fredag, oktober 31st, 2008...8:29 f m

Larsson och Hörnmark förvånar

Kommentarer Läs med webReader

EFS-prästen KG Larsson, som blev föreståndare i Filadelfia i Örnsköldsvik, har nu tagit bladet från munnen och redan börjat predika en för pingströrelsen kontroversiell dopsyn. Dagen redogör idag för en predikan där han talar om ”vikten av att inte bygga teologi på något annat än det som står i Bibeln”. Det låter ju förnämligt och vem kan ha invändningar emot det? Han påstår sedan ”att det utifrån skrifterna inte går att fastslå att vattnets betydelse är så stor som det ofta påståtts”. Jag håller fortfarande med pastor Larsson. Vi har ett arv av sakramentstro som ger dopet en större betydelse än än vad vi kan hitta i skriften. ”Det räcker inte att man går och döper sig” säger Larsson och jag är fortfarande med honom.

Men det är  i nästa andetag som det brister. Anledningen till att han vill sätta pingströrelsens dopsyn under luppen är till slut inte att avsakramentalisera frågan. Nej avsikten är att skapa möjlighet för dem som inte är vuxendöpta att ansluta sig som medlemmar.

Problemet med dopet är inte att de som inte låtit döpa sig skall kunna få bli medlemmar och matrikelförda. Problemet är oftast det omvända. Att det finns de som tror att de genom ”sakramentet” dopet har allt ordnat för evigheten. Larsson har rätt men det blir fel.

Att sedan Pelle Hörnmark uttalar sig om att predikan inte är baptistisk må väl vara hänt. Men när han tar Larsson i örat för att denne inte fört samtal med de nationella ledarna så är det i sig ett lika främmande element i pingströrelsen som en annan dopsyn. Pingströrelsen har mig veterligen inte agerat i tidningarna om enskilda församlingars predikningar tidigare. Så här säger Hörnmark:

”Jag tycker att den är typen av predikningar bör föregås av ett teologiskt och ideologiskt samtal, dels med det lokala ledarskapet förstås men även gärna i ett nationellt perspektiv så att vi kan gå i takt med varandra i såna här grundläggande frågor.”

Tänker Hörnmark ta ansvar för vad som predikas i pingstförsamlingarna? I sådana fall vill jag veta hur han ser på alla katolska läror som får spridning.

/Haggaj

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

33 kommentarer

  • KG Larsson är verkligen inte ensam om denna åsikt inom pingst och just därför borde frågan tas upp och diskuteras på nationell nivå inom FFS.

    Det vore kul att veta vem som skrev vad även i fortsättningen.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ludvig,

    Ok, namnet syns inte när man väl öppnat artikeln. Vi får väl skriva under … Jag fixar.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hoppas Hörnmarks syn på KG Larsson i så fall även gäller kändispredikanter inom PR såsom Hedin m.fl.

    ”Jag tycker att den är typen av predikningar bör föregås av ett teologiskt och ideologiskt samtal, dels med det lokala ledarskapet förstås men även gärna i ett nationellt perspektiv så att vi kan gå i takt med varandra i såna här grundläggande frågor.”

    D.v.s. kanske böcker skrivna av Hedin & Katolske biskopen borde diskuteras i samma anda innan publicering?????

    mvh
    D

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • MyTwoCents skriver:

    ”D.v.s. kanske böcker skrivna av Hedin & Katolske biskopen borde diskuteras i samma anda innan publicering?????” slut citat

    Inte för att jag har med den interna pingstdebatten att göra, men ”MyTwoCents” har verkligen en poäng i detta. Och jag kan också se hur det det även är tillämpbart inom andra samfund där ledande personer gör utspel utan att alls har förankrat det nedåt i det egna samfundet. De tresamfundssammanslagning som ledarna inom Baptist- Missions- och Metodistkyrkan vill driva igenom är som jag ser det också ett exempel där det inte är förankrat nedåt. Och då blir sammanslagningen en skrivbordsprodukt som aldrig blir bra i det långa loppet.

    http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=159544

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Metodistpastor Berndt Isaksson

    Jag tror vi går in i en period där alla samfund spretar åt olika håll. Det finns ingen riktig enhet någonstans bland Kyrkans förlorade döttrar.

