onsdag, mars 3rd, 2010...11:19 f m

Hur prisar man Gud?

Kommentarer Läs med webReader

Luk. 23:47 Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: »Så var då denne verkligen en rättfärdig man!»

Händerna i vädret? Massor av åthävor? I centrum för åskådarna? Strikt ordval?

Tro det om du vill!

Apg. 11:18 När de hade hört detta, gåvo de sig till freds och prisade Gud och sade: »Så har då Gud också åt hedningarna förlänat den bättring som för till liv.»

Låter något dämpat om du frågar mej. Litet i stil med Petrus uttalande: ”Herre, till vem skulle vi gå (även om vi skulle vilja det)? Du har ju det eviga livet (och det vill vi ju inte missa).”

Rom. 14:11 Ty det är skrivet: »Så sant jag lever, säger Herren, för mig skola alla knän böja sig, och alla tungor skola prisa Gud.»

Det blir grejer det! Anledning att se fram mot ”domen”? Eller fruktar du både domen och lagen? Glöm inte att nåd bara kan finnas om både lag och dom finns.

Jes. 25:1 HERRE, du är min Gud; jag vill upphöja dig, jag vill prisa ditt namn, ty du gör underfulla ting, du utför rådslut ifrån fordom tid, fasta och beståndande.

Men hu då! Det låter ju nästan som om GT fortfarande skulle gälla. Eller, hemska tanke, kanske även den tid (??? nåja, tid?) innan historien sattes igång.

Ords. 28:4 De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga, men de som hålla lagen gå till strids mot dem.

Nu blir det jobbigt. Detta låter ju nästan som den sentida konstruktionen: ”Människorna uppdelas i rättfärdiga och orättfärdiga. Det är de rättfärdiga som har kriterierna.”

Men tänk litet längre (tidsmässigt). Bygg in ett ”sela”. Stänga av teven, mp3-spelaren, datorn, mobiltelefonen och släck ljuset. Ibland kan man likasom se mera andligt ljus när det är fysiskt mörkt.

Vem tror du uppmanas till strid här?

Psalms 56:11 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

Skriften? Lagen? Kristus? Eller kanske bara en tanke? Eller kanske bara ett sändebud?

Vet vem du prisar innan du slutgiltigen formulerar ditt svar på den frågan.

Matt. 11:25 Vid den tiden talade Jesus och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.

De sluga och fiffiga drar det kortaste strået.

Herren bevare oss!

/Kjell

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

48 kommentarer

  • [...] länkar Treenighetslära och kristologi, del 6 Hur prisar man Gud Trodde judarna på treenigheten före år [...]

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Själv har jag kommit till ro vid att använda mig av Psaltaren vid bön och lovprisning. Det finns enligt min mening inte en situation som möter i livet som inte finns beskriven i Psaltaren.
    Att kunna utgjuta sitt hjärta och klä också nöden i ord ger snabb ingång till att sedan kunna ”offra lovets offer”…Ty ett ”offer” är det ofta att välja denna väg men segerrik på sikt.
    Att prisa Gud genom tungotal är också en underbar väg.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skrev: ”Att kunna utgjuta sitt hjärta och klä också nöden i ord”

    Alla reaktioner är välkomna så länge de (likasom din reaktion) håller sig till ämnet prisa och den som prisas.

    Detta får gärna även omfatta bön i ordets bredaste betydelse.

    Jag har en avsikt med bloggposten men vill inte avslöja den ännu.

    Tack för din kommentar.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea:
    Roligt att se dig på denna sida igen!
    Ja, Psaltaren är underbar att ta till sig tröst, uppmuntran och vägledning av. En period av mitt liv läste jag en viss Psalm varje morgon. Psalm 146. Överskrift: Lovsång till Gud frälsaren.
    Den säger så mycket. Inte undra på att den läses varje vardagmorgon i Synagogans böner,liksom PS 146- 150.
    Det finns hopp för vårt land så länge som det finns ett folk som samlas till bön tre ggr/dag och ber G-ds Ord! AMEN!
    Välsignelse!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Victoria skrev: ”samlas till bön tre ggr/dag”

    Hur ser du på 1 Tess. 5:17?

    Och varför inte Matt. 6:6?

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:
    Vet inte vart du vill komma, men hur många svenskar är det som går in i sin bönekammare tre ggr per dag?
    Tror du att vi kanske har något att lära av judafolket?
    Varför skapa motsättningar?
    V

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:
    PS. Har du sett nån kyrka ha bön tre ggr/dag om ens en enda
    gång?
    De flesta har inte det ens en gg/ vecka!!! DS

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Victoria skrev: ”Varför skapa motsättningar?”

    Jag har inte försökt att skapa några motsättningar.

    Det enda jag gjorde var att be om din (och eventuellt andras) tankar om två bibetexter, kopplat till det vi skriver här.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:
    Tack att du frågar!
    Min åsikt är att båda behövs, dvs. både ”kammarbönen” den ”inre bönen” och den gemensamma.
    Vi har en hel del att lära av det judiska folket gällande bön.
    Daniel bl.a. bad tre ggr/ dag vänd mot Jerusalem.
    Mvh

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Mina favoritställe är f.n just 1 Tess. 5:17 , Matt.6:6 och Ef. 6:18 där vi ju lovas svar ”uppenbarligen”i Matt.6:6

    I Job 36:19 står ”huru skall jag kunna lära dig bedja om inte genom nöd och allt det som nu prövar din kraft?”

