söndag, augusti 1st, 2010...8:43 f m

Vad hindrar?

Kommentarer Läs med webReader

I en relativt intetsägande bloggpost hos Mikael Karlendal uppstod en mycket intressant diskussion.

Signaturen Kristian inledde den intressanta diskussionen med:

”Som tvivlare och agnostiker är det intressant att se hur ateister och kristna argumenterar, och särskilt intressant är det hur man pratar förbi varandra, och liksom inte VILL förstå hur den andra sidan tänker.”

Kristian delgav oss sedan, tydligt och välartikulerat, det han kommit fram till. Ett sansat och värdefullt meningsutbyte uppstod.



Jag rekommenderar att läsa det Kristian skrev och de reaktioner som gavs. Det börjar här.

Jag citerar ett stycke ur Kristians första inlägg:

”En skillnad i sättet att tänka som jag tycker mig ha uppfattat är att bland troende ser man frågan om den moraluppfattning som man finner i heliga skrifter som frikopplad från frågan om huruvida Gud finns.

Det vill säga, man ser det som en process där man först bestämmer sig för om Gud finns, och detta gör man utifrån upplevelser eller andra argument som inte direkt har med moral att göra, såsom alltings början osv, och om man kommer fram till att Gud finns så får man acceptera hela paketet inklusive den moraluppfattning som där ingår. Existensen först, moralen sedan så att säga.

Det är ju naturligt att tänka så om man har varit troende från unga år, och således haft tron innan man skaffat sig någon mer avancerad moraluppfattning, då har ju den personliga moralen byggts på religionen. Eller om man levt ett stökigt liv där man inte har brytt sig så mycket om moral men sedan blivit frälst. Först tron och sedan följer moralen.

Men för de flesta icke-troende gäller det omvända. Man har redan en personlig, sekulär moral, men inte någon religiös tro.

Denna moral kommer då att fungera som ett slags filter som alla religiösa förslag måste passera igenom om de ska kunna bli accepterade. Hjärnans celler är redan organiserade i ett mönster, och det som inte passar in i mönstret kommer med största sannolikhet att filtreras bort.

För en sådan person kommer moraluppfattningen i religionen att vara tätt kopplad till frågan om sanning. Om religionens bud uppfattas som moraliskt klandervärda, kommer sannolikheten att de är sanna att uppfattas som betydligt lägre.”

Slut citat.

I stort sett allt har redan diskuterats på Karlendals blogg. Dock finns det två anledningar till att jag pekar på detta just nu.

1. Det innehåller tankar som är nyttiga att ta del av.

2. Just nu rasar debatten om villolärare och jag har fått förmodan att ingefär samma mekanism spelar en roll i denna debatt.

Det finns två läger. Ett för och ett emot. Visserligen kan man vara mer eller mindre emot, och mer eller mindre för, men debatten förs i allmänhet av de som är starkt emot med de som är starkt för.

Motståndarna anser sig stå på Bibelns grund och menar sig således med Guds Ords auktoritet vara tvingade att peka på det heretiska och omoraliska i det de anser vara en villolära.

De som är för anser att man skall ta vara på ”det goda” i det som sker och vara mindre petiga med doktriner. Dessa sväljer eventuell omoral och kallar heresin för ”ofullkomligheter”.

Det detta har gemensamt med Kristians argumentation är att ”moral” spelar en central roll. Och då är vi tillbaka på Bibliskt känd grund.

Bibeln kallar nämligen ”moral på egna villkor” för ”laglöshet”. Min sanning är inte din sanning och bevare oss för absoluta sanningar. Och allteftersom laglösheten tilltar svalnar kärleken till Gud och Hans Ord. Det är ju nästan en pleonasm att påstå detta. Matt. 24:12 Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna.

Profetiorna talar om att detta skall ske. 2 Thess. 2:3 Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram,

Och när vi nu ser ledare som anser att enhet utanför Ordets Grund är viktigare än heresi, då tror jag att vi kan tala om att avfallet som ett fullbordat faktum.

