onsdag, september 2nd, 2009...8:53 f m
Församling – vad är det?
Detta är lite funderingar kring vad en församling är och inte är, inspirerade av kommentarerna kring den tidigare bloggposten Tidens tecken som fick mig att tänka att vi har olika erfarenheter och uppfattningar om det mest grundläggande till och med vad en församling är.
För att försöka ringa in vad en församling är, kan man ibland tvingas tala om vad den inte är…
Församlingen är relationer – relationer är församlingen
Detta är enligt mitt tycke den bästa definitionen på vad en församling är. Den består enbart av relationer. Relationer med Gud och relationer med varandra. Om vi inte har relationer med varandra, men har relationer med Gud så ingår vi helt enkelt inte i samma församling. Vi kan fortfarande båda vara varsin del av Guds rike, men vi tillhör helt enkelt olika församlingar. Det som är så bra med denna definition är att den effektivt tar död på ett antal missförstånd om vad församlingen är.
Församlingen är inte en organisation
Församlingen tar sig uttryck i lokal församlingar, men de traditionella lokala församlingarna behövs egentligen bara en för att juridisk hålla reda på och organisera ägo delar. Så som lokaler, projektorer med mera. Egentligen så går den riktiga församlingen på tvärs genom alla lokal församlingar, den riktiga församlingen är ett nät av relationer. Detta nät gör alla samfundsgränser meningslösa. De som du har relationer med är din egentliga församling, det betyder att varje persons församling skiljer sig från varje annan person församling. Ofta faller huvuddelen av relationerna (dvs av var och ens församling) inom den lokal församlingen, men det behöver inte alls vara så. Den lokal församlingen träffas kring en byggnad och ett namn och bygger inte nödvändigtvis på relationer. Men målet är naturligtvis att den lokala församlingen skall vara ett uttryck för äkta relationer. Den lokal församling hjälper oss också att organisera undervisning, själavård, lovsång mm Men organisationen är inte själva församlingen, utan levande relationerna är organisationen död.
Församlingen är inte en institution
Det är en vanlig missuppfattning är att församlingen är en institution som jag kan vända mig till när jag vill ha något, när jag har problem eller för att få undervisning. Det är inte heller en institution för att sjunga lovsång. Allt detta är bra och ingår i det som är ett naturligt utflöde av en församling, men det är inte själva församlingen.
Med en relationsbaserad syn blir det plötsligt svårare att skylla på församlingen. Min församling är ju de syskon som jag har relation till (inklusive mig själv). Att någon inte gjorde si eller så, när det och det inträffade, kan ju faktiskt bero på att ni inte hade någon relation innan händelsen.
Därför… ju mer riktiga relationer vi har till våra syskon (församlingen) och till Gud, desto mer skydd har vi när något händer. Det blir också tydligt vart ansvaret hamnar för att få församlingen att fungera. Det hamnar inte hos pastorn eller ledningen. Det hamnar mellan respektive syskon, det handlar om att sköta sina relationer till varandra.
Sedan ska vi hjälpa varandra så gott vi kan i relationerna. Bibeln är fullständigt bombarderad med uppmaningar om hur vi ska förhålla oss till varandra. Älska varandra, tjäna varandra, döm inte varandra osv. osv.…. Det är också ett tydligt drag hos den första församlingen, som byggde på en intensiv gemenskap med mycket relationer.
Församlingen är inte en förening
Rent juridiskt är många församlingar en förening, detta på grund av att församlingen i statens ögon behöver vara en juridisk person, och då behöver vi anpassa oss till reglerna och får då en modell som ger upphov till mycket förvirring.
Exempelvis om medlemskap – föreningar är man medlem i. Därför blommar då och då debatten het om vem som ska få vara medlem. Kan man vara medlem om man inte är döpt, kan man vara medlem om man är barndöpt? Kan man vara si, kan man vara så? Hela frågan är helt fel ställd. Vilka krav kan man ställa på medlemmar, vem ska ställa kraven? Vilka krav ställer Jesus på dig för att du ska få vara hans barn? Har vi rätt att ställa högre krav än Jesus?