    I den djupaste nöden tvingades jag in i den oavlåtliga bönen och fick seda stadfäst profetiskt en uppmaning att likt Enok (Hanok i viss översättning) 1 Mos.5:22 fortsätta att vandra i ”nära umgängelse med Gud” som Enok. Jag har stött på flera i dessa dagar som fått samma kallelse över sina liv. Jag tror att det är en lycka ju fler som hörsammar denna Guds kallelse i sen och mörk tid samt att sträva efter att så långt det är möjligt vara uppåtvänd. Ibland kanske det bara blir ”en stum vädjan” men det är också en bön.
    Kol.3 :1 ”söken det som är därovan” och Ef. 2:6 att vi redan sitter med honom i det himmelska.

    ”Så råder jag dig att av mig köpa guld, luttrat i eld, på det att du må bliva rik, och vita kläder, att du må kläda dig och din nakenhets blygd icke synas, och ÖGONSALVA ATT SMÖRJA DINA ÖGON MED, ATT DU MÅ SE.

    Victoria

    Tack för Dina ord!

    Det är bra om jag läser en eller kanske fyra Psaltarpsalmer varje dag eller beder en eller tre gånger om dagen men det finns en ännu härligare väg att gå in den oavlåtliga bönen. Jag lovar.

    Jag måste inte vara pensionär som jag för att kunna ta mig tid till detta utan det är en träning och övning att lära sig att vara uppåtvänd i allt vad jag företager mig. Detta är vägen till ett segerrikt kristenliv för mig själv och dem jag ber för.

    Se också 1 Tim.2:1-4 vägen till ett ”lugnt och stilla leverne”

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea:
    Ja det är sant att man måste disciplinera sig och ta sig tid till bön.
    Tror också att vi har olika kallelseler kalla det ”uppdrag” i olika perioder i livet.
    Var välsignad i den viktiga bönetjänsten!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea:
    ”det är en träning och övning att lära sig att vara uppåtvänd i allt vad jag företager mig. Detta är vägen till ett segerrikt kristenliv för mig själv och dem jag ber för.”

    Svar: Jag håller med. Man behöver vara ”uppåtvänd” alltid alltid alltid. Det berikar livet så.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ett sätt att prisa Gud utlagt idag på www. poeter.se av rebecca som brukar kommentera här på sajten.
    Hon har även melodi till den.
    Jag har hennes tillstånd att lägga ut den.

    en sång

    en sång till min älskade

    Jag väter dina fötter, Jesus
    med mina tårar och torkar dem
    och smörjer dem
    och smörjer dem
    med olja som doftar gott

    du är som utgjuten olja för mig
    du är som utgjuten olja
    ditt namn det doftar av nardus
    det doftar nardus och myrrah
    det doftar gott det doftar ljuvligt
    jag har min glädje i dig
    det doftar gott det doftar ljuvligt
    jag har min glädje i dig

    jag har min glädje i dig
    jag vill utgjuta mig själv inför dig
    min Jesus, och älska dig
    du älskar mig jag älskar dig
    vi är tillsammans och allt är väl
    du älskar mig jag älskar dig
    vi är tillsammans och allt är väl
    vi är tillsammans och allt är väl
    vi är tillsammans och allt är väl

    Fri vers av rebecca floer
    Läst 15 gånger
    Publicerad 2010-03-03 kl 09:11

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Tack för reaktionerna.

    Okay, nu skall jag, medvetet missledande, göra som många moderna förkunnare. Jag skall ta ett par citat ur sina sammanhang. Jakob skrev: ”I haven intet, därför att I icke bedjen. Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa”

    Och samme Jakob skrev också: ”Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord”

    Sedan kopplar jag dessa ord (kom ihåg att jag kör med falsk skriftutläggning här) och koncentrerar min predikan på att ”Gud giver åt alla villigt” men att utdelningen kanske inte infinner sig ”för att vi ber illa”.

    Och som extra motiv tillägger jag att Gud har ställt upp regler för hur vi skall be, och att det börjar med att ge. Jag citerar naturligtvis ”ge så skall du få” i ett sammanhang som mera liknar ”investera så skall du få vinst”.

    Men det räcker inte med detta. Jag påstår också att du måste använda dig av en effektiv böneteknik, som jag givetvis vill lära dej. För annars kommer dina böner inte att ha önskad effekt på Gud.

    Om det inte lyckas är det ditt eget fel! Skyll inte på mej. Men du kan ju alltid försöka igen. Kanske gav du för litet. Och säkerligen presterade du inte tillräckligt med ”tro”. Försök igen tills du tvingar Gud att öppna på plånboken.

    Jag påpekar igen att all argumentation jag skrivit här är falsk lära. Jag skriver den bara för att illustrera hur förförelsens förkunnare går till väga.

    Men det jag vill ta upp är frågan om bönetekniker.

    Vilken roll spelar ”böneteknik” i bönen och prisandet av Gud?

