måndag, april 26th, 2010...9:54 f m

Brist på gemenskap

Kommentarer Läs med webReader

Erevna har Pär Stenberg tagit initiativet att fritt tala om ”brist på gemenskap” med varandra.

Det blev ordentligt många kommentarer. Och de flesta instämmer att de känner igen att det icke sällan ”saknas ärlighet och förståelse inom den kristna gemenskapen”.

Huruvida ”ärlighet och förståelse” finns i resten av världen kan ifrågasättas, men det är absolut säkert att moraliskt dömande om småsaker oftast är mindre i ”världen”. Men det bör påtalas att kotterier med snäva ramar finns överallt och i alla sammanhang.

Jag tänker nu ta ett språng till något som kanske inte direkt associeras till detta. Nämligen ”väckelse”.


Det brukar, i moderna rörelser finnas en hel hejarklack, välkomstteam, inkastare vid dörren på framsidan. Man rapporterar hur många ”nya” som anslutit sig. Men man tiger som synden om alla dem som skadeskjutna av det egna teamet lämnar rörelsen tyst via bakdörren.

Och om jag kopplar detta kommer jag osökta att tänka på Johannes visa ord.

1 Joh. 1:5 Och detta är det budskap som vi hava hört från honom, och som vi förkunna för eder, att Gud är ljus, och att intet mörker finnes i honom. 6 Om vi säga oss hava gemenskap med honom, och vi vandra i mörkret, så ljuga vi och göra icke sanningen. 7 Men om vi vandra i ljuset, såsom han är i ljuset, så hava vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 8 Om vi säga att vi icke hava någon synd, så bedraga vi oss själva, och sanningen är icke i oss. 9 Om vi bekänna våra synder, så är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 10 Om vi säga att vi icke hava syndat, så göra vi honom till en ljugare, och hans ord är icke i oss.

Pär, jag håller alltså med dig och skall berätta en liten sann historia från mitt eget liv.

Jag visste ju redan innan jag kunde tala rent att det var synd att gå på bio, att dansa och att ha örhängen och måla läpparna. För att inte tala om att dricka ett glas öl.

När jag var 10 år, i det som på den tiden hette tredje klass, hade vi en gymnastiklärarinna som tyckte det var en bra ide att spela musik och låta de små barnen lära sig dansa vals. Detta skedde alltså och jag försökte så mycket som möjligt att undvika det, men helt lyckades det naturligtvis inte.

Resultatet blev oerhörda samvetskval att jag inte sått upp för vår tro och vägrat denna syndiga handling!

Katolikerna helgonförklarar. En tydligt obiblisk princip.

MEN! Protestanterna ”sken-helgon-förklarar” och jag anser detta vara minst lika illa.

Undrar hur mycket kvarnstenar det finns i förrådet.

/Kjell

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

82 kommentarer

  • Tack för att du också väljer att ta upp detta ämnet (för att inte tala om kopplingen till väckelser). Måste säga att jag är otroligt förvånad över den relativt positiva responsen på inlägget. :) Om nu bara mina kristologiska-inlägg hade fått så många kommentarer… *hmpf*

    Eftersom jag är relativt nyfrälst (c.a 3 år) och tidigare inte har haft så mycket att göra med kristna, kändes det konstigt att komma in i frikyrkolivet där så mycket av den ärlighet som jag tidigare kunnat ha med andra människor, behövde döljas, för att istället bli ikläd någon sken-helig klädnad. Det är sorgligt att jag ibland kan ha en gemenskap med icke-troende som är mycket mer öppen än den gemenskapen jag har med mina syskon. Syskon som Herren själv har lagt ner sitt liv för, för att kunna friköpa åt sig ett folk, kallade till gemenskap i den helige Ande.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Pär Stenberg skrev: ”Det är sorgligt att jag ibland kan ha en gemenskap med icke-troende som är mycket mer öppen än den gemenskapen jag har med mina syskon.”

    Som du kanske läste (mellan raderna) i bloggposten tror jag alltså att skon klämmer just i att ”sky ljuset”.

    Här kommer vi in på litet grand hal is. Det brukar ju vara vanligt i ”evangeliska” kretsar att man bekänner sig bli frälst av nåd allena. Men sedan kommer syndkatalogen och rättfärdighetskatalogen fram. Och då uppstår tanken att man blir bevarad genom egna gärningar.

    Och samtidigt vet vi att ”tro utan gärningar är död”.

    Personligen talar jag hellre om ”omvändelse” tillsammans med syndernas förlåtelse av nåd allena, och ser frälsningen som något som handlar om en livslång process. Inte sällan via ”the rockbottom”.

    Frälsta är vi när vi är evigt hemma hos Herren.

    Joh. 5:44 Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?

    Det är allvarliga ord som Herren uttalar. Han säger att om vi fikar efter ära och beröm så går det illa med tron.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Pär Stenberg:
    Jag är också relativt ”nyfrälst”, ca 3-4 år sen, som Herren helade mig från mitt gamla liv med missbruk av droger osv..
    Jag gick med i en pingstkyrka rätt snabbt efter det.
    Människorna var underbara motmig till en början, alla blev så glada att en utomstående bara börjar komma till kyrkan.
    Jag var verkligen brinnande under denna period.
    Men jag kände mig lite ensam på något vis, jag stod mitt i mellan två världar kändes det som.. Jag hade ena foten i världen bland icketroende, och andra foten i frikyrkans trygga värld.
    Jag började hänga med en del ungdomar i min egen ålder från kyrkan, men jag kände mig aldrig riktigt hemma bland dem, dels för att jag inte kunde vara mig själv, och dels för att man inte alls pratade om Gud. Det var ju det enda jag ville prata om. Varför skall man prata om annat när Herren har gjort en sådan förvandling i mitt liv..
    Men dessa ungdomar var precis som alla andra, ja förutom då att de inte drack alkohol och inte svärde, men annars var det precis hur värdsligt som helst. Det gjorde mig otroligt besviken.
    Det kändes också som att klyftan mellan dessa frikyrkoungdomar till ”den andra världen” var otroligt stor. Det kändes som att man levt i en liten skyddard värld enda från söndagskolan på något vis.
    Så jag kände mig aldrig riktig hemma i frikyrkan.
    Det bidrog till att jag sökte efter något som liknande urkyrkan, plöjde igenom massor med kyrkofäders skrifter och insåg att den kyrka jag tillhörde saknade något viktigt.
    Jag ville hitta en kyrka som kunde tala det språk mitt hjärta upplevt, jag ville höra ord om att vi är syndare som som behöver omvända oss.
    När jag besökte min första katolska mässa blev jag såld på det som sades och gjordes.. Det var så enkel, rakt och sakligt.
    Man började mässan att bekänna sina synder inför Gud den allsmäktige. Detta hade jag aldrig tidigare upplevt i något frikyrkligt sammanhang. Vilket faktigst herren uppmanar oss att göra (Matt 5:23-24)
    det var så befriande att stå där och vara en syndare som alla andra. Ingen kunde berömma sig under denna bekännelse, det var så mäktigt.

    Sedan sjung vi alla.
    Herre förbarma dig.
    Kristus förbarma dig.
    Herre förbarma dig.

    Jag mötte herren den dagen.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Sleepaz skrev: ”Jag mötte herren den dagen.”

    Tack för ditt vittnesbörd.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Kjell: Hal is är verkligen rätt ord eftersom det är väldigt svårt att hålla balansen. Jag håller mig till den så kallade ”Lordship salvation”, dvs. vi frälsta helt av nåd genom tro, men att gärningar följer om du verkligen är omvänd. Men samtidigt tycker jag att flera predikanter av denna sanning, lägger allt för mycket fokus på att behöva leva nästintill felfritt för att det skall räknas som ett bevis på att vi tillhör Herren. Jag är tacksam över att jag kan få fästa min ögon på Jesus för min frälsning och inte se till mina egna gärningar (men samtidigt inte förringa deras betydelse och vikten av att leva rätt inför Herren). Balansen ligger inte i Ef 2:8-9, utan Ef 2:8-10. :)

    Sleepaz: Jag känner så himla väl igen mig i allt som du skriver. Tycker det är hemskt när man träffar andra kristna och det sista som kommer på tal är Gud eller att man delar med sig av Ordet med varandra. Fast samtidigt så känner jag dem som inte kan prata om någonting annat än Gud, vilket i längden kan vara jobbigt om man bara vill… prata. Fast med tanke på hur sällan jag träffar kristna som vill prata om Bibeltexter eller annat så väljer hellre den senare gruppen kristna, eftersom ”prata om allt annat” kan jag få hos vilken kompis som helst.