Alla relationer börjar någonstans, vi har inte samma förväntningar på en ny relation som vi har på en som vi hunnit djupare med. Skulle Gud ställa upp alla krav på en gång, skulle ingen av oss klara provet. Vi behöver få växa in i uppgiften, vilket kommer med mognad och andlig utveckling, vilket bara är andra ord för att vår relation till Gud har fördjupats. Har vi rätt att säga; ”du har ingen rätt att ha en relation till Gud för du är si och så”. Nej det har vi inte.
Lika fel blir det med medlemskapet, ”du får inte vara medlem för du är si eller så”. Ska vi alla leva felfritt för att vara medlemmar kan ingen vara medlem. Om vi får vara medlem trots våra brister, vilka fel är då okej? Är inte alla synder lika stora i Guds ögon? Gränsdragningen blir verkligen en fråga om att ta Guds roll. Vem är vi att avgöra vem som tillhör Guds rike? Hela denna gränsdragning blir fullständigt naturligt om man tänker i relationer istället, de syskon du har relation till släpper du in i ”din” församling. Här har vi olika uppgifter, och kroppen kan därmed betjäna överallt vart efter som vi har gåvor.
Det blir fel när vi tror att någon människa äger församlingen, när någon av oss försöker ta förarsätet från det riktiga huvudet, vilket alltid är Jesus, ingen annan!
Vems är församlingen?
Ytterst sett är vi alla Guds församling på jorden – tillsammans är vi församlingen. Vi är kroppen. Jesus är kroppens huvud. Alla har en egen förbindelse med kroppen (via nervsystemet). Detta tar bort fokusen (och pedistalerna) från pastorn och alla andra ledare.
Församlingen är inte pastorns, inte heller äldsterådets, styrelsen, föreståndarens eller någon stark medlems – den tillhör Jesus. Vi har alla till uppgift att hjälpa varandra att växa i relationen till Gud och varandra. Hur det blir när vi möts är en effekt av hur vi har det i våra inbördes relationer. Vi kan därför inte gärna skylla på alla andra om vi tycker våra möten är tråkiga. Vi måste våga leva ut det som Gud planterat i oss och inte bara nöta bänk. Här kan det också bli fel i församlingar som är väldigt topp styrda, det skapar lätt andlig passivitet. Dessutom om det hela tiden måste vara perfekt, när får man då träna, och växa med uppgiften?
Ofta väntar vi på att vår pastor eller ledare ska ha alla svaren, tala om vad som gäller. Ledarna har ett speciellt ansvar enligt bibeln. Det är för att de just leder. Om de leder fel så kan de förstöra för många.
Ofta har ju ledarna fått gåvor att få människor med sig, och det är ju jätte bra så länge det är ledda av Gud. Och vi får uppskatta att de gör det jobb som de gör. Det är viktigt att några drar, uppmuntrar, går lite före och pekar ut riktningen, visar med eget exempel, sitt sätt att leva.
Inga människor, inga pastorer, inga församlingsföreståndare eller vad vi nu kallar våra ledare, är utan fel. Det är av yttersta vikt att var och en tar sitt ansvar att lyssna på vad Gud säger, och att agera på det han säger till dig. Förhoppningsvis säger Gud samma saker till dig som han säger till dina pastor/herde/ledare. Många har väl upplevt hur man tänkt på ett visst område, sedan kommer man till mötet så predikas det över just det ämnet. Det är ett utslag av att vi alla har vår egen nervtråd till huvudet.
Vi måste lyssna på Gud oavsett vad din pastor/herden/ledare säger, vem ska annars kunna hjälpa pastorn/herden/ledaren om han hamnar fel? Om vi inte lyssnar och agerar på det Gud säger till oss, kan man fundera på vad det säger om min relation till Gud, är den enkel riktad, är det bara jag som talar om för Gud vad han ska göra? Eller är det ingen kommunikation mellan mig och Gud alls? I så fall kan man ju fundera på om Gud verkligen är i samma församling som jag.
Vi måste alla våga ta de steg som Gud lägger på våra hjärtan.
Detta betyder alla i kroppen kan och bör reagera på de signaler som Gud ger. Ibland kan det vara att uppmuntra varandra och ibland att hjälpa någon som har hamnat snett, det kan vara att ge av resurser vi har, det kan vara att ta emot. Inget av detta är bara pastorns uppgift, det är allas uppgift, det är kroppens uppgift.