    Det är därför ett ypperligt bra läge för förespråkarna av ”Petri Ämbete” att stiga in och erbjuda enhet via Kyrkan.

    Det finns en anledning Jesus lämnade oss med dessa ord:

    ”Jesus sade till sina lärjungar: ”Förförelser måste komma, men ve den genom vilken de kommer! ”

    samt

    Matt 24:3 När Jesus sedan satt på Oljeberget och lärjungarna var ensamma med honom, gick de fram till honom och frågade: ”Säg oss: När skall detta ske, och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?”
    Matt 24:4 Jesus svarade dem: ”Se till att ingen bedrar er.
    Matt 24:5 Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall leda många vilse.
    Matt 24:6 Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Ty detta måste hända, men därmed har slutet ännu inte kommit.
    Matt 24:7 Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det skall bli hungersnöd och jordbävningar på den ena platsen efter den andra.
    Matt 24:8 Men allt detta är bara början på ‘födslovåndorna’.*
    Matt 24:9 Då skall man utlämna er till att misshandlas och dödas, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull.
    Matt 24:10 Och då skall många komma på fall, och de skall förråda varandra och hata varandra.
    Matt 24:11 Många falska profeter skall träda fram och bedra många.
    Matt 24:12 Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta.
    Matt 24:13 Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

    mvh
    D

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Så länge pingstkyrkan tillåter icke döpta att ta nattvarden och samtidigt utestänger dem från att få stå med i medlemsförteckningen tillmäter man inte dopet särskilt stor betydelse!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Haggaj har som vanligt visa ord.
    Det är illa nog att en f d EFS-präst tillåts ifrågasätta det bibliska dopets betydelse i en stor pingstförsamling.
    Att sedan Pelle Hörnmark ingriper i en enskild församling är nästan lika illa. Det var inte så PFFS vad tänkt att fungera. Nu har han satt sig i en omöjlig ”påvesits”. Det finns tillräckligt många församlingar som inte tillhör PFFS och som kanske tycker det är bra eftersom man slipper.
    påhopp från ”samfundsledningen”. Nu riskerar det bli fler.
    Alltså: Jag delar Pelles helt åsikt och beklagande men ifrågasätter ändå PFFS´ roll som åsiktspolis.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Eva F och Trolle,

    Välkomna till Aletheia!

    Eva F,

    Ja, nånstans käns det inte riktigt genomtänkt …

    I Centrumkyrkan i Sundbyberg, där jag var medlem i början av nittiotalet, tog man bort dopkravet helt. Man behövde inte ens vara barndöpt.

    Trolle,

    Ja, den dagen man tar itu med andra församlingars predikningar om dopet (och det har han ju redan gjort), så tycker jag att det minsta man kan kräva av Hörnmark är att han också deklarerar sin syn i den katolska frågan.

    Annars blir det ju direkt pinsamt …

    … och det har det väl kanske redan blivit.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Eve F skrev: ”Så länge pingstkyrkan tillåter icke döpta att ta nattvarden och samtidigt utestänger dem från att få stå med i medlemsförteckningen tillmäter man inte dopet särskilt stor betydelse!”

    Hmmm…. jag förstår hur du tänker, men tycker ändå inte detta resonemang kan stå oemotsagt. Ska försöka förklara hur jag menar.

    Jag som troende delar gärna Herrens måltid med andra troende, döpta som odöpta. Man kan ju säga att det handlar om att vi oavsett bakgrund, nationalitet osv kan ha gemenskap på grund av att Jesus har gjort oss till ett. I vår församling är alla troende välkomna att delta i Herrens måltid.

    När man däremot talar om medlemskap (som ju inte är något som Bibeln uttryckligen undervisar om på det sätt som vi känner det), bör det väl inte vara främmande att personen ifråga som vill vara medlem offentligt bekänner sin tro genom att låta döpa sig? Ett medlemskap innebär ju en ömsesidig överlåtelse mellan medlem och ledarskap, men även mellan de övriga medlemmarna, så att man blir varandras lemmar (som fungerar och både ger och tar emot ”blod” som i en kropp).