    Åh Sleepaz måste du nämna mässan och kyrkofäderna. Jag vill ju inte vara illa tvungen att byta ämne för att hoppa på dig och visa hur kyrkofäderna är kyrkofäderna och inte Katoliker. Eller visa hur den första kyrkans gudstjänster var ”lågkyrkliga” och karismatisk och inte så lika den katolska mässan. För att inte tala om teologin… fast det finns väl en tid för det också inom snar framtid, förutsatt att Michael inte har pratat sönder ämnet med dig. :)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Per..
    Syftet var väl egentligen inte att föra in tråden till katolicismen.
    Tyckte dock de kunde vara värt att nämna vad jag lämnar för den katolska tron..

    Sen så kan jag hålla med om att det kan bliv för mkt prat om Gud också i vissa sammanhang. Vilket ofta inträffar med min kusin.. Blir liksom för djupa existentiella diskussioner ibland, vilket kan bli jobbigt.
    Det gäller att finna en balans. Gud finns ju i det enkla också. Sen så vill vi nyfrälsta kanske prata mkt om Gud, för att det är så stort för oss. Någon som varit kristen sedan barnsben kanske ser tron ur andra ögon än oss. Min fru exempelvis har en barnatro med sig, hennes tro är mer stabil än min.. Min går upp och ner, och jag tvivlar mer än henne. Hennes håller liksom på ett stabilare sätt.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag föddes in i tron. Hela mitt liv har varit i kristna subkulturer och jag revolterade. Kända att jag vill inte sjunga treackord och tala tungor bland andra i en slags soffkristendom…

    Gud är dock större. Mötte l’abri och intellektuell protestantism, upptäckte mina rötter i Svenska Kyrkan. Så då var man tillbaka i treackordsångerna (oas), men utan all pietism. Är det något jag tror har förstört mycket i frikyrkligheten (jag älskar väldigt mycket inom frikyrkligheten; även om ni inte tror mig :-) ) så är det pietismen.

    Sam LIDMAN (Son till pingstpionjären Sven) skrev Guds barnbarn, varifrån jag citerar om pietistisk moralism;

    ”Till det får du inte ha lust, och inte till det och inte till det! Du får inte gå på bio som dina klasskompisar gör, hur roligt dom än säger att det är. Du får inte gå på teatern, du får inte gå på operan, du får inte gå på cirkus…Du får inte spela kort, du får inte spela schack, du får inte spela kula, för det går ut på att vinna kulor från din motspelare…du får inte dricka pilsner eller vin om du så blir hundra år, nej du får inte ens läppja på ett glas för att ta reda på hur det smakar, du får inte röka…du får inte gifta dig med en ofrälst, för då kanske du inte får styrka att hålla dig kvar hos Gud och gifter du dig trots detta med en sådan, så utesluter vi dig ur församlingen och ur gemenskapen med Gud, ja du får över huvud taget inte företa dig något som denna världens barn har lust till. Frågade man varför man inte fick göra något av detta, svarades det alltid; Får, lilla vän, får är inte rätt ord. Visst får en frälst göra allt det där, men han vill inte. Och vill han, är han inte frälst. ”Ja, men jag vill gå på bio!”…”Nej, du får inte”…”

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ha-ha Pär!

    Det är väl inte undra på att Ditt ämne drog så mycket folk till Erevna. Vi ville ju veta, fattar Du väl, lite mer om Ditt ”syndiga liv, när Du gick så öppet ut med det. Jag har själv ett behov av att få ”uscha” mig lite ibland, trots att jag räknar mig till ”en av de störste syndarna”, i.a.f här på den ”heliga” bloggen. Aletheia, och varit med om ett ganska ”syndigt” liv innan jag blev frälst.

    Om Vi i ordet ”helig” lägger betydelsen ”ren”, så tycker jag, ang. det Kjell skrev om ”sken-helgon”, att det är ett ”fint” ord. Att vara ”sken-helig tycker jag är bra. Det är nåt man verkligen kan stå för ute bland folket.Det vet ju varenda kotte, att om jag skulle ställa mig på ett torg och ropa ut att jag är ”sken-helig”, skulle de applådera mig och tycka att jag är en ”fin” kristen.
    En fördel är också, att det inte går att dölja, att man är sken-helig. Det skiner igenom s.a.s.

    Däremot om jag skulle försöka ropa ut mig till ”helgon”, skulle jag snart stöta på problem och tomaterna skulle hagla. Helt rätt, skulle då människorna säga,”Vem tror han, att han är!”
    Så Kjell har rätt ang. ”katolikernas helgondyrkan” vs. ”syndakatalogen”.
    Det är samma ”förvridnings-princip” som används, i bägge fall ang. betydelsen att ”helig=ren”.

    Jag känner igen mig i både Pärs och Slepaz situation som ”nyfrälst”. Jag blev så totalt ”förvandlad”, så jag bara ville prata om Gud. Jag hamnade i en ”frikyrka” där de ungdomar som växt upp med bibeln under ”huvudkudden”, bara ville snacka ”världsligt” och spela ”James Last”.
    När jag sen fick veta, att min favoritpredikant ”Jerry Potter” läste serietidningar, blev det droppen, så jag åkte motorcykel ner till Köpenhamn och tatuerade mig.

    Betydelsen av ordet helig:
    ”På hebreiska används ordet qadosh, och det betyder egenligen åtskild eller separerad”.
    Att helgas betyder alltså att man skiljer sig från något. Man kan helga sig från och till Gud, och när Gud säger att Han är helig så betyder det att Han är avskild/annorlunda än det vi är. Att vi ska vara heliga som Gud är Helig innebär alltså att vi ska skilja oss åt från världen som Han gör det. Det innebär inte att vi ska bli munkar/nunnor; vi ska leva i världen, men inte av världen. Det ska helt enkelt vara en skillnad mellan oss som kristna och världen. I Jesus har vi en som var expert på detta.

    Här tror jag vi får akta oss, så vi inte fastnar för mycket vid ordet ”ska”. Istället har jag upplevt i mitt ”syndiga” kristna liv, att det BLIR som i ordet från den ”eminente” brodern ”Michael Helders”:

    ”Man upplever Guds kärlek- och utifrån det också börjar älska Herren. Klockrent!”

    Mvh Lennart Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ps, man kan också säga:

    ”Man upplever Guds kärlek, och utifrån det också börjar älska Herren. Klerkrent!”

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Mycket uppfriskande att se att det finns någon mer som tänkt i dessa banor.

    I vår familj och bland våra utspridda vänner har insikten om bristen på äkta vänskap i församlingen varit smärtsam periodvis. Och allt bottnar i att ingen vågar vara ärlig…

    Och det känner de icke troende instinktivt av så fort de regelbundet börjat besöka fikaborden i kyrkan…

    Att definiera synd för någon annan är ju meningslöst. För det som får den ene på fall, kan verkligen vara helt utan frestelse för någon annan. Någon faller lätt för att äta för mycket, någon annan fastnar lätt i alkohol. Med ärlighet och öppenhet kan vi acceptera varandras olikheter, och vara ärliga med våra egna svagheter.

    Men ska vi alla trängas i samma stöpform – vad ska vi ha Krukmakarens händer till, som formar oss att bli den vi i Kristus är?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Lite off topic då, men jag vill ändå ta chansen att visa min uppskattning för att Aletheia och Erevna har en sån fin ton sinsemellan, trots en del skillnader i åsikter och trots att ni konkurrerar om samma läsare. Det är så det ska vara i Kristi kropp – många lemmar, olika uppgifter, ingen är allvetande men alla underordnar vi oss Herren.

