onsdag, november 11th, 2009...9:39 e m
Del 2: Petrus grav funnen i Jerusalem?
Fortsättning på http://aletheia.se/2009/11/11/del-1-petrus-grav-funnen-i-jerusalem/
av F. PAUL PETERSON
”Tror ni verkligen att ni har Petrus gravplats?” Han svarade: ”Ja vi, vi har inget val i frågan. Allt pekar på detta.” Det som förvånade mig var att dessa präster och munkar tror på något i kontrast med sin egen Kyrka och dessutom vågade erkänna detta för omvärlden. Sedan frågade jag, ”Tror Fader Bagatti (arkeolog och medförfattare av ”Gli Scavi del Dominus Flevit”) verkligen att det rör sig om Petrus grav?”
”- Ja, det gör han,” var svaret.
Sedan frågade jag, ”Men vad anser Påven om allt detta?”
”Tja (well), svarade han lågmält, Fader Bagatti berättade personligen att för tre år sedan besökte han påven (Pius XII) i Rom och visade honom samtliga bevis. Påvens respons till detta blev ”Vi får tveklöst göra vissa förändringar, men för närvarande, behåll informationen för dig själv”. (‘Well, we will have to make some changes, but for the time being, keep this thing quiet’.”) Förvånad av svaret ställde jag ytterligare en fråga; ”Så påven tror verkligen att dessa är Petrus ben?”
”-Ja”, svarade han. ”Dokumenterade bevis är tydliga. Han hade inget annat val.” (”The documentary evidence is there, he could not help but believe.”)
Jag besökte flera berömda arkeologer i ämnet. Dr Albright, av John Hopkins University i Baltimore, berättade att han personligen kände Fader Bagatti och att han var en mycket kompetent arkeolog. Jag talade också med Dr Nelson Gluek, arkeolog och [PG. 7] president för Hebrew Union College i Cincinnati, Ohio. Jag visade honom de bilder som visats i denna artikel, men eftersom jag bara spenderade några minuter med honom kunde jag inte visa honom den mängd material ligger till grund för denna artikel. Däremot bekräftade han snabbt de arameiska orden ”Simon bar Jona”. (Arameiska är mycket lik hebreiska). Jag frågade honom om han kunde bekräfta detta skriftligen. Han sa att det skulle enbart underminera prästen JT Milik, som han visste vara en duktig vetenskapsman. Men han erbjöd sig göra följande uttalande Jag citerar: ”Jag ser Fader JT Milik första klassens lärda på det semitiska området.” Han tillägger att ”jag anser inte att namn på sarkofager är avgörande bevis för att de är de av apostlarna.”
Nelson Glueck
Intressant i sammanhanget är att det var en romersk sed att när en person hade dött skulle graven öppnas efter ett tiotal år, då kroppen hade förmultnat. Benen placeras sedan i en liten sarkofag med namnet på den avlidne noggrant skrivet på framsidan. Dessa sarkofager skulle sedan placeras i en grotta, som i fallet med denna kristna begravningsplats och därmed skapa utrymme för andra.
Petrus var aldrig var en påve, och bodde inte i Rom: Ty om han hade gjort det, hade det tveklöst proklamerats i Nya Testamentet. Historia hade inte varit tyst i frågan. Det märker vi i fallet aposteln Paulus. Även katolsk historia skulle då kunnat presentera fakta istället för endast bräcklig tradition. [pg. 8]

[pg. 9]

[pg. 10]

[pg. 11]

[pg. 12]
Att i Guds Ord utelämna Petrus som påve i Rom vore som att utelämna Mose lag, profeterna eller Apostlagärningarna från Bibeln.