    Tror inte att man enkelt kan dra den slutsats du gör om dopets vikt i koppling till nattvardsfrågan. Kanske man kan säga att man också kräver att personen i fråga deltar i nattvardsfirandet om man ska kunna bli medlem. Jag antar att alla här skulle se det som omöjligt för någon att bli medlem om man avstod från att dela Herrens måltid med sina syskon?

    Alltså menar jag att man kan dela Herrens måltid med alla som är syskon, utan att för den skull plocka bort dopet som ett krav på medlemskap.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • EllenRock,

    Du har en poäng!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Pelle Hörnmark svarar äntligen på de mail jag skickat honom. Första mailet var ju 25 augusti.

    Så här svarar Pelle Hörnmark:

    ”Hejsan,
    Jodå, jag har sett mejlen. Du har helt rätt att jag gott kunde ha gett en
    respons. Jag har många mejl dagligen med människor som önskar att jag skall
    ha en åsikt eller uppfattning. Jag har dock förbehållit mig rätten att
    avgöra var och vad jag svarar på. Kommer att fortsätta med det.
    Om det upplevs pinsamt så är det väl nåt som drabbar mig och inte er.

    Allt gott,

    Pelle”

    Det låter inte som om Pelle Hörnmark vill svara på frågor om katolicismen. Man kan ju undra varför.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Varför inte kolla upp vad Jesus hade att säga om dopet!

    Mark. 16:16
    16 Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd.

    Och hur Apostlarna redan från pingstdagen praktiserade dopet,

    Apg, 2:
    36 Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias.»
    37 ¶ När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: »Bröder, vad skola vi göra?»
    38 Petrus svarade dem: »Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.
    39 Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.»
    40 Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: »Låten frälsa eder från detta vrånga släkte.»
    41 De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.

    Känns nästan lite väl elementärt att behöva påpeka om att dopet ingår i omvändelsen och förkunnas redan från början som en lydnadsakt föregående både mottagandet av syndaförlåtelse och andedop, kort sagt pånyttfödelsen, eller som Paulus kallade det ”ett bad till ny födelse”.

    Ibland måste vi gå tillbaka till de första grunderna och påminna oss om hur vi en gång tog emot den frälsande tron.

    Shalom!
    Fred

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Haggaj: ”Det låter inte som om Pelle Hörnmark vill svara på frågor om katolicismen. Man kan ju undra varför.”

    Om man har samma uppfattning som Guds Ord – d.v.s. Bibeln – i olika frågor, så är det ju bara – att som svar – läsa innantill i den.

    Där har man ju i så fall allt stöd/och alla skäl man behöver som stöd för sin tro; den tro man med all frimodighet kan redovisa och förkunna. Ja, som man som Ordets förvaltare är kallad -och sänd att förkunna/meddela:

    till ”alla de heliga”, till visa som ovisa, och till alla ”bröder efter köttet”.

    Mvh

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • S-E Sköld,

    Ja, det låter nog som om svaret inte finns i bibeln. För då hade det ju, som sagt, varit enkelt att svara.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Kanske lite petigt.

    Det gick ju en tid emellan dop och andedop för apostlarna
    Var de frälsta innan andedop eller inte?

    Gud frid

    Mikael

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Det är ju så, att om Guds Ords förvaltare tiger, då tiger också Guds Ord: då Ordet behöver en mun – och/eller en penna – för att komma till tals.

    Och i vårt land är det exempelvis så, att en miljon människor/Guds avbilder kan dödas i moderlivet, utan att Guds Ord säger någonting om det: därför att Ordets förvaltare tiger. Varför?

    Kanske av bekvämlighetsskäl? som i många fall döljs bakom ord som ”vislighet” och ”kärlek”.