    Fortsätt med detta! Oerhört roligt att se, jag var lite orolig i början att det skulle bli antagonism och annat dumt men tvärtom, mersmak och ömsesidigt utbyte har börjat visa sina tecken. Tack!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Titti: Men ska vi alla trängas i samma stöpform

    - Titti jag trodde att du kunde din Bibel?
    - Och alla blevo de stöpta i samma form efter sin särart, Katoliker efter sin särart, Protestanter efter sin särart osv.
    så att man kunde vara öppna och ärliga med de andras brister och svagheter. :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag förstår inte varför man skall göra sig löjlig över syndkatalogen. Det året jag skulle fylla tretton år började jag i realskolan och då skulle vi lära oss dansa på gymnastiklektionerna. Jag upplevde på en gång att det var inte rätt av mig att deltaga, så jag gick direkt till rektorn och bad om att bli befriad. Rektorn undrade då om det var mina föräldrar som inte ville att jag skulle delta. Men jag förklarade att det var min egen ståndpunkt jag hade inte ens hunnit prata med dem om detta. Jag har många gånger känt en djup tacksamhet till Gud över att jag aldrig blivit bunden av dansen, man vet inte vilket elände man kunde hamnat i. Min pappa var frälst innan jag blev född, men han berättade om hur bunden han var av tobak och även sprit. När han stod till rors var han så nikotinsugen, så han skar ut fickan där han hade haft tobaken och tuggade på den. Tala om begär. Men den torsdagskvällen när han gick fram till första bänken och böjde sina knä i det lilla kapellet hände en förvandling. Han gick direkt hem efteråt och gjorde sig av med både sprit, tobak och grammofonskivor. Och pappa var verkligen en ärlig kristen ingen skenhelighet där inte. Och varför skall man sminka sig. Varför kan man inte vara naturlig som Gud skapat en. Varför lägga sig till med en mask. Jag läste i morse från brevet till Timoteus om hur kristna kvinnor skall vara. Varför tar man inte upp detta till undervisning ? Ormen sade: ” Skall väl Gud ha sagt?” Nej, låt oss åter bli läsare i ordets rätta bemärkelse.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ingrid: Om man har bibeln och Herren så behöver man ingen katalog. Det är detta som är poängen.

    Den företeelse som kan vara en viss människa till fall kanske inte är det minsta frestande för en annan, och vice versa. Om man har fixerade listor och föreställningar om vad som är synd och inte utöver vad bibeln lär så skapar man en statisk religion och driver bort människor ifrån beroendet av Herrens gemenskap och ledning. Allt sådant är antikristligt, det är istället för Kristus.

    Även om intentionen kan vara god ifrån början är alla sätt för människan att försöka få egen kontroll över begären dömda att misslyckas – bara Herren kan leda en människa bort ifrån begären.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @John Nilsson skrev: ”uppskattning för att Aletheia och Erevna har en sån fin ton sinsemellan, trots en del skillnader i åsikter och trots att ni konkurrerar om samma läsare.”

    Personligen tycker jag det är just ett stort stöd att Erevna finns. En annan blogg jag dagligen kollar är Mikael Karlendals blogg.

    Jag upplever alltså att vi har ett samarbete med varandra och kompletterar varandra.

    Att det finns nyansskillnader anser jag inte störande. Vi har ju alla olika erfarenheter och olika praktiska och teoretiska kunskaper.

    Speciellt när det handlar om fundamentella saker, typ Kristologi, upplever jag stort stöd i att samma budskap accentueras av flera personer ur skilda grupper.

    Jag ser det alltså inte i termer av konkurrens.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @ingrid skrev: ”Jag förstår inte varför man skall göra sig löjlig över syndkatalogen.”

    Hoppas att du inte tyckte att jag gjorde det.

    Men du kan kanske förstå att det i en del samfund blev en lista som liknade fariséernas lista om ”tionde av mynta och dill”.

    Jag skall ta några exempel på saker i Pingstförsamlingarna för 50 – 60 år sedan.

    De vuxna kvinnliga deltagarna i mötena förväntades ha en hatt som extra prydnad på den hårbulle de rullat upp i nacken eller på hjässan. Motiveringen var ”att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.” (1 Kor. 11:15) (Jag som bor i Afrika och ser alla vackra flickor här som Gud har begåvat med hår som absolut inte kan bäras som slöja, tror nog att Paulus talade om lokala och kulturella saker här.)

    Att det , i pingst, inte bars som slöja var tydligen inget problem. Det var till och med litet misstänkt att ha långt hängande hår när man passerat tonåren.

    Hatten fick vara en prydnadsartikel och du kan knappast ana vilka fantasifulla kreationer som man kunde skåda. Design med olika färger och former, med nät och pärlor och diverse ornament.

    Systrarna skulle givetvis även vara klädda i klänning eller dräkt eller icke frivol kombination med en kjol av tillräcklig längd. En brosch förkom ofta och kunde vara av konstnärlig och dyr design.

    Skorna fick inte ha höga klackar.

    Jag tror nog att du förstår vad jag avser med ovanstående beskrivning ur levande livet.

    Vad gäller ”dans” tror jag att det är både fel och totalt obibliskt att förbjuda eller smutskasta dansen som sådan. Det blir nästan lika galet som att förbjuda folk att tala för att de skulle kunna svära.

    ”Men hans äldre son var ute på marken. När denne nu vände tillbaka och hade kommit nära huset fick han höra spel och dans.” Luk. 15:25
    ”Och under sång och dans skall man säga: »Alla mina källor äro i dig.»” Psalm 87:7:
    ”Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom.” Psalm 149:3:
    ”Loven honom med puka och dans, loven honom med strängaspel och pipa.” Psalm 150:4:
    ”Gråta har sin tid, och le har sin tid. Klaga har sin tid, och dansa har sin tid.” Pred. 3:4:

    Berätta istället för de tillräckligt gamla barnen att det finns dem som missbrukar dans som ett medel och täckmantel för promiskuitet och en metod att initiera sexuella kontakter.

    Och vet att promiskuös otukt är minst lika vanlig i kulturer där det inte finns diskotek.

    Just detta är väl typiskt för syndkatalogerna, att de förbjuder den synliga biten och tror att de därmed hindrar de djupare begären. Sken-helighet! Det handlar alltid om saker som man kan prestera medan hjärtat fortfarande är helt fel.

    Vad gäller ”vin”…. törs jag ta upp det? Tja, Bibeln tar ju upp det.

    ”Och du må köpa för penningarna vadhelst dig lyster fäkreatur eller småboskap, eller vin eller andra starka drycker eller vad du eljest kan åstunda; och så skall du hålla måltid där inför HERRENS, din Guds, ansikte och glädja dig med ditt husfolk.” 5 Mos. 14:26:

    I Joh. 2 läser vi om hur Jesus gjorde hundratals liter starkt vin till personer som redan var berusade

    ”Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: ‘Han är besatt av en ond ande.’ Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: ‘Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!’ ” Matt. 11:18-19

    ”Drick nu icke längre allenast vatten, utan bruka något litet vin för din mages skull, eftersom du så ofta lider av svaghet.” 1 Tim. 5:23

    Propagerar jag nu för nyttjandet av alkohol? Nej, det är inte avsikten, men jag propagerar definitivt emot att man sprider fabler och osanningar bara för att man hoppas lura folk att leva moraliskt bättre.

    Det är nämligen inte lögnen som skall göra oss fria, men just Sanningen!

    ”Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.»” Joh. 8:32

    Ingrid, tror du att råden om att sticka ut ögat och hugga av handen är bokstavligt menade?

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Bra argumenterat Kjell. Jag är helt enig med dig… :-)

    Syndakatalogiserande skapar inte helighet utan onödiga staket som ser fromma ut, men som inte tar itu med det verkliga problemet. Ibland leder det t.o.m. till mer högmod. :-(

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson skrev: ”Ibland leder det t.o.m. till mer högmod. :-(

    Jag kan personligen vittna om det. Har du läst min intro under ”gästbloggare”?

    Jag blev en dömande, högmodig farisé som sedan satsade på att även bli skriftlärd.

    Det kostade mycket att bli kvitt detta!

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Jag har läst den för någon vecka sedan. Heder, heder, heder åt personer som dig (och biskopskandidat G-A Danell, som citatet är hämtat ifrån). Det är råg i ryggen på personer som skriver så ärligt. Mycket bra. :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: ‘
    Bra skrivet Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @John Nilsson:

    Håller med till 100% själv uppvuxen inom pietismens ramar i Bibeltrogna Vänner där det mesta var synd, fast där fick man ändå röka:-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Läste Sam Lidmans Guds barnbarn i min ungdom och berördes starkt då jag hade liknande bakgrund fast i Bibeltrogna Vänner med den skillnaden att där fick man röka. Flera av predikanterna var t.o.m. kedjerökare.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Synd att dansa?
    Jag växte upp i en extrem luthersk miljö närmare bestämt det inomkyrkliga Bibeltrogna Vänner som det hette då.

    Jag fick inte dansa, gå på teater, bio eller leka på söndagar.

    Kvinnorna fick ej handarbeta eller laga mat på söndagen. Den skulle vara klar bara att värma eller på sin höjd fick man koka potatis som då redan var skalad innan.

