fredag, maj 21st, 2010...9:18 f m

Rättigheter och friheter

Kommentarer Läs med webReader

Har du bott i en diktatur? Inte? Det har jag. I en diktatur får man inte säga vad man vill. Speciellt inte om makthavarna. Istället uppstår det en kultur där man talar i bilder och eufemismer för att kommunicera saker som man inte får säga öppet.

Ganska allmänt anses yttrande-friheten vara en mänsklig rättighet. Det märkliga är emellertid att många som försvarar yttrandefriheten med näbbar och klor samtidigt anser att man inte får säga vad som helst. Speciellt inte om det rör dem själva. Om någon säger något som de anser vara negativt om dem själva så vill de genast inskränka yttrandefriheten.

De anfaller och anklagar andra som gjort bruk av sin yttrandefrihet och säger då alltid att dessa handlat fel. Det kan till och med bli uttalanden som ”Så får man inte säga!”

Och därmed bevisar de att de anser att det finns ”lagar” som står över yttrandefriheten. Och framför allt att de menar ”Jag får säga vad jag vill, men det får inte du!”. Tala om ”frihet”!

Vad anser då Gud om rättigheter och friheter? Är yttrandefriheten gudagiven?

För det första måste vi konstatera att Gud är den ende som har rätt att säga ”Jag får säga vad jag vill, men det får inte du!”

Om vi säger det, handlar det om att sätta sig över Guds bud. Det handlar definitivt inte om Guds Ande, snarare om Antiktists ande. Guds handlande med Antikrist vad gäller yttrandefriheten kan vi läsa om i Upp. 13:5 ”Och det fick en mun sig given, som talade stora ord och vad hädiskt var, och det fick makt att så göra under fyrtiotvå månader.”

Gud kommer att tillåta Antikrist att ha ”yttrandefrihet” en tid. Det har han alltså inte nu och det kommer han inte att ha efteråt.

Vore det inte ärligare att tala om ”yttrande-tillstånd”? Och om det är ett ”tillstånd” har vi ju friheten att se till att vi inte missbrukar det.

Petrus antyder detta i sitt första brev. 1 Peter 2:16 I ären ju fria, dock icke som om I haden friheten för att därmed överskyla ondskan, utan såsom Guds tjänare.

Paulus antyder att det inte finns någon frihet om inte Gud får vara med. 2 Kor. 3:17 Och Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.

Det går helt och hållet galet när vi människor uppfinner egna bud. Guds bud och förodningar är ”grundlagar”. Vi kan förtydliga dessa, men vi kan aldrig upfinna egna bud och lagar. Det är lika omöjligt som att uppfinna ett nytt grundämne.

Mänskliga lagar som inte är helt i överenstämmelse med Guds grundlagar tenderar alltid att såga sig själva. Jag skall ta några exempel.

Tolerans: Humaninsmens första bud. Deras substitut för kärlek. Budet lyder: Du skall tolerera allt utom intolerans!

Absoluta sanningar: Ateismens första bud. Deras substitut för lagen. Budet lyder: Det finns inga absoluta sanningar!

I samtal brukar det ibland formuleras: ”Du har ingen rätt att föreskriva mej vad jag får och inte får göra!”

Och som sagt, syntesen av Humanismens och Ateismens första bud, i praktiken: ”Jag får säga vad jag vill, men det får inte du!”

”Jag och ingen annan!” Det är djävulens motto. De som låter sig luras säger: ”Jag tronar såsom drottning och och sitter icke såsom änka, och aldrig skall jag veta av någon sorg” Upp. 18:7

Det är betydligt populärare att tala om mänskliga rättigheter än om medmänskliga plikter och skyldigheter. Och det är betydligt populärare att tala om frihet från ansvar än om frihet att ta ansvar.

/Kjell

Länkar på samma tema:

Erevna
Mikael Karlendal
Aletheia

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

36 kommentarer

  • Hej Kjell!

    Fantastisk liten ”reflektion” Du förmedlar ang. ”yttrandefriheten”. Dina ”reflektioner” får jag alltid läsa sakta och om igen, för att greppa. Antagligen jag som är lite trög, men Du förmedlar mycket visdom.