    De är dessa tigande Ordets förvaltare/tjänare som tycks räkna med att väckelsen kommer till vårt land som en följd av deras organiserande, i syfte att samla alla sina/rörelsens krafter för att ge vårt folk Guds evangelium,

    när väckelsen i själva verket finns just i de Guds Ord – den säd – som de vägrar att ge ut till våra vilsna landsmaninnor och landsmän.

    Min personliga syn på detta sakförhållande är att det kan kvitta var dessa tigande ”präster” framlever sina dagar, innanför eller utanför en obiblisk organisation som t.ex. Pingst-ffs:

    Vad spelar det för roll när de ändå tiger?!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej Mikael. Jo frälsningen är en gåva som Gud ger till var och en som tror. Alltså blir man frälst innan både dop och andedop. Apostlarna blev frälsta när de kom till tro på att Jesus var Messias, Herren. (Nu menar jag inte Johannes dop som ju var ett dop till omvändelse för att förbereda folket för Messias ankomst – det företrädde ju antagligen för de flesta frälsningen). Hälsningar Ellen

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Mikael och Ellen, självklart döper man sig inte innan man kommit till tro och lika självklart låter man döpa sig till Kristus, sedan man kommit till tro på Honom: ”sammanvigs” med Honom, genom en ”lika död och uppståndelse”.

    Många, har jag förstått, underskattar kraften i dopet; som sker på grundval av min egen tro och min egen bekännelse av min tro på JESUS.

    JESUS vill inte ha ”tvångsäktenskap”, där föräldrarna eller någon annan bestämmer över barnens ”giftemål”: sammanvigning med Honom.

    Han vill att vi själva svarar Ja!

    Mvh

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Sammanfattningsvis vad gäller tigande Ordets tjänare, var dessa – Pelle Hörnmark och/eller andra – sitter och tiger, i sina respektive kyrkor eller på något kontor i Pingsthuset i Flemingsberg, har ingen betydelse för vårt folk.

    Det är varken deras organiserande, sammanträden eller deras predikningar som skall rädda Sveriges folk, utan Guds Ord, allt Guds Ord: om synd och nåd. Eller som JESUS Själv säger: om ”synd, rättfärdighet och dom”.

    Gud har inte, djupast sett, sänt människor – predikanter eller andra – att rädda människorna i Sverige: Han har sänt Sitt Ord och Sin Ande till den uppgiften; men ännu tiger Hans mänskliga budbärare i allt väsentligt. Och många av dem står dessutom Hans Ande emot. Om de inte gjorde det, brann redan Guds eld i kyrkorna, ja den hade aldrig slocknat!

    Apostlagärningarnas
    församlingsledare

    vakade över
    elden;

    inte över
    askan.

    Askan kan man organisera, men inte elden; den söker alltid sina egna vägar. Om man inte släcker den förståss, och gör den till aska.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • S-E Sköld,

    Du skriver: ”Sammanfattningsvis vad gäller tigande Ordets tjänare, var dessa – Pelle Hörnmark och/eller andra – sitter och tiger, i sina respektive kyrkor eller på något kontor i Pingsthuset i Flemingsberg, har ingen betydelse för vårt folk.”

    Det ligger mer sanning i detta än man kanske först vill tro.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ja visst, ni är ju så kloka, visheten dör nog ut med er! Men jag har förstånd lika väl som ni, jag är inte dummare än ni. Vad har ni som inte andra har?

    Jag har blivit till allmänt åtlöje, en som ropade till Gud och fick svar, en rättfärdig och oförvitlig – till åtlöje! En olycksdrabbad är värd förakt, så tycker den trygge, de som snavar får skylla sig själva.

    Men rövare bor i ostörd ro, de som utmanar Gud går säkra, fastän Gud har dem i sitt våld. Fråga djuren, de kan lära dig, himlens fåglar kan ge dig svar. Fråga markens kryp, de kan lära dig, havets fiskar kan upplysa dig. Finns det någon av dem som inte vet att detta är Herrens verk?

