Många talar/skriver om kärlek, jag utläser tyvärr ofta dess motsats.

Mycket begripligt.

Jag avslutar med några personliga rekommendationer om literatur.

C. S. Lewis ”Kan man vara kristen?” (Mere Christianity)
Frank Mangs memoarer.
Erik Ewalds korta häften med stort innehåll.
Sven Reichmanns böcker.
Peter Kreeft: The God Who Loves You

Pärlan i åkern finns. Och tro inte på den översättning som säger ”Sök och du skall finna”.

Det står ordagrannt: ”Den sökande finner”.

En viktig skillnad.

/Kjell

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Visst kan det väl vara så. Har så klart sådana erfarenheter från vissa av barndomens hörda predikningar. Hur som helst är allt sådant ”glömt” och förlåtet.

Felet ligger såtillvida nödvändigtvis inte i dogmer utan att jag faktiskt trodde på budskapet om en kärleksfull Gud som önskar en relation med alla människor.
När en sådan relation visar sig vara mer än svårfångad och det tydligen inte räcker men en ärlig vilja och ärliga böner och jag dessutom upplever att många av trons förespråkare verkar företräda verklighetsuppfattningar som Stephen King i sina bästa/sämsta stunder knappast kommer i närheten av, drar jag vissa slutsatser.

Många talar/skriver om kärlek, jag utläser tyvärr ofta dess motsats.

Allt gott.
Mvh MS

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Vet att jag inte är ensam om att trots en ärlig önskan bara erfara tystnaden

Som jag redan skrev, Mikael, blir svar i blogginlägg ganska allmänna eftersom vi som skriver med varandra saknar egentlig personlig kunskap om varandra.

I personlig utväxling av e-mail kan man vara betydligt direktare och även vara mer detaljerad i meddelandet av egna erfarenheter.

Fast, det finns naturligtvis inga garantier att det resulterar i tillfredställande resultat.

Så mycket av vad vi förväntar oss beror ju på vad vi ”lärt” oss livet igenom.

Vem som helst här är välkommen att använda min och andra skribenters personliga e-mail.

Framför allt kan felaktig predikan och felaktiga dogmer kasta sin skugga långt fram i livet.

/Kjell

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

HERREN ÄR vägen, Sanningen och livet
den som älskar Sanningen kommer till Sanningen…………

och Sanningen skall göra Dig fri

Fortsätt alltså att söka Sanningen – om Du gör det med HELA hjärtat kommer Du tveklöst till Sanningen som ÄR HERREN själv!

Så kom jag till tro. Det är svårt men samtidigt mycket enkelt

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

ja, det er ufattbart!..at HAN vil være vår venn!

Forstår at noen vil si at jeg ble ”lovisk”….saken er at jeg var det FØR jeg fikk personlig kjennskap til Guds kjærlighet..ikke etterpå.
NÅ er det noen som mener at jeg er ”lovløs”…eller forført ( får høre så mye).
..men overgivelsen til å lyde Guds veg med meg er større nå..og den er ekte, noe som gjør hele forskjellen.

mikael

Som jeg sa….vil du erfare at Jesus møter deg, så må du holde fast på han..selv om alt er TYST..og helvete ikke vil slippe deg.

Jeg har LAAANGE perioder der himmelen er tyst….og det eneste jeg kjenner er ørkensanden , og tårer av lengsler blir min mat.

MEN ..hvor skal du gå ? om du ikke vil holde fast på at han VIL møte deg og at han ELSKER DEG!?
sier dette til deg, og alle de som leser her.

lest min link om ”hjerte jegeren”?

anita

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Men av någon kanske outgrundlig anledning verkar inte dessa gudsmöten gälla alla.

Vet att jag inte är ensam om att trots en ärlig önskan bara erfara tystnaden och tyvärr uppleva att mycket av tron näppeligen kan förknippas med den kärlek jag hade önskat varit Guds!

Allt gott.
Mvh MS

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Jeg begynte å adlyde Hans befalinger til meg ( smått og stort) da jeg ønsket å elske han, slik han elsket meg…og jeg trodde mer og mer på hans kjærlighet..den fikk mening.
Han som kom inn i MIN verden…ble min FRELSER!…jeg fikk LIV!

Hoppas att du förstår att ”nomo-foberna” här kan tolka detta som om du blev lagisk.

Jag förstår vad du menar. Och som du kanske sett i mina skriverier har jag mer än en gång understrukit att ingen kan fullt förstå Guds nåd om han/hon inte redan stått med ena handen på trycket till helvetets dörr.

Efter denna omvändelse (kan ju inte annat för där slutar den breda vägen) kan man förstå att även i relationen med Herren finns det två parter.