Om du har ljus över något, så är det din uppgift att sprida det ljuset till resten av kroppen. Men bli inte snopen om du sedan blir korrigerad på något annat område av någon annan, där du trodde att du hade ljus.
All korrigering ska ske i kärlek, sanning utan kärlek är hård som sten och ”störst av allt är kärleken”. Kärlek utan sanning är inte kärlek, det är bedrägeri. Kärlek och sanning går hand i hand, båda måste finnas för att det ska bli rätt. Kärlek finns inte utan relationer, detta blir en bra tumregel när du får lust att drämma bibeln i huvudet på någon i din omgivning. Vilken relation har du till vederbörande? Du kanske inte har hunnit tillräckligt långt i relationen för att kunna korrigera med kärlek?
Ledare utses av den Helige Ande och inte nödvändigtvis av ”kristna” organisationer, men djupare om ledarskapets natur och relation till resten av kroppen får vi spara till en senare bloggpost, för denna är redan för lång.
Tack för att du orkade läsa ända hit och ta del av mina tankar.
/Alias
29 kommentarer
september 2nd, 2009 at 10:33 f m Citera och svara denna kommentar
Intressant text… även om jag är uppvuxen med att den bästa metaforen för församlingen är en kropp.
Du skriver: ”Församlingen är relationer -relationer är församlingen. Detta är enligt mitt tycke den bästa definitionen på vad en församling är.”
Förvisso sant, men om man ser församlingen som en kropp, så tänker jag att kroppen existerar vare sig relationerna fungerar eller ej. Mitt hopp står till upprättelsen av den splittrade kropp, som församlingen i dag (enligt min mening) är.
Olika faller livets lott, och jag tror att många av dem som tappat relationen till kyrkan och dess medlemmar, fortfarande är (och vill känna sig som) en del av Kristi kropp…
/Grubbelmia
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 10:55 f m Citera och svara denna kommentar
@ Grubbelmia:
Jag håller med dig, är man en del av Gudsrike, dvs har sin tro, är man del av kroppen. Den possitionen kan man inte tappa. Där emot blir man väldigt sårbar om man inte har relationer till trossyskon, då kan man hitta varandra i en lokal församling eller på andra sätt.
Den metaforern för församlingen som jag ger uttryck för här tycker jag innesluter de som inte har hittat in till en lokal församling, de behöver inte känna sig som utan församling, de är ju en församling ändå i kraft av de relationer som de faktiskt har.
Har man inga relationer (utom relationen till Gud), så blir det förstås ensamt, och då är det kanske något att fundera över att ändra på den situationen, vilket inte är samma sak som att automatiskt bli medlem i en lokal församling.
Mvh
/Alias
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 11:36 f m Citera och svara denna kommentar
Tack för en bra artikel.
Instämmer också med också med Grubbelmia och Alias ovan.
Tyvärr räknas man nog inte alltid som en fullgod kristen(i vissa människors ögon) om man inte är inskriven i en församling.
Arne Imsen sa att församlingen är inte en organisation utan en organism, och det gäller fortfarande.
Som organism så kan församlingen existera under vilka förhållande som helst, däremot kan en organisation bli förbjuden, beroende på vilket statsskick den lever under.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 11:51 f m Citera och svara denna kommentar
”Därför… ju mer riktiga relationer vi har till våra syskon (församlingen) och till Gud, desto mer skydd har vi när något händer. Det blir också tydligt vart ansvaret hamnar för att få församlingen att fungera. Det hamnar inte hos pastorn eller ledningen. Det hamnar mellan respektive syskon, det handlar om att sköta sina relationer till varandra.”
Jag håller inte riktigt med Dig här.
”Icke många av eder må träda upp som lärare, vetande att vi skola få strängare dom” Jakob 3:1
och
”Ve eder, I Israels herdar, som haven sörjt allenast för eder själva!
Var det då icke för jorden som I skolen sörja?
I stället uppåten I det feta, med ullen klädden I eder, det gödda slaktaden I; men om hjorden vårdade vårdaden I eder icke.
Det svaga stärkten I icke, det sjuka heladen i icke, det sargade förbunden I icke; det fördrivna förden I icke tillbaka, det förlorade uppsökten I icke, utan med förtryck och hårdhet foren I fram mot dem.
