fredag, juni 5th, 2009...11:48 e m

”Vi vill ha purjolök istället!”

Kommentarer Läs med webReader

Varje gång som molnet höjde sig över det israelitiska lägret i öknen, så bröt de upp, och där molnet stannade, där slog de läger. Ibland stannade molnet kvar över deras läger endast i ett par dagar.  Andra gånger så blev molnet kvar i flera månader eller år. På Herrens order slog de läger och på Herrens order bröt de upp (4 Mos 9).

cloud1
När molnet höjde sig, så bröt de upp, och där molnet stannade, där slog de läger. Men folket ville ha purjolök istället.

Ibland vill vi inte bryta upp våra läger trots att vi ser tydliga tecken att vi borde det. När molnet höjer sig och flyttar sig så stannar vi kvar. Våra tankar rör sig i banor som säger att vi ändå har det ordnat för oss där vi är.

När Israels folk hade dragit ut ur Egypten, så hängde det med dem en hop av löst folk som tog tillfället i akt och flydde med dem (2 Mos 12:38). Kanske var det över en miljon människor som följde dem.  I 4 Mos 11:4 så blev den här hopen av löst folk allt mer hungriga på kött. De fick även israeliterna att börja klaga fastän Gud försåg dem med manna varje dag.

”Om vi bara hade kött att äta! Minns ni fisken vi åt i Egypten, så mycket vi ville! Och gurkor och meloner, purjolök och rödlök och vitlök. Här får vi gå och sukta, här finns ju ingenting. Man ser inget annat än manna.”  (4 Mos 11:4-6)

Men hur var det nu egentligen? Fick de verkligen äta så mycket de ville i Egypten? Enligt 2 Mos 5:7 så fick de ju inte ens halmen till det tegel de skulle slå. Ser vi möjligtvis ett Israel som börjar bli obekväma med helt andra saker än maten? Kanske var israeliterna bävande inför den uppgift de såg komma över dem, molnet som skulle bestämma när de skulle bryta upp eller slå läger, hur Gud inte bara skulle ha synpunkter på vad de gjorde, utan också på vad de inte gjorde.

Just den här perioden började det  bli väldigt oroligt i det israeliska lägret. Inte bara hopen av löst folk klagade, inte bara isrealiterna i allmänhet klagade, även Mirjam och Aron började på att konstla. Varför blev det oroligt just då?

Jag tror att Gud hade en plan med sitt moln som höjde sig och sänkte sig över lägret. Denna plan innebar att Gud skulle bli folkets Herre i både smått och stort. De skulle snart skicka in spanare i det förlovade landet. Gud hade ställt ut löften om att bo mitt ibland dem. Men mitt i det största av ögonblick i det gamla förbundet, så börjar folket klaga på maten. De var inte nöjda med smaken på det de fick äta. De ville ha kött, fisk, gurkor, meloner, purjolök, rödlök och vitlök.

Jag tror inte vi människor i Sverige år 2009 är så mycket annorlunda. Vi är livrädda för att låta Gud få inflytande vad vi inte gör. Vi tycker att det räcker med att han har synpunkter på vad vi gör.

Paulus skriver:

Jag vill att ni skall ha kunskap om detta, bröder: våra fäder hade alla molnet över sig och gick alla genom havet. Alla blev de döpta i molnet och i havet till gemenskap med Mose. Alla åt de samma andliga mat, och alla drack de samma andliga dryck, de drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev liggande döda i öknen.  (1 Kor 10:1-5)

De blev döpta i molnet. Vad i hela världen betyder det?

Ett dop enligt judisk förståelse (mikveh) symboliserade en förändring av ett livsstillsånd. Israeliterna blev inte endast döpta genom det Röda havet, utan också genom molnet. Att de döptes till gemenskap med Mose innebar att de förenades med hans mål och visioner. På samma sätt som israeliterna tog emot Mose vision och ledarskap, så döps vi till Messias, Kristus, genom att dela hans vision och ledarskap.

Paulus fortsätter:

Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? (1 Kor 10:16)

När vi välsignar bägaren så ger den oss välsignelse med Messias blod, brödet ger oss gemenskap med Messias kropp. Men om vi inte vill dela Messias vision och ledarskap när vi äter Herrens bröd eller dricker hans bägare, om vi inte vill ändra vårt livstillstånd, så äter vi och dricker den på ett ovärdigt sätt och syndar därför både mot Herrens kropp och hans blod. Om vi tror att själva bägaren och brödet i sig skulle räcka för att ha gemenskap med Kristus så blir vi som folkhopen som följde med Israels folk ut ur Egypten. De ville få del av välsignelsen, men de ville inte veta av dopet i molnet som gav dem gemenskap med Mose.