Dr Glueck är fullt medveten om att den katolska kyrkan under århundraden köpt upp vad som ansågs vara heliga platser, även om de inte alltid stämde överrens med Bibelns beskrivning. Till exempel hävdar de att Jesu grav är innanför murarna i gamla Jerusalem, i ett hål i marken, medan Bibeln säger att graven där Jesus begravdes var inhuggen i sten och att en sten rullades framtill och inte ovanpå. The Garden Tomb vid foten av Golgata, utanför murarna i gamla Jerusalem, fyller Bibelns beskrivning perfekt. Faktum är att alla dem som var hatade av de judiska ledarna, som t.e.x. Jesus var, aldrig skulle ha tillåtits att bli begravd innanför portarna till den heliga staden. Graven där Jesus låg gjordes för Josef från Arimathaea. Hans familj var alla kraftiga och korta till växten. I denna gravplatsen du kan se än i dag hur någon huggt djupare in i väggen för att ge plats för Jesus som sades vara cirka sex meter hög.
Efter Påven Pius XII förklarat Marias himmelsfärd vara en trosartikel 1950, var den katolska kyrkan i Jerusalem snabba att sälja Marias grav till den armeniska kyrkan. Ex-präst Lavallo berättade för mig personligen att det finns en annan grav, föreställande Marias i Efesos. Men situationen med Petrus grav är annorlunda då möjligheten att köpa eller sälja en sådan plats skulle vara uteslutet. Enligt en franciskansk munk hittades den av en slump. En av deras medlemmar grävde på denna plats år 1953, när hans spade föll igenom. Utgrävning startades och där, och en stor underjordisk kristen begravningsplats upptäcktes. Kristus initialer på grekiska fanns i gravplatsen och skulle givetvis aldrig ha hittats i en judisk, arabisk eller hednisk begravningsplats. Det har konstaterats att de härör tiden strax före Jerusalems förstöring år 70 e.Kr. På sarkofagers fann man många namn på kristna från den tidiga kyrkan. Det var förutsagt i Bibeln att Jesus skulle stå på Oljeberget vid hans återkomst till jorden. Du förstår säkert då hur de kristna skulle vara benägna att ha sin gravplats på berget, som även varit en mötesplats för Jesus och hans lärjungar.
På denna gravplats finns inget (som t.e.x. i katakomberna i Rom) som liknar arabiska, judiska, katolska och hedniska seder. Denna notering är mycket pinsam, eftersom den underminerar själva grunden för den romersk-katolska kyrkan. Eftersom Petrus inte bodde i Rom och därför inte led martyrdöden eller begravdes där, blir slutsatsen att han [pg. 13] inte var deras första påve.
Fortsättning följer. Nästa avsnitt – Vad säger NT om Petrus och Rom + mycket annat











17 kommentarer
november 11th, 2009 at 10:34 e m
Citat pg 12: ”Hans familj var alla kraftiga och korta till växten. I denna gravplatsen du kan se än i dag hur någon huggt djupare in i väggen för att ge plats för Jesus som sades vara cirka sex meter hög.”
- Jag vill inte förminska min Mästare, men sex meter lång var han nog inte i alla fall.
SÅ
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 11th, 2009 at 11:48 e m
Sex fot kanske?
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 11th, 2009 at 11:55 e m
Petrus skriver i sitt första brev för sina läsare att han skriver från ”Babylon” (1 Pet 5:13, vilket under det första århundradet var ett täcknamn för det hedniska Rom, utan fäderna är överens att förklara att han reste till Rom och led martyrdöden där under den hedniske kejsaren Nero. Man kan inte finna någon av fäderna som förnekade, att Petrus reste till Rom. (katolik.nu)
Vilket även bekräftas av kyrkofäderna..
Ignatius av Antiochia :”Jag befaller inte er (romarna) såsom Petrus och Paulus gjorde. De var apostlar, och jag är en fånge”. (Brev till romarna 4:3, år 110)
Dionysius av Korint :”Ni (påven Soterius) har också genom er myckna förmaning fört samman den plantering som gjordes av Petrus och Paulus i Rom och i Korint; ty de båda planterade på samma sätt i vårt Korint och undervisade oss, och båda undervisade på samma sätt i Italien och led martyrdöden samtidigt” (Brev till påven Soterius, år 170 i Eusebius’ Kyrkohistoria 2:25:8).