Så blevo de förskingrade, därför att de icke hade någon herde, de blevo till mat åt alla markens djur, ja, de blevo förskingrade” o.s.v. läs gärna vidare” Hes.34:2-5
Min tröst i det sammanhang som jag ser idag är vers 11 i samma kapitel:
”Ty så säger Herren, Herren: Se jag skall själv taga mig an mina får och leta dem tillsammans. Det är den typ av endräkt och församling som jag kan skönja i mörkret idag.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 12:08 e m Citera och svara denna kommentar
Grubbelmia.
Håller med Dig här.
”Förvisso sant, men om man ser församlingen som en kropp, så tänker jag att kroppen existerar vare sig relationerna fungerar eller ej. Mitt hopp står till upprättelsen av den splittrade kropp, som församlingen i dag (enligt min mening) är.
Olika faller livets lott, och jag tror att många av dem som tappat relationen till kyrkan och dess medlemmar, fortfarande är (och vill känna sig som) en del av Kristi kropp…”
”Stöten i basun på Sion, pålysen en helig fasta, utlysen en högtidsförsamling;
församlen folket, pålysen en helig sammankomst, kallen tillhopa de gamla, församlen de små barnen, jämväl dem som ännu dia vid bröstet; brudgummen må komma ur sin kammare och bruden ur sitt gemak.
Och jag skall giva eder gottgörelse för de årsgrödor, som åtos upp av gräshopporna, gräsbitarna, gräsätarna och gräsgnagarna, den stora här, som jag sände ut mot eder.
Och I skolen få äta till fyllest och bliva mätta; och då skolen I lova Herren, eder Guds, namn, hans som har handlat så underbart med eder; och mitt folk skall icke komma på skam evinnerligen.”
Joel:15,16 och 25,26.Vädjar att Ni fortsätter läsa hela kapitlet som om något gäller den ändetid i vilken vi lever.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 12:18 e m Citera och svara denna kommentar
Observer skrev:
Det var roligt att du tyckte om den.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 12:31 e m Citera och svara denna kommentar
Linnea skrev:
Jag tror jag förstår hur du menar. Det var kanske lite otydlighet i texten. I bland är man ju blind för hur det låter, eftersom man själv vet ju vad man menar.
Bibeln är tydlig på att ledare har ett större ansvar, men vi har alla ett ansvar för att få relationerna att fungera (ytterst så ger det att om relationerna fungerar, mellan varandra och till Gud, så fungerar församlingen)
Att bibeln talar om alvaret i att vara en ledare är bra, eftersom ledare kan få ett stort inflytande i människorsliv och kan därför påverka både possitivt och negativt i större utsträckning.
Ledare kan ha i kraft av sin possition större möjligheter att påverka situationen.
Men det jag vill komma åt är att vi inte kan gömma oss bakom detta, utan det kan också vara så att vi backar av för mycket, vi måste lyssna på vad Gud säger och jobba med vår egen inställning också.
För att få en bra relation krävs det att båda parter jobbar på det. Sedan kan man göra mycket från sin egen sida genom att jobba på sina tankar, attityder och genom att be. Att be föder ofta kärlek till sin trätobroder.
Så jag tycker nog att det är ett delat ansvar, även om man kan diskutera fördelningen.
Sedan får man komma ihåg att det finns informella ledare, som både kan var utsedda av Gud men inte av organisationen och tvärt om. Vilket gör ansvars frågan ännu mer komplex.
Mvh
/Alias
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 1:18 e m Citera och svara denna kommentar
”Församlingen består enbart av relationer. Relationer med Gud och relationer med varandra. Om vi inte har relationer med varandra, men har relationer med Gud så ingår vi helt enkelt inte i samma församling.”
Tack och lov för det. För om alla våra horisontella och vertikala relationer måste bokföras i matriklar vore det ju förskräckligt.
Det blir en överraskningarnas dag när bara ”församlingen” och dess huvud finns kvar.
Låt oss förlåta att olika grupperingar har olika ord för denna gudomliga organism.
/Kjell
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 1:22 e m Citera och svara denna kommentar
@ Alias:
Du har gjort en klok och genomtänkt analys av vad en Församling är.
Frågan är bara om inte det snuddar vid ett
”Shangri- La” ? En önske dröm, en underbart vacker skrivbordsprodukt, som man kan vända på och titta på då Pastorn och övriga ledare fullständigt förändrat den sanna Guds Ords- undervisningen ? Då katolska ikoner och små söta Maria-statyetter blir dragplåster och försäljningsvara..?