    Ha en Trevlig Helg,

    Mvh Lennart Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson:

    Håller med här till max.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Bra och välskrivet.

    Ibland i diskussion med relativister har jag yttrat att: du har ingen rätt att pådyvla folk din ogenomtänkta åsikt om att det inte finns någon absolut sanning. Din hållning är lika knäpp som din iver att spridda den. Jag tror på en absolut sanning, vilket du också gör; ”sanningen att det inte finns någon”, vilket du precis hävdat.

    Det brukar bli tyst. :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Säg efter mig: ”Jag har rätt, du har fel” …

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson: ”alltid läsa sakta och om igen”

    Ja, det är ju en balansgång. Det finns säkert två diken. Jag säger hellre tio saker med en mening än en sak med tio meningar.

    Politiker säger ingenting med hundra meningar. Och demagoger ponerar allt med två ord.

    Men det beror säkert inte på dumhet. Jag tror att det är bra att producera, inte bara konsumera.

    Det leder till att man inte undkommer att pröva det som säges.

    @Linnea: ”Håller med här till max”

    Tack för det. Någon kassa-success i mängden kommentarer blir det säkert inte. Men jag tror inte det är det viktigaste.

    Jag tycker det är glädjande att ganska många nya kommentatorer har tagit mod till sig och skrivit på sistone.

    Det finns säkert många som skulle kunna bidraga med viktiga tankar.

    @Anders Gunnarsson: ”Det brukar bli tyst.”

    Det där med uttalanden som sågar sig själva har jag fascinerats av i många decennia.

    Kanske något vi har gemensamt fastän de sista veckornas diskussioner skulle kunna tolkas annorlunda.

    Vore trevligt om vi kunde starta en ny runda där vi söker likheter istället för olikheter.

    Olikheterna torde alla redan känna till leda.

    @LL: ”Säg efter mig”

    Kan du utvidga det litet grand?

    Kanske inte alla (inklusive jag) helt kan tolka den innersta meningen med ditt budskap.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Kjell, vi har nog en hel del gemensamt. Men jag gick in med min polemiska bredsida, jag gillar att gå mot strömmen. :-)

    Yttrande-tillstånd tyckte jag var ett intressant grepp. Att ha frihet att kränka andra med sitt språk tycker jag personligen ofta blir absurt; Ecce Homo och Vilks är ju bra exempel. Parantetiskt, så var det intressant att i debatten om Ecce Homo var att det var mer muslimer som blev upprörda än kristna.

    Varför ska det finnas rättigheter att kränka andra?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Ja, det är nog bäst att måla ut lite bättre.
    Uttrycket kanske inte ens passar här.
    Det handlar egentligen mer om två som träter och där den ene till slut ska pränta i den andre att den har fel. Därav komiken, om den andre verkligen säger efter, hur blir uttrycket riktat då?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:
    ”Varför ska det finnas rättigheter att kränka andra? ”

    Eftersom många känner sig kränkta av sanningen, hur kärleksfullt den än framförs.

    Och den ”rättighet” vi vill ha måste också vi ge till andra.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej Kjell!

    Oj, oj, nu kommer det ett sånt däringa avancerat ”visdoms-ord” igen från Dig:
    ”Jag säger hellre tio saker med en mening än en sak med tio meningar.” Hmm… vad menar han, tänker jag.
    Det Du säger om ”politiker” stämmer ju till fullo.
    Min ”gymnasiebekant” som nu är politisk ordförande i min kommun, har aldrig haft ett ”anständigt jobb”, men prata kan han.
    Ang. ”säga EN sak med 10 meningar”.
    Är det inte det, Vår Gud gör hela tiden i Sitt Ord?
    Fast han gör det med 1000o meningar och det är väl det ALLT handlar om: ”JAG ÄR EN” säger Gud.
    Och ALLT HAN säger är:

    ”JAG ÄLSKAR DIG! punkt slut.