    Det hölls möten i mitt hem blodsdrypande helvetespredikningar och vi tvingades gå och inbjuda grannar och det var söndagsskola i köket för grannbarnen varje söndag.

    Kvinnor och tjejer fick inte ha långbyxor och helst inte klippa håret.
    Preventivmedel var förbjudet för att ej ”sin säd spillas på jorden” 1 Mos.38:9,10 om Onan.

    Kvinnor fick ej förkunna eller ha ledande positioner mer än möjligen på missionsfältet i Etiopien.

    Ingen frikyrka fick besökas. Då två systrar till mig efter pappas död besökte pingstkyrkan yttrade mamma att ”detta var värre än att bli änka”…

    Skilsmässa accepterades ej och ännu mindre omgifte.

    TV fanns ej då men radio betraktades som ”Djävulens bländverk” Pappa lyckades dock överlista mamma en vacker dag genom att påstå att han behövde radio för sjörapporterna då han var tullare och gjorde båtvisitationer.

    Jag fick för mamma ej se film i skolans regi på biograf inte ens se husmodersfilm i skolan. Hon ringde rektorn (som kallades överlärare på den här tiden) och läste bibeln för honom att det var bättre en kvarnsten hängdes om hans hals och att han sänktes ned i havets djup än att han förförde ett av dessa barn… ur Matt. 18

    Min morfar accepterade ej ens ringlekar på skolgården för sina barn. Pojkar ock flickor fick ej bada samtidigt ens med baddräkt.
    En gång då mamma som barn insjuknade i njurbäckeninflammation med svår värk och hög feber kommer morfar in på hennes rum och höjer pekfingret med orden:”Förstår du varför du ligger där nu?” Han hade ertappat henne med att deltaga i ringlekar på skolgården.

    Min första bio ”Värmlänningarna”gick jag på som 18 åring på folkhögskolan och förorsakade mig en hel natts ångest inför min förvånade rumskamrat.
    Samma sak med ring och folklekar vid folkhögskolans samkväm.
    Jag stavade på Pär Lagerkvists: ”Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen”

    Då jag efter folkhögskolan började min diakonissutbildning i Stockholm var det i samma anda inte stort bättre…Kjollängd 30 cm från golvet på uniformen, utegångsförbud hela första året som provelev efter klockan 22.00 Man fick under det året ej ens till jul besöka föräldrahemmet och man fick ej gifta sig på den tiden som diakonissa.

    Att jag sedan efter ett trettonårigt misshandelsäktenskap har en tro beror på att min tro ej grundar sig på lagar och regler utan på en relation med EN LEVANDE GUD som mötte mig en natt som tioåring.

    ”Herren din Gud virvlar runt dig i en sprudlande jubeldans.”

    Grundtexten av Sefanja 3:17

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @ingrid: Jag förstår inte varför man skall göra sig löjlig över syndkatalogen.

    - Mycket av det som fanns i syndkatalogen, återfinns nu i nådkatalogen. Det är bara att välja och vraka i den nya upplysta nådens tid, många har kommit ut i ”frihet” från det gamla. Halleluja!
    - Frihet från det gamla slaveriet, och nu är det mycket att ta igen av det förlorade? Fritt fram att dricka ur alla usla brunnar tycks det?

    Ingrid: Jag upplevde på en gång att det var inte rätt av mig att deltaga, …

    - Heder åt denna tanke att vittnesbördet är på insidan som följd av frälsningen. Min upplevelse av frälsningen blev den att när jag trodde att jag kunde fortsätta att gå på dans. men kunde det endast två gånger till, eftersom jag blev överbevisad i mitt hjärta och kunde avstå för att mitt inre sa ifrån. Inget förbud, men varför dricka ur en usel brunn, när det fanns en källa med levande vatten?

    - Får hålla med om att det är bra att kunna skriften utan att vara skriftlärd. :-) Om Ordet får förvandla det egna hjärtat, inte bli tillhyggen för ”den rätta lärans överbevisning”.

    - Vi har nog många av oss gått igenom åtskilliga snår och sankmarker under åren som ärrat och luttrat oss i den fortsatta vandringen med Herren. Gräddfilen som vi trodde oss skulle få, blev en vandring i tro istället på Herrens löften mitt i verklighetens väg till Himmelen.

    Ha en välsignad vecka, Bröder och Systrar i Herren.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea: Jag har oxå rötter i BV. Pietism har inte mycket med kristen tro att göra…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Så intressant för mig att få veta. Var det Vikbolandet där jag hade mitt morföräldrahem?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif skrev: ”Om Ordet får förvandla det egna hjärtat, inte bli tillhyggen för ‘den rätta lärans överbevisning’.”

    2 Kor. 10:5 ”Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad.”

    Ef. 6:17 ”Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som är Guds ord.”

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea skev: ”Att jag sedan efter ……..”

    Ett starkt vittnesbörd!

    Tack!

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea: Min mamma kom från blekinge, min pappa från Örkelljunga (världens största ELM missionsförening :-) )…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Ok och tack!

    Känner till positionerna i Örkelljunga med friskola och allt och var på Strandhem som ung på s.k. ungdomsdagar.

    Kusiner till mig driver ELM verksamheten vidare efter min morfar på Vikbolandet i kursgård.

    Själv växte jag upp i Västervik där pappa var provinsombud.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea: Min bästa kompis var föreståndare på Strandhem; Hector. Känner till några från Vikbolandet. bl.a. Waldemarssons… :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Ja, Hector släkten känner jag till. Någon fanns på Credoakademien i Sthlm där tre av mina barn gått.

    Inga-Stina f.d. Waldemarsson var min lekkamrat om somrarna från mycket tidiga barnsben.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea: Jag har oxå gått Credo… (där träffade jag min fru) Marcus, Fredrik och Therese Hector har också gått där. Fredrik gifter sig i Maj, jag är bestman…

    Den kristna världen är liten; speciellt i Sverige :-)
    Credo är bra. Stefan är sund (sunt lågkyrklig: har nu gått ur SvKy; men man ska inte prata katolicism där :-) ) ELM har nog sansat sig med åren, trots deras ärkepietistiska ådra (utom rökningen/”rökelsen” som härstammade från grundaren :-( )

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Det här blir mer och mer spännande och Du känner säkert något av mina barn som gick där.
    Alla är mycket glada för Stefan och han har betytt enormt för dem alla.
    Nej, katolisism eller högkyrklighet hör nog inte hemma där. Jag var mycket högkyrklig i ungdomsåren och tillhörde en orden.
    Vet sannerligen att grundaren var storrökare och då kunde vem som helst gå i hans fotspår sedan och förstöra hälsan:-)

    Min epostadress:birgit@clubtele.se så kan Du få veta namnen på de som gick på Credo

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej!

    Ang. det här med ”syndakatalogen” så var det inte bara negativa saker med den. Den skänkte viss glädje också! Jag skrattade härligt, när jag och min nyfrälste kompis, hade högläsning ur en del av ”Lewi Petrus” sjuka böcker. Kvinnorna skulle ”ondulera” håret och vi skrattade hjärtligt. Bara ordet ”ondulera” tycker jag slår det mesta i humorväg. Efter några månader, hamnade vi på bibelskola i Norrland, där pastorn talade om att, nu var det kort hår och inga halsband som gällde!
    Vi gick och ”skalade” oss hos en äldre frisör i Gävle, och det ”hackiga” resultatet, beredde våra kompisar mycket skratt och glädje.
    Syndakatalogen innehöll mycket visdom också, speciellt det här med TV. En av mina favoritpredikanter ”David Wilkersson” sa till de kristna att ”Kasta ut tv:n” detta djävulens redskap!
    T.o.m ”djävulen” har lurat de kristna, att de kan köra med ”impartation” via tv:n, för att möta GUD.
    Så sjukt, så att t.o.m ”satan” skrattar högt.
    Jag har kastat ut tv:n för länge sen, och bara mått bra av det.
    Tack ska ni ha, ni ”syndakatalogister” för det rådet!

    Jag tror, att det misstag man gjorde förr, var att man inte kombinerade ”syndakatalogen” med ”helig” humor. Det hade varit en syn för ögat, att se farbröderna sitta i hattar och brodera hela dagarna!
    Jesus förstod det här med ”helig” humor, när ”tempelskatten” skulle betalas.
    Eftersom han ”0-deklarerade” på det området, blinkade han med glimten i ögat och skickade ned Petrus till herr Aborre för att hämta lite stålar?(Matt 17:27)

    Gud ska Vi ta på Allvar, men åt oss själva, kan vi göra som Petrus, och skratta hela vägen ner till ”strand”-banken!