Jag vet att det FANNS sådana församlingar du beskriver ………..för 20 år sedan…ca. under
” Tiden före avfallet..” kan vi ju kanske kalla den.
Du kanske tycker jag är väldans cynisk, men se dig omkring, så kanske du ser ”svunna tider” då Guds-fruktan rådde i vårt land.
Inom Pingst sjöng vi ” Frukta ej du Guds Församling, HERRENS Ande bor i dig ! Helig Eld skall brinna, Du skall övervinna, Dödens portar hindrar inte dig !”
Kör : ” Jesus har makt, Han har ALL makt, Han vunnit seger där på Golgata, Jesus har makt, Han
har all makt, Han vunnit seger på Golgata”.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 1:32 e m Citera och svara denna kommentar
”Ledare kan ha i kraft av sin possition större möjligheter att påverka situationen.”
Därför så mycket viktigare att ledaren verkligen är kallad av Gud och frambär det Gud vill ha sagt i den situation som vi befinner oss i.
”Men det jag vill komma åt är att vi inte kan gömma oss bakom detta, utan det kan också vara så att vi backar av för mycket, vi måste lyssna på vad Gud säger och jobba med vår egen inställning också.”
Så tolkar inte jag Hes.34 att ansvaret ligger hos den ”svaga” den ”fördrivna” den”förlorade” utan här gäller uppsökande verksamhet. Varför skulle annars vers 11 stå där ”Jag skall själv taga mig an mina får och leta dem tillsammans?”
Kanske har Du ingen erfarenhet av att vara just svag, fördriven eller förlorad men den erfarenheten har min Herde enligt Jes. 53
”För att få en bra relation krävs det att båda parter jobbar på det. Sedan kan man göra mycket från sin egen sida genom att jobba på sina tankar, attityder och genom att be. Att be föder ofta kärlek till sin trätobroder.
Så jag tycker nog att det är ett delat ansvar, även om man kan diskutera fördelningen.”
Jag överlåter mig dagligen genom att praktisera Rom.12:1,2
”Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett offer, som är levande, heligt och Gud behagligt, eder förnuftiga gudstjänst.
Och skicken eder efter denna världen, utan FÖRVANDLEN EDER GENOM EDERT SINNES FÖRNYELSE, på det att I mån kunna pröva vad som är Guds goda, behagliga och fullkomliga vilja.”
”den som I eder har begynt ett gott verk skall fullborda det intill Jesu Kristi dag.” Fil.1:6
Den pågående förvandlingen i mig driver mig till de svaga, fördrivna och förlorade var jag än finner dem. På den marknaden är ingen trängsel av villiga skördearbetare precis och framför allt inte många pastorer.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 2:12 e m Citera och svara denna kommentar
När vi föds på nytt, föds vi in i Guds rike, in i hans familj och då oavsett om man har relationer eller ej, vi har vårt medborgarskap i himelen, då även vår familj, vår himmelska familj.
En del säger att den lokala församlingen är vår familj, men det menar jag är fel, för om det är min familj, så innebär det att jag är bunden till den och kan aldrig bryta mig ur, eller lämna den, jämförelsevis så kan man inte bryta sig ur sin vanliga familj, jag tillhör den, även om jag aldrig är där.
En annan sak som är viktig att veta, det är att synonymen på instution är fängelse och det tycker jag är ett bra ord, för ofta är den lokala församlingen just ett fängelse!
Bj
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 2:23 e m Citera och svara denna kommentar
En stilla undran…
Finns det någon som menar att Ecclesia, för det är väl det du syftar på, skulle vara en organisation eller förening eller institution?
Om inte, slår du inte in öppna dörrar?
Sedan frågar jag mig om detta är en biblisk beskrivning av Ecclesia, eller om det är Daniels egensnickrade beskrivning. Det vore intressant att se bok, kapitel, vers som underlag för denna tanke… Särskilt som du beskriver dig själv som någon som har ”en ärlig längtan att följa varje bokstav av Guds Ord”…
Allt gott!