Den som äter Herrens bröd eller dricker hans bägare på ett ovärdigt sätt har därför syndat mot Herrens kropp och blod. (1 Kor 11:27)

De som inte vill veta av dopet till Mose eller Kristus såsom en överlåtelse kommer ofelbart att börja klaga på maten istället för att följa Guds istruktioner om när det är tid att bryta upp lägret eller när det är tid att slå nytt läger. Den som inte vill bli en del av Guds frälsningsplan kommer ofelbart att ha synpunkter på än det ena och än det andra bibelordet.

”Vi vill ha purjolök istället!”

/Haggaj

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

18 kommentarer

  • Ja så sant, så sant
    purjolöksätarna missar målet, meningen och är väldigt köttsliga av sig :-)
    dom lägger i p när dom ska ha drive i
    dom hänvisar till kyrkofäderna när det är rötterna som gäller.
    När nån säger Jerusalem så säger dom Rom

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Haggaj skrev: ”Vi är livrädda för att låta Gud få inflytande vad vi inte gör. Vi tycker att det räcker med att han har synpunkter på vad vi gör.”

    Viktiga påpekanden!

    Det är intressant att se att ”getterna” i Matt. 25 sorterades bort på grund av just underlåtenhetssynder.

    Och när frågan ställdes ”vem är då min nästa?” (Luk. 10) svarade Jesus med berättelsen om den barmhärtige Samariten. Frågeställaren hade börjat med ”vad skalljag göra för att få evigt liv till arvedel?”. Han sökte sedan en ursäkt att sortera bort ”sin nästa”. Ett Herrens godkännande av underlåtenhetssynd.

    Och det är sannerligen svårt att invänta Herrens klarsignal när man kokar över av enthusiasm. (Ordet ”enthusiasm” betyder att ”vara fylld av sig själv”. Kanske motsatsen till att vara fylld av Helig Ande.)

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Haggaj

    vel..jeg ser hele den historien som en trening for Israel til å la seg lede av Guds ånd…og ikke av Bokstaven. DE var slaver i Egypt…som ”frie” så måtte de velge å la seg lede av Guds ånd.. ( visuelt i skyen og ild støtten) ellers ville de forbli ”slaver”, selv om de ikke lenger var i Ørkenen.
    Samme med oss…alle som ledes av Guds ånd , de er ikke lenger slaver i Egypt..men de som ikke vil ha Jesus som Herre, de forblir som slaver under loven( Bokstaven)
    Vi er alle slaver under de vi adlyder…ingen er nøytral.
    Vi kan adlyde slavedriverne i Egypt ( pisken)
    eller vi kan adlyde Guds ånd..han som leder oss med sin fred og sin glede i Hjertet., men vi kan ikke ha 2 herrer.
    ” den som vil være min disippel..” Jesus gav oss frihet til å velge å være hans disippel eller ikke…men for den som vil…da finnes det ikke lenger noe annet alternativ enn å ha Hans ånd som min Herre..hver dag!!!!

    Når skyen letter…så drar jeg også!! et fantastisk liv å leve. Har flyttet minst 12 ganger av den grunn..og flere blir det nok. Hver gang jeg tenker at ”her skal jeg bo”:.vel da kommer Gud å sier; tid for å dra” ;( ..
    tid for å plante, tid for å bygge, tid for å rive ned , tid for å gi bort alt jeg eier, tid for å kjøpe et hus, tid for å selge det…slik lever jeg og jeg må si at det koster mye, men hvilke alternativ har vi?…Egypt?
    hvorfor bli værende igjen når Guds ånd ikke er på stedet?..som å være i helvete alerede eller?

    Den som ledes av Guds ånd er Guds barn..om så Guds ånd leder oss ut i ørkenen for å ta en tid i djevelens test maskin eller om Guds ånd leder oss inn på grønne enger..vel, thats HIS business!, vi kan bare si ; yes sir!!!!!

    Anita

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • kent pettson,
    Det är ju intressant att israeliterna menade att de hade fått äta hur mycket de ville i Egypten, men att det faktiskt var så att de inte ens fick halmen de skulle slå tegel med. På något sätt lyckades de ändå lura sig själva och andra att det var på detta vis.