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • ”Bönetekniker” tror jag inte alls på. Däremot som berättelsen i Luk. 18 om domaren och den fattiga, envisa och besvärliga änkan som inte gav med sig och ”skall då icke Gud skaffa rätt åt sina utkorade, som ropa till honom dag och natt, och visar att han är långmodig mot dem.
    Jag säger eder, att han snarligen skall skaffa dem rätt. Dock, när människosonen kommer, månne han skall finna tro på jorden?”vers 7,8

    Det är ett pris att betala att ta sig tid med Gud i bönen. Visst vill man umgås med den man älskar som först älskat mig så högt att han offrade sitt liv?!

    Gud blir glad då vi litar och förtröstar på Honom, eller hur? Men också det är ett verk av Gud i mig som Han själv verkar fram i relationen och umgänget med honom. Man blir lik den man umgås med. Ingen kan taga om det inte bliver honom givet.Joh. 3:27

    Att förtrösta är vad jag bejakar och Gud ser till hjärtat. Om vårt hjärta fördömer oss så är Gud större än vårt hjärta och vet allt” 1 Joh. 3:20

    Jes. 11:3 säger också att ”Han skall icke döma efter som ögonen se eller skipa lag efter som öronen höra.
    Utan med rättfärdighet skall Han döma de arma”

    Om jag förstått saken rätt så uppskattar Gud ärlighet. Hur ska vi annars förstå Davids böner då han önskar sina fiender döden och ändå kunde få omdömet att han var ”en man efter Guds hjärta”?

    Gud vill vara vår läkare 2 Mos. 15:26 och i den egenskapen tål han också våra utgjutelser då vi behöver läkedom. Som Job som fick utgjuta sitt hjärta också där han tog fel ty det tjänade till hans läkedom. Bara Gud kunde sedan korrigera i kärlek det de s.k. vännerna aldrig förmådde.

    Därför jag för min del gör som den fattiga änkan och klänger mig fast vid Jesus.
    ”När fruktan kommer över mig sätter jag min förtröstan till Dig” Psalt. 56:4

    Det är en väg som funkar för mig.Gud fullbordar det han begynt Fil.1:6 och då lär Han mig också att bedja rätt när jag umgås med Herren och låter mig likdanas med Honom inifrån och ut. Andens väg är alltid inifrån och ut. I det umgänget lägger Han ned bönenöd för andra som välsignar också mig men då är det ingen min prestation för att jag ska få något tillbaka utan Guds verk i mig alltigenom.

    Upp. 3:20 ”Se , jag står för dörren och klappar; om någon lyssnar till min röst och upplåter dörren, skall jag ingå till Honom och hålla måltid med honom och han med mig” Den kallelsen utgår till ALLA.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skrev: ”Om jag förstått saken rätt så uppskattar Gud ärlighet.”

    Står helt på din linje! Du nämner David som exempel och det finns ju många fler.

    Själv har jag ”alltid” tyckt att det är intressant att läsa Job. 42 (efter att ha läst hela boken naturligtvis). HERREN talar till Jobs ‘vänner’: ”Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort.”

    Jag har hört predikningar där Jobs ord underkändes och man förklarade saken med att Job gjorde sinnesändring efter att ha mött HERREN. Men HERREN har en avvikande mening.

    Jag kopplar detta med ”gören alla era önskningar kända”, med psalm 139 ”Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.”

    Jag kopplar det met Matt. 6 ”eder Fader vet ju vad I behöven, förrän I bedjen honom”.

    Att säga ett och mena ett annat, eller att spela from och ha en hemlig agenda, funkar inte med HERREN.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • jag hinner inte läsa allt här innan…såg bara frågan om böneteknik o håller med Linnea om att jag inte tror på den alls..
    Bön är ju ett samtal med Gud. Av ngn anledning (tror att han vill dana oss, forma oss, lära o leda…så att vi blir hans medarbetare…och fframfallt i det kommande rike) därför öppnar han våra ögon att se det som behöver talas med Honom om, Han hör våra böner, Hans rike bryter in där vi går bedjande fram…för vi är Kristi bröder och medarbetare, och ska regera över städer (se liknelsen om talenterna) Det är ju även där att om man inte förstår Guds plan, tusenårsriket, detta med att var Kristi medregenter, att lag ska utgå från Jerusalem,d är Han folks ska bo med honom…så förstår man ingenting…!!!!
    Själva lovprisningen av Gud är ju därför att han tronar på vår lovsång…vi får syn på Honom…och då faller allt på sina rätta platser! Han är Gud och vi är människor och allt är väl…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • ”Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort.”

    Ett viktigt påpekande där jag själv tänkt lite fel märker jag.

    Detta Ditt blogginlägg oändligt viktigt, hälsosamt och intressant fullt av visdom som jag tackar för av hela mitt hjärta!

    Så t.ex. vill Herren att vi gör våra önskningar kända trots att han känner mina ord till fullo i förväg.

    Han vet m.a.o. våra behov i förväg men vill ändå att vi ska berätta våra önskningar.

    Visar inte det att han vill ha en ärligt och uppriktigt samtal och relation med oss?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • En annan underbar böneform är Luk.16 att som förvaltaren få skriva ner skuld och som Mose, Esra och Daniel be Gud förlåta också andras skuld och t.o.m. bekänna synd i ”vi” form och ”oss” också för ”fädernas missgärnig” så Gud kan verka på ett vidare sätt.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skrev: ”Visar inte det att han vill ha en ärligt och uppriktigt samtal och relation med oss? ”

    Linnea, vi närmar oss kärnan nu :-)

    Du har naturligtvis helt rätt. Detta mycket ”egendomliga” faktum skulle man kunna ta som ett bevis att bön är onödigt.