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 3:11 e m Citera och svara denna kommentar
Tuve skrev:
Jag är oskyldig till denna post. Den är skriven av signaturen ”Alias” och är ett gästinlägg
/D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 3:18 e m Citera och svara denna kommentar
ok, jag kollade bara vem som hade lagt ut det, sorry…
Då får jag kanske vara lite snällare
Allt gott!
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 3:32 e m Citera och svara denna kommentar
Tuve skrev:
Det hoppas jag inte, men tyvärr är det nog så och det kan man se på att det finns heta diskussioner om exempelvis medlemskap, som visar på att man tänker i föreningsbanor snarare än i relationsbanor
Det beror på vem det är som läser, naturligtvis. Men om det nu är så öppna dörrar för dig, varför behöver du då ha en massa bibel verser?
Det var inte Daniel som skrev detta utan det var jag.
Mvh
/Alias
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 6:37 e m Citera och svara denna kommentar
elisabeth skrev:
Vi som finns kvar i den lite mer konservativa delen av svensk pingströrelse sjunger den sången fortfarande.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 6:58 e m Citera och svara denna kommentar
@ Ludvig:skrev:
”Vi som finns kvar i den lite mer konservativa delen av svensk pingströrelse sjunger den sången fortfarande”.
– Det gläder mig. Men har din Pastor kanske skrivit under SKR:s ”kravlista”, så är mallen lagd.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 8:08 e m Citera och svara denna kommentar
aletheia=sanning på grekiska
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 8:15 e m Citera och svara denna kommentar
@ Alias:
Jag trodde, som du förstår, att det var Daniel som skrivit. Jag och Daniel har en lång historia av diskuterande bakom oss, vilket gör att jag tillåter mig ett tonfall gentemot honom som jag tror att han tål. Hade jag förstått att det var någon annan än Daniel som skrivit hade jag nog valt mina ord med lite större omsorg…
Även om jag tycker det är vällovligt att försöka ge en egen definition av, eller med egna ord och bilder försöka förklara, vad Församlingen är och vad som kännetecknar lokalförsamlingen så är det trots allt viktigt att fråga sig om det är en bild som stämmer med vad apostlarna har fört vidare till oss, ”muntligen eller i brev” (2 Thess 2:15). Utan att ha försökt tränga igenom dina resonemang så är mitt intryck trots allt att det är mer av dina egna reflektioner än resultatet av noggrant bibelstudium som du presenterar.
En sak som jag inte blir klar över är vilken betydelse du lägger i ordet församling. Menar du lokalförsamling eller Församlingen, dvs Ecclesia? För om du menar Församlingen, det som jag kallar för Kyrkan, så kan jag inte hålla med dig om att ”Om vi inte har relationer med varandra, men har relationer med Gud så ingår vi helt enkelt inte i samma församling.”
Jag kan inte se i skriften att det finns något stöd för tanken på att det finns mer än en Församling… Eller kanske skall jag kanske t o m vara så fräck så att jag säger att det bara finns en sann Församling, som är Kristi Kropp. Bilden av Församlingen som Kristi Kropp motsäger tanken på att det finns mer än en Församling…
Allt gott!
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 10:52 e m Citera och svara denna kommentar
@ Tuve:
Tuve, jag tog inte illa upp.
Din fråga är berättigad. Det jag menar naturligtvis att det är en biblisk modell, även om jag i texten inte anknyter till en massa bibelställen. Vilket var ett medvetet val, blogg posten blev ändå förlång.
Trots att jag ute slöt material, texten är ett försök att få en modell som ger bäst rättvisa att fånga begreppet församling. Det är lätt att få begrepps förvirring och prata förbi varandra.
Jag är uppväxt med kroppsmodellen vilket är en bra modell, för den betonar vårt beroende av varandra.
Jag håller helt med dig att det bara finns en sann församling och den består av alla sanna kristna. Inte den lokal församlingen.
Sedan finns det ju en annan församling som går att räkna, som påminner om den lokala församlingen. Breven är ju riktade till församlingar.
Vi har alltså församlingen som enhet, som inte går att räkna, ungefär som vatten. Vi har inte en eller flera vatten, vi har bara vatten. Lika är det med församlingen den går inte att räkna den är en massa.
Om man studerar vad som denna massa består av, vad kittet som får allt att fungera, faller det ner till relationer. Läs exempelvis apostlagärningarna och tänk relationer så blir det tydligt.