    Jag undrar om det inte är samma sak som håller på att hända nu. Läs på en del bloggar från unga teologer, så ser ni att de just nu dammar av den ena lögnen efter den andra. De tycker sig se tecken på att de egyptiska avgudabilderna inte alls är så farliga, de tycker sig se att andra egyptiska traditioner inte helt saknar grund, de tycker sig se att de faktiskt fick äta kött, fisk, gurkor, meloner, purjolök, rödlök och vitlök i Egypten.

    Och över dessa unga teologer står deras svenske ledare och manar dem och säger att de klarar sin andliga överlevnad om de upprepar namnet Jesus tyst för sig själva när de skall somna.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Kamau Mweru,
    Jag besökte Diasporamuseet i Tel-Aviv förra veckan. Där fanns en monter där de hade byggt olika stationer som representerade det judiska samhället i tyskland på 1200-1300-talet. Där fanns en Yeshiva, där de studerade torahn, där fanns rabbinsk domstol etc.

    Men en station var lite udda. Där låg människor i sängar och så sjuka ut. En person besöker dem. Ovanför stationen stod det ungefär:

    ”För dem som besöker de sjuka, skall de egna plågorna lindras.”

    http://www.bh.org.il/exhibition-core.aspx

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • eagleview,
    Vi kan i denna veckas text (4 Mos 8:1-13:1) se ett helt system som Gud anordnar för att ge israeliterna sina instruktioner.

    1) Lampställen (som också finns med i Upp) skulle belysa det som var framför ställen.

    2) Leviterna avskiljs för att kunna tjänstgöra vid uppenbarelsetältet.

    3) Ett system för dem som missat att fira Herrens Högtider inrättades.

    4) Molnet och eldsskenet som visade när de skulle slå läger och när de skulle bryta upp.

    5) Om nu någon ändå inte förstod vad Gud sa, så hade de för säkerhets skull två silvertrumpeter som de blåste i när det var dags att bryta lägret.

    Men de ville hellre tillbaka till Egypten där de trodde att de skulle få äta hur mycket de ville.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ja tank vad smak-lokarna kan stalla till med.
    Minnet av purjolokarna gor att det riktigt vattnar sig i munnen och forsatter en i en ‘time-lock’ dar nuets valsignelser och framtidens vantande land tycks forblekna.

    Det var aven sa synden kom in i varlden.
    ”Och kvinnan SAG att tradet var gott att ATA av och att det var en lust for ogonen och
    att det var ett ljuvligt trad, eftersom man fick FORSTAND av det.
    Och hon tog av dess frukt och at.
    Hon gav ochsa at sin man, som var med henne , och han at.” 1Mos. 3:6
    (LUST of the EYE, the FLESH and the MIND).
    Den ondes gamla vanliga knep.

    Den onde ar expert pa att forvrida och forstora ‘purjolokarna’ i Egyptens mylla och
    fa dem att framsta som nagot battre och mer sofistikerat an det till synes enkla ‘manna’ som kommer direkt ovanifran fran bordet som Herren dukat upp for oss mitt i odemarkens sol och hetta for att starka oss pa vandringen mot det forlovade landet som flyter av mjolk och honung.

    Nar vi vagrar att lyssna och lyda
    uppmaningen att dra vidare
    kan var Herre i sin nad anvanda nagra otrevliga ‘kanadagass’ for att fa oss att bryta upp och dra vidare in i ‘det forlavade landet’ som ligger framfor.

    Kom ihag Lots hustru:
    oformaga att klippa av det som lag bakom och
    dra vidare till det som lag framfor.
    Ett tillbakablickande som resulterade i en forstelnad DOD saltstod/staty.

    ”Lat oss ha blicken fast vid JESUS,
    TRONs upphovsman och fullkomnare.
    For att vinna den gladje som vantade honom uthardade han KORSET utan att bry sig om skammen och sitter nu till hoger om Guds tron.”
    Hebr.12:2

    Yes, let us fix our eyes on JESUS
    the author and finisher of our FAITH!

    I have decided to follow Jesus,
    no turning back, no turning back.