    Men, som du påpekar, det handlar om att vara tillsammans, i en relation.

    Äktenskap stelnar och relationer fryser när en eller båda parterna säger ”jag känner dig till 100%”. Vet du något mer demotiverande än en reaktion: ”Ja, jaa, jag känner dej! :-(

    Tyvärr vet nog många av deltagarna och de som bara läser här att det är så. Kanske av egna sorgliga erfarenheter. Kanske brutna äktenskap. Kanske förlorade söner och döttrar. Kanske …..

    Universums Skapare, som håller allt i sin hand, vill att både Han och jag och du har ett intresse att lära känna varandra bättre. Tala om paradoxer! Han som vet allt. Ps. 139 ”En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.”

    Men, jag kan inte tro att det bara är jag som sett den skenbara skillnaden mellan GT’s historia och NT’s facit.

    Abraham, var han verkligen helt utan fel? Lot, var han verkligen ”den rättfärdige”? Jämför GT och NT och häpna över hur det ser ut när facit presenteras.

    Observera att jag inte alls påstår att det finns skillnader i verkligheten. Men i historieskrivningen finns de utan tvekan. Vi kan förlåta orätter, men vi tvingas inte att glömma.

    Tänk vilken nåd att kanske (jag tror det!) även min historia kommer att se annorlunda ut i facit, än i historiens ljus.

    Låt mej komplicera konceptet bön med ännu en aspekt.

    1 Sam. 8 ”Då sade HERREN till Samuel »Lyssna till folkets ord, och gör allt vad de begära av dig; ty det är icke dig de hava förkastat, nej, mig hava de förkastat, i det de icke vilja att jag skall vara konung över dem.”

    Om vi använder bönen i vinstsyfte gör vi ungefär samma sak. Detta är absolut säkert att inte prisa Gud, hur många vackra ord vi än använder i manipulativt syfte.

    Det handlar om att vilja känna varandra bättre och bättre. Och för oss att kunna säga och mena av hela hjärtat: ”Herre, ske din vilja! Jag vet att det är bäst för alla inblandade.”

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Det är väl kanske så att Gud ser på oss som han vill att vi alla ska se på varandra inte som det ser ut i nuet utan på det Gud vill göra av oss var och en?…den plan och målsättning som Han har?

    Det Du säger oss om Samuel är också att det är möjligt att bedja om något som inte är bra för oss och ändå få bönesvar.

    ”Det handlar om att vilja känna varandra bättre och bättre. Och för oss att kunna säga och mena av hela hjärtat: ”Herre, ske din vilja! Jag vet att det är bäst för alla inblandade.”

    Det tar jag med mig som ett bevingat ord.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Att tala om ”bönetekniker” låter lite ”kliniskt” och känns inte som om det kommer från hjärtat så att säga. Men jag har blivit uppmärksammad på hur man bör förhålla sig, känslomässigt, i bön. Detta kan kanske vara lite intressant för de som intresserar sig för psykologi i samband med att vara troende.

    ”När man ber bör man förvänta sig och hoppas på bönesvar, utan att för den skull ta det för givet, men man ska ändock känna tillit till att allt sker i rätt tid, om man har en ärlig och helhjärtad tro på Gud och den som han har sänt ut, Jesus Kristus.”

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • [...] länkar: Aletheia och Haggaj Sänd länk [...]

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skrev: ”Det Du säger oss om Samuel är också att det är möjligt att bedja om något som inte är bra för oss och ändå få bönesvar.”

    Låt oss fundera litet på den saken.

    I den så kallade trosrörelsen brukar det inte sällan finnas predikanter som t.ex. berättar om hur någon ber att ett dödsjukt barn skall få leva. Och att denne bedjare motsätter sig Guds vilja och barnet blir friskt men senare blir knarkare och kriminell och till sist dör som ofrälst syndare.

    Mot detta står Skriftens ord i Luk. 11:9 Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet. 10 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet. 11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm, 12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg? 13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!»

    Nu vet jag ju att man från och med början av förra seklet mer och mer begränsade betydelsen av dessa verser till att handla om att man inte bör vara rädd för att mottaga tungotalets gåva.

    Och inte skall man det. Men ”giva helig ande åt dem som bedja” syftar nog inte specifikt på tungotal. Det handlar nog mera om vad som händer med vår ande när vi ger Kungen plats i vårt hjärta och låter Honom regera där.

    Vår vilja och våra ambitioner kommer att formas. Vår egoism och vårt vinstbegär kommer att tuktas bort. Om vi går med på det.

    ”Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.”

    Eller kanske: Den bedjande får, den sökande finner och för den klappande öppnas dörrar.

    Nu tar jag en annan infallsvinkel:

    Om någon skulle påstå att han/hon vet bättre än Gud, skulle vi nog litet till mans tvivla på dennes psykiska hälsa och motiv.

    Samma skulle gälla om någon skulle vilja ha ett jobb som Guds rådgivare.

