fredag, januari 29th, 2010...9:33 f m

När det kan vara rätt att kasta Biblar i huvudet på folk

Kommentarer

Igår var en härlig dag. Solen sken och Sverige visade upp sin bästa sida av ett vintrigt Göteborg.
En lunch med Norges superbloggare Andy, och en högljudd upplevelse där Biblar slogs i huvudet på folk, satte gårdagen högt på listan över favoritdagar.


Stryper besökte Göteborg och sökte upp i publikens barndomstro


Det sägs ofta att man inte skall banka Bibeln i huvudet på folk.
Jag kan tendera att hålla med, verkligen. Men säg den regel som inte har ett undantag.

Efter en trevlig lunch med Andy från Norge, så strålade vi samman tillsammans igen på Trädgår’n i Göteborg, för att drömma oss bort till barn och ungdomens långhåriga dagar.

Legenderna Stryper var på Sverigebesök.

Stryper som gjorde sig kända över hela världen med sin otroliga stämsång och med fantastiska gitarrsolon (Oz Fox var efter Uppsalas guru, Jonatan Samuelsson, den grymmaste talangen på plats igår)
Ett av inslagen under konserten, som redan var uppskattat på Göta Lejon i mitten av 80-talet, var hur dessa duktiga och tuffa musiker hade en öppen tro på Jesus och kastade Biblar ut över publiken.

På tal om publiken.
Många som stod där var inte Guds bästa barn. Inte för att jag vill döma folk, men låt oss säga att många inte hade en vad vi skulle kalla ”kristen livsstil”.

MEN, underligt nog så stod de där med sina tjejer och försökte impa genom att skaka på huvudet och sjunga med i texterna som bekände Jesus som Herre och kung, för att sen få en Bibel i huvudet som kom farande från scenen.
Stolta och lite omtumlande höll de upp den, som om han var särskilt utvald från ovan, och sjöng vidare efter att ha fått en beundrande och bekräftande blick av sitt kvinnliga sällskap.

Det är inte ofta jag blir berörd till tårar av att vara på hårdrockskonsert.
Men igår så slog det mig hur många i min generation som lämnat vandringen med Gud och som kom dit igår för att få en nostalgikick. Istället fick en Gudskyss, där bland den hoppande gubbmassan.

Kanske dessa sånger från sina ungdomsdagar och ett nyktrande fysiskt slag i huvudet av Guds Ord (i tryckform, så vi inte förvirrar någon…) kan få dem att åter söka upp Gud igen.

Den avslutande bönen från musikerna på scenen hade sitt ursprung i detta.
Må det bli många bönesvar från gårdagens kanske lite ovanliga bönestund från en trädgård… i Göteborg.
”Må din vilja ske i våra liv, inte vår…!”

-Fredrik

För er om önskade att ni var där igår… här är en liten video för er:

18 kommentarer

Kategoriserad som Kultur & Nöje

  • Ronny

    Tack för låten gillade dem mycket då jag var ung.Från en veteran…Frid Ronny

  • Neutral

    Hej Fredrik

    Lyckans ostar hade gärna varit där.

    Var alla medlemmar i bandet från den ”gamla goda tiden” med?

  • Oholiab

    Helgar ändamålet medlen?

  • http://buggfix.blogspot.com Ludvig

    @Oholiab:
    I viss mån gissar jag tt det kan det.

    Ändamålet kan åtminstone vanhelga medlen något otroligt…

  • http://www.aletheia.se Fredrik

    @Ronny:
    Varsågod! :-)

    @Neutral:
    Ja, det var originalmedlemmarna. Gammalt och gott, både på scen och i publik…

    @Oholiab:
    Ja, det är ju frågan.
    Får regler, a la människan, ha undantag?

    @Ludvig:
    Ja, otroligt nog… ;-)

  • http://www.thewatchman.org/se Lars Enarson

    @Oholiab:

    Jag skulle vilja svara ett oreserverat rungande NEJ på din fråga. Messias är vårt föredöme och exempel. Det är otänkbart för mig att han skulle kunna uppträda på detta sätt. Jag tittade inte många sekunder på videoklippet men det här är väl i princip i klass med Sun Hee.

    Däremot vågar jag inte påstå att Gud aldrig skulle kunna använda ohelgade medel.