    Mvh Lennart.S

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Varför dricka ur usla brunnar skrev Leif och just detta uttryck upplevde jag så starkt innan jag läste era kommentarer och därför tror jag det skall fram en gång till. Har vi funnit Jesus den rena, levande ogrumlade källan, varför då dricka ur världens grumlade vattenpölar. Nej, fram för renhet, äkthet och ärlighet inget skrymteri men rättfärdighet och sanning. Det kostar på att hävda att man skall leva rättfärdigt, men det gjorde det också för Johannes Döparen. Hur tror ni han skulle blivit bemött i kristenheten idag. Be Gud om nåd att lämna all bitterhet ni som tycker er så illa behandlade, jag tackar Herren för mina älskade föräldrar som visade vägen,den smala vägen, som leder till livet. Jag tackar också Gud för våra gamla pionjärer, som på sina knän födde fram väckelsen i vårt land som offrade och kämpade. Hur ser det ut bland kristenheten idag fastän det är så högt till tak. Må vi rannsaka oss var och en!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @ingrid skrev: ”Varför dricka ur usla brunnar skrev Leif och just detta uttryck upplevde jag så starkt innan jag läste era kommentarer och därför tror jag det skall fram en gång till.”

    Snälla Ingrid, ingen tvingar dej att göra något eller avstå från något. Men du skulle åtminstone kunna reagera på Bibel-texter som redan citerats.

    Här nedan kommer det några till.

    Vad tror du att det avses med: ”lögnpredikanters skrymteri” /. som ./ ”vilja att man skall avhålla sig från allahanda mat, som Gud har skapat till att med tacksägelse mottagas av dem som tro och hava lärt känna sanningen.” (Se 1 Tim. nedan)

    Vad tror du avses med: ”vem är du som dömer en annans tjänare?” (Se Rom. 14 nedan)

    Vad tror du avses med: ”bliver såsom detta barn” – Har du någonsin träffat barn som ställer upp syndkataloger?

    Och snälla du, syndade Jesus när han gjorde hundratals liter starkt vin åt redan berusade gäster?

    Det handlar om Sanningen och inte om att försöka behärska allt som sker runt om oss.

    /Kjell

    1 Tim. 4:1 Men Anden säger uttryckligen, att i kommande tider somliga skola avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. 2 Så skall ske genom lögnpredikanters skrymteri, människors som i sina egna samveten äro brännmärkta såsom brottslingar, 3 och som förbjuda äktenskap och vilja att man skall avhålla sig från allahanda mat, som Gud har skapat till att med tacksägelse mottagas av dem som tro och hava lärt känna sanningen. 4 Ty allt vad Gud har skapat är gott, och intet är förkastligt, när det mottages med tacksägelse: 5 det bliver nämligen helgat genom Guds ord och genom bön.

    Rom. 14:1 Om någon är svag i tron, så upptagen honom dock vänligt, utan att döma över andras betänkligheter. 2 Den ene har tro till att äta vad som helst, under det att den som är svag allenast äter vad som växer på jorden. 3 Den som äter må icke förakta den som icke äter. Ej heller må den som icke äter döma den som äter; ty Gud har upptagit honom, 4 och vem är du som dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer allenast hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående, ty Herren är mäktig att hålla honom stående.

    Matt. 18:1 I samma stund trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Vilken är den störste i himmelriket?» 2 Då kallade han fram ett barn och ställde det mitt ibland dem 3 och sade: »Sannerligen säger jag eder: Om I icke omvänden eder och bliven såsom barn, skolen I icke komma in i himmelriket. 4 Den som nu så ödmjukar sig, att han bliver såsom detta barn, han är den störste i himmelriket. 5 Och den som tager emot ett sådant barn I mitt namn, han tager emot mig. 6 Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup. 7 Ve världen för förförelsers skull! Förförelser måste ju komma; men ve den människa genom vilken förförelsen kommer!
    8 Om nu din hand eller din fot är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt eller halt, än att hava båda händerna eller båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden. 9 Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i det brinnande Gehenna. 10 Sen till, att I icke förakten någon av dessa små; ty jag säger eder att deras änglar i himmelen alltid se min himmelske Faders ansikte.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Paulus skriver:” När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga.” Vi är i skriande behov av andliga fäder och mödrar, som kan leda de nyfödda rätt.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    Tack och amen!Var välsignad!Bara genom att söka Guds ansikte i avskildhet får vi del av den Guds närvaro som förvandlar mig själv och de som Gud för i min väg. Endast den platsen föder fram de fäder och mödrar i Herren som vi behöver. Dömande attityder är till intet gagneligt men egenrättfärdighet, skrymteri och falskhet har vi fått nog av.Det väcker inte till hunger efter Guds rike.

    ”…Under all åkallan och bön, i Anden alltid bedjande och därför vakande med all ihärdighet och bön för alla heliga.” ef.6:18

    ”ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdas och fariseernas, skolen i icke inkomma i himmelriket.” Matt. 5:20

    ”Ve eder, skriftlärde och fariseer, I skrymtare, att I faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när han har blivit det, gören I honom till ett helvetets barn, dubbelt mer än I ären.” Matt.23:15

    Och hur var det med farise’en och publikanen i templet? ”ty var och en som upphöjer sig, han skall varda förnedrad, men den som förnedrar sig, han skall varda upphöjd.2 Luk.18:14

    Jag har sett det med egna ögon hur man kan växa in i ett mönster utan pånyttfödelse och ändå accepteras och få ledande positioner.

    Vi behöver i sanning andebedömning till att skilja det äkta från det falska som bryter ner och fördärvar Guds plantering.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej,

    Ang. Kjells svar till Ingrid:

    ”Ingrid, tror du att råden om att sticka ut ögat och hugga av handen är bokstavligt menade?”

    Det är egentligen som att säga: ”Skulle då Gud sagt och menat detta bokstavligt?”

    Det Guds Ordet om ”utstickna ögon och avhuggna händer” handlar om ”förförelser” och hur allvarligt Gud ser på det. Så givetvis menar Jesus den bokstavliga meningen i detta ord.

    Läser vi Guds Ord med vårt förstånd, då är vi ute på ”hal is”. Då kan det bli att ALLA, inte betyder ALLA, ALLA gånger. Att börja ”vidga” Guds Ord efter vårt förstånd, ja då blir ju resultatet det vi kan se idag inom kristenheten, där folk kysser koraner och tar emot ”Shivas” namn på sina pannor.

    Med vårt förstånd, menade Jesus inte allvar när han sa, att vi skulle älska honom MER än far, mor och son.
    Och till den rike ynglingen menade nog inte Jesus vad han sa, utan det var nog bara menat som ett skämt.
    Och Petrus, han som försökte hindra Jesus död och som förnekade att han kände Gud 3 ggr, var den som så kaxigt ufärdade ”dödsdomen” mot ett kristet par som bara ville lägga undan lite till ålderns höst. Det bibelordet var nog bara en ”metafor” för att vi skulle förstå med vårt förstånd.
    I mitt eget liv, så slog GUD mig i skallen, så att min hjärna flyttades, för att visa att han menade buisness” med vad han menade med sitt ORD.

    Mvh Lennart Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif: Haha. Den var kul ;-)

    Jag kan bidra med något liknande, en rolig historia… men den är så elak att den inte lämpar sig här =)

    Hur som helst slutar det med att en viss kristen gruppering inte kan förstå varför de har hamnat på ett så hett ställe…

    Man får se upp så att man inte blir sina egna tolkningars fånge…

    I min bibel läser jag om en mångfald som är så variationsrik att den räcker till för allt och alla. Fast det är nog mest uttryckt på de första sidorna av boken, när jag tänker efter. Det hårdar ju lite på slutet ;-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej Leif,

    Tack för Ditt korta vittnesbörd.
    Du skrev:
    ”Och alla blevo de stöpta i samma form efter sin särart, Katoliker efter sin särart”.
    I min ”katekes” står det:
    ”Och alla blevo de stöpta i samma form efter sin
    särart, Katoliker efter sin särkart”.