    Men, lider vi inte alla av detta storhetsvansinne i högre eller lägre grad? ”Om jag vore gud skulle jag …”, ”Tänk om Gud istället hade …”, ”Jag tycker att Gud borde …”

    Därför är ju Guds erbjudande att ”spilla ut vårt hjärtas tankar som vatten inför Hans tron” och ”göra alla våra önskningar kunniga inför Honom” en fantastisk säkerhetsventil.

    Jag hoppar tillbaka till Jakobs brev: ”Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.”

    Det verkar ju som om Gud byggt in ett skydd här. Vi får inte bönesvar om vi ber med avsikten att tillfredställa våra egoistiska begär. I alla fall inte bönesvar från Gud!

    Och då kommer jag tillbaka till Samuel.

    Om vi vänder oss till Gud kan vi känna oss trygga. Han ser till att samvaron får goda frukter.

    Men, om vi vänder oss bort från Konungen, då får vi det. Denna ”fria vilja” har vi. Och när vi använder den får det stora konsekvenser.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ett litet lättare inlägg…

    Det finns en bok som heter ”Childrens Letters to God”. Den innehåller brev som amerikanska barn skrivit och addresserat till Gud.

    Mycket intressant läsning om man vill bli konfronterad med sig själv :-)

    En liten flicka skrev:

    Dear God, do you really listen to all prayers?

    It must drive you crazy!

    En liten pojke skrev:

    God, I kept my part of the deal!

    So, where is the bike?

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Djupa saker det här men betryggande svar. Innerligt tack för den omsorg Du lägger ner i Dina så visa svar! Samtalen påminner mig lite om ”Brev av Hjalmar Ekstöms” som betydde mycket för mig för en del år sedan som ”Den fördolda verkstaden” eller ”Den stilla kammaren”… Vi behöver mer av det här dialog i stället för envägskommunikation.

    ”Vår vilja och våra ambitioner kommer att formas. Vår egoism och vårt vinstbegär kommer att tuktas bort. Om vi går med på det.” Där är jag idag vid upptäckten av så många felsteg och orätta tankar som intagit mig tills jag fick öppnade ögon. Där använder sig inte bara Gud av dialogen i bönekammaren utan ibland av medsyskon.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    ”om ni inte blir som barn kommer ni inte in i himmelriket”

    Det finns böner i bibeln där den som ber påminner Gud om sina löften…det finns en psalm, där psalmisten säger: kan de döda prisa dig? (alltså: kom igen och hjälp mig!)
    Vi är alldeles för lite ”våghalsiga” i våra böner, vilket beror av otro (och själviskhet, som förblindar oss o får oss begära fel saker): vi har ju fått allt med Jesus! Vi är Guds barn! Vi får önska, skrika, gnälla…till GUD och förväntar oss allt. Han hör ALLA böner och svarar på ALLA böner…det har vi inte fattat. De flesta bönesvar ser vi inte ens, för vi har antingen glömt att vi har bett, eller vad vi bett om, eller så ser det annorlunda ut än vi trodde (precis som lärjungarna trodde att Jesus var ett spöke när Han kom för att hjälpa dem i stormen på Gennesarets sjö)

    Så, fram och brottas med Gud! Det vill Han! Det enda Han inte vill är att vi vänder oss till någon avgud eller till oss själva (går våra egna vägar)..vänder vi oss till honom med full tillförsikt om hjälp och bönesvar så leder han oss och ger oss…det vi behöver, som antingen är precis det vi bett om (om vi ber ut den bön han lägger på vårt hjärta) eller vägledning till det Han vill göra (som alltid är fantastiskt och oftast mycket mer än vi förväntar) eller leder oss till att se Honom tydligare så vi förstår vad vi behöver…eller andra för den delen.
    Men han hör också böner som är helt felaktiga ibland…bara de bes ur hjärtat! Ett barn som ber sin far…Han kan inte låta bli! Varför? För HAN ÄLSKAR OSS! Men precis som en far så ser han att vi ibland inte förstår…vad som är bra…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @rebecca skrev: ”Vi är alldeles för lite ”våghalsiga” i våra böner”

    Jag tror att du har rätt att det kan finnas en försiktighet och en formalitet som ligger i vägen för en förtroendefull samvaro med Herren i bönen.

    Fil. 4:6 Gören eder intet bekymmer, utan låten i allting edra önskningar bliva kunniga inför Gud, genom åkallan och bön, med tacksägelse.

    Matt. 6:7 Men i edra böner skolen I icke hopa tomma ord såsom hedningarna, vilka mena att de skola bliva bönhörda för sina många ords skull.

    Ps. 139:2 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån. 3 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen. 4 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.

    Inte bara med dessa tre citat i bakhuvudet, men med flera exempel ur Skriften tycker jag mej kunna säga att formalitet på sin höjd kan bidra till att själv inse vad man håller på med. Men det imponerar knappast på Herren.

    Vidare är det ju faktiskt så att Herren känner alla mina önskningar utan att jag uttalar dem. Så om jag klär ut dessa önskningar till from oigenkännlighet måste bönen se ganska egendomlig ut ur Guds perspektiv.

    Personligen tolkar jag det så att om jag, till äventyrs, skulle ha begärelse till min nästas åsna, så kan jag hellre tala med Gud om det än att gömma det i mitt inre.