Irenaeus av Lyon: ”Matteus publicerade också bland hebréerna ett skrivet evangelium på deras eget språk, medan Petrus och Paulus evangeliserade i Rom och lade grunden till Kyrkan” (Mot heresierna, 3, 1:1, år 189)
Clemens av Alexandria :”De omständigheter som föranledde …(nedskrivandet) av Markus var dessa: När Petrus offentligt predikade Ordet i Rom och förkunnade evangeliet genom Anden, begärde många som var närvarande, att Markus, som en lång tid hade varit hans följeslagare och som kom ihåg hans uttalanden, skulle skriva ned vad han hade proklamerat” (Utkast år 200 i ett fragment från Eusebius’ Kyrkohistoria 6, 14:1).
Tertullianus
”Men om du är nära Italien, har du Rom, där auktoritet finns till hands för oss också. Vilken lycklig kyrka den är, i vilken apostlarna öste ut hela sin lära med sitt blod; där Petrus hade ett lidande liknande Herrens, där Paulus kröntes med Johannes Döparens död (genom att bli halshuggen)” (Invändning mot heretikerna 36, år 200).
”Låt oss se vad för slags mjölk korinthierna drack från Paulus; gentemot vilken måttstock galatierna mättes med för tillrättavisning; vad filipperna, thessalonikerna och efesierna läser; vad även de närbelägna romarna uttalar, dem till vilka både Petrus och Paulus testamenterade evangeliet och även beseglade det med sitt eget blod” (Mot Marcion 4, 5:1, år 210).
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 8:47 f m
SÅ: Satt våningen under min fru i går kväll och skrattade så hejdlöst att hon kom ner och undrade hur det stod still. Det var rena Howard Browne mötet . .
Ja, så kan det gå när översättaren fuskar med Google translate.
Ludvig har gissat rätt.
Sleepaz. Tack för utlägget men, jag tror att det är få som skulle motsäga att Petrus besökte Rom vid något tillfälle men, det är åren han skulle ha bott där som inte går ihop med Guds Ord. Men, som bekant är detta inte så viktigt nere i Vatikanen då Traditionen är jämställd med Guds Ord…
mvh
D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 8:57 f m
Jag förstod också att det handlade om sex fot eller sex fötter.
SÅ
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 9:00 f m
SÅ,
Ja, om Jesus var sex meter lång, så hade Mirjam jobbigt att sy passande kläder !
Skämt åsido…så var ju Påvens svar och reaktion väntad.
Tack för översättning och dessa intressanta upptäckter, MTC. Vi lär nog aldrig få riktigt reda på sanningen om dessa ben förrän Messias kommer tillbaka, men det är roligt läsa om det. Jag älskar all historia.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 9:15 f m
elisabeth
Det är en bra inställning (Vi lär nog aldrig få riktigt reda på sanningen om dessa ben förrän Messias kommer tillbaka, men det är roligt läsa om det.)
Denna fråga är ju inte frälsningsavgörande på något vis men, jag tycker det är viktigt att sprida informationen om den eventuella upptäckten.
mvh
D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 11:10 f m
MTC skrev :
”Tack för utlägget men, jag tror att det är få som skulle motsäga att Petrus besökte Rom vid något tillfälle men, det är åren han skulle ha bott där som inte går ihop med Guds Ord. Men, som bekant är detta inte så viktigt nere i Vatikanen då Traditionen är jämställd med Guds Ord…”
Men Guds ord skriver inte hur eller när Petrus och Paulus dog.
Troligtvis för att de var i livet när breven, evangelierna skrevs..
Därför litar jag på det kyrkofäder som var verksamma efter lärljungarnas tid..