    Ha en välsignad vecka!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Sleepaz:
    Otroligt sorgligt att läsa din upplevelse från Pingstkyrkan.
    Jag minns när jag i början av 70-talet kom från den lilla enkla Filadelfia-församlingen i Västergötland med fin gemenskap där vi oftast avslutade våra fika-gemenskaper efter mötet med bibelläsning och bön.

    Nåväl, jag kom till Stockholm och gjorde vapenfri tjänst och gick till Citykyrkan och stora Filadelfia.
    En gång hade jag förmånen att få hänga med ungdomarna i Filadefia till något cafe´med tinnar och torn som ägdes av kyrkan. Dom var hyggliga och tog med en nykomling.
    Pratet vid kaffebordet var så ytligt att jag gick ut bakom kåken och grät i min ensamhet. Då jag senare föreslog att vi skulle ha andakt så var det ganska dött.
    Vad jag egentligen vill säga är att man kanske inte bara ska gå dit man får något utan dit man kan vara till nytta.
    Tänk, Sleepaz om du hade stannat kvar i Pingstkyrkan och förändrat den. Föreslagit andakt fastän du var nybörjare. Och försökt tala om kristna världen ibland allt ytligt.
    Vi har alla själva ett ansvar.
    Det kanske var den Gode Gudens mening att hjälpa dessa ytliga infödda gudsbarn vidare genom dig.

    Jag vet inte, men ställer bara tanken. Vi har alla ett ansvar. Och dom som bara växt upp i kristna sammanhang kanske behöver VAKNA upp.
    Jag säger inte detta för att fördöma dig utan för att jag tror på dig.

    Tänk på Paulus , han var en nybörjare men fick ganska fort ett viktigt ansvar.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Thorbjörn.

    Tack för dina ord..
    Jag har tänkt i de banor du talar om, dvs om jag borde stannat kvar.
    Men mitt hjärtats längtan förde mig till den katolska kyrkan,
    Jag har dock fortfarande en fot i pingstkyrkan, jag går på lite evenemang ibland, är även med i samma cellgrupp fortfarande. Jag håller liksom koll på vad som händer där, har en del släktingar som är medlemmar där. Men jag pallar inte vara en del av det, och engagera mig i det. Det funkar helt enkelt inte.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson:

    Jag frågade Ingrid om hon tror att råden om att sticka ut ögat och hugga av handen är bokstavligt menade.

    Din reaktion var: ”Det är egentligen som att säga: ‘Skulle då Gud sagt och menat detta bokstavligt?’”

    Anspelningen på ormens lögnaktiga retorik tycker jag verkar felaktig. Att Jesus verkligen sade detta tvivlar jag inte ett ögonblick på. Inte heller har jag någon avsikt att missleda Ingrid.

    Men att Jesus menade detta som ett uppdrag, i bokstavlig betydelse har jag all anledning att betvivla. Mer om detta….

    Vidare skrev du: ”Det Guds Ordet om ‘utstickna ögon och avhuggna händer’ handlar om ‘förförelser’ och hur allvarligt Gud ser på det.”

    Jag är helt ense med dej att texten understryker hur ond ondskan och synden är i realiteten. Mycket värre än vi kan föreställa oss.

    Vidare skrev du: ”Så givetvis menar Jesus den bokstavliga meningen i detta ord.”

    Ingen kan läsa texten utan att studsa och få sig en rejäl funderare. Och just det tror jag var Jesu avsikt. Det finns flera exempel på retoriska överdrifter i Bibeln.

    För du tror väl inte att Jesus menade att vi skulle lägga ägg, när han sade att vi skulle vara som duvor?

    Ta t.ex. liknelsen med kamelen och nålsögat. Den är så långt utom alla proportioner att det till och med finns många som bortförklarar den som felöversatt. Men det var en (vanligt) förekommande retorik i den omgivning som Jesus predikade i. Även denna visar på storleken av syndens problem.

    En annan retorisk överdrift anser jag vara den där Jesus uppmanar att sticka från hustru, barn och gods och följa honom. Det stämmer väldigt dåligt med kärleksbudet att lämna dem i sticket, vilka man har en livslång förpliktelse till.

    Och Jesu retorik var effektiv. Det vet både du och jag. För vi har båda brytt våra hjärnor med dessa retoriska överdrifter.

    Men frestelser kommer inte från handen eller ögat. Deras ursprung är mycket djupare. Så om vi vill bli kvitt frestelserna genom fysisk stympning bör vi nog operera bort hjärnan och hjärtat.

    Och det hjälper knappast att göra som du. Du sågar ju av grenen du sitter på.

    Med ditt förstånd slutleder du att förståndet inte är tillförlitligt.

    Men Herren är trofast och han använder sig av kommunikation som når ditt förstånd ändå.

    Vi är båda kameler och vi behöver båda komma igenom nålsögat.

    1 Pet. 4:18 ”Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, »huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren?»”

    1 Tim. 1:15 ”Det är ett fast ord och i allo värt att mottagas, att Kristus Jesus har kommit i världen för att frälsa syndare, bland vilka jag är den främste.”

    Paulus, den främste? Hmmm, tja, jag var ju inte ännu född när han skrev det.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Ta t.ex. liknelsen med kamelen och nålsögat.

    - En uppgift gör gällande att nålsögat skulle vara en liten port i Jerusalems stadsmur, att brukas när de ordinarie portarna var stängda. För att få in en kamel genom detta så kallade nålsöga fick man lasta av den och därefter leda in den på knä. Det som i texten uppfattas som en omöjlighet skulle alltså i själva verket vara en sorts handledning; den rike mannen har att gå ner på knä, dvs. be, så är saken biff. En och annan pilgrim lär även ha fått en port utpekad för sig såsom varandes det berömda ”nålsögat”. Att texterna uttryckligen beskriver hur åhörarna uppfattar det hela som något ”omöjligt”, och att Jesus själv bekräftar detta, går man inte in på.

    Sant eller inte?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif skrev: ”En uppgift gör gällande att nålsögat skulle vara en liten port i Jerusalems stadsmur, .. /../ .. Sant eller inte?”

    Jag har också hört den (bort?)förklaringen.

    Det finns en annan (bort?)förklaring som hävdar att ordet kamel [kamelos] är en felstavning av ”kamilos” som betyder ”rep”.

    Kolla ett kunnigt svar som tidigare gavs på Aletheia:

    http://aletheia.se/2010/02/16/sann-kristendom-ar-inympad-i-sann-judendom/#comment-155685

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej Kjell,

    Tack för Ditt svar. Du skriver bra och Dina ämnen är intressanta. Ibland skriver Du avancerat teologiskt
    så det övergår mitt förstånd och det gillar jag!
    Apropå ”lägga” ägg, så är ju våra ”honor” smartare.
    De ”inlägger” äggen i eget bo, utan att förståndet är inblandat. Den med ”hjärnan” är bra. Jag har alltid hört att med ”tomt huvud och gott hjärta” kommer man långt,men jag har bott i samma stad i 40 år, så det stämmer nog inte så bra.
    Din sista där, med Paulus, den var bra!
    Nästan lite ”kaxigt,katolsk”.
    S:t Kjell?
    Ja, varför inte

    Med Vänl.hälsn.

    Lennart Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @ingrid:
    Hej Ingrid
    Jag känner en väldig sympati med dig och tackar för dina tankar.
    Om Gud ger mig nåd ska jag skriva ett inlägg här eller någon annanstans om syndakatalogens för- och nackdelar.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Håller med till 100%

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    En kommentar som jag säger ja och amen till.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Titti:

    Mycket bra kommentar som jag instämmer helt i.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Titti: Det hårdar ju lite på slutet
    Du menar Uppenbarelseboken 22, då fåren får komma hem och getterna blir som skållade råttor? :-)

    Du kan ju be moderatorn om min mailadress, om du vill skicka din roliga historia, ocensurerad!

    Ha en välsignad vecka!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • ” Men man tiger som synden om alla dem som skadeskjutna av det egna teamet lämnar rörelsen tyst via bakdörren”

    ”MEN! Protestanterna ”sken-helgon-förklarar” och jag anser detta vara minst lika illa.”

    Då jag allteftersom tiden medgivit satt mig in lite djupare i vad som sägs här i ämnet har jag plockat ut dessa bevingade ord av Kjell som jag tar med mig som den absoluta sanningen för mig.
    Tack för den klarsynthet som Du delar!

    Många är vi som suttit i denna båt av utanförskap och utstötthet p.g.a.som så väl uttrycks i Hes.34:1-6

    ””Ve eder, I Israels herdar, som haven sörjt allenast för eder själva! Var det då icke för hjorden som herdarna borde sörja?

