måndag, september 28th, 2009...10:39 f m

När statsbidragen får tala

Kommentarer Läs med webReader

När statsbidrag krävs för att bedriva kristen verksamhet, så kommer förr eller senare statsbidragen att tala. Radioprogrammet Verkligheten i P3 har tagit upp hur SIDA-stödda Trosgnistan lägger händerna på HIV- och aidssjuka människor. Detta får dem att gå i taket och åberopa olika experter. Frågor ställs sedan till SIDA:s representanter om huruvida några pengar till Missionsrådet (som fördelar ca 100 mkr per år) skall betalas överhuvudtaget.

 

Curt Johansson
Trosgnistans missionsföreståndare Curt Johansson säger att de fasar ut SIDA-bidragen.

Till saken hör att Trosgnistan har en nettoomsättning om  18 121 587 kronor, varav SIDA-bidrag står för endast 671 766 kronor, det vill säga mindre än 4 % av omsättningen. Hela 16 505 240 kronor är gåvointäkter och resterande omsättning är i princip intäkter från hyror och försäljning av böcker. Varför utsätter sig då Trosgnistan för risken att kontrolleras av SIDA och därmed naturligtvis media, som kan göra påtryckningar eftersom det handlar om skattepengar? Varför låter man mindre än 4 % av intäkterna skapa den sårbarhet? Kanske för att SIDA är en garant även för andra gåvogivare, man kan hänvisa till att SIDA granskar dem och att man därmed ökar sitt förtroendekapital. Men nu blev det ju tvärtom. Media ifrågasätter SIDA, som i sin tur skyddar sig själva och troligen kommer att se mellan färre fingrar i liknande frågor framöver.

Trosgnistan bör omgående tacka nej till fortsatt stöd. Inte för att de nödvändigtvis skulle vara skyldiga till några oegentligeheter, utan därför att de skall behålla sin trovärdighet gentemot både sina gåvogivare och de som får del av deras verksamhet. Varje misstanke om att den svenska staten har ett finger med i spelet hur gåvorna används är förödande för båda dessa parter. Trosgnistans missionsföreståndare Curt Johansson säger också till tidningen Dagen att bidraget håller på att fasa ut.

Det ekumeniska Missionsrådet som fördelar SIDA-bidragen och av P3 ställdes inför påståendet att bidragen används för ”religiös healing”. De skriver i ett pressmedelande på sin hemsida:

Inga bevis för biståndsmiljoner till ”religiös healing”
P3 Nyheter påstår att en av Svenska missionsrådets medlemsorganisationer använder biståndsmiljoner till ”religiös healing” mot aids. – Vi har inte gett några biståndsanslag till sådant arbete och det har inte heller framkommit att så skulle vara fallet efter flera års rapportering och projektbesök, säger Eva Christina Nilsson, generalsekreterare på Svenska missionsrådet.

Inga bevis! Vi kommer alltså till den punkten då ”inga bevis” finns för att SIDA-bidrag bistått verksamheten där man bett för sjuka. Snacka om att den svenska kristenheten har nått en bottennivå. Man söker bevisa att man inte bett till Gud i ett sammanhang som fått bidrag. Kyrkorna kommer att fortsätta att samlas runt bidragens köttgrytor. Är det denna typ av kristendom som du som läsare vill vara en del av? Fortsätt då och stöd dessa kyrkor!

/Haggaj

 

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

15 kommentarer

  • ”Trosgnistans missionsföreståndare Curt Johansson säger att de fasar ut SIDA-bidragen.”

    All heder till Curt som inte fjäskar för SIDA. Tror statliga bidrag till Kristna organisationer kan vara en riktig snara.

    /D

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Än mer allvarligt är det att kristna samfund har ännu tydligare kopplingar till SIDA.

    Ex.vis PMU som enbart är en paraplyorganisation för att hjälpa pingsförsamlingar att finansiera missionsprojekt via SIDA.

    Här uppvisar numera pingstförsamlingar en filtrerad missionsverksamhet, där PMU agerar länk & buffert för att få igenom äskanden från SIDA.

    Det påtagliga är att missionsprojekt generellt blir mer & mer anpassade efter vilka direktiv som SIDA förordar.

    Detta trycker givetvis undan evangeliska missionskallelser till förmån för social profan yrkesprofession under kristen täckmantel för att erhålla finansiellt stöd.

    Dilemmat uppstår när utsända missionärer som erhållit en godkänd projektbeskrivning vias PMU & med SIDA som finansiell garant om församlingar plötsligt får för sig att ”missionsprojektet” även ska innehålla mer renodlad evangelisk verksamhet…

    PMU-revisioner har hittintills förhindrat detta, men scenariot är inte alls otänkbart pss som Trosgnistan.

