onsdag, december 30th, 2009...4:00 f m

Del 4: Gud i Jesus, kontra Människosonen Jesus

Kommentarer Läs med webReader

(Del 4: Gud, människa eller Gud och människa?)

Gud i Jesus, kontra Människosonen Jesus

Någon på aletheia.se tog nyligen upp några viktiga frågor, som uppstår som en konsekvens av att Gud tog sin boning i Jesus.  Jag lovade svara lite utförligare i en bloggpost. Frågorna är berättigade och det är lämpligt att vi berör dem här och nu.

”Om det nu är så att det var Jahves blod som utgöts på Golgata, VEM var det då som Jesus bad till när han var på jorden? Han sa ju bl.a ”låt DIN vilja ske, inte min”.

Om Jesus är Jahve, då fanns ju inte Jahve kvar i himlen när Jesus var på jorden. Då var det väl bara änglar kvar i himlen. Så VEM bad Jesus/Jahve till???

Och VEMS röst var det som kom från himlen när Jesus döptes, rösten som sa ”denne är min älskade son”. VEMS var den rösten, om Jahve var på jorden?”   

SFB: Rom. 9:5  ”De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, prisad i evighet, amen.”

KXII: Rom 9:5  ”Dem tillhör också fäderna, och från dem är Kristus efter köttet. Han är Gud över allting, högtlovad i evighet. Amen”

KXII: Fil 2:6-8  ”Var så till sinnes som Kristus Jesus var, vilken, då han var i Guds gestalt, inte räknade det för ett byte att vara jämlik Gud, (Joh. 1:1-2, 17:5. 2 Kor. 4:4. Kol. 1:15. Hebr. 1:3.) utan utblottade sig själv, och tog på sig en tjänares gestalt, och blev lik oss människor. Till det yttre var han som en människa, (Ps. 23:7. Jes. 42:1, 49:3, 6, 52:13. Jes. 53:3. Hes. 34:23. Dan. 9:26. Sak. 3:8. Matt. 20:28. Rom. 1:4, 15:3, 8. Gal. 4:4.) och ödmjukade sig själv och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset.

Hur Den Evige kunde ”ta på sig en tjänares gestalt” och ”bli lik oss människor” kan mycket väl vara världshistoriens svåraste fråga. ”Han som är över allting, Gud, prisad i evighet, ”ödmjukade sig själv och blev lydig intill döden”

När Gud tog sin boning i Jesus, upphörde Han inte att vara Jehova Gud.  Det är en nyckel till förståelsen av en rad ”problem” som kan tyckas uppstå i relationen mellan människan Jesus och Gud i Jesus.  Utöver vad Han (Jehova Gud) alltid varit och är, fick Han nu tillgång till en människas kropp och natur.

Ha denna enkla sanning i sinnet när du läser om Jesus i Guds Ord. Fråga dig själv;  Är det Människosonen Jesus eller Gud i Jesus som uppträder nu?  Talar Jesus som människa eller är det Den Evige som talar genom Jesus nu? Ty, Jesus var både Gud och människa.  I Honom svetsades Gud och människa samman.  Den Evige kunde tala och verka genom Jesus, samtidigt som Jesus kunde tala och verka som människa.

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?

Om nu Gud tagit sin boning i Jesus, vem talade Jesus till på korset? Sig själv? Frågan är delvis besvarad i detta kapitels inledning.  Ännu en gång är nyckeln;  När Gud uppenbarade sig som människa, upphörde Han inte att vara Jehova Gud. 

Vår Gud är allsmäktig! Han är omnipresent (överallt närvarande). Det är endast en begränsad, icke allsmäktig Gud, som måste tömma himlarymdernas alla hörn, för att ta sin boning ibland oss.  Gud har i alla tider uppenbarat sig för Sitt folk, utan att himlen varit tom. Så ock när Ordet blev kött och tog sin boning ibland oss.