    I stället uppåten I det feta, med ullen klädden I eder, det gödda slaktaden I; men om hjorden vårdaden I eder icke.

    Det svaga stärkten I icke, det sjuka heladen I icke, det sargade förbunden I icke; det fördrivna förden I icke tillbaka, det förlorade uppsökten i icke, utan med förtryck och hårdhet foren i fram mot dem.

    Så blevo de förskingrade, därför att de icke hade någon herde, de blevo till mat åt alla markens djur, ja, de blevo förskingrade.
    Mina får gå nu vilse på alla berg och alla höga kullar; över hela jorden äro mina får förskingrade, utan att någon frågar efter dem eller uppsöker dem”

    Hosea 4:4 talar också om att icke så mycket gå till rätta med folket som med Prästen (herden)

    Om det inte nu fanns en fortsättning i Hes.34

    ”Se, jag skall själv taga mig an mina får och leta dem tillsammans” så vore läget verkligen förtvivlat.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Torbjörn, tack för din ödmjuka ton. Gud välsigne dig!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Vi har ”general powerfailure” här idag.

    Reaktioner får vänta tills vi har elektricitet igen.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea citerade: Hes.34:1-6

    Ja, du Linnea, det är ord och inga visor.

    Jag har ofta funderat hur man törs kalla sig pastor och lärare och inte bry sig om denna text, och kanske inte Petrus andra brev eller Paulus beskrivning av falska apostlar heller.

    Jag minns en dikt av Nils Bolander som börjar såhär:

    Bara ett vänligt leende, en hälsning varm och god, kan vara nog att skänka en livstrött levnadsmod.

    Bara en knuten näve och några bittra ord kan släcka en människas glädje och begå själamord.

    Ett bud på ett enkelt papper, en enda fattig rad, kan göra en mycket sorgsen, så obeskrivligt glad.

    Bara två stränga ögon, en tystnad, isande, kall, är nog att bringa en ensam förtvivlad på fall.

    —–

    Nu handlar det naturligtvis inte om humanism, men det handlar om det dubbla kärleksbudet.

    Och tack och lov att Herren då är med.

    Tänk om vi kan få bidra med den tredje stofen i bloggarna:

    Ett vittnesbörd i en bloggkomentar, en enda fattig rad, kan göra en mycket sorgsen, så obeskrivligt glad.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Jag minns en dikt av Nils Bolander som börjar så här: …
    Ett bud på ett enkelt papper, en enda fattig rad, kan göra en mycket sorgsen, så obeskrivligt glad. …

    - Då vill jag minnas att jag drar mig till minnes psalmen som började så här: En liten tid vi leva här med mycket möda och stort besvär…

    Det är roligt när någon blir glad!
    Ha en välsignad vecka!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Pär Stenberg: Jag känner så väl igen det du skriver, fastän jag varit troende sedan 1980.

    Vill bara dela med mig av mina erfarenheter. Kan du ha någon glädje av det, så var så god:

    1. Håll fast vid Jesus och vetm att om så hela världen sviker – gör aldrig Herren det!

    2. Håll ingen människa för vis och räkna med att människor sviker (inklusive du själv). Det bor i den mänskliga, fallna naturen. Inget annat att vänta, även om där finns stunder som bevisar att Gud har sin väg med oss alla och förmår att både frälsa och helga oss ;-)

    3. Framför allt: bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår Livet.

    Det sistnämnda har burit mig genom mycket, mycket svåra stunder.

    Var välsignad och ge inte upp om människan, även om hon är lite tilltufsad. Rätt som det är glimmar det till någonstans, och man finner en själsfrände – om så bara för en stund. Men vilka stunder det kan bli!

    Men vad vi alla som troende måste sträcka oss efter är ”att växa upp till full manlig mognad” som skriften lär oss. Då slåss vi inte om Pappa Guds uppmärksamhet, bits inte inbördes, utan ”vilar som ett avvant barn vid vår moders bröst” (är inte det en underbar liknelse ur bibeln?).

    Ibland har jag gråtit i avsaknad av bara en, enda verklig vän – i kyrkan… Utanför har jag funnit många. Ja – det ÄR märkligt…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif kvad: ”Då vill jag minnas att jag drar mig till minnes psalmen som började så här: En liten tid vi leva här med mycket möda och stort besvär…”

    Leif, hånar du?

    Vill du mena att man inte får uttrycka människokärlek i diktform?

    Vore det inte dags att bli litet seriös?

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Torbjörn S Larsson:
    Caféet du antagligen menar heter Lyran och ligger i Bredäng och ägdes förut av LP stiftelsen. Dit tog ungdomarna sin tillflykt efter mötena då jag kom till stan i slutet på 60-talet. Det fanns ju ingen ungdomslokal i kyrkan. Inget vidare för andlig tillväxt.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Torbjörn S Larsson:
    Här är länken till Lyran:http://konditorilyran.se/
    Känner du igen dig?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif: Mjaha, ja. Han blev visst väldigt nyfiken?

    Jo, det handlar om ett gäng troende som hamnar på… hm… lite olika ställen i livet efter detta. De som hamnar alldeles fel (ooops!) håller dock tappert fast vid den goda bekännelsen.

    Gissa vilka?

    Japp… jag skrev ju att den var elak ;-)

    Var går förresten gränsen för ”helgad humor” – någon som vet? =)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Linnea:

    Tack Kjell! Du har gjort mig så glad nu som Nils Bolanders dikt talar om och det är som balsam på en sargad själ.

    ”Ett bud på ett enkelt papper, en enda fattig rad, kan göra en mycket sorgsen, så obeskrivligt glad.”

    Jag älskar Nils Bolanders dikter och har dem alla i min bokhylla att återvända till. Han levde också som han lärde. En svägerska som bodde gratis i biskopsgården i Lund genom att hjälpa till med disken under sin studietid har berättat.

    Jag hinner ej gensvara bättre just nu då jag står på språng för att åka till Kungsängen och hjälpa till att förbereda inför konferensen med Mark Biltz.

    Tack än en gång och var välsignad!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Vill du mena..

    - Kjell, varför tog du inte fasta på orden ”Det är roligt när någon blir glad”!
    Ha en välsignad vecka!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif skrev: ”varför tog du inte fasta på orden ‘Det är roligt när någon blir glad’”

    Därför att jag inte förstod, och fortfarande inte förstår, vad en seriös dikt av Nils Bolander har att göra med en hadderian fyllevisa!

    Om du vill fortsätta att bli missförstådd… fortsätt då med dubiösa skämt.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • EN (tor- ) BJÖRNKRAM

    En riktig björnkram till ingrid och Victoria
    så här frampå kvällskvisten…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Blev du så glad. Va roligt! Tack, jag blev också glad.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Det gällde Torbjörn. Ds

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Titti: Var går förresten gränsen för ”helgad humor” – någon som vet? =)

    - Kjell borde veta eftersom han skriver så mycket dubiöst.

    - ”Det är roligt när någon blir glad”!
    - Ha en välsignad vecka!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • §1 Kommentarerna måste vara tydligt kopplade till ämnet för bloggposten. Har kommentarerna ingen sådan koppling så kan de raderas utan pardon.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif:

    §1 Kommentarerna måste vara tydligt kopplade till ämnet för bloggposten. Har kommentarerna ingen sådan koppling så kan de raderas utan pardon.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Titti:

    I och för sig kan det kanske vara av intresse att fundera över var gränser går och i viss mån har det med bloggpostens tema att göra.

    Syndkataloger är ju just sådana gränsdragande listor.

    Och eftersom vi alla har samma tendens som geten, att beta av periferin först, oavsett hur långt repet är, så anser en del att man bör dra gränser så snävt som möjligt.

    Fast det hjälper inte ett dugg. Jag tar ett exempel från Islam eftersom dess natur består just av syndkataloger och rättfärdighetskataloger. Tack och lov att evangelium om Kristus står långt, långt därifrån.

    Jag tar ett exempel från Islam eftersom jag bor i ett land med 25% muslimer och därför ser sådana varje gång jag sticker ut näsan utanför grinden.

    Jag tar ett exempel från Islam eftersom jag tror att alla här har åtminstone någon vetskap om de synnerligen stränga reglerna för hur en rätt-trogen islamitisk kvinna skall klä sig.

    Jag tar ett exempel från Islam eftersom det faktiskt inte hjälper ett dugg, vare sig att minska otukt eller att göra kvinnorna mindre attraktiva.