    Under mitt 30-åriga liv med Gud, så är det varit det ENDA svar jag har fått på alla mina VARFÖR.
    Varför Gud, måste jag gå arbetslös,skadad och ekonomiskt fattig och ibland i total ensamhet?
    Det enda svar jag förnimmit på alla mina frågor. är den Helige Andes stilla röst i mitt inre.
    ”Jag Älskar Dig, Res Dig upp och Gå vidare”.
    ”Min Kärlek är Dig Nog. Tro på den”.
    Det är det Enda svar jag fått från Gud på mina frågor och jag måste säga:
    Det är ett Underbart Svar och det räcker för mig.

    Ps.) det där med ”kassasucess i mängden” ska Du inte ta på för stort allvar. I de olika ”ämnena” så är det ju oftast vår Käre ”avlägsne kusin” herr A.Gunnarsson, som brukar fylla ”mängden” till en 1/3-del. Istället ska Du se till ”kvalitèn” på kommentatorerna (obs, där ska Du nog inte räkna in mig, ha-ha)

    Trevlig Helg

    Mvh Lennart Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Tack, Kjell, för ett intressant inlägg….

    Jag fick en liten tanke angående kränkning…och då tänkte jag genast på Herren.

    Hur Han, övergiven av människor, öppnade inte sin mun på väg mot korset utan lät sig smädas.

    Och denna ‘yttrande frihet’ som Han tillät andra att drabba Honom själv – denna rättighet till kränkande yttranden och en förnedrande behandling – den blev till slut ett verktyg i Herrens hand som ledde till ett erbjudande om ett rättfärdigt liv i seger och evig frälsning.

    Jesaja 53:1 ”Vem trodde vår predikan, för vem var HERRENS arm uppenbarad? Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.

    Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad.

    Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.

    Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom. Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.

    Genom våld och dom blev han borttagen. Vem i hans släkte besinnar att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse? Bland de ogudaktiga fick han sin grav, men hos en rik var han i sin död, ty han hade ingen orätt gjort, och svek fanns inte i hans mun.

    Det var HERRENS vilja att slå honom och låta honom lida. När du gör hans liv till ett skuldoffer, får han se avkomlingar och leva länge, och HERRENS vilja skall ha framgång genom honom. Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds. Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och deras skulder är det han som bär.

    Därför skall jag ge honom de många som hans del, och de starka skall han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe.”
    ……………………….

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Vems fel är det att nån blir kränkt?
    Svar: Den som blir kränkt?
    Sam

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @LL skrev: ”Uttrycket kanske inte ens passar här.”

    Jo det tycker jag nog det gör.

    Tråden handlar ju om förblindande egocentricitet.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson: ”JAG ÄLSKAR DIG! punkt slut.

    Under mitt 30-åriga liv med Gud, så är det varit det ENDA svar jag har fått på alla mina VARFÖR.”

    Om detta svar med tre ord är ett ”svar” på många frågor så säger det väl ordentligt mycket med en mening?

    Men, Lennart, det enda jag försökte illustrera var att vi alla är mer eller mindre ordrika i det vi säger. Kanske hör jag till dem som inte håller blomläsningar.

    Och, en vänlig uppmaning. Snälla, låt oss undvika sektariska debatter i denna tråd.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Deborah skrev: ”Hur Han, övergiven av människor, öppnade inte sin mun på väg mot korset utan lät sig smädas.

    Och denna ‘yttrande frihet’ som Han tillät andra att drabba Honom själv – denna rättighet till kränkande yttranden och en förnedrande behandling – den blev till slut ett verktyg i Herrens hand som ledde till ett erbjudande om ett rättfärdigt liv i seger och evig frälsning.”

    Helt ofattbart att man kan låta bli att kalla på legionerna med änglar när spikarna drivs genom handleder och fotleder …..

    Du citerar de kanske mest rörande verserna i Skriften.