  • http://www.aletheia.se Fredrik

    @Lars Enarson:
    ”Däremot vågar jag inte påstå att Gud aldrig skulle kunna använda ohelgade medel.”
    - ;-)

  • Oholiab

    @Lars Enarson: Amen

  • http://polaritet.blogspot.com John Nilsson

    Lars Enarsson: Det är skillnad på Sun Ho, som är pastorsfru och haft en roll i församlingen, och på några fd. player-grabbar som nyss blivit frälsta. När den där videon spelades in hade de varit kristna i tre år har jag för mig (1986 spelades den in, de mötte Jesus 1983 de flesta av dem). Gud börjar inte med att helga människor i den ordning som de flesta kristna anser att Gud borde.

    Stryper är en av några få bidragande orsaker till att jag fick möta evangelium när jag var tonåring. Det som gjorde mig väldigt arg när jag var 15-16 år var att ”mogna” kristna beklagade sig över dessa unga grabbars metoder istället för att be för dem. I praktiken förbannade de Stryper istället, alltså nyfrälsta 19-20åringar som förde mängder av ungdomar till tro på Jesus Kristus.

    Många som har dåliga beteenden som sticker kristna i ögonen är också människor som Gud använder, har jag märkt. Jag har ibland funderat på hur det kan vara möjligt – jag är säker på att mina ögon inte ljugit för mig. När jag frågade Herren om varför, upplevde jag att Herren svarade:
    De har nästan ingenting utom en desperat tro på Herren, men de har inte heller egenrättfärdighet.

    Egenrättfärdighet är något vi kristna ofta bär med oss, och jag tror att Gud lättare kan använda en praktiserande hallick än en praktiserande självrättfärdig.

  • Andy

    Fredrik:
    Det var trevligt att möta dig trots att det blev allt för kort. Nästa gång hoppas jag vi har mer tid.

    Bless

  • http://www.aletheia.se Fredrik

    @Andy:
    :-D

  • http://www.thewatchman.org/se Lars Enarson

    @John Nilsson:

    Jag håller med dig i det du skriver.

    Det är lätt att hamna i diken och betydligt svårare att vandra mitt på vägen. Jag har en längtan efter att se människor utstråla, varken självrättfärdighet eller orättfärdighet utan Guds rättfärdighet precis som hos vår Mästare. Hoppas att du är med mig i denna bön och längtan.

  • Ulrika Oskarsson

    Det är inte utan att man önskar att man hade varit på konserten. Stryper var mina absoluta favoriter när jag var i övre tonåren. Lyssnar fortfarande på en del av låtarna t.ex. ”to hell with the devil”, ”always there for you” ”makes me wanna sing” och ”first love”.

  • http://www.aletheia.se Fredrik

    @Ulrika Oskarsson:
    :-)
    Härlig hitlista…

  • http://www.thewatchman.org/se Lars Enarson

    Jag läser er beundran för Stryper och kan delvis förstå den eftersom de vill förmedla evangeliet.

    Men Fredrik och ni andra: kan ni verkligen njuta när ljus och mörker blandas på detta sätt???

  • http://www.aletheia.se Fredrik

    @Lars Enarson:
    Jag njuter av många olika saker:
    -Efter att ha prioriterat tid med mina barn och familj och se glädjen i deras ögon.
    -Av att ta ett varmt bad.
    -Av att åka snowboard ner för en orörd pudersluttning i Alperna.
    -Av att dyka i havet.
    -Av god mat och dryck i goda vänners lag.
    etc.

    Personligen, så infann sig ingen njutning i och med konserten. Den känslan uppstår inte vid konserter hos mig, oavsett artist.

    Däremot var tycker jag det var roligt att vara där, av nostalgiska skäl.
    Att träffa vänner från förr. Att påminna sig om sin oskyldiga ungdom.
    Dessutom, att se dessa artister, som John Nilsson så klokt berättade, använde de talanger de hade och tjänade Gud på det bästa sätt de visste i sin ungdom. Att nu, 25 år senare efter tragedier och fall, återförenas för att visa andra som gått samma brokiga väg, att det finns försoning och en evig Gud som aldrig ger upp, det tyckte jag var kul och gav mig hopp när jag såg dem i publiken med en Bibel i handen.
    Men njöt jag?? Njae, knappast.

  • Ulrika Oskarsson

    Stryper var fantastiska. Det är viktigt att komma ihåg just att de var nyfrälsta och tjänade Gud, som Fredrik skrev, på det bästa sätt de visste.

    Jag tror att de bröt ner många fördomar, som icke-kristna hade om kristna, genom sitt sätt att vara.

    Jag har alltid gillat jag-skiter-i-va-folk-säger-om-mig-men-jag-vill-tjäna-Gud mentaliteten.

  • Pingback: Muslimsk andlig talesman: ”Hårdrock är zionistisk konspiration” « Isaskar