tisdag, juni 2nd, 2009...1:01 e m
All välsignelse till projekt H2O
Läser regelbundet Dagen.se med ett halvt öga för att hålla lite koll på läget inom kristenheten. Dagen är inte undantagen från frestelsen att leva på negativa nyheter till större del än positiva. Nu och då hittar man ett guldkorn. En nyhet som gör oss glada.
Idag läser vi om den Tyske missionären Marcus Fritsch som svarar på frågan om hur vi (kristenheten) kommer förbi människors misstänksamhet mot kyrkan. Marcus Fritsch tror att svaret ligger i praktiskt tjänande.
Så inleder Jonatan Sverker på Dagen sin artikel:
”Marcus Fritsch står vid Angereds torg och arbetar med den scen som ska användas av gospelkören Felicity på eftermiddagen. Volontärerna i röda t-shirts har nyss gett sig av för att tjäna stan.- Jesus var ute och hjälpte människor, och så gör vi i dag. Målet är att människor ska bli nyfikna och fråga varför vi gör det. Och människor har redan börjat ställa frågor, säger han.”
<<<Läs hela artikeln här>>>
Jag är övertygad om att Marcus och hans vänner på H2O hittat en nyckel till Svenskarnas hjärtan här. I slutändan handlar ju inte det kristna livet om att tro och tänka rätt. Att ha ”rätt” teologiska uppfattningar. Utan vad vi gjorde, eller INTE gjorde gentemot våra medmänniskor.
Emanuel på Dagen var inne på liknande tankar inför första Jesusmanifestationen 2008:
”Tänk om vi istället mobiliserade oss så att vi invaderade hela Stockholm med kärlek och änglahyss? Vi kunde sprida ut oss, fem och fem, och hänga påsar med nybakta bullar på Stockholmbornas dörrar, hjälpa äldre att bära kassar, leta upp hemlösa och bjuda på bigmac med plusmeny, ställa upp stånd där vi erbjöd gratis massage, sätta upp scener med livekaraeoke (hey, här har vi en fantastisk användning av frikyrkomusikaliteten), dela ut gratiskramar osv, osv.
Fatta vilka rubriktriggare!!
”Kristna invaderade Stockholm – med kärlek”
”Få gratis massage – och en kram”Och framförallt – förstå vad jag hade längtat och längtat tills den manifestationen!
Men nu känner jag till och med tveksamhet inför att närvara.”
Varför så övertygad?
Jag tillhör dem som under mitt kristna liv bokstavligen delat ut tiotusentals traktater. Varit med om hundratals gatumöten och evangelisationssatsningar. Spenderat år på missionsfältet och ett antal år som pastor. Tyvärr måste jag ofta ifrågasätta frukterna av mycket av det jag gjort, även om motiven varit ”ädla”. D.v.s. hur många som egentligen kommit till tro av de ”typiska” frikyrkosätten att evangelisera.
Jag använder inte frasen ”Gud talade till mig” i onödan. Men, ett av de sista åren som en av pastorerna i en liten församling utanför Los Angeles upplevde jag om inte annat en stark övertygelse från Gud att lägga om församlingens ”taktik” radikalt v.g. att nå ut till staden vi verkade i.
Jag började samla dem som ”fångade visionen” på lördagar och de nya evangelisationsreglerna var enkla:
1.) Medlemmar ”förbjöds” att ta med biblar, traktater eller annan religiös literatur. (Ok, någon kanske smugglade med en pocket bibel)
2.) Ett kort undervisningspass hölls om att vi faktiskt är ande, kropp och själ. Innan vi får förtroendet att betjäna människor på det andliga planet bör vi ta hand om kroppsliga och själsliga behov.
Sedan gick vi ut i området och knackade dörr. Men, istället för att inleda med andliga frågor som både Jehovas vittnen och Kristna brukar frestas att göra fick den som öppnade följande bemötande:
”Hej, jag heter XXXXX och kommer från kyrkan New Life (ja, så hette vi). Vet ni var vi ligger?
Om de inte kände till församlingen förklarade vi kort var byggnaden låg. Sedan gick vi snabbt vidare till huvudfrågan:
”Vi går runt i grannskapet på lördagar för att höra om det finns något vi kan hjälpa till med. Har du något behov?”