    Den som inte bävar inför detta ofattbara har all anledning att stilla sig inför Herren.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Ludvig: Jag tänker att rättighet grundar sig i något positivt. Jag har rätt till liv, utbildning, ägande osv. Rätten till abort är så idiotisk argumentation, så att det står väl klart för alla här att det inte håller (rätt att döda mina barn fram till vecka 22). Du kan inte ha rätt att döda (om inte ditt liv är hotat: då finns något större ont som gör det mindre onda berättigat). Därmed kan du inte ha rätt att kränka. Alltså om mitt enda skäl är att skända muslimer eller pingstvänner, så har jag inte rätt att göra det. Jag tycker det är en minst sakt grumlig argumentation. Om jag däremot framför en åsikt; typ att judarnas anektering av Gazaremsan var oberättigad (jag tycker inte detta), och judar uppfattar det (tvärs emot min intention) som antisemitism, då går jag fri. Men varför ska jag ha rätt att medvetet kränka andra; judar, muslimer, katoliker osv Det är ju ingen konstnärlig frihet i detta, bara konstigt och kränkande och sjukt.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Jag hakar på ditt svar till Ludvig och undrar om det kanske är så att det finns både medveten och omedveten ”synd” vid (mis?)bruk av yttrandefrihet.

    Och till och med att det finns både aktiv synd och underlåtenhetssynd.

    Att inte vittna om evangelium av rädsla att kränka synes mej att vara att bryta mot missionsbefallningen och således en underlåtenehtssynd.

    Sedan är det ju ofantligt viktigt hur man vittnar.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    Jo, Kamau, det är så stort….

    Vilken underbar Frälsare vi har.

    …………………………….

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Judarna har aldrig annekterat Gaza.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lars W: Precis min ståndpunkt oxå, men du missade min poäng. Synd!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Är inte många förkunnare idag väldigt
    rädda att förmana för mycket så att dom
    får ögonen på sej ?

    Trevlig välsignad dag annars till alla

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:

    Jag ser ingen poäng i att du misskrediterar Israel. Om du tycker att ”judarnas annektering av Gazaremsan” var berättigad innebär det att de enligt dig skulle gjort just detta.

    Men det är ju helt i linje med övrig historieförfalskning från ditt håll. Läste någonstans att du är jesuit. De var ju de mest aggresiva antisemiterna bland katolikerna. Och är förmodligen fortfarande.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lars W:

    Lars, läs innantill !!!

    Anders skrev: ”(jag tycker inte detta)”

    Och, snälla, dra inte in sektariska debatter i denna tråd.

    Ämnet är ”Vilka rättigheter, friheter och skyldigheter som är givna av Gud”

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lars W: Ja, vad ska man säga. Lär dig att läsa svenska, innan du debatterar. Jag är inte jesuit eller antisemit. Och jag tror INTE att israel annekterat gaza (dels därför att det inte är deras längre, dels för att det togs i ett försvarskrig, däremot tror jag att Sverige annekterat skåne; med motsvarande resonemang) :-)

    Nu måste jag få skriva: SUCK!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    Ja det blev ju en fin illustration till trådens ämne.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lars W:

    Jag förmodar att du känner till 500-salen?

    Välkommen att skriva topic-free där.

    Läs gärna kommentarsreglerna. Jag citerar två av dess paragrafer.

    §1 Kommentarerna måste vara tydligt kopplade till ämnet för bloggposten. Har kommentarerna ingen sådan koppling så kan de raderas utan pardon.

    /…/

    §10 Det är ingen mänsklig rättighet att kommentera här, inte heller ingår det i någon slags yttrandefrihet. …..

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Vi har yttrandefrihet i Sverige, men i vardagslivet är det sällan någon vågar yttra något som inte överensstämmer med dagens officiella ”sanningar” eller framträda med sin riktiga personlighet. Att vara öppet troende kristen kan var till stor nackdel, i vissa sammanhang, och man riskerar blir idiotförklarad och utstött.

    Ett annat exempel är den offentliga debatten där vissa åsikter censureras flitigt. Men i rättvissans namn bör man lägga till att skillnaden mot diktaturerna är att man inte riskerar livet om man råkar yttra ”fel” uppfattning.

    Den styrande klassen i den moderna världen idag, dvs främst Europa, Nordamerika och Australien, är den intellektuella eliten och den följer humanismen och ateismens bud samtidigt som den är stor motståndare till vissa av Guds grundlagar. Själv påtalar jag det moraliska förfallet i samhället när tillfälle ges, i olika debattforum, varav jag ofta får motreaktionen ”vem är du att tala om för mig hur jag ska leva mitt liv”.