    Katastrofen blir dock större, då samfund som pingst har en betydligt större del finansierad via SIDA…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Bättre att ge pengar till Trosgnistan än till rfsl eller rfsu. Varför kollar ingen upp dessa organisationers ekonomi? Varför är man alltid emot ekonomiska bidrag till dem som försöker göra gott i samhället och världen? http://www.pontusjback.com

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag träffade Curt för litet mer än 37 år sedan i Komotobo i Kenya mycket nära gränsen till Tanzania. En energisk ung man, kanske något eller några få år äldre än jag. Orsaken till besöket i Komotobo minns jag inte längre.

    Det var i en tid när det gamla konceptet ”Kyrka, Skola, Sjukstuga, Vårdhem, Skyddad verkstad” övergavs av allt flera missionsorganisationer.

    Det var även en tid när Kenya formligen invaderades av missionärer från alla möjliga konkurrerande församlingar från flera olika länder.

    Det var även den tid när fler och fler lokalt utbildade pastorer sattes in i verksamheten.

    Det var även den tid när framgångsteologin började bryta sig in i kristenheten och huvudtemat i predikan blev pengar och mirakel.

    De utsända missionärerna hade i allmänhet stora löner och stora resurser jämfört med den lokala befolkningen.

    De lokala medarbetarna fick insikt i finanserna och insåg snart att det var ett lönsamt fack att vara pastor.

    Och eftersom det inte längre var suspekt att vara rik, utan just visade på pastorns stora andlighet och välsignelse, gick det som det gick.

    Vargarnas tid bröt in och den trenden verkar inte kunna brytas här i Kenya. Fast givetvis ber vi att schakrandets ande skall få vika för Sanningens Ande.

    Det är sannerligen inte lätt att veta hur man bäst bör tjäna Herren på de traditionella missionsfälten. Vällovliga initiativ blir till institutioner. Mängder människor blir beroende av verksamheten.

    Frågan är allvarlig. Får man? Kan man? Bör man dra in på projekten och rent av sluta helt?

    Curt, om du läser detta eller ej……

    Må Herren ge dej, och er, den insikt och vishet och ledning ni behöver för att fortsätta missionsbefallningens tjänande.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @ Kamau Mweru:

    Nu förstår jag varför du så ofta ”angriper” framgångsteologin. – Du har sett dess negativa konsekvenser på nära håll…

    Personligen upplevde jag under min uppväxt i Pingst bakgångsteologin som lika förödande :-(

    Tack för att du delar med dig

    /D

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Du skriver, Haggaj :

    ”Inga bevis! Vi kommer alltså till den punkten då ”inga bevis” finns för att SIDA-bidrag bistått verksamheten där man bett för sjuka. Snacka om att den svenska kristenheten har nått en bottennivå. Man söker bevisa att man inte bett till Gud i ett sammanhang som fått bidrag. Kyrkorna kommer att fortsätta att samlas runt bidragens köttgrytor. Är det denna typ av kristendom som du som läsare vill vara en del av ?”

    –Svar : Nej, detta är helt förkastligt. Det är att sälja sig. Därmed måste då ”evangeliet passa alla, så att man inte stöter sig med Penga-börsen”…

    Alltsedan denna typ av bidrag kom in i församlingen har det haft en menlig inverkan på det andliga livet och förkunnelsen.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • MyTwoCents skrev:

    Nu förstår jag varför du så ofta ”angriper” framgångsteologin. – Du har sett dess negativa konsekvenser på nära håll…

    Det stämmer nästan…. :-)

    Jag ser ständigt omkring mej hur fattiga människor ger pengar de behöver till mat och kläder till rika människor som kommer med ett flertal bilar, motocyklar med livvakter och ett helt gäng avlönade beskyddare.

    Efter deras show med spelade helbrägdagöranden och tordönspredikande om givandets välsignelser åker de hem till sina lyxvillor och vilar ut vid swimmingpoolen och äter och dricker gott…… Tala om att missbruka Guds Namn!

    Mina ”angrepp” speglar inte ens 10% av vad jag skulle vilja skriva och säga om jag ville tala sanning utan att stanna inom anständighetens gränser i ordval och skildringsförmåga. Och jag har anledning att tygla både min tunga och mina fingertoppar….

    Vill understryka att det jag här nämner bara är avsett att visa vilka seriösa insatser som behövs för att stå för Herren och ge ett vittnesbörd genom gärningar. Det är alltså avsett som ett verbalt stöd för Curt och Trosgnistan.

