söndag, juli 19th, 2009...2:00 e m

Halldorf, Amritzer och Blad

Kommentarer Läs med webReader

Peter Halldorf, Johannes Amritzer och Ketriel Blad hade råkat komma samman på ett och samma hotell. På kvällskvisten så satt de alla i lobbyn och drack  kaffe. Amritzer kände igen Halldorf när denne vickade på tårna i sina sandaler, Blad kände igen Amritzer på hans tatuering och Halldorf kände igen Blad på kippan och tofsarna som hängde ut nedanför kavajen. De närmade sig varandra och kom snart i hjärtligt samspråk.

Amritzer kommenterade efter ett tag att det där med att predika för folk var väl egentligen ingen större utmaning. Däremot skulle det vara en riktig utmaning att predika för en riktig björn. Var han fick den tokiga idén ifrån är det ingen som riktigt vet, men ni som har hört Amritzer är väl kanske inte så jätteförvånade.

Hursomhelst så ledde den ena saken till den andra och Halldorf, Amritzer och Blad beslöt sig för att göra ett experiment tillsammans. De skulle gå ut i skogen och leta rätt på var sin björn, predika för den och försöka omvända den. 

Sju dagar senare så kommer alla tre samman igen för att diskutera experimentet. 

Peter Halldorf, som hade sin ena arm i en mitella, gick på kryckor, men hade åtminstone en sandal på sig, inledde diskussionen:

”Jo, jag gick in i skogen och hittade till slut en björn. När jag hittade honom så började jag läsa min bok om ökenfäderna för honom. Björnen gillade inte min bok utan började släpa runt mig. Jag fick tag i min flaska med vigvatten och sedan skvätte jag lite vatten på björnen. Oh, heliga Maria, Guds moder, björnen blev snäll som ett lamm och vi andades kristusdoft tillsammans. Arborelius kommer ut nästa vecka för att ordna eukaristi och konfirmation.”

Då rullade Amritzer fram lite med den rullstol han satt i. Både armar och ben var gipsade, men tatueringen syntes. Med sin självsäkra röst och lite stöddiga ton så berättade han: 

”Jo, bröder, ni vet att jag minsann inte skvätter vigvatten. Så när jag gick ut och fick tag i en björn så började jag läsa Guds ord för honom, evangelium. Men björnen gillade inte detta. Då gick jag närmare björnen och sedan lade jag händerna på honom, i Jesu namn. Då började vi brottas. Vi brottades nedför en kulle och sedan uppför en kulle, ytterligare en kulle nedför och sedan ytterligare en kulle uppför, ända tills vi kom till en bäck. Då doppade jag kvickt ned honom i vattnet och döpte hans håriga lekamen. Och precis som du Halldorf sa, så blev björnen snäll som ett lamm. Vi stannade kvar vid bäcken resten av dagen och prisade och ärade Jesus.”

De båda pastorerna tittade nu båda åt Ketriel Blads håll. Denne låg i en sjukhussäng. Han var helt inlindad i gips och bandage och hade både dropp och respirator. Bredvid sängen så stod flera monitorer som visade på hans dåliga hälsotillstånd. Och någon kippa eller några tofsar syntes inte bland all sjukhusutrustning.

Ketriel Blad tittade tillslut ändå upp från sjukhussängen och sa: 

”Så här efteråt så förstår jag att det inte var någon bra idé det där med omskärelse.”

/Haggaj

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

36 kommentarer

Kategoriserad som Nya Ekumeniken

36 kommentarer

Svara