    Den moderna intellektuella eliten står på ateistisk och humanistisk grund, dominerar press, media, litteratur, film, skolor och universitet och därmed fostrar generation efter generation i ateism och moralisk anarkism.

    Jag säger inte att det saknas intellektuella krafter bland troende kristna men de är färre, passiva och många gånger nedtryckta av systemet. Jag brukar uppmana dessa att träda fram, ta debatten, vara tuffa och aggressiva då de bemötts med tuffhet och aggressivitet, men det är ganska så hopplöst. Men jag klandrar ingen eftersom jag själv känner att orken sviktar.

    Det är bara att konstatera – humanister, ateister, socialister, vänsterliberaler, feminister, har vunnit. I deras ideologi är mänskliga rättigheter liktydigt med kravlöshet och det är enbart staten som har plikter och skyldigheter (till priset av enorma skatter, förstås).

    Vi, som står för de eviga värdena är undanskuffade och nedtryckta. Vi är tillbaka i ”katakomberna”, om ni förstår vad jag menar, åtminstone i Sverige och motsvarande länder. Jag sörjer, men inte för min egen del utan för de unga generationerna och kommande generationer som hamnar i detta andliga vakuum och stinkande moralträsk. Bland dessa finns också våra barn, barnbarn och deras barn.

    Men är det Herrens vilja så ske Hans vilja!

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej Penumbra!

    Din beskrivning:

    ”Vi har yttrandefrihet i Sverige, men i vardagslivet är det sällan någon vågar yttra något som inte överensstämmer med dagens officiella ”sanningar” eller framträda med sin riktiga personlighet. Att vara öppet troende kristen kan var till stor nackdel, i vissa sammanhang, och man riskerar blir idiotförklarad och utstött”.

    tycker jag passar in på många ”kristna” församlingar idag.

    Mvh Lennart Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Penumbra skrev: ”Jag säger inte att det saknas intellektuella krafter bland troende kristna men de är färre, passiva och många gånger nedtryckta av systemet. Jag brukar uppmana dessa att träda fram, ta debatten, vara tuffa och aggressiva då de bemötts med tuffhet och aggressivitet, men det är ganska så hopplöst.”

    Håller helt med dej i din analys. Det är ofta en avvägningsfråga om man tar upp handsken i en debatt eller ej.

    Och ofta handlar det då om hur stor möda man måste göra och vilken möjlig effekt det har.

    Det blir i allmänhet en cost-benefit analys som slår negativt ut.

    Och jag tror att man måste beräkna kostnaden (investeringen i tid och kraft) innan man börjar bygga ett torn. Det måste finnas någon slags mållinje.

    I vissa fall kan man påverka detta själv, genom att t.ex. säga att man är villig att vittna om vad man själv tror, men inte är intresserad att debattera ad infinituum.

    Att producera kvalitetsargument för en ”motståndare” som bara är ute efter retoriska vinster nyttar ringa.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:
    Kjell har visserligen redan förtydligat delar av vad jag försökte få fram nu, men ett litet tillägg kan passa.

    Jag vet inte vilka kretsar du rör dig i eller har kontakt med, men de ”hädelselagar” som finns runt i världen och som du här verkar förorda brukar nästan alltid användas för att tysta Sanningen. Ingen kan väl ha missat hur britternas hädelselag de införde i Pakistan skickar kristna i fängelse. En baptistpastor i Azerbajdzjan kom i stora trubbel med rättvisan bara för att han råkade nämna om att han inte förstod sig på den muslimska fastan.

    Att vissa människor missbrukar sin yttrandefrihet är inte ett giltigt skäl för ett allmänt avskaffande.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Ludvig: Nej, jag kan visserligen hålla med om det, men att använda ytrandefriheten för Ecce homo, Lars Vilks och antisemitisk propaganda är svårbegripligt…

    Du kan ju inte hävda att det är en mänsklig rättighet att smäda eller för hätska utfall mot människor av annan tro! Jag förstår inte den principen och inte heller viljan att vilja smäda andra. Vart leder det?