Det var kanske lite olyckligt formulerat när jag sa att man kan ingå i olika församlingar, det finns inte flera vatten, det finns bara ett vatten. Det finns bara en församling.
Det jag vill ha sagt är att det som borde vara församlingsdelar (som breven var utställda till), som går att räkna, denna är inte vara den traditionella lokal församlingen som vi ofta har många av på samma ort, utan den bygger på relationer fungerar.
Det finns lokal församlingar (församlingsdelar) i tradtionella lokala församlingar, och det finns församlingsdelar som går på tvärsen genom, flera traditionella lokal församlingar.
Dvs att finns det inte relationer så fungerar inte heller cellerna i hop och blir då olika delar oavsett hur de är organiserade i traditionella lokala församlingar.
Ett exempel på hur vi sitter fast i våra strukturer och i bland kan fastna i tänkandet, är bara rollen pastor som helt saknas i bibeln. Det finns herdar som hjälper andra att växa, som är mycket närmare en coach än stjärna som pastorer ofta får bli, på ett sätt är det lätt att ta Jesu plats som huvud.
Luk 22:26 Men så skall ni inte handla, utan den störste bland er skall vara som den yngste och den som är ledare skall vara som tjänaren.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 2nd, 2009 at 11:04 e m Citera och svara denna kommentar
Parabolantenn.
Pixlarna i en bild och bilden.
Församlingens kyrka, församlingens församlingshus.
Olika begrepp som kommer för mej runt övriga.
På något sätt känns det som förs är det centrala -men utan den maktställning som skulle väga upp annan.
Om maktställning påstås – så har den ej praktiserats – trots att varje del av ”bilden” inför gud måste övas och praktiseras (som ett militärförband ?)för att nå den självförståelse som respekteras och vågar tas i bruk för medelanden. Landningsbana.
Valentinus vision for förbi därutanför -
mvh Pe.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 3rd, 2009 at 12:42 e m Citera och svara denna kommentar
Jag är ledsen att jag måste göre er besvikna, men det fins ingen ”högre makt”
Förklarar varför!
Så sluta att tro på nogot som är skriven av en fantastisk författare:)
Hanna
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 3rd, 2009 at 3:56 e m Citera och svara denna kommentar
@ Alias:
Den katolska, och enligt min övertygelse korrekta, förståelsen av lokalförsamling är att det inte är församlingen på en ort, utan församlingen underställd en biskop. Sverige är alltså en lokalförsamling med en herde, Anders Arborelius. Norge har (minst) två lokalförsamlingar, osv…
Om du är intresserad så kan du läsa mer här.
Allt gott!
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 3rd, 2009 at 4:34 e m Citera och svara denna kommentar
@ Tuve:
Det var intressant, jag ska titta närmare på det.
/Alias
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 3rd, 2009 at 4:40 e m Citera och svara denna kommentar
Hanna skrev:
Jag är inte säker på vad du menar. Min tolkning av det du skrev är att du inte tror att det finns någon Gud eller någon annan högre makt.
I så fall är vi inte alls överrens. Är det så du menar, eller missförstår jag dig?
Sedan undrar jag vem du menar skulle vara en fanatisk författare?
/Alias
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 3rd, 2009 at 4:43 e m Citera och svara denna kommentar
So@ Hanna:
Sorry Hanna, du skrev fantastisk författare inte fanatisk, jag läste lite snett där. Jag är inte riktigt säker på vem du syftar på och om det är bra eller dålig?
Det vore intressant om du beskrev hur du menade.
Mvh /Alias
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 4th, 2009 at 8:33 f m Citera och svara denna kommentar
Äntligen!
Roligt att det finns ett fåtal som har fått ett ljus över det här med församling. Det är inte kyrkbyggnaden som är det viktiga!
K
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 4th, 2009 at 7:20 e m Citera och svara denna kommentar
Interessant artikkel!
Skriften bruker mange metaforer på kirken:
- familie
- søsken
- Jesu´ kropp
- tempel av levende stener
- Guds bygning (under oppføring, byggeprosjekt)
- Israel
- sauer
- Kristi brud
- Guds åkerland
- vintre
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
september 4th, 2009 at 9:50 e m Citera och svara denna kommentar
Om inte alla vet, så betyder ”sauer” på norska ”får” på svenska.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
Svara