Jesu rop på korset är ett av många exempel där människan Jesus, det mänskliga i vår Frälsare ropar ut sin smärta.  Övergav Gud Jesus? Nej! I Johannes 16:32 läser vi:

”Se, den tid kommer, ja, den har redan kommit, då ni skall skingras var och en åt sitt håll och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, ty Fadern är med mig.”

Hur vet vi det? Jo, i Hebréebrevet 9:14 läser vi att ”Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud”.  Den Helige Ande var där, närvarande i Jesu kropp till sista andetaget.  Guds Ande lämnade inte Honom förrän Han hade fullbordat sitt offer för dina och mina synder!

Varför undrar då Jesus varför Gud övergett honom?  Vi finner svaret bland Tanaks (G.T.) profeter. Vi läser hur det är synden som separerar människan och Gud.  Är det inte vad synd gör, separerar människan och Gud?   Fram till Golgata hade Jesus inte känt syndens konsekvenser. Han var ju helig, oskyldig och avskild från synd (syndfri).  Men, på Golgata fick han bära dina och mina synder.  Han var tillräckligt mänsklig att känna sig övergiven av Gud. När Han utbrast ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig” – var det människan Jesus som kommunicerade med Gud.  Samma scenario utspelar sig i en rad olika exempel såsom när Jesus utbrister ”låt DIN vilja ske, inte min” eller när Gud uttalar ”denne är min älskade son” o.s.v.

 

Hädelse mot Anden skall inte förlåtas

Sist i raden av skriftställen som belyser skillnaden mellan människosonen Jesus och den Helige Ande är Matteus 12:31-32;

”Därför säger jag er:  All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas.  Och om någon säger något mot Människosonen, så blir det honom förlåtet. Men om någon säger något mot den Helige Ande, skall det inte bli honom förlåtet, varken i denna världen eller i den kommande…” 

På samma sätt som det var Herrens närvaro som uppfyllde Tabernaklet i öknen, är det Herrens närvaro (Den Helige Ande) som uppfyller Jesus mänskliga kropp. Jesus förtydligar detta genom att förklara att det är möjligt att synda mot Människosonen (tabernaklet), men inte mot Den Högste som tagit sin boning i Jesus.  Det är alltså tydligt att Människosonen kontra Den som tagit Sin boning i Honom är tolkningsnyckeln även till detta svåra passage i Mt 12.  

SFB: Upp. 21:3: ”Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem.”

 

Jesus är äldre än två tusen år

Joh. 8:56-59: ”Abraham, er fader, fröjdade sig över att han skulle få se min dag. Han såg den och blev glad. Då sade judarna till honom: Du är ännu inte femtio år, och du har sett Abraham! Jesus sade till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er:  Jag är, förrän Abraham blev till. Då tog de upp stenar för att kasta på honom.” 

I vers 58 svarar Jesus Fariséerna;  ”Jag är, förrän Abraham blev till”.  Fariséerna påpekade genast att Jesus inte ens fyllt femtio.  Vem hade rätt? – Både Fariséerna och Jesus. Ty, människan Jesus hade inte fyllt femtio. Men, Gud i Jesus, sade redan i 1 Mos;  ”varde ljus”. Mika 5:2 bekräftar Jesu eget påstående;

SFB:  ”Men du, Betlehem Efrata, som är så liten bland Juda tusenden, från dig skall det åt mig komma en som skall härska i Israel. Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar.”

Joh. 8 är ytterligare ett exempel på texter där vi måste fråga oss;  Talar Jesus som människa här eller talar Den Evige genom Honom.  Kapitel efter kapitel i Guds Ord harmoniseras på detta sätt och vi kan sluta förlöjliga Jesu samtal med eller om Den Evige.

MyTwoCents / Daniel Forslund

Nästa avsnitt:  Är Fadern = Sonen? Är Jehova = Jesus?

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

14 kommentarer

Kategoriserad som Bloggpredikan, teologi

14 kommentarer

Svara