för vem råden anses vara goda? För folk som riskerar förlora pengar efter att ha följt banktjänstemännens placeringsråd – eller för bankerna själva? Lite som att låta räven vakta hönsgården.

Hursomhelst ringde en tjurig gubbe in och undrade varför det pratades om att bankerna nu hade det svårt att låna pengar av varandra och därmed inte kunde låna ut till sina kunder!? Det borde väl vara ett nollsummespel tyckte gubben, en bank borde väl inte få låna ut pengar som den inte först har lånat in? Den svarande ekonomijournalisten spelade dum (min tolkning) och undvek att svara på frågan. För svaret är egentligen helt vansinnigt – jo en bank kan låna ut flera gånger mer pengar än den har. Pengarna vi lånar från en bank finns egentligen inte, vi lånar av vårt framtida jag, det är vi själva som ska skapa pengarna vi just lånat genom våra amorteringar. Banken tar betalt i form av ränta för att bokstavligen trycka upp mer pengar. Det är Riksbanken som ytterst bestämmer hur mycket nya pengar som får föras in i systemet, man låter banker trycka pengar med en ratio 1:10 eller 1:20 (därav kravet på 5-10% insats vid bostadsköp). En bank måste alltså ha 10% av pengarna den lånar ut. Men en riktig krona * 10 = 10 kronor som kan lånas ut och bli till ”riktiga” kronor hos andra banker osv. Så en krona kan i slutändan bli 1000 kronor. Hänger ni med? Det är svårt att pedagogiskt förklara detta i ett blogginlägg men det hela är en krystad företeelse.

När jag frågar mina vänner som just lånat till bostad är det aldrig någon som gissar rätt på frågan vad pengarna de just lånat kom i från. Och när de får förklaringen så förstår nästan ingen vad jag säger. Det kan vara jag som är dålig på att förklara men det hela är väldigt abstrakt.

Det hela fungerar för att vi har förtroende i våra pengar och om vi har en fortsatt hög tillväxt då pengar vi konsumerar idag ska tjänas ihop imorgon inklusive ränta. Men hur mycket luft finns i våra tillgångar? Vad händer när luften pyser ut, när vi förlorar förtroendet för siffror på en datorskärm och papperslappar i plånboken? Vad händer när vi vill ha reella tillgångar och inte låtsaspengar?

Slutsats

Jag kommer kanske skriva lite till här på Aletheia om vår ekonomi och vad jag tror kommer hände i framtiden, men en sak är säker – snart behöver vi (hela världen) strukturera om hela vårt ekonomiska system. Stora förändringar är på gång. Men jag tror inte att nästa steg är det slutgiltiga steget, så det är för tidigt att spana efter ”en stark ledare” att göra sin entré (men vi ska hålla oss vakna och be och vaka). Men tids nog kommer ”en listig doldis” att smyga sig fram…

/Marcus

=>

Ämne: Gästblogg, Politik, Ekonomi & Samhälle

Nyckelord: , , , , , , , ,

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?