    Och om jag tar med citat från de så kallade ”hat-psalmerna”, t.ex. Ps. 137:9 Säll är den som får gripa dina späda barn och krossa dem mot klippan; kan jag inte annat än dra den slutsatsen att hur gruvliga än mina önskningar må vara får jag lägga fram dem i bön.

    Tänk så skönt att få bekänna sina synder innan tankarna leder till handling!

    Men inte törs man tala med Herren om ens begärelser till grannens åsna, eller kanske till och med grannens tjänarinna, innan man i fullt tillit lägger sitt liv i Hans hand.

    Inte bara teoretiskt, men fullt ut praktiskt.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Idag hörde jag ordet ”Elohim” och har försökt ta reda på exakt vad detta ord betyder. Enligt Wikipedia så är det en pluralform på ”Eloha”.

    Så, vad betyder Eloha?

    Tacksam för svar.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • http://www.hebrew4christians.net/Names_of_G-d/Eloha/eloha.html

    Hittade en sajt. Jag kan engelska någorlunda men när det handlar om grammatiska begrepp på engelska så blir jag lite osäker.

    Någon som vill hjälpa?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skrev: ”Där använder sig inte bara Gud av dialogen i bönekammaren utan ibland av medsyskon.”

    Först av allt ett tack för din reaktion. Visst är det glädjande att sansade och djupa samtal kan föras via nätet. Det har varit alltför mycket av missförstånd och tjafs de senaste månaderna.

    Det finns tillfällen när jag har blivit tillrättavisad av gudsförnekare.

    Det finns bra exempel på sådant i Skriften. Jag tänker på Jer. 43 ”Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall sända åstad och hämta min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel,….”

    Att kalla dåtidens kanske störste skurk och barbar för ”Herrens tjänare” tordes nog bara HERREN själv göra.

    Herren använder vem han vill, och vad han vill, till att ”tjäna” sina syften. Har man all makt så har man.

    Stilla tid, bibelläsning, sånger, trossyskon, samvaro med alla medmänniskor, glädje, sorg, en skogsvandring, vågornas slag mot stranden, stjärnehimlen, ja allt kan användas av Honom för att tala till oss.

    ”Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till”

    ”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.”

    ”Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.”

    Det är bara om vi själva väljer att förneka detta som vi kan undgå att se och höra och förstå och ge Honom äran.

    I det perspektivet blir 1 Tess. 5:17 begripligt.

    ”Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet, så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.”

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    Gud känner ju allt om oss..så varför gömma det för Honom??? Han är ju dessutom den ende som kan hjälpa mig, t ex med begärelsen till grannens åsna…och vad kan inte Herren allt göra när jag vänder mig till Honom: förändra mitt härta (hans om leder konungarnas hjärtan som vattenbäckar) eller ge mig en åsna, eller visa mig att det är Rolls Royce jag åstundar..och kanske hur jag kan får den…eller också ge mig att dricka av sig själv, så jag tycker: varför i hela friden ville jag ha en åsna? elelr visa mig grannens nöd…så jag ger honom min åsna…

    Ja, variationerna är oändliga och Guds fantasi överstiger våran (Jes 45)…Han vill höra sina barn för att kunna hjälpa dem…och speciellt våra syndiga begär…för de är ju usla källor o det vill han visa oss (synd är ju det som inte leder fram, DÄRFÖR vill Gud befria oss från den!! den ger oss ej det vi vill, och den snärjer oss i djävulens garn…och gör det ännu uslare än det var från början, om det vill sig illa…)

    Inget är gömt eller okänd för honom…vi har en förebedjare som vet vad det är att vara människa för han var det själv, och blev frestad i allt, dock utan att falla, han står inför Fadern…fram med allt!!! Be om allt!!!! Vi är hans börder, hans syskon, delaktiga i hans arv! Och vi har en Far, som är långmodig och god, som vill vårt bästa och oss! Jag menar…vd håller vi på med?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • vi är hans bröder menar jag förstås (fast kanske hans bördor också :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • ”Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet, så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.”

    Det finns ytterligare profetiska hemligheter i detta ord. Jag funderade genast på vem ”din hand” som skall leda oss är och då trillade jag på detta ord;

    Joh 12:38 Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbarad?

    FANTASTISKT. Johannes uppenbarar Vem Herrens arm är: JESUS.

    Man skulle alltså kunna skriva versen så här;

    ”Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet, så skulle också där Jesus leda mig och din högra hand (Jesus) fatta mig.”

    Utan att halka in på den eviga diskussionen kring Jesu Gudom igen men, kan vi separera Herrens arm eller JWHW’s högra hand från Gud?

    Ha en skön helg + tack Gud för det stora djupet i Ditt Ord.

    mvh
    Daniel

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @MyTwoCents:

    Ja. Amen
    Därför satte Gud honom på sin högra sida. Jesus är Guds räddning, hans Yeshua, hans högra arm som räddar oss. Hans ord som blev oss till frälsning, det ord som inte återvänder fåfängt förrän det åstadkommit det var utsänd till…

    Hallleluja!

    shabbat shalom!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @rebecca:
    ”hans högra arm”

    Svar: På svenska kallar vi det ”att vara någons högra hand”. Det vill säga närmaste följeslagare och medhjälpare.

    Jag har kommit fram till att ordet Elohim betyder ”De mäktiga och kraftfulla” eftersom Eloha (singular form av samma ord) betyder ”Den mäktige och kraftfulle”.