    Han har alla varelsers liv i sin hand, varje människas ande. Örat prövar orden som tungan prövar matens smak. Med hög ålder följer vishet, långt liv skänker insikt. Hos Gud finns vishet och styrka, han har beslutsamhet och insikt. När han river ner bygger ingen upp, när han spärrar in släpps ingen ut. När han håller vattnet inne blir det torka, när han låter det forsa förhärjas jorden. Hos honom finns kraft och klokhet, han härskar över förledare och förledd.

    Rådsherrar för han barfota bort, domare gör han till dårar. Präster för han barfota bort, maktens män får han på fall. Han tar talets gåva från de betrodda och berövar de gamla deras vett. Han öser skam över stormän och lossar de starkas bälte. Mörkrets hemligheter blottar han och för fram det dunkla i ljuset.

    Han gör folken stora, och han förgör dem, han skingrar dem, och han leder dem rätt. Från folkets ledare tar han förståndet, han för dem vilse i väglös ödemark. De famlar i ett mörker utan ljus, han låter dem ragla som druckna.

    (Job 12)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ellen Rock skriver: När man däremot talar om medlemskap (som ju inte är något som Bibeln uttryckligen undervisar om på det sätt som vi känner det), bör det väl inte vara främmande att personen ifråga som vill vara medlem offentligt bekänner sin tro genom att låta döpa sig? Ett medlemskap innebär ju en ömsesidig överlåtelse mellan medlem och ledarskap, men även mellan de övriga medlemmarna, så att man blir varandras lemmar (som fungerar och både ger och tar emot “blod” som i en kropp).

    Tycker att dopets betydelse blir märkligt i det här resonmanget. Dopet är väl inte en ritual för att bli medlem i en lokal församlingen utan i första hand en sak mellan Gud och den som döper sig. Om man tar det som en överlåelsehandling till den lokala församlingen skulle man ju behöva döpa sig på nytt varje gång man byter församling.

    Jag tycker inte man skall koppla ihop dop med församlingsgemenskap. Till församlingen skall al
    la kunna höra oberoende av om man är döpt eller inte om man bekänner Jesus som sin frälsare och är villig att vara en medlem i den lokala församlingen enligt den församlingens vision.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej Tom.
    Jag kanske var lite otydlig med vad jag menade. Jag håller helt med dig om att dopet är en sak mellan Gud och den som döper sig.

    Skulle man kunna säga så här kanske: Om den lokala församlingens vision är att göra lärjungar, där första steget i vandringen med Herren är dopet i vatten… så blir det väl en självklarhet att de som vill bli medlemmar först behöver vara döpta (i den församlingen eller någon annanstans)?

    Annars delar man ju inte samma grundläggande vision och inte heller bibelsyn.

    Att man sedan ska kunna ”känna sig som en medlem”, det vill säga känna sig inkluderad i gemenskapen långt innan man vare sig blivit frälst eller döpt, borde vara en god måttstock på en levande gemenskap med Jesus i centrum. Eller?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ellen:
    Frågan är väl om det första steget i vandringen med Herren är dopet.

    Det som Bibeln beskriver är ju i första hand en familjs första möte med Jesus. Hur det sen fungerar när barnen växt upp i en familj där föräldrarna varit engagerade i församlingen under barnen hela uppväxttid finns det inte mycket skildring av.

    För mig är man med i den kristna gemenskapen hela tiden som man vill ha Jesus som Herre i sitt liv. Det gäller också min fyraåriga flicka även om hon inte är döpt. Hennes första steg med Herren är därför inte att bli döpt.

    Om det kommer nya människor till vår (församlings)gemenskap så skulle jag vilja att de skall känna sig som en del av gemenskapen om de tror på Jesus och vill dela den gemenskap som vi har i församlingen. Detta tycker jag inte skall vara beroende av om de är döpta eller inte. Tycker inte heller att vi i församlingen skall sluta predika och undervisa om dopets betydelse men orsaken till att man döper sig skall inte vara att annars får man inte vara medlem i församlingen.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • JESUS sa/säger: ”Döpande dem, lärande dem..” ”Lärande dem” är församlingens fortlöpande ansvar, och alltså inte det ögonblicksverk som ju dopet är.