Samma kyrkofäder går ju i god för evangeliernas auktoritet..
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 11:30 f m
Intressant utläggning av Stig Andreassen om: Petrus biskopsämbete i Rom saknar historiska
bevis
Men det finns ännu två mycket tungt vägande skäl att betrakta Petrus påstådda apostlagärning i Rom som en ren legend. Paulus skrev som bekant ett utförligt brev till församlingen i Rom.
I det sista kapitlet skriver han en rad personliga hälsningar och nämner därvid 27 personer vid namn. Petrus finns inte med i den namnlistan. Är det tänkbart att Paulus skulle ha namngivit och hälsat till så många i Romförsamlingen men glömt den mest betydelsefulle av dem alla, nämligen Petrus? Nej, det förefaller otänkbart att Petrus då kan ha varit Rom.
Slutligen måste vi nämna att då Paulus vid framskriden ålder satt som fånge i Rom skrev han flera brev. I det sista av dem skrev han: ”När jag första gången stod inför rätta, kom ingen till domstolen för att vittna till min förmån, alla lämnade mig i sticket. Min bön är att det icke skall tillräknas dem!” ( 2 Tim. 4:16 Hedegårds övers.)
Kan man tänka sig att Petrus, om han hade varit Rom, skulle ha lämnat sin vän och medbroder i sticket? Antingen var Petrus redan död eller också var han inte alls i Rom vid denna tidpunkt.
En ung sympatisk katolsk präst i en landsbygdskyrka i Frankrike hade också problem med ovan citerade bibeltext. Hans förklaring var helt enkelt denna: ”Petrus måste ha varit bortrest just då.”
Petrus påstådda biskops- och påvevälde i Rom vilar alltså på lösan sand och saknar totalt historiska bevis. Titeln ”påve” härstammar från latinets ”papa” (far). Då en ny påve blir vald utropar man triumferande i Rom: ”Habemus Papam!” ( Vi har en far).
Kan du tänka dig att Petrus skulle ha blivit hänförd över ett sådant utrop från en folkmassa? Då skulle han totalt ha glömt sin Mästares ord: ”Ni skall inte kalla någon på jorden eder fader, ty en är eder fader, han som är i himmelen.” (Matt.23:9)
Om den sista delen av aposteln Petrus liv vet vi ingenting bestämt. Även om det skulle vara sant att han, som traditionen säger, till sist kom till Rom och där led martyrdöden, så har vi fortfarande inga bevis för att han grundlade församlingen där eller någonsin var dess biskop.
Vi har tvärtom konstaterat att detta kolliderar med bestämda uppgifter i Nya testamentet. I december 1950 meddelade den dåvarande påven att man hade funnit Petrus grav i Rom. Även om till och med det skulle vara sant står hela påvedömet alltjämt på lösan sand.
Några år senare kom det ut en bok, i vilken några arkeologer sade sig vara övertygade om att de funnit Petrus grav i Jerusalem. Sanningen är nog den att ingen vet något med bestämdhet om allt detta. För bibeltroende kristna har dessa teorier, traditioner och legender ingen avgörande betydelse. Vi vet ju att Jesus aldrig har instiftat något påvedöme.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 12:07 e m
Jag har lite fler tankar kring detta Daniel..
Angående varför församlingen fick starkt fäste i Rom?
Ja vi vet att församlingen i Rom växte väldigt snabbt, redan år 64 så börjar kejsar Nero att förfölja den kristna församlingen. Det innebär alltså att många blev kristna, för annars hade det ju inte varit något problem, dvs om det var någon liten sekt..
Vi vet att den tidiga församlingen hade sin stomme i Jerusalem, med det så kallade pelarna.. Apostlagärningarna anats utspela sig någon gång kring 50-talet..
Men det som sedan händer under 60 talet för dramatiska konsekvenser för församlingen.. År 62 dödas Jacob på beställning av Sanehdrin enligt Josefus i “antiquities”
. En av pelarna dör alltså, det bör ha fått konsekvenser för kyrkan.