Jag var givetvis livrädd för vad grannskapet skulle svara första lördagen vi gick ut. Eftersom församlingen låg i ett låginkomstområde fruktade jag att de på en öppen fråga skulle svara ”hjälp med hyran” eller be om ekonomisk hjälp av andra skäl.
Istället överaskade de flesta oss med ganska vardagliga problem som ofta ledde vidare till de frågor vi givetvis egentligen ville tala om.
När vi inte propsade på dem andliga frågor resulterade i att de kom upp på ett naturligt sätt ändå. Under den tid vi var ute bad jag med fler människor än under de hundratals traktatsatsningar jag deltagit i.
Därmed säger min egen erfarenhet att Gemenskapen H20 mycket väl kan vara på rätt väg att vinna Göteborgarnas hjärtan för vår Frälsare och Herre.
All välsignelse till projekt H2O.
/Daniel
8 kommentarer
juni 2nd, 2009 at 5:36 e m Citera och svara denna kommentar
Tro utan garningar ar dod.
Forsamlingen H2O har forstatt betydelsen av att lata det levande vattnet floda ut i praktisk handling.
En kanal for friskt levande vatten
blir aldrig nagot osunt Doda Hav.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 2nd, 2009 at 5:46 e m Citera och svara denna kommentar
Elisabeth Hammarlund-Lorenzsonn:
Intressant att du använde orden ”friskt levande vatten”. Det jag INTE skrev något om var den förmaning som jag fick av DHA, att om vi inte som församling börjar nå ut, utanför kyrkans fyra väggar, blir vi en ankdamm. Alla vet hur unket detta vatten kan bli.
Det var just för att vattnet skulle förbli friskt och levande som jag tror Gud verkligen önskar att Hans folk inte låser in sig i sina vackra kyrkor (i vårt fall en gammal textilfabrik, men ändå….)
mvh
Daniel
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 2nd, 2009 at 7:51 e m Citera och svara denna kommentar
Jag vill bara påpeka att detta projekt alltså sker utifrån Saronförsamlingen i Göteborg och inget annat. Minns någon denna församling?
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 2nd, 2009 at 8:55 e m Citera och svara denna kommentar
Jonas S:
Har ändrat rubriken till projekt H2O. Tack för din iaktagelse…
/D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 2nd, 2009 at 10:09 e m Citera och svara denna kommentar
Intressannt att du namner att dagen mest har kritiskta och tråkiga nyheter, dvs samma som ni! Aletheia har gått från att vara friskt til att bli gnälligt i måga sammanhang. När skrev ni något gott om Ulf Ekman senast, när var ni positiva till vissa andra. Missförstå mig inte, Ni är fortfarande bra och viktiga, men tappa inte fokus!! Belys, avslöja, reta upp, men utan att bli gnälliga och tjatiga.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 2nd, 2009 at 10:45 e m Citera och svara denna kommentar
Svenne:
Tack för din kommentar. Faktum är att det är lätt att fastna i ”gnäll”.
”När skrev ni något gott om Ulf Ekman senast, när var ni positiva till vissa andra”
Ekman är jag i ärlighetens namn djupt besviken på. I övrigt – har du läst bloggposten du kommenterat?
/Daniel
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 2nd, 2009 at 11:38 e m Citera och svara denna kommentar
Utan att ha satt mig noga in i vad projektet H2O står för, vill jag kommentera det lilla jag förstått med att det verkar vara bra.
Frälsningsarmén jobbar ju också utifrån devisen: ”Soppa, tvål och frälsning”. Och detta i nu nämnd ordning.
Man tar mao först hand om de lekamliga behoven människor har, och först därefter går man in på de andliga behoven. Detta rimmar väl också gott med hur Jesus bemötte människorna på Sin tid?
Ola.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
juni 3rd, 2009 at 8:31 f m Citera och svara denna kommentar
jag reagerar också på att det är Saronförsamlingen som står för det. Man undrar om motivet….Tro utan gärningar är död. Men gärningar utan tro är döda gärningar…
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
Svara