    I undervisningen kommer församlingsgemenskapen/tillhörigheten in; och är en första förutsättning för att församlingen skall kunna uppfylla den delen av Jesu uppdrag.

    När barn är födda tar man också hand om dem, om det är som det ska. Församlingen är föräldrar som tar hand om sina barn.

    Dopet är bekräftelsen på, att jag är sammanvigd med Kristus: är ett med Honom. Den som undviker att – inför vittnen – bli sammanvigd med Honom, vad har den människan i så fall för skäl till det?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag tror på dop direkt i anslutning till omvändelsen, dessutom ser man att i Apg. så skedde dopet i Jesu namn.
    Intressant, men kanske lärjungarna drabbats av minnesförlust? Kan det vara så att någon har haft intresse av att manipulera Guds ord, summan av Guds ord är ju sanning.

    Sedan följer som Sköld säger :lärande dem.

    Det är viktigt att församlingsgemenskapen inte blir en form av föreninggemenskap, alla frälsta skall känna sig lika välkomna.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Angående Pelles rakryggade reaktion på KG Larssons märkliga programförklaring!

    Jag ser något oerhört positivt i att PH vill föra lärosamtal kring KGL:s inlägg. Partier måste finnas ibland oss. Vi läser i 1 Cor 11 :19 ”Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.”

    För den som valt att tro på den lutherska kyrkans dop- och församlingssyn så blir det en naturlig konflikt när man ställs inför ett mer bibeltroget synsätt.

    Trots mängder av felaktigheter i läran så har uppenbart Gud avvänt mängder av kyrkans präster att förmedla upprättelse och frälsning för människor. Men inte på något sätt oproblematiskt. Att förvalta det ljus Luther hade för 500 år sedan, lyktglaset förefaller nersotat, eller att i stället i nutid böja sitt öra och lyssna till de ord Jesus och hans apostlar talade. Broder Luther gav oss i realiteten bibeln genom att fastslå att den kristne själv ska beredas tillfälle att läsa bibeln på sitt eget språk. Så blev det i de från RKK befriade områdena i Europa.

    I alla protestantiska länder finns bibeln översatt och spridd hos allmänheten. Insikten har ökat över de hundratals år som gått sen reformationens ”bergssprängare” hörde den sista detonationen i det katolska berget mullra bort. Vi är tacksamma, men inte bundna att stanna vid den kunskap och insikt som Luther och hans medkämpar vann under sin livstid.

    Enligt Hebreerbrevet ska vi följa deras tro. KGL måste inte förkunna i harmoni med Luther. Det vore naturligt att han hade satt sig ned med någon äldre pingstförkunnare och kunnat studera direkt i NT hur mönsterbilden är tänkt.

    Jag tror att PH är fri och inte känner sig tvungen att förvalta vare sig Luthers eller pastor Pethrus arv. NT ger tillräckligt klara besked och om PH väljer att låta NT bygga upp en naturlig ledarauktoritet i sitt uppdrag så bådar framtiden mycket gott.

    KGL verkar ha gjort ett negativt val. När det blev outhärdligt med kompromisser i det gamla sammanhanget så hoppar man till nästa, utan att veta vad man är kallad till.

    I Svenska Kyrkan liksom i RKK så är det spädbarnsdopet som pånyttföder utan att individen gjort sinnesändring, utan tro och övergivande av döda gärningar.

    Det finns underbar kraft i vattenbegravningen, men den kraften uppkommer bara i föreningen med personens tro på den som är grunden för allt, Jesus den smorde.

    KGL svamlar när han blandar andedopet och troendedopet.

    Till PH vill jag säga tack än en gång.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • PåKlippan, Du har helt rätt i det Du skriver ang. Peller Hörnmarks uttalande; men dilemmat visar sig samtidigt i hans ”tillrättavisning” av KG, om den sker från hans position som föreståndare för Pingst-ffs, som ju betyder ”fria församlingar i samverkan”:

    ofta marknadsfört med betoning på just ”fria”.

    Hur fria är de m.a.o?