Vi vet också att Jerusalem förvandlas till en krigszon redan år 68 iom Jerusalems fall. Det var även väldigt oroligt i Jerusalem långt innan själva ”fallet”, Zeloterna skapade oroligheter redan så tidigt som på 50 talet, och långt in på 60 talet. Jerusalems var som en kokande kittel, som eskalerar år 68.
Historiken Josefus beskriver Jerusalems fall som någon fruktansvärt i sina skrifter (kan rekommendera att läsa om detta, det är bland det smärtsammaste jag läst). Han talar i termer om att det rör sig om miljontals människor som dör. Och alla som vet något om krig, vet att människor än idag flyr från det, och bosätter sig på andra ställen.
Den judakristna församlingen kan tänkas ha stegvis förflyttat från Jerusalem, någon gång på 60 talet. Kanske inte som en organiserad flytt, men att man har ledningen från en annan bas, som sker efterhand.
Vi vet ju att Petrus befann sig i Rom när Petrusbrevet skrev som ett exempel.
Rådet i Jamnia år 90 så sätter man spiken i kistan för kristna i Israel. Rabbinerna Johanan ben Zakkai, Gamaliel II och Simeon återupprättar Sanhedrin (Stora rådet) i Jamnia. Rådet förbjuder alla som tror att Jesus var och är Messias att beträda synagogorna. Detta innebär en definitiv brytning mellan judendomen och den kristna församlingen som dittills betraktats som en judisk gruppering.
Så jag anser att det nästan sker naturligt att församlingen leds utifrån den stad som är störst och har den bästa logistiken, att kunna leda kyrkan. Därför beskriver också kyrkofäderna att Petrus och Paulus dog martyrdöden här mellan åren 64-67. Jasg tycker att det finns all anledning att lita på detta.
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 1:12 e m
Sleepaz, din historiebeskrivning vad gäller Jerusalems förstörelse och konsekvenserna av det, är vad jag förstår sann.
Enligt traditionen flydde ju de yeshuatroende i Jerusalem till Pella i dagens Jordanien, innan Jerusalem belägrades av Titus här. Efter detta tappade helt riktigt Jerusalem sin betydelse för de på Messias troende.
Den andra stora judiska revolten mot Rom år 132-135 medförde ett ännu större blodbad mot den judiska befolkningen. Romarna korsfäste tusentals judar och många av de överlevande såldes som slavar. Romarna bytte dessutom namn på staden och kallade den Aelia Capitolina, till Jupiters ära och det är från denna tid som området fick heta Palestina för att skymfa judarna än mer. Ordet Palestina syftar på filistéerna som var Israels ärkefiender under historien. De s k palestinierna idag har alltså inga släktband till de forna filistéerna, även om vissa vill göra gällande att det är så.
Även de messiastroende judarna drabbades år 135 mycket svårt och efter denna tid tappade det judiska ledarna mycket av sitt goda inflytande på den messianska rörelsen.
SÅ
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 1:45 e m
sleepaz:
Vi kommer in lite mer på årtal i sista delen som kommer i kväll. Då kan vi stämma av bättre med din källor. Vad vi även halkar in på är givetvis Kyrkans (i min mening) efterkonstruktion av Petri ”postition” i Apgs församling. Stig nämner ju detta när han säger;
”I det sista kapitlet skriver han en rad personliga hälsningar och nämner därvid 27 personer vid namn. Petrus finns inte med i den namnlistan. Är det tänkbart att Paulus skulle ha namngivit och hälsat till så många i Romförsamlingen men glömt den mest betydelsefulle av dem alla, nämligen Petrus? Nej, det förefaller otänkbart att Petrus då kan ha varit Rom.”
Sedan ser jag inget i det du citerat som bevisar en längre vistelse i Rom under de år Kyrkan hävdar. + Vilket citat menar du bevisar att han skulle ha dött i Rom?