    Rättigheter är ju grundat i en positiv rätt. Jag har inte rätt att kasta snöbollar i huvudet på folk eller att kissa på deras veranda, om du förstår vad jag menar…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Anders Gunnarsson:
    Problemet med begränsningarna av yttrandefriheten är tyvärr inte ”var” gränsen bör gå utan snarare ”vem” som sätter den. Gränser tenderar nämligen att flyttas med tiden.

    Märk väl att jag skrev ”rättighet” i det korta svaret till dig. Citationstecknena var inte där utan orsak. Att några rötägg missbrukar sin frihet kan inte vara ett skäl till att förbjuda vissa åsikter. Åsiktsdiktatur har aldrig slutat väl.

    Eftersom jag tror att Gud har skapat världen så räknas jag av vissa som ett hot mot både demokrati och mänskliga rättigheter.

    Sen skulle jag önska att vi snackade mer om mänskliga skyldigheter istället. Som en Jesu lärjunge är jag direkt ansvarig inför Gud och det ”begränsar” naturligtvis hur jag kan/bör/vill agera i diverse situationer. Vi bör hålla i minnet att vi alla en gång kommer att få stå till svars för varje fåfängt ord vi sagt. Skrev några spridda tankar om det inför ”9/11″ förra året. http://buggfix.blogspot.com/2009/09/krig-med-karlek-som-drivkraft.html

    Jag kan inte påstå att jag uppskattar den ”konst” som Vilks eller Ohlson Wallin står för och hade jag fått bestämma hade inte en skattekrona gått till sådan osmaklig konst.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Några goda råd från ordspråksbokens tredje kapitel versarna 27-35:

    27 Neka inte den behövande din hjälp,
    när det står i din makt att ge den.
    28 Säg inte till din nästa: ”Kom tillbaka senare,
    i morgon skall jag ge dig”, fastän du kunde hjälpa genast.
    29 Tänk inte ut något ont mot din nästa,
    när han tror sig bo trygg i din närhet.
    30 Gräla inte med någon utan orsak, då han inte har gjort dig något ont.

    31 Avundas inte den som brukar våld
    och välj inte någon av hans vägar
    32 Ty HERREN avskyr den som är falsk,
    men han är förtrogen med de rättrådiga.

    33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus,
    men de rättfärdigas hem välsignar han.
    34 Bespottare bespottar han, men de ödmjuka ger han nåd.
    35 De visa får ära till arvedel, de dåraktiga får skam.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson: Hej Lennart!

    Jag tror att många känner igen sig i detta, inkl jag själv. Men man har inget stöd i några auktoriteter längre. Man tycker att Svenska kyrkan skulle kunna vara en sådan men de håller sig helt utanför samhällsdebatten, såvida det inte finns några politiskt korrekta poäng att plocka. Sådant har sällan med gudstro att göra utan handlar mest om allmänmänsklig godhet, vilket lika gärna kan vara humanistiska ståndpunkter.

    MVH,
    Penumbra

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Stämmer bra. Men ändå har jag upptäckt, i min lilla värld, att det går att ta debatten och åtminstone klara oavgjort. Ofta får man etablerade vetenskapliga teorier slängda i ansiktet, men när man synar dem lite på djupet så håller de sällan någon högre kvalitet – de är etablerade därför att man inte vet bättre och därför att man utesluter Gud och Jesus eftersom deras existens ”strider mot förnuftet”, inte för att man kan bevisa världens tillkomst utan Guds skapande kraft eller förklara Jesus bara utifrån vetenskapligt rationella resonemang.

    Jag undrar var alla dessa, med skattemedel överbetalda, teologer och religionsfilosofer är någonstans när det drar ihop sig till offentlig debatt i Sverige. Om inte de kan försvara kristenheten ute i offentligheten, vem ska göra det då?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • P.S. Mitt ista inlägg är svar på Kells inlägg kl 12:55.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Penumbra skrev: ”Jag undrar var alla dessa, med skattemedel överbetalda, teologer och religionsfilosofer är någonstans när det drar ihop sig till offentlig debatt i Sverige.”

    Inte ens en hund biter den hand som föder honom.

    Det finns ganska stora risker att vara beroende av sekulära eller ”troende” med annan agenda.

    2 Kor. 6:15 Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?

    Det går inte bra om man går ”i ok tillsammans med dem som icke tro”.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Svara