    När t.ex. Lewi Pethrus tog till orda i lärofrågor, gjorde han det utifrån den personliga, andliga auktoriet han ägde.

    Han var en ”Guds hövding” bland sina bröder; utan att någonsin blivit vald till det.

    Mvh

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag läste för många år sedan i en vetenskaplig tisdskrift.
    Kommer inte ihåg annat än att det var en engelsk proffesor. Han skrev ungefär så här, oerhört kortfattad förklaring, utan analysen;
    Vatten är levande, om man släpper en bilnyckel i Themsens början, skall man genom vattnets igenkännande kunna ta fram nyckelns struktur i Themsens utmyning. Och tillverka en identisk kopianyckel.
    Min egen reflektion;
    Om dopet fotograferade av jesus i vattnet till en råkopia; skall den som stiger upp ur dopgraven på samma sätt blivit avbilldad till kristus.
    Vadå isåfall; är dopet viktigt; typ?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • S-E Sköld. Varför skulle Lewi Pethrus vara mindre Guds hövding för att han skulle ha valts till en post.

    Naturligtvis så valdes han ju förstås till en hel massa poster som t ex tidningar, LP stiftelsen, IBRA osv..

    Inte blev han mindre hövding för det.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Tom, L.P. valdes aldrig till Pingströrelsens ledare: han var det därför att hade en andlig ”ledarstav”, som bl.a. inte behövde stöttas av någon organisation, tillkommen genom en manipulativ s.k. demokrati: skendemokrati m.a.o, av ett slag som knappast skulle ha accepterats i ett profant sammanhang.

    Mvh

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej

    Har följt denna debatt både positivt och negativt.

    Varför anses det illa nog att en fd EFSpräst tillåts ifrågasätta det bibliska dopets betydelse i en stor pingstförsamling? Vad är det för fara du anser skulle kunna hända om man ser till vad Bibeln säger om det? Tror du verkligen inte att de har pratat om dopet innan KG sade ja till tjänsten.

    Till påklippan:
    Vet inte hur väl du känner till KG. Uppenbarligen inte så väl. Du skriver att du anser att KG gjort ett negativt val och att KG inte vet vad han är kallad till. Tror du inte att en präst efter 40 år i tjänst tänker efter och ber mycket inför en kallelse? Det hoppas jag verkligen att alla präster gör från första kallelsen i deras yrkesliv. KG hoppar verkligen inte från ett samfund till ett annat. KG har varit präst i 40 år och haft tjänst inom EFS. Att han nu på senare år skulle byta samfund är inte alls på grund av att han tyckte att det blev outhärdligt med kompromisser som du anser det. Har du följt med i debatten så är det KG som varit skeptisk till att säga ja medan pingstvännerna varit positiva. Dessa samfundsrevir tycker jag är lite negativt. Varför är vi så samfunds noga i Sverige?

    Till Ellenrock och Tom:
    Dopet är mellan den som döps och Gud. En liten fråga till dig Ellenrock när du skriver att det bör väl inte vara främmande att personen i fråga som vill vara medlem offentligt bekänner sin tro genom att låta döpa sig? Enda kravet blir då att man måste döpas för att kunna få bli medlem och då upplever denna grupp t.ex. barndöpta som vill bli medlem i en pingstförsamling, att man låter sig döpa sig för andras skull i såfall. Därför låter man bli. Men dopet får inte bli en ritual enbart för att man ska få bli medlem för då blir dopet inte mer än en medlemsritual och dopets egentliga innebörd blir en bisak och inte en huvudsak som man önskar att det är.

    Det finns ju många pingstförsamlingar som välkomnar barndöpta som medlemmar och det tycker jag är en positiv utveckling. Men sedan finns det tyvärr betydligt fler som är mer hårda.
    Men det börjar hända saker i många pingstförsamlingar, nu får vi be att det får fortsätta i de församlingarna samt spridas till andra pingstförsamlingar i vårt avlånga land. Vi inom t.ex. EFS och Pingst och Mission och EFS tror ju på samma Gud och Jesus Kristus.

    Mvh / ina

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Svara