/D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 12th, 2009 at 4:08 e m
MTC:
Det är bra frågor du ställer.
Man brukar ju säga att Romarbrevet skrevs nån gång på 50 talet.
Men när man läser Romarbrevet så framgår det att Paulus inte haft möjlighet att besöka Rom..
”Bröder, jag vill att ni skall veta att jag många gånger har bestämt mig för att komma till er och skörda någon frukt bland er liksom bland andra hednafolk, men hittills har jag blivit förhindrad.
Därför är det min önskan att få predika evangelium [också för er i Rom.]” (Rom 1)
Paulus har alltså inte besökt Rom innan han skrev Romarbrevet. I Rom så verkar man hur som helst haft en stor församling, som uppenbarligen gjorde Nero fly förbannad.
Och traditionen lär att Petrus var en av grundarna till denna församling här. Att han grundade en församling innebär inte att han jämt var där och bara satt där.
Jag tror ju fortfarande att församlingen från Jerusalem var en bas för den kristna församlingen vid denna tiden på 50 talet.
Apostlagärningarna berättar endast en del av de första kristnas historia. Alla apostlar och evangelister nämns inte och vi får inte veta allt som hände omkring de olika missionsresorna.
Vi vet att församlingen i Rom växte väldigt snabbt. Och någon apostel har ju åkt dit och startat upp den.
Petrus får buskapet från herren i Apg 11, ”Så har Gud skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger liv.”
Sedan försvinner Petrus ur apostlagärningarna ett tag, iaf ur missionerings synpunkt..
Men han dyker upp på mötet i Apg för att redan ut oklarheter kring omskärelsen..
Och Petrus säger:
”Petrus och sade till dem: ”Bröder, ni vet att Gud för länge sedan bestämde, att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro” (apg 15)
Det har alltså gått lång tid sedan Petrus fick ta emot herrens budskap om att hednignarna kommit till tro. Alltså från ”Apg 11″
Att Petrus missionerat till Rom är därför inte en omöjlighet. Vilket äv kyrkofäderna bestyrker i sina vittnesbörd.
Varför hälsade inte Paulus till Petrus i brevet? ja helt enkelt för att Petrus befann sig i Jerusalem eller missionerade under 50 talet.
Församlingen i Rom var ju ingen bas vid denna tiden.. Det var en startad församling som alla det andra.. Men som senare blev en bas vid Jerusalems fall, av naturliga strategiska skäl. Det finns ingen anledning för kyrkofäderna att ljuga om detta, även om Johannes eller någon annan hade startat denna församling i Rom, så vore trots allt Petrus ledaren, vilket han var i Apostlagärningrna.. (apg 2, apg 15, Joh 21)
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 13th, 2009 at 11:49 f m
Strategiskt att flytta kyrkans huvudbas till staden i kejsarens skugga? Varför denna oerhört centraliserade företagsmodell i synen på de första kristna?
Och hur i hela friden kan Rom anses som en central stratigisk plats innan turkarna invaderade mindre asien? Låter lika dumt som att muslimerna försöker förlägga ”Ararats berg” till Saudiarabien…
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 13th, 2009 at 12:10 e m
Fr. Bagatti är en mkt kontroversiell arkeolog.
Se t.ex. ”Christians and the holy places” av Joan E. Taylor
http://books.google.com/books?id=KWAXbCNxH6YC&printsec=frontcover&client=safari&source=gbs_navlinks_s#v=onepage&q=&f=false
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 13th, 2009 at 12:33 e m
Tack för tipset anonym!
mvh
D
Anmäl överträdelse av kommentarsregel
november 13th, 2009 at 5:29 e m
[...] på http://aletheia.se/2009/11/11/del-2-petrus-grav-funnen-i-jerusalem/ (Sista [...]
Anmäl överträdelse av kommentarsregel