Ja, vi får fritt ta emot Herrens nåd. Men det betyder inte att den var gratis.

Jesus är vår vän och broder, men inte en kompis som man kan behandla hur som helst. Och att synda på nåden skulle jag inte vilja råda någon att göra.

Lejonet av Juda. Den rättmätige ägaren av ALL makt. Min vän!!!

Ofattbart.

/Kjell

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Jeg vil si litt fra mitt liv her…innenfor ditt emne; tro, håp og kjærlighet

Jeg vokste opp i den ”norske kirke”…med foreldre som var aktive der…og i ”husmøter” hjemme.
Jeg fikk tidlig et bilde av Gud som en SINT ( arg) mann som ville ”ta meg”…straffe meg for noe..jeg viste ikke for HVA, bare for ”noe”.
Jeg var veldig ensom ( selv om jeg har 7 søsken)..og brukte mye tid alene i min egen ”verden”..
inn i denne verden kom Jesus…HAN talte til meg ( dont ask me how, just know that He did ) om at Han elsket meg. Jeg kjente ingen glede ved det..forstod ikke det.
Etter flere år med dette ”budskapet”..så ble jeg irritert , ” har du ikke noe annet å si til meg Jesus..hvor mange ganger skal jeg høre dette?” Han hørte ikke på meg ;( …og fortsatte med sin ”propaganda” ..sendte også ukjente mennesker i min veg med en ”hilsen fra Jesus”..og gjett hva den handlet om ?..yep, det samme.
Det hjalp lite…jeg kjente meg hele tiden så fordømt…som om det var noe galt med meg…men jeg viste ikke hva.
Det som likevel skjedde over tid var at denne ”etterjagende” Gud vant mitt hjerte ved sitt ord…Jeg begynte å TRO på det Han sa.
Jeg hadde i det naturlige spiseproblemer, selvmords tanker og en samvittighet som dømte alle mine valg ( uansett hva det var- rett eller galt), jeg var super perfeksjonist i det ytre, men en hykler på innsiden….totalt forvirret.
Men jeg hadde fått et HÅP på innsiden, som vokste dag for dag…at det var en GUD der ute som faktisk ville være med meg..og at Han ikke gav meg opp..never!
DETTE ledet til en større og større FRIHET….
Jeg begynte å adlyde Hans befalinger til meg ( smått og stort) da jeg ønsket å elske han, slik han elsket meg…og jeg trodde mer og mer på hans kjærlighet..den fikk mening.
Han som kom inn i MIN verden…ble min FRELSER!…jeg fikk LIV!
Når jeg fikk oppmerksomhet fra noen, et smil fra noen, en gave her og der etc..ja , så var ALT SAMMEN som fra JESUS for meg….og jeg SÅ og ERFARTE at JA..det største som Gud noen gang kan si til meg er faktisk dette; JEg elsker deg!

Ved å adlyde hans små og stor ” wishes” så forsvant min Anoreksia, og min frykt for mennesker , og mitt indre bilde av GUD ble som nytt!!.. Den dømmende indre stemmen ble mer og mer stille.
I alt dette så vokste min tillit til Gud..at Han er MED meg, at han er VIRKELIG….at han har gode tanker og planer for meg etc
DETTE tok altså over 20 år..men reisen var verdt det.

LÆRE er viktig, ja…da den kan gi oss et portrett av GUD, som enten gjør han til noe attaktivt eller til noe som vi ikke ønsker å vær nær. LÆRE kan åpne eller stenge himmelen for mennesker.. fordi den MALER et BILDE i vårt indre….derfor er det så alvorlig med den lære som ”skygger” for Jesus …
Om Jeg ser noe annet i mitt indre enn JESUS….ja , så bygger jeg mitt liv på sand.
…men de som kommer med lærer som ikke DRAR oss til JESUS, de har ofte ikke selv fått noen personlig nær relasjon med HAN, ..fordi vi taler jo om det som bor i våre hjerter.
Og den som ikke KJENNER Jesus, kan jo ikke tale ut ifra kjennskap..den taler utifra kunnskap…og DET er 2 forskjellige ting.

Kunnskap BLÅSER Opp ( gjør oss stolte)
kjennskap gjør oss ydmyke… da vi aldri blir FERDIGE med å lære JESUS å kjenne..det er noe som vokser hele tiden…inntil vi skal se han som han er

Glad for å ”snakke ”med deg…

Anita

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

wow..herlig å lese!..
Gud har gjort ALT selv i Jesus..det er HELE GUDS ORD i en setning det!

Anita

Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Hälsn. christer

Anmäl överträdelse av kommentarsregel