    Finns det någon ”direktöversättning” av grundskriften egentligen? I Torah har man ju bytt ut JHVH till ett annat ord för Gud. I Septuaginta skriver man ett grekiskt ord istället. Vilket man har följt exemplet av för Nya Testamentets grundskrifter. Och Jehovas Vittnen kanske har skrivit ”Jehova” istället för ett annat ord för Gud någonstans?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Överjordiskt skrev: ”Finns det någon ”direktöversättning” av grundskriften egentligen?”

    Ja det finns sådana. Det kallas ”linjära” översättningar.

    Jag känner inte till linjära översättningar till svenska (jag bor inte i Sverige), men jag kan ge dej en länk till en mycket bra engelsk version, inklusive grundtext.

    http://www.scripture4all.org

    Ladda hem ISA 2 Basic

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    ”Det har varit alltför mycket av missförstånd och tjafs de senaste månaderna”…verkligen.

    Om vi lärde oss att se på varandra som Gud på det Han ämnat oss till och tog Fil.1:6 på allvar skulle vi kunna ha himmel på jord:-).. här på sajten också. Man kan ha delade meningar men ändå detta för ögonen.

    ”Att kalla dåtidens kanske störste skurk och barbar för ”Herrens tjänare” tordes nog bara HERREN själv göra.”…mycket intressant aspekt.

    Var det inte Emil Gustavsson som myntade benämningen ”Guds vallhundar”?

    En mycket ogudaktig och alkoholiserad chef inom mitt arbetsområde behandlade mig så illa att jag till sist kom i händerna på psyk några år innan ålderspension. Det blev Guds väg in i min uppgift och kallelse från Guds synvinkel avskildheten med Gud.

    ”En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv, som behagar mig väl” Psalt. 16:6

    Därefter kunde jag börja att praktisera Rom.12:1,2 att frambära sin kropp som ett levande heligt och Gud välbehagligt offer, min andliga tempeltjänst och låta sinnet förnyas. Sedan kunde Gud ”ta över rodret” på mitt livs skuta.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skrev: ”Var det inte Emil Gustavsson som myntade benämningen ”Guds vallhundar”?

    En mycket ogudaktig och alkoholiserad chef inom mitt arbetsområde behandlade mig så illa…”

    Jag vet inte tillräckligt om broder Emil för att svara på det. Men jag tror mej veta att det var Luther som beskrev satan som ”Guds bandhund”. Det var väl okay för Emil att bygga vidare på det.

    Eller som C. S. Lewis så ödmjukt uttryckte sina insiktsfulla skriverier. ”Jag är bara en dvärg, som står på skuldrorna av jättar”.

    Vad gäller denne alkoholiserade ”hedning” som tvingades ge ett budskap i ditt liv, kan man väl bara säga att:

    2 Kor. 1:3 Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, 4 han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd. 5 Ty såsom Kristuslidanden till överflöd komma över oss, så kommer ock genom Kristus tröst till oss i överflödande mått. 6 Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker ock detta till tröst för eder, en tröst som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast, 7 ty vi veta att såsom I delen våra lidanden, så delen I ock den tröst vi undfå.

    Tänk så mycket enklare det hade varit (i tiden) om vår Gud inte vore så förtjust i uthållighet och ståndaktighet….

    Men nu vill jag avrunda mitt bidrag i denna tråd.

    Jag tror att var och en som ger sig och låter Gud bestämma – han prisar Gud.

    Inte var soldaten vid korset en pånyttfödd. Men han talade av ”Guds-fruktan”.

    Inte tyckte apostlamötet att det var något vidare att inlemma hedningar. – Men de gav sig surmulet.

    Varje gång vi låter Herren segra i vårt liv – prisar vi Gud. Vi har den möjligheten varje dag.

    Att uppdela intim samvaro med Herren i olika kategorier och sedan tvinga en hel grupp människor att deltaga i mass-aktion, tror jag är fel. (Men inte vet jag det säkert…)

    Det är helt enkelt inte möjligt att alla samtidigt befinner sig på samma punkt i striden.

    Visst finns det dem som har en Andens gåva i att bedja offentligt.

    Mej är den inte given.

    Bön är en intim samvaro med Herren. För mej hör den inte hemma på torget. Tack Herre för den stilla vrån!

    Skäms aldrig för det unika, specifika uppdrag Herren givit dig.

    Det handlar inte om att skynda sig. Den ene får en uppgift i sin ungdom. Den andre en annan uppgift i sin ålderdom. Herren är målorienterad. Nej, än bättre än så, Han ÄR målet.

    Det finna bara EN som har rätten att evaluera hur bra eller dåligt jag körde loppet.

    Jo, jag kan nog själv veta något innan loppet är kört. Om jag inte handlar, driven av tacksamhet, så är det inte en tacksamhetsgåva, eh, jag menar nådegåva.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    Svar: Tack så mycket! Det är nog vad jag söker.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Överjordiskt: ”Hittade en sajt. Jag kan engelska någorlunda men när det handlar om grammatiska begrepp på engelska så blir jag lite osäker.”