    Vad gäller framgångs- och bakgångs-teologi kan man bara konstatera att det växlar med modet om man är ”andlig” för att man är fattig, ful och sjuk. Eller om man är andlig för att man är framgångsrik, talenterad och populär. Faktum är att vi aldrig verkar förstå vad som är kött och vad som är ande.

    Kanske skriver jag en bloggpost om detta i en icke alltför avlägsen framtid.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej. Bra blogg! ”För er skull varder ordet smädat bland hedningarna”.

    Bra sammanfattning också Kjell. Jag tycker verkligen att du fångar det förhatliga problemet inom trosrörelsen:

    ”Vad gäller framgångs- och bakgångs-teologi kan man bara konstatera att det växlar med modet om man är ”andlig” för att man är fattig, ful och sjuk. Eller om man är andlig för att man är framgångsrik, talenterad och populär. Faktum är att vi aldrig verkar förstå vad som är kött och vad som är ande.” – Bra formulerat. Maranata!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • I 2. Mos. 34:12 läser man:
    ”Tag dig till vara för att sluta förbund med invånarna i det land dit du kommer, så att de inte blir till en snara för dig.”
    Och i vers 15 står det:
    ”Du skall inte sluta något förbund med invånarna i landet, eftersom de trolöst håller sig till sina gudar och offrar åt dem.

    Eller i 2. Kor. 6:14 ”Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?

    Allt gott. Ola.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ola skrev:

    2. Mos. 34:12
    2. Kor. 6:14

    Ola, låt oss inte rycka texterna ur sina sammanhang. Det handlar inte om etniska kvaliteter här, men om avgudadyrkan. Det poängteras mycket tydligt i samband med GT-texten att det handlar om avguderi och synkretism.

    Eftersom bloggposten handlar om mission är det intressant att bena ut vad NT texten säger.

    2 Kor. 6:14 Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker? 15 Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror? 16 Eller huru låter ett Guds tempel förena sig med avgudar? ….

    Ofta använder man texten i kombination med den GT-text du citerade. Och ofta använder man den då som ”bevis” på att äktenskap inte bör ingås mellan folk av olika etniskt ursprung.

    Men titta nu på NT-texten. Den nämner inget om etnisk tillhörighet. Däremot talar den om att det lätt kan leda till synkretism om man gör gemensam sak med kriminella och avgudadyrkare.

    Det handlar om gemensam sak mellan ”troende och icke troende”. Och nu återgår jag till missionen.

    Om vi inte tror att andra etniska grupper än ”ariska svenskar” kan komma till tro på Kristus, så bör vi nog inte engagera oss i mission överhuvud taget.

    Däremot finns det absolut inga invändningar mot att samarbeta med Kristus-troende av annan etnisk tillhörighet.

    Du kan kolla själv vem Beliar eller Belial är. Denne demon ansågs i det som nu kallas Mellanöstern festa på fattiga och ge resterna till de rika.

    Han är alltså den andlige fadern till dem som suger ut de fattiga för att låta de rika leva i osunt överflöd. Han är den andlige fadern till de hungriga vargar Bibeln varant oss för. Paulus skräder inte sina ord när han talar om ”dessa fantastiska apostlar”.

    Ok, lägg nu märke till vers 16. Där samarbete med Beliars tjänare tas upp. I osund ekumenik, smyger sig synkretismen in på ett eller annat sätt. Den som tar sig makt är ute på tunn is. Speciellt om han tar sig andlig/religiös makt.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Detta är ett väldigt viktigt ämne för den som är intresserad av att vara församling idag. Tack för att ni uppmärksammar det. Jag tycker att det är otroligt att församlingar överhuvudtaget försöker att få pengar av staten. De (få) exempel jag sett där staten slutat ge pengar och den kristna organisationen tvingas lära sig att klara sig utan är väldigt uppmuntrande! Det går! Och det kommer in en frisk fläkt i hur man förhåller sig till pengar och resurser.

    Jag tror att EFK-Ung relativt nyligen blev av med sitt statliga bidrag. Och min (högst subjektiva) känsla är att det blev ett ekonomiskt stålbad som ledde till en betydligt starkare Jesus-centrering än tidigare.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Kamau Mweru skrev:

    Kanske skriver jag en bloggpost om detta i en icke alltför avlägsen framtid.

    Gör det!

    /D

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • I dagens Dagen:

    Ljus i Öster föregår med gott exempel och är fria som fågeln.

    http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=184963

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @ sten på sten:
    All heder till Lindstrand för det beslutet.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Svara