    When Jesus said:”Follow me!”
    I said: ”Yes!”
    I hope you do too.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Elisabeth Hammarlund-Lorenzsonn,

    Du skriver:
    ”Den onde ar expert pa att forvrida och forstora ‘purjolokarna’ i Egyptens mylla och
    fa dem att framsta som nagot battre och mer sofistikerat an det till synes enkla ‘manna’ som kommer direkt ovanifran fran bordet som Herren dukat upp for oss mitt i odemarkens sol och hetta for att starka oss pa vandringen mot det forlovade landet som flyter av mjolk och honung.”

    Du sammanfattar på ett kärnfullt sätt det jag vill säga . Tack!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • jag ser vandringen i öken med klagan och avfall som en bild på vår vandring…Gud hämtar Israel (oss) ut ur Egypten, ur slaveriet…sen tar det en vandring där Han måste ta slaveriet ut ur oss…genom att vi följer Honom, steg för steg, där vi kanske rätt som det är vandrar vilse o längtar tillbaka (och blir sjuka som de blev när de åt vaktlarna, Guds pedagogik är ju att när vi längtar efter ngt för mycket som ej är bra…så får vi så att vi storkan, jfr också med den förlorad sonen). En hel generation,a lltså slavgenerationen blev liggandes i öknen…hos är det hela vår gamla natur, slavnaturen som måste dö på korset…och det sker inte på en gång utan när vi vandrat med Herren o vandrat vilse..och kommit rätt igen tillräckligt många gånger, lidit så att säga tillräckligt…lärt känna Gud tillräckligt så att vi som Josua vågar gå in i det förlovade landet o inte fruktar ”jättarna” (våra personliga jättar, det vi fruktar( utan med Guds hjälp o i förtröstan på Gud: ”Han säger att ahns kall fördriva dem framför oss när vi fördriver dem…så låt oss gå…”och har blivit starka i kampen (lechem=bröd, lachem:kamp. ”de ska bli en munsbit för oss”, säger Josua, alltså när de kämpat, så har de fått näring…) så att vi kan leva i det förlovade landet, dvs i/med Gud nu o i framtiden

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • rebbecca,

    Jag tror som du, att Gud måste ta slaveriet ur oss. Det var dock till slaveriet som israeliterna längtade. Likadant är det än idag. Många vill hellre leva i slaveriet, även det andliga slaveriet, än att gå in i det förlovade landet. Det finns en tröskel här som vissa människor vägrar att passera. Andra gör det lättare, precis som Josua, som du säger.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • visst…men vi vet inte hur det går för dem…en generation blev kvar i öknen…o det vill jag jämföra med vår gamla natur..som måste dö och bli kvar liggandes.. :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • När munnar måste mättas har ni min hemsida till hjälp.

    Angående diskussion så har jag svårt att förstå tron på moseböckerna annat än som passerade regler för ett levnadssätt som hör ihop med ett samhälle för 2500 år sedan.

    Jag citerar ”När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar. [...] Om hon föder en flicka, är hon oren i två veckor.” (Leviticus 12 kap)

    Att sätta tilltro till något som konsekvent nedvärderar ett kön är fel, oavsett tro. Det finns ingen tro som kan bära upp något som är ont.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Smörgåstårta,
    Vad får dig att dra så tvärsäkra slutsatser.

    Om en kvinna föder inget barn är hon oren 0 dagar, en pojk 7 dagar, en flicka 14 dagar. Då är det helt plötsligt tvärtom. Flickan som skulle vara mest uppvärderad.

    Det är att göra det för enkelt för sig att leka gud och bestämma vad som är rätt eller fel. Jag säger inte att det är så som jag beskrev, men vi vet inte heller varför vi skall tro på vad du säger, mer än Guds ord.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • ”Om vi tror att själva bägaren och brödet i sig skulle räcka för att ha gemenskap med Kristus så blir vi som folkhopen som följde med Israels folk ut ur Egypten. De ville få del av välsignelsen, men de ville inte veta av dopet i molnet som gav dem gemenskap med Mose.” skriver du…

    och sedan :”Den som inte vill bli en del av Guds frälsningsplan kommer ofelbart att ha synpunkter på än det ena och än det andra bibelordet.”

    Det kunde man kalla för ”pudelns kärna” om det andliga livet och vandringen med Gud.

    Det finns alltid ett PRIS att betala, något offer, någon försakelse, för att ge en doft av välbehag till Gud. Tacksamhet är EN nyckel. Dagligen !
    Tack för denna predikan, Haggaj.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Haggaj
    Enig med deg i det…at Gud gav dem et helt system som skulle hjelpe dem til å kjenne HAM og følge på hans veier..men det var aldri meningen at SYSTEMET skulle komme i sentrum …det skjedde da og det skjer nå…”systemet” blir gjenstand for detalj fokusering, mens det å kjenne Gud blir glemt…det ser jeg i alle menigheter også.