    - Här kan du läsa om begreppet ”elohim” på svenska: http://www.messianskaforeningen.se/PDF/trisekapkap2.pdf
    Mvh

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:
    ” Tänk så mycket enklare det hade varit (i tiden) om vår Gud inte vore så förtjust i uthållighet och ståndaktighet….”

    Linnea:
    Jakob 5:11 kommer för mig om Jobs uthålliget och det slut han fick.

    ”Jag tror att var och en som ger sig och låter Gud bestämma – han prisar Gud.”

    ”Varje gång vi låter Herren segra i vårt liv – prisar vi Gud. Vi har den möjligheten varje dag”

    ”Bön är en intim samvaro med Herren. För mej hör den inte hemma på torget. Tack Herre för den stilla vrån!”

    ”Skäms aldrig för det unika, specifika uppdrag Herren givit dig.”

    ”Det handlar inte om att skynda sig. Den ene får en uppgift i sin ungdom. Den andre en annan uppgift i sin ålderdom. Herren är målorienterad. Nej, än bättre än så, Han ÄR målet.”

    Mycken visdom, tröst och vägledning som Du delar. Varmt tack och var rikligen välsignad!…också för det underbara ordet i Korintierbrevet och C.O. Lewis stora visdom. Jag är inte ensam om att uppskatta Dina kopplingar till C.O. Lewis i Dina inlägg.

    Utdrag ur Natatanael Beskow ”Det kristna livet” stycket ”Bed i det fördolda” med text Matt. 6:5,6:

    ”Hur mycket betyder Gud för dig? Det visar sig i hur du beder.Ju mer Gud betyder för dig, desto mera är du angelägen att vara alldeles ensam med honom, att stänga allt annat ute, så att du kan samla dina tankar och riktigt utgjuta ditt hjärtas innersta inför honom.

    Om du har en nära vän, söker du gärna att få ensamma stunder med honom. Du vill ha honom med dig till någon undangömd plats, där ingen ser er, ingen hör er, ingen stör er. träffar du honom i ett stort sällskap och lyckas inte för en enda minut få honom för dig själv, så säger du, när ni råkas igen:”förra gången fick vi då inte alls träffa varandra”. Om Din vän vore en förnäm eller rik eller mycket berömd människa, så kunde det hända, att du tyckte det vore roligt att visa dig ute i hans sällskap, så att folk finge se, att du hade en sådan vän; det skulle ju falla lite glans över dig också. Men blev detta huvudorsaken, bleve det så, att du inte hade någon riktig glädje av att vara i hans sällskap, annat än när folk såg det – då vore det sannerligen inte mycket med din vänskap.

    Ju närmare en människa står ditt hjärta, desto mer älskar du ensamheten med henne.

    Det är icke annorlunda med Gud. Söker du inte Gud, annat än när människor ser dig, så betyder inte Gud mycket för Dig.

    Det finns människor som har mycken religion i sitt yttre liv, men nästan inga ensamma stunder med Gud.
    De äro angelägna att visa sig i hans sällskap, men de har ingenting att säga honom. I det fördolda. I det som syns för människor söka de Gud – inte i det fördolda. Men det är där vi skola finna honom, säger Jesus; och finna vi honom inte där, så finna vi honom aldrig.

    Vi inbilla oss ofta, att det behövs så stor apparat för att öva religion. Det behövs bara så litet: bara en ensam vrå – vare sig du finner den i ditt eget rum, som du kan låsa, eller i skogen eller på ett berg, eller i din säng, sedan allt blivit tyst omkring dig – ifall du inte kan få den på annat sätt. Bara en ensam vrå – och ett hjärta som längtar efter Gud. Där välver sig ett tempel, som når ända upp tilll himmelen.
    Där är altartjänst och predikan och psalm av skönare art, än som någonsin hörs i den praktfullaste katedral.

    Det är en kristen människas skönaste hemlighet, att Gud är i det fördolda. Hon känner liksom en hemlig lust till en annan värld, en ljus, ren, fridfull värld, full av kraft. Dit flyr hon, när hon vill, när hon behöver. Dit flyr hon från orenheten och frestelserna, från orättfärdigheten och osanningen; från allt det mörka och sorgliga i denna värld. Dit flyr hon från sin egen orenhet och skam och skuld och vanmakt. Det är ingen fantasivärld; ingen värld, som hennes egen längtan och hennes egna drömmar skapat. Den är en verkligare värld än den yttre. Och därför vänder hon för var gång åter till den synliga världen bättre rustad för dess liv, hoppfullare, modigare. Och hon vet, att till sist skall den världen behärska allt, ombilda och fullända allt, den världen, som är fördold, andens värld, där hon möter Gud”

    Förlåt att det blev långt men detta är guld värt för mig!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skrev: ”Förlåt att det blev långt”

    Tack att du gjorde dej mödan att citera detta.

    En bra sammanfattning av detta ämne.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea:
    ”detta är guld värt för mig! ”

    Svar: Mycket vackert.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Överjordiskt:

    Du gör mig mycket glad.

    Tack och var rikligen välsignad!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    Tack, tack och åter tack!

    Då känns det inte förgäves.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Tack Kjell och Linnea för värdefulla tankar ni delat i denna bloggtråd. Mycket bra!

    mvh

    Berndt

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Metodistpastor Berndt Isaksson:

    Tack och var välsignad!

    Att uppmuntra varandra är SÅ viktigt.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Svara