/Kjell

Dela med dig/tipsa någon:
  • Print this article!
  • Facebook
  • E-mail this story to a friend!
  • Turn this article into a PDF!
  • RSS
  • TwitThis
  • Google Bookmarks

43 kommentarer

  • Är du för eller emot miljön?

    (på tal om att retoriskt försöka dela upp i två läger…)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Ludvig skrev: ”Är du för eller emot miljön?”

    Eftersom den mycket intressanta diskussionen med Kristian uppstod av en total off-topic, är jag villig att chansa på att din off-topic också kan ha en intressant spin-off.

    Men just nu hajjar jag noll!

    Miljön blir det nog bra med när ingen längre kan gå sin egen väg, men måste (eller rättare: VILL) följa Den Evige Konungens bud.

    Kolla denna länk: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?ID=220474

    Då vet du var jag står i miljöfrågor.

    Mycket bra artikel av Håkan Arenius!

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Jag tror Ludvig exemplifierar med en annan diskussion där man också gärna pratar förbi varandra.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej Vänner!

    Karlendal var inne på ordet ”polemos” som jag tycker är ett vackert ord. Det betyder ”krig” enl. grekiskan och det tycker jag om. Det är absolut för lite av den varan inom ”kristenheten” idag.

    Kristians uttalande där, var ju direkt som taget från helvetets eldsjö. Demoniskt m.a.o.
    Den värsta villoläran idag, är den här som framträds av de ”kristna logikens grabbar”. Den är farligare än Benny Hinns, Kenyons och RKK:s tillsammans. Jag är övertygad om att Gud avskyr allt vad logik heter.
    Den säger bl.a att det finns något som heter tvivel? Det tycker jag, är en av den största villfarelsen som gått i ett par skor. Det finns bara TRO och OTRO.
    Tvivel är ett påhitt från satan.
    Min favorit-gestalt i Bibeln är konung David.
    Han hade så blodiga händer att han inte fick bygga Guds hus. Trots att han var den som hade det mest trogna hjärtat till Gud, så står det ingenstans att Gud älskade David.
    Däremot han son Salomo, som var en riktig horbock och slutade som satans-dyrkare, han, älskade Gud och Gud kallade Salomo för ”Herrens älskling”(2.Sam:24).
    Inte mycket logik där inte.
    Logiken, som har sitt ursprung ur vårt djävulska förstånd, är den värsta villoläran som existerar.

    Jämför vi ”2 Sam.24:1″ med ordet i ”1 Krön.21:1″,
    så verkar det vara som så, att satan är Guds vrede.
    Det tycker jag verkar logiskt.
    Vad tycker Ni andra?

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Om man ska tala moralfrågor är inte kristendom någon bra utgångspunkt. Paulus säger ”Allt är tillåtet”. Vilken moral kan en icke-troende uppfatta ur ett sådant påstående?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Ludvig: Är du för eller emot?

    -Jude 1:19 Det är dessa som vållar splittring, de som är oandliga och som inte har Guds Ande. :-)

    Vi har inte sett skymten av det andliga mörkret över Sverige?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kjell.
    Har jag förstått dig rätt när jag antar att din fundering utgår ifrån att vi har olika tankebanor, och olika tankemönster?

    Jag tror att det finns många intressanta aspekter på det, och att vi kan hitta de flesta redan i antiken. Många av oss är inte så inlästa på det äldre materialet, men känner igen det när vi ser det. Däremot är övertygelsen om den egna ståndpunktens riktighet, liksom om det egna argumentets hållbarhet under stundom väl skönjbar.