    Det var sitt eget navn Gud vill gjøre stort gjennom Israelittene…slik at nasjonene rundt dem skulle kunne se hvem den sanne Gud var…dette var Gud veldig nidkjær for- at nasjonene skulle se ham og søke ham..det var Hans stor hensikt med hele dette systemet han Gav Israel.
    Israelitene ville heller følge de tradisjoner/lovene som alle andre rundt dem hadde..derfor ville de også ha purreløk, slik alle de andre hadde, og ikke manna.
    De ville ikke være adskilt og representere skaper Guden..de ville være som de andre, men samtidlig sa det ja til å tjene Gud- av frykt for straff kanskje, men de fikk ikke lov til å leve et dobbelt liv, fordi Gud VILLE skape seg et navn gjennom dem, noe som Han bare delvis fikk til..og senere mislyktes det helt- da Guds navn ble spottet blandt hedningene da Israellittene ble sendt vekk fra sitt land, som Gud først hadde gitt dem.
    VI har samme valg..være som alle andre, og samtidlig si at vi tjener Gud.. leve et dobbelt liv, eller forlate tradisjoner/lovene etc i alle disse troendes samfunn som finnes.. og følge Guds ånd istedet.
    lenken til mennesker og til Loven må kuttes…( den hebraiske , så vel som den norsek/svenske tradisjon) for vi er døde fra den i Jesus, og vi er oppstått for å tilhøre en annen – JESUS!…og vi må bindes til Jesus ved troen på han..da starter det nye livet i kristus.

    Alt dette kan skje på et nu..det handler om mitt og ditt hjerte, og en avgjørelse .

    De fleste troende vil fremdeles ha purreløken- alt det som smaker godt og lover oss gode tider…og noen tror at den hebraiske loven skal gi dem gode tider, om de følger den..eller at Gud skal velsigne dem OM de gjør alt rett..fremdeles er purreløken ( det gode for meg, ) i sentrum.
    OG alle som søker purreløken er i fangenskap til seg selv…fordi det bare er JESUS som setter oss fri.
    Og Han gir oss sin ånd som et tegn på at vi tilhører
    han..og ikke oss selv. Det skjer noe nytt i hjertet.

    Den som VIL representere Jesus har ikke noe valg her..han må gi opp retten til å eie sitt eget liv, da Jesus ønsker å gjøre sitt navn stort..slik at alle nasjoner ser opp til HAN!! og blir frelst.
    Dette har ikke noe med vår ”hellighet” å gjøre ,.nei! det handler kunn om å ha en relasjon med Jesus der jeg hører hans røst og følger han…da det er menneskers frelse og Guds navns ære som det handler om.
    Glem ”det naturlige mennesket” og alt dette med helliggjørelse….Jesus tar seg av det der på sin måte, for dem som har gitt opp å fokusere på systemet, og heller fokuserer på Han.

    Anita

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Lite off topic. Skickar en positiv länk. Se och njut.

    http://beachsidesummerfest.com/

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag ber om förbön för minna anhöriga och vänner och mig om en God och härlig framtid och evig med Gud . Som Gud och Guds Ord är och Gud vill för tid och evighet enligt sitt ord. Som blivande förblivande troende frälst kristna med evigt liv i Gud och i frid med Gud som Gud helst vill.Och skyddade och frälsta av Gud Herren vår sköld och skärm från djävulen och allt ont och alla sorters problem till Guds ära för Guds skull för Gott så vi vill det. För inget är omöjligt för Gud, och allt förmår den som tror . Om vi vill det in varje fall vi som vill det för tid och evighet. sakarja 4:6 Icke igenom nån människas kraft eller styrka ska det ske utan igenom ande säger Herren sebaout. Och Herrens fruktan är vishetens begynnelse i frid med dig Gud i din kärlek som aldrig förgår på rätt väg bara . Så vi uppfyller missions befallningen matt 28:18-20 helt som du vill i frid med dig Gud . Sen till dig Gud till Himmlen . Är Gud för oss vem kan då vare mot oss . Tack för ditt svar som du vill Gode Gud låt ingen bli efter på vägen i Jesus namn, amen !!! Frid Ronny

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Svara