    Det finns unga islamitiska kvinnor som, helt inom ramen för reglerna, vet att just utmana gränserna så att de ser frivolt attraktiva ut. Som kan klä sig och föra sig så utmanande att till och med Ray Charles skulle ha vänt sig om och visslat.

    Om vi skulle försöka definiera en gräns för skämtande skulle det bara leda till samma perifera excesser.

    Tänk om det vore den motsatta situationen! Att alla skulle försöka överträffa varandra i att ta en ära i att hålla sig så nära centrum som möjligt.

    Men det är det inte!

    Paulus ord tycker jag är mycket relevanta: ”Härvid vilja vi icke i något stycke vara till någon anstöt, på det att vårt ämbete icke må bliva smädat.”

    Och allmänt skulle det ju kunna få vara var och ens personliga bekännelse ”Härvid vill jag icke i något stycke vara till någon anstöt, på det att min tro icke må bliva smädad.”

    Och för de ”skojfriska” vill jag påpeka att det redan finns ett skämt i texten ovan. Och kanske ge exempel på ett annat skämt som jag tror ligger väl inom gränsen:

    Har ni hört om de nya jourlinjen som startat för förbön för ateister? Ateisten ringer och ingen svarar!

    Men om ditt gränsdragande är dig till förförelse så hugg då av ditt pekfinger. Ty det är bättre att gå in i evigheten utan pekfinger än att beta gräs på andra sidan av gränsen.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Men om mitt gränsdragande är dig till förförelse…

    - Käre Kjell, tittade lite på ett kunnigt svar om kameler och det kanske du skulle göra också, med lite självrannsakning .
    - – Bilden av en kamel i ett nålsöga är en typisk hebreisk ”hyperbol”, dvs kraftig överdrift, något som förvånar och sticker ut. Ofta är det just en del av poängen i en liknelse att något helt oväntat kommer in i berättelsen. – -

    - När du själv ”drabbas” av detta tycks du inte förstå poängen. ”Man kan få ömma tår genom att sparka för mycket”.
    Min uppfattning är att du till varje pris måste med ett oändligt (oandligt) ordflöde och ”valda” Bibelord ”överbevisa” att du har rätt och meningsmotståndaren har fel. Dubiöst enligt min mening med en sådan attityd.
    Vill du mena att en sådan Messerschmidt-attityd är gudfruktig?

    Ha en välsignad vecka!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif skrev: ”Min uppfattning är att du till varje pris måste med ett oändligt (oandligt) ordflöde och ”valda” Bibelord ”överbevisa” att du har rätt och meningsmotståndaren har fel. Dubiöst enligt min mening med en sådan attityd.”

    Hur anser du att man bör gå tillväga för att bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad? (Med hänvisning till 2 Kor. 10:5)

    Sjunga fyllevisor? ”En liten tid vi leva här med mycket möda och stort besvär… Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara ….” (citat Leif!)

    ??? !!! ???

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: ??? !!! ???

    - Kjell, du drar dig inte ens för en dubiös lögn med ditt förmenta citat? Ändamålet helgar tydligen medlen i din dubiösa kamp att till varje pris få sista ordet?
    - Du kan hänvisa till Ordet hur mycket du vill, men det får bara en fadd smak enligt min mening!
    - Fortsätt din Don Quijote-mission, du kommer garanterat att se till att få sista ordet om jag inte misstar mig helt. :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag har funderat en hel del på vad synd är och hur man ska förhålla sig till den. Som det har framkommit i kommentarerna så har ju begreppet synd förändrats en del genom åren även om en hel del är tidlösa och till och med ristat i sten. Risken finns att man blir mer och mer tolerant, att begreppet synd luckras upp, fast Gud är tidlös och för honom har ingenting förändrats.

    Risken med syndakatalogen är att vi blir bakbundna och ofria. Varför ska vi åter göra oss ofria, bakbundna när Jesus en gång för alla frälst de som en gång var ofrälsta? Paradoxen KANSKE är att det som ska föra oss bort från synden i stället gör oss syndiga på grund av vår bakbundenhet? En annan bieffekt är att det också kan skapa rädslor och bara det är ju en synd, eller? Jag tror att syndakatalogen gör mer skada än nytta.

    Det står ingenstans i bibeln om att Pietismen, med dess syndkatalog, är den enda rätta trosrörelsen i världen. Det finns bara en kyrka, som man kan läsa om i Matt 16:18 ” Och jag (Jesus) säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka…” Det är Jesus (ordet) vi ska följa. ”Jag är vägen, sanningen och livet” Joh 14:6

    Om man skulle resa jorden runt till alla tänkbara kristna samfund och människor och göra en syndinsamling och av dem göra en lång syndkatalog så skulle den bli totalt ohållbar och motsägelsefull. Det är ofta tryggt och enkelt med fasta normer och regler som visar vägen med hela handen, och vissa behöver kanske det. Men det är inte så enkelt. Som det står skrivet så kan en synd för den ene, vara helt acceptabelt för den andre. I 1 Kor 6:12 kan man läsa att:

    ”Allt är tillåtet för mig – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig – men ingenting får ta makten över mig.”

    Har man betänkligheter över något så bör man avstå för sin egen skull, men för någon annan behöver just detta inte vara något problem. Men sedan säger Paulus också att vår frihet inte får äventyra andras tro. Om min frihet gör att andra vacklar i sin tro eller tar illa vid sig, ja, då skall jag avstå att göra det som leder till denna konflikt just då. Vad gäller starka drycker så står det ju att vi inte ska berusa oss utan vi ska vara vaksamma – särskilt vid den yttersta tiden. Det jag kan tycka är en kristen dygd och det är måttlighet. Frosseri är nog kanske en av de värsta synderna. Varför tända ett ljus med två tändstickor samtidigt när man lika bra kan tända ljuset med en. Det blir lika bra eld för det.

    Slutligen: Vi kan diskutera om det ena eller det andra är synd. Men jag tror att den allra värsta synd som finns är om kärleken till Gud svalnar. Om elden slocknar. Om vi blir ljumma, apatiska och håglösa som kristna. Har vi tillräkligt med olja i våra lampor? Frihet innebär också en hel del ansvar. Vi ska alltid söka Guds vilja och det är en livslång resa. Det man ska inse är att det inte finns någon gradskillnad på hur syndiga vi är. Alla är vi lika syndiga hur mycket vi än försöker vara goda. Även när vi är frälsta så är vi fortfarande lika syndiga men genom vår tro så blir vi rättfärdiga och fria från Dom. Det spelar ingen roll hur mycket vi rättar oss efter syndakatalogen. Vi blir inte mindre syndiga för det. Det som gör skillnad är om jag balanserar på den smala stigen och har siktet inställt på Gud.

    Guds välsignelse över er!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Magnus: Bra skrivet. Kanon!

    Jag är inte längre pietist, för min Gud var jude; därmed dansande, vindrickare och fick guld, myrra och RÖKELSE i födelsedagspresent… :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Magnus: Om man skulle resa jorden runt till alla tänkbara kristna samfund och människor och göra en syndinsamling…

    – Räcker det inte med Jesu verk på Golgata? Vad skulle Du göra med alla insamlade synder?

    Ha välsignad sommar!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif: Räcker det inte med Jesu verk på Golgata?

    - Absolut! Det är mer än tillräckligt. Det är hela poängen. Jesus tog en gång för alla på sig mänsklighetens alla synder. Om vi följer, och har kompassen inställd på Jesus och Guds ord och låter Guds ord och kärlek omforma oss och lyssnar till vad den Helige Anden/Gud vill säga och leda mig då vill jag också göra det gud vill, jag söker sanningen, det är en eld, en drivkraft som leder mig framåt. Det är hur vi tänker i hjärtat som gör att vi vandrar med våra fötter och handlar med våra händer.

    Den där insamlingen av alla världens synder skulle bli ett slags Babelstorn. Människan har en tendens att göra det svårare än det redan är. Ordet synd = att missa vägen. I princip allt kan bli en synd om det tar makten över mig, eller om föremålet, handlandet blir en slags avgud. En vanlig hederlig blyertspenna skulle kunna ta makten över mig om samlandet, begäret till blyertspennor fyller hela min tillvaro och hindrar min relation till Gud. En blyertspenna skulle också kunna bli ett mordvapen. Pennan i sig är inte syndig utan det är brukaren som har missat vägen/fokus.

    Guds välsignelse.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Svara