Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Hur man fintar svensk kristenhet II

Gästblogg av Torbjörn S Larsson                     Tidigare inlägg

Kain och Gardell

Gardells TV-program – Åh herregud – .del 2

 

Det är beklämmande vilket intryck Gardell lyckats ge åt sitt program. När man sett färdigt får man automatiskt en motvilja mot offer och blod och en viss sympati för ”hans moderna och nya religon”.  Återigen skickligt och välgjort, men antikristligt förförande.  Genomskådar vi strategin och hur förförelsens struktur är verksam ?  

Först lånar han ut de kristna portalfigurerna Sjöberg, Svärd och någon präst från Svenska Kyrkan till att tala en del intressanta och bra grejer om huruvida det går att påverka Gud, att köpslå och får en del intressanta och bra svar. Det verkar som om alla är inne på ungefär samma linje, även om Gardells ton är lite mer hånfull. Programmet har nu fått en trevlig atmosfär som öppnar tittarnas hjärtan.

Direkt efter detta hoppar han in på ett nytt ämne. Nämligen offer och offertjänst. I huvudsak gammaltestamentigt synsätt blandad med muslimsk slakt. Detta visas på ett ganska rått och otrevligt sätt men presenteras som traditionell kristendom.

Därefter presenteras hans egen modifierade kristendom. Naturligtvis utan offer och skuld eller synd. Positiv och framförallt modern. Summa summarum efter avsnittets slut är att han själv; Jonas Gardell och de frikyrkliga och kyrkliga inte sagt emot varann under programmet. Och upplevelsen blir då i den ytlige betraktarens uppfattning att samtliga är i stort sett överens.

När man slår av TV:n så händer något. Programmet smälter ihop.  Man har svårt att skilja delarna åt.

De flesta uppfattar att etablerade kristna har deltagit i programmet. Det sanna påståendet att det i vissa fall går att förhandla med Gud smälter ihop med det uppenbart falska och onda påståendet att det inte behövs något offer för våra synder. Avsnittet som helhet blir betraktat som nästan allmänkyrkligt. Utan dessa portalfigurer hade nog att flertal upplevt programmet som underhållande med ett skumt och tveksamt innehåll.

Djävulskt.

Smart.

Ont.

Jag är övertygad om att varken Sjöberg eller Swärd hade bidragit till programmet om dom fått veta att huvudinnehållet var att nedsvärta Jesu Kristi blod och hans död på korset. Skrämmande.

Om inte synd finns behövs inte heller Kristus.

Utan blod utgjutes ges ingen förlåtelse. (bibelcitat )

Utan Kristi blod finns inget hopp och gemenskap med Fadern.

Vad Gardell proklamerar är en:

#   kristendom utan omvändelse

#   rening utan (Jesu) blod

#   Ett evangelium utan synd och nåd. Inte heller lag, rättfärdighet, stränghet och straff.

#   Kort sagt Antikrists huvudtema

Jonas Gardell var inte först med dessa tankar.

Faktum är att den tredje människan på jorden hade exakt samma livssyn.

Kain, son av Adam var av samma skrot och korn som Gardell. Självrättfärdig och duktig.

From och gudaktig. ( han offrade till Gud )

Inget som helst egen syndamedvetande.

Abel visste att han var en syndare och slaktade ett lamm i tro på den Kristus som skulle komma. Blodigt och kanske otrevligt. Han behövde nåd och förlåtelse för att upprätthålla förbindelsen med Gud.

Kains offer däremot var ett tjusigt praktexempel på hans eget arbete i färger och komposition.

En ära för varje tänkande människa.

Högtstående och elegant.

Gud kunde verkligen vara tacksam för att han hade fått ett sådant offer.

Det var bara ett problem:

Det fungerade inte.

Gud såg inte till hans offer.

  Torbjörn S Larsson

 

 

 

 

=>

Ämne: Gästblogg

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?