    Självklart spelar kulturen en stor roll. Den förser oss med bilder av världens beskaffenhet och vår plats, och våra möjligheter. Den ger oss också vårt ansvar, liksom ett sätt att kommunicera, och en uppsättning grundläggande prioriteringar om vad som är viktigt och mindre viktigt. Samtidigt är den inte statisk, inte komplett och inte helt bindande i alla aspekter. Ett exempel som nu kan vara aktuellt är att ”politiken är viktig inför valet och tar en allt större plats i människornas liv”, vilket inte står i motsats till en annan människas tänkta uttalande om vad som är viktigt, då det i den familjen händer kanske händer något dramatiskt avseende liv & hälsa eller födelse & död, går i en helt annan riktning. Vi förstår att det gäller två plan, och att har stor förståelse för att den senare just nu inte engagerar sig i politiken. En utomstående tolkare skulle kunna komma till helt andra slutsatser.

    Detta mönster medför en del kontroverser avseende bibeltolkning, eftersom en del människor behandlar det som en närmast rent språklig fråga, medan andra menar att man även bör väga in (obibliska) faktorer som den kulturella kontexten och vad som pågick i författarnas och de första läsarnas omgivning.

    Andra saker som kan leda till förvirring avser begrepp som retorik och logik. Dessa betraktar enbart strukturer i resonemang, och inte sanningshalten. I det förra fallet handlar det om resonemanget är övertygande, t.ex. om det bekräftar relationer och om det använder bekanta exempel, medan det senare handlar om premisser och slutsatser, och om hur man relaterar begreppen till varandra. Retoriken svarar inte på om det man argumenterar för är sant, lika litet som logiken svarar på om premisserna, och därmed slutsatsen, är sanna. Detta visste man redan under antiken.

    Jag tror att det kan ha ett värde att förstå varandras tankemönster. Det gör att man kan komma förbi en del konflikter, samtidigt som man kan konstatera andra, och lägga dem tillfälligt åt sidan, för att hitta vad man verkligen kan tala tillsammans om. Jag tror, som sagt, att kulturen har en viktig plats i detta. Min erfarenhet är emellertid att frågor om självbilden är långt viktigare. När man rör vid dem kommer, närmast ofelbart, mycket starka, och negativa, reaktioner. Självbilden hänger givetvis samman med kulturen, men den ger också ledtrådar till vilka projektioner man kan förvänta sig. Ett exempel kan vara att en människa ser det som veckans höjdpunkt att gå till kyrkan på söndagen, medan en annan ser det som en begränsning i friheten, som ett tvång och som ett säkert tecken på psykologiska, sociala eller intellektuella tillkortakommanden. Utifrån kan man se att den första personen kan ha både andliga och sociala behov som tillfredsställs, medan den andra har något inom sig som bygger ett hinder för att över huvud taget försöka. Skulle han eller hon ändå göra det är sannolikheten stor att bilderna skulle bli självbekräftande pga. förefintliga tolkningsmönster.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Stefan Hercfeld:
    Hej!

    Ang.”olika tankebanor, och olika tankemönster.”,
    så har Gud sitt svar på det problemet i ”Jes.55:8″:
    ”Mina tankar är inte era tankar”.

    Människans tankar är från Satan enl.”Matt.16:23″.
    Det finns alltså bara två sorters tankar enl. Guds Ord. Det finns Guds tankar och satans tankar.
    Vad är det som kan avgöra vilken sort av tankar?
    Det är Guds Ord.

    ”Ty Guds ord är levande och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar”. ”Heb.4:12″

    Ty bokstaven dödar, men Anden gör levande.
    ”2 Kor.3:6″

    Lösningen på problemet ”olika tankebanor” är alltså:

    ”Låt er fastmer uppfyllas av den Helige Ande”
    ”Ef. 5:18″

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lars W skrev: ”Om man ska tala moralfrågor är inte kristendom någon bra utgångspunkt.”

    Och jag som tror att ”naturlagen” eller ”the natural law” är given av Gud.

    Jag tror att man inte kan uppfinna en ”ny” moral. Lika litet som man kan uppfinna ett nytt grundämne.

    Jag tror att den som kallar sig ”kristen” och förkastar ”Guds Lag” är ordentligt ute och cycklar.

    Jesus tycks inte heller gilla laglöshet. (Matt. 24:12)

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej!

    Ang. det här med ”kristendom och moralfrågor”
    så finns ju samvetets röst i alla människor och det kommer väl från Gud. Och den rösten är inte så lätt att få tyst på.
    För 1 år sedan hade jag kontakt med en av svensk kriminalvårds mest våldsammaste man. Jag har haft kontakt med honom några år.
    Enligt egen uppgift så har han dödat ett antal pedofiler. Vi har pratat mycket om våld och Gud.
    När jag sagt till honom, att Gud inte tycker om att någon dödar människor, tittar han skamset ned i golvet och svarar: ”Ja, jag vet”.
    Han berättade sedan för mig, att han aldrig sover gott på nätterna, eftersom han hör de dödas skrik.
    Så om den våldsammaste man som jag har träffat, har en viss moraluppfattning ang. ”rätt och fel”,så har nog en vanlig Svensson i samhället, det i högre grad.

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson:
    ”Ang. det här med ”kristendom och moralfrågor”
    så finns ju samvetets röst i alla människor och det kommer väl från Gud. Och den rösten är inte så lätt att få tyst på.”

    Jo, visst, men samvetet är ingalunda något att lita på. De finns de som kan göra så gott som vad som helst utan några betänkligheter vad gäller samvete. Och så finns det de som får dåligt samvete för aboslut ingenting. Det är så många faktorer som är inblandade i att forma en människas samvete eller i det närmaste avsaknad av dito.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Juha:
    Hej Juha!

    Ang.”många faktorer som är inblandade i att forma ett samvete”. Det finns bara två faktorer.
    Gud och satan.
    Din beskrivning där av olika ”samvets-typer” var en perfekt beskrivning av aposteln Paulus.

    Löste Gud problemet, med en teolog som Paulus, med ”logiskt intellektuellt resonemang” för att inte de skulle ”tala förbi varandra”?
    Ingalunda!
    Gud sopade Paulus helt av banan med sin kraft!
    Där var det inget tal om att ”snacka förbi varandra”.
    Paulus fattade galoppen direkt, efter den ”häst-sparken” han fick ta emot.
    Det är det som behövs inom kristenheten idag.
    Mindre ”teologiskt fin-snack” och mer av ”hästsparkar”, så att människor får synda-nöd.
    Gud älskar inte alls syndare, som inte vill omvända sig från sin synd. Det är en villfarelse!
    Gud är en förtärande Eld. Lek med honom, om ni törs. Jag gjorde det en gång, och då sopade Gud till mig, så att hela min hjärna flyttade sig 2 mm.
    Jag är Gud evigt tacksam, för den rå-sopen.

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif: Bibelord som dessa brukar av någon anledning användas mot oss som ogillar högmod/pride och/eller ”den nya ekumeniken”…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Det jag menade var att ingen med stolthet säger sig vara för villolära. Därav likheten med att vara för eller emot miljön.

    Det som Kristian skrev och du citerade ovan kan jag bara se som relevant ifall det handlar om ”religiösa” som (ännu) aldrig mött Gud. Sådana finns det tyvärr gott om.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Stefan Hercfeld skrev: ”Har jag förstått dig rätt när jag antar att din fundering utgår ifrån att vi har olika tankebanor, och olika tankemönster?”

    Ja, det tycker jag nog, både i sammanfattning och efter att ha läst din utförliga diskussion.

    Det som slog mej var att dessa saker inte bara spelar en roll vid ”stora” val, men även vid ”små” val.

    Islams skrifter berättar att Adam var 30 meter lång och att djävulen kryper in i vår näsa när vi sover. För att bara nämna ett par galenskaper.

    Jag skulle aldrig kunna acceptera en lära med påståenden som är så uppenbart osanna (icke grundade på fakta).

    Men samma sorts problem uppstår när villolärare som Kenyon, Hagin, Copeland, Cerullo med flera, och mytomaner som Hinn presenterar läror och fabler som strider mot alla sunda fakta.

    Enligt Skriften kommer tron av predikan. Och Skriften tillägger att den rätta tron kommer av predikan av Guds Ord.

    Det uppstår falsk tro, eller ”otro” som Bibeln kallar det, om man indoktrineras av falska läror. [Otro betyder inte att tro avsaknas, lika litet som ogräs betyder att inget växer där.]

    Så uppstår då frågan hur man kan bidraga till att rena sinnet på den som, kanske utan egen skuld, drabbats av lögnaktiga läror.

    När jag var tonåring hade vi en mormon-flicka i klassen. Hon trodde på Smiths makabra fantasier. Det fanns inget spelat i det. Hon var genuint vilseförd av sin mor.

    Visst vet jag att det är Den Heliga Andes jobb att övertyga människor. Men den stora frågan blir då alltid: ”Hur kan jag vara ett vittne så att de som fastnat i felaktiga tankesystem blir villiga att ifrågasätta om de verkligen känner Sanningen?”

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:
    ”Men den stora frågan blir då alltid: ”Hur kan jag vara ett vittne så att de som fastnat i felaktiga tankesystem blir villiga att ifrågasätta om de verkligen känner Sanningen?””

    Det där var bra! Alltså, hur kan jag genom mitt liv vara ett vittne för dem som hamnat fel, vare sig man är mormon, Jehovas Vittne, muslim, ateist eller vad som helst. Argumentation brukar inte bryta ner sådana fästen men vittnesmålet om vad Herren gjort i ditt liv kan vara det mest övertygande beviset av dem alla.

    ”Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa, sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset.” Matt 5:14-15

    Detta kan vara största anledningen till att vi som kristna inte lyckas bättre idag med att evangelisera. Vi är inte ”lampor på sädesmåttet som lyser för alla” utan är precis som alla andra i samhället.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Ludvig: mot oss som ogillar…

    - Vi som älskar Jesus har inte sett skymten av mörkret som är över vårt land, vi har ett annat fokus.
    Luk 21:28 Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.”

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru:

    Du citerade bara hälften. Det jag skrev var ur den utomståandes perspektiv. Att förklara ”Frihetens lag” för en ateist är inte lätt. Det ter sig för denne som just ”laglöshet”.

    Ska vi diskutera Lagen och Jesu bud utifrån en troendes perspektiv blir det en annan sak. Men det förstod du nog att jag inte menade något annat.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lars W skrev: ”Du citerade bara hälften.”

    Lars, det var inte min avsikt att diskreditera dej. Men vi har ju oftast bara fajtats eskatologiskt.

    Din ståndpunkt om ”lagen” känner jag inte ännu, fast jag anar av ditt svar att vi inte har väsentligen avvikande tankar om detta.

    Jag tror alltså att om man säger ”Herre, Herre!” och sedan struntar i Herrens goda råd, att man då är ordentligt ute i periferin och cycklar.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif skrev: ”Vi som älskar Jesus har inte sett skymten av mörkret som är över vårt land, vi har ett annat fokus.”

    Fundera litet grand på vilka som inte kan se mörkret……

    Och lyssna sedan på detta och överväg vad glädje och kärlek verkligen betyder.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Fundera litet grand…

    - Käre Kjell, normalt brukar man behöva beta med något när man fiskar, men du hugger för det mesta även om det är blank krok?
    - Ditt vanliga vänliga tillrättavisasyndrom ”Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga” har kanske nått bästfördatum för länge sedan?

    Du tror dig vara en vägvisare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker, …
    (Romarbrevet 2:19, SweFolk1998)

    Om du själv har lyssnat, har du väl noga övervägt innehållet, eller har du bara projicerat? :-)

    Ha en välsignad dag i diket.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Hej!

    Kjell säger att: ”Jag skulle aldrig kunna acceptera en lära med påståenden som är uppenbart osanna (icke grundade på fakta)”.

    Guds Ord innehåller inte ett enda fakta och ändå älskar Vi det och accepterar det.
    Sedan tycker Kjell, att det är galenskaper, när ”islam” påstår att Adam var 30 meter lång och att djävulen kan krypa in genom näsan.
    Jag tycker inte direkt, att det är något galet med det påståendet. Adam blev ju 930 år så varför inte?
    När jag drev ut demoner ur en person, så verkade det som om demonerna for ut genom munnen hos denne.
    För att något ska anses vara ett faktum måste det kunna falsifieras, enl. ”Karl Popper”.
    T.ex ang. påståendet ”alla svanar är vita”, så får det inte finnas någon svart svan. Då faller det faktumet.
    Om vi falsifierar Guds Ord med påståendet:
    ”Gud ger oss bara goda gåvor” med ordet i ”Klag.3:38″
    ”Kommer inte från Guds mun, både gott och ont”

    Jämför vi Guds Ord i ”2Sam.24:1″ med ”1Krön.21:1″ så har vi faktumet, att Gud och Satan är en och densamme. Det måste ju vara det enda logiska?

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif skrev: ”Ha en välsignad dag i diket. ”

    Hur trovärdig blir man om man sänder dubbla budskap?

    Den sökande finner. Den bedjande får. För den klappande upplåts dörren.

    Tror du att det finns en ”Villfarelsens gräns”?

    Tror du att man kan känna igen gränsen?

    Tror du att man då bör handla i enlighet med Skriftens instruktioner?

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson: Ditt avslutande råd tror jag att alla kristna ställer upp på. Har du något tips på hur man praktiskt skall gå tillväga?

    @Kamau Mweru: Kanske skulle det i det här skedet vara av värde att fundera litet över den allmänna och övergripande innebörden av villoläror, och så komma fram till vari farorna med dessa ligger.

    Jag tror att det är nödvändigt att titta på det hela i flera dimensioner för att ha en rimlig chans att hamna någorlunda rätt i konsekvensbeskrivningen.

    Det första jag tar upp är att bejaka rätt trossatser. Det förefaller inte som om Jesus skulle ha förhört folk innan han botade dem, eller förlät deras synder, eller sade att deras tro hade hjälpt. Tvärtom hände det till och med att han hjälpte en hedning. För de flesta människor borde detta alltså vara av underordnad betydelse. Dock inte för alla. Han debatterade ofta med de skriftlärda. Dessa var (lokal-)samhällets ledare, och han ansåg att de hamnade snett på olika sätt. Detta står inte i motsättning till att vi måste acceptera dem, och deras beslut. Men vi skall inte ta dem till förebilder. Matt 23:1-3 ” Sedan talade Jesus till folket och sina lärjungar och sade: ”De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för de säger ett och gör ett annat.” Detta bekräftar t.ex. 5 mos 5:32 ”Följ nu troget det som Herren, er Gud, har befallt er. Ni skall inte vika av åt vare sig höger eller vänster” och 5 mos 17:11 ”Anvisningarna de ger och domen de avkunnar skall du följa. Från det besked som de har gett dig får du inte vika av åt vare sig höger eller vänster.” Vi kommer inte att dömas efter hur vi ställer oss till olika trossatser, utan efter hur vi lever våra liv. Det framgår också tydligt av inledningen till Paulus brev till de kristna i Rom.

    För ledare ställer sig saken annorlunda, eftersom de kan använda trossatserna för egna syften, och leda folk vilse. Det finns gott om exempel på det i bibeln. Det jag närmast kommer att tänka på är fortsättningen i Matteus, Malakis bok och 2:a brevet till Timotheus, men det finns mycket mer. Paulus undrar t.ex. i Galaterbrevet vem som fört dessa kristna vilse, och i Apostlagärningarna har man att hantera att folk ställer till oro i t.ex. Antiochia. Mer än en kung i GT väljer vilka profeter han vill lyssna till osv.

    Det allvarligaste med felaktiga läror är kanske inte att vi har ofullständiga uppfattningar om en del saker. Det är i stället om de leder oss bort från Gud. Det finns många sätt på vilket det kan gå till, men det viktigaste innehållet brukar vara att t.ex. rättfärdiga snarare än att söka rättfärdighet, att lyssna till det man önskar höra i stället för till Guds röst, att tro att frälsningen redan är ordnad och att det inte längre krävs en omvändelse och en ständig förnyelse i att söka Gud osv.

    Om Benny Hinn säger något förvirrat om kropp, själ och ande spelar det alltså i första läget inte någon större roll. Däremot blir det illa för honom om han använder det för att förmå folk att ge upp sina ägodelar och överlåta dem till honom. Det går också snett för den som tror honom och drar slutsatsen att man egentligen inte skall leva i världen. Det leder vidare till vad som helst. Allt ifrån en total askes med formalistiska utgångspunkter till den raka motsatsen, eftersom det materiella ändå inte har något värde, någon betydelse eller någon mening. Som om inte också det var skapat av Gud, och därmed gott…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Kamau Mweru: Tror du att det finns en ”Villfarelsens gräns”?

    - Kommer man upp ur diket på fel sida, har man nog passerat gränsen.

    Tror du att man kan känna igen gränsen?

    - Den som vandrar i ljuset kan nog känna igen gränsen, den som vandrar i mörkret har nog inte märkt var gränsen var.
    - Frank Mangs har en bra beskrivning av det här i en syn han såg, finns nog att hitta på http://www.tidenstecken.se

    - Fortsätt att klappa på, gärna på himmelens dörr inte de andra fåren. :-)

    Ha en välsignad dag på Aletheia.

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Stefan Herczfeld:
    Hej Stefan!

    Jajamän, jag vet hur det går till.
    I brevet till Efesus kapitel 5. vers 18. står det:
    ”Låt er fastmer uppfyllas av den Helige Ande”-

    I vers 20 står det, hur det går till:

    ”Tacka Gud Alltid för Allt, i Jesu Kristi namn”.

    Det betyder egentligen att vi ska tacka Gud för alla villolärare. Det är Guds suveräna Logik.
    Underbart!

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif:
    Hej Leif!

    När Du pratar om ”diken”, så påminner det om när ”strängteori-fysikerna” pratar om sina svarta hål.
    De kan utifrån sina oerhört avancerade matematiska teorier, fastslå att svarta hål existerar.
    Det finns inga bevis för att svarta hål överhuvudtaget existerar. Jag är övertygad om att detsamma gäller ”andliga diken”. De finns bara i teorin. I Guds Ord existerar de inte heller.
    Om de finns Leif, hur ser de ut? Är de smala eller breda? Hur ser ”dikes-teorin” ut?

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Lennart… Ett litet bidrag till ‘dikesteorin’, kanske….

    Ordet talar om olika faror som kan dyka upp i livet.

    Paulus tillrättavisar de över-andliga Galaterna och likaså – de köttsliga Korintierna.

    Romarbrevet 8:5 ”De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden.

    Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.

    De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

    Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom.”
    ……………………

    Så visst finns det ‘diken’ utmed vägkanten.

    Just därför måste man hålla sig nära Herren, för den smala vägen är trång att fullborda i egen kraft.

    :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Deborah:
    Hej Deborah!

    Jag har aldrig förstått det ordet ”över-andlig”.
    Hur kan man bli för mycket andlig?
    Det måste vara en villolära att inte tycka om ”över-andlighet”. Vi är ju över, inte under.
    Jag tycker vi behöver mer ”över-andliga” människor.

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Lennart…. Överandlighet enligt mig är att veta bättre än Gud, än vad Han har uppenbarat i sitt Ord. Detta kan också yttra sig genom att man hånar andra, för att de inte tänker som jag. Den faran, eller diket, lurar på oss alla….

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Deborah:
    Hej Deborah!

    Aha, Du menar om man lägger något till Guds Ord.
    Eller att man menar, att Gud inte sagt allt i sitt Ord, utan man har fått en speciell ”uppenbarelse-kunskap” lite exklusivt.

    Mvh L.S

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Just precis, Lennart. :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson:

    Angående överandlighet – som en mycket klok teolog uttryckte det: djävulen är pur andlighet.

    Om man tänker sig att andlighet är något där uppe – ovan människa, så måste väl överandligheten vara fel. Djävulen frestade Jesus från ett mycket högt berg. Han steg ner. Han kom ner från förklaringsberget. Anden föll över lärljungarna. Gud inkarneras som människa.

    Visar inte hela Bibeln på att vi skall möta Gud som människor. Men hela registret av mänsklighet? Alla känslor och allt som hör till. Det är som människor vi är skapta och som människor vi kan möte Gud. Om överandlighet innebär att vi försöker lämna det mänskliga och möt Gud ”ovan där”…ja, då leder det nog till en annan plats. Det är också när människan försöker höja sig, i babels torn, som vi slutar förstå varandra som människor.

    Att helt och fullt vara människa är att vara andlig. Eller?

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Lennart Svensson: När Du pratar om ”diken”, så påminner det om när ”strängteori-fysikerna” pratar om sina svarta hål.

    - Det här är ännu mer avancerat än vad du beskriver om de svarta hålen.
    - För att lägga en något förståelig grund för dig så börjar vi med vägen, hänger du med?
    - Vid vägens sidor är de här avancerade tingen som vi i vardagen kallar diken. Bevis för de som tror, men för vissa Liberalteologer samma som väg. ”Vi är på rätt väg” fast man spårat ur lite, vilket man inte riktigt vet, då man med tiden drabbats av ödmjukheten och inte vill döma på något sätt. Vi är alla på väg, vi har alla samma mål att nå, ingen ska döma någon annan osv.

    - Wikipedia ger den här förklaringen: Dike är en mänskligt skapad anordning i marken avsedd att dränera överskottsvatten från exempelvis åkrar, skogsmark, vägar och järnvägar. Man skiljer på öppna diken och täckdiken.

    - Det där med svarta hål var ingen dum ide, för då vet man ju inte om de finns, det kanske är så med diken också man kanske inte med säkerhet vet att de finns?

    - Vissa Sammanhang kanske inte ens vill säga: vi är i diket, utan då säger man att vi är på väg. Låter mycket bättre eller hur och lättare att få anhängare till också?

    - Du kan sägert brodera till något brokigt svar även till detta? ;-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Östen:
    Hej Östen!

    Mycket bra och djup reflektion. Den måste jag faktiskt tänka på ett tag innan jag kan knäcka det resonemanget. Att knäcka är inte ”överandligt” hoppas jag?

    Mvh L.S

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Leif:
    Hej Leif!

    Gäller även Din reflektion. Krävs lite eftertanke innan man ”knäcker” det resonemanget. Eller som Karl Popper sa: ”Det gäller att kunna falsifiera”.
    Ni verkar kunna se bra däruppe från ”dikeskanten”?
    Täckdike, tyckte jag lät tryggt och fint.
    Det är ett ”artificiellt” dike, som inte syns från markytan. Alltså inte ett äkta dike, utan ett konstgjort. Gjort för avvattning.
    Nähä, nu måste jag avvattna lite.
    Ber att få återkomma.
    Trevlig kväll!

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Lennart Svensson:
    Gud och Satan densamme? Va?
    Förklara…för jag tror inte de är samma…

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Mats:

    Mats, jag tror inte heller detsamma.

    Lennart har ett antal udda idéer som han upphöjt till doktrin.

    /Kjell

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Mats:
    Hej Mats!

    Jag tycker det här med Guds Ord är oerhört spännande. Gud synes ibland vara en Gud som tycker om ”paradoxer”. I de Bibel-ställena jag tar upp, 2.Sam och 1 Krön, så handlar de om när David gjorde en folkräkning. På ena stället i Guds Ord, står det att det var Satan som ”eggade” David till det och på det andra står det, att det var ”Herrens vrede” som eggade David, till att räkna folket.
    Min ungdomskamrat när jag var nyfrälst, lämnade Gud pga. av, bl.a detta Guds Ord. Genom att använda sitt förstånd, kom han då fram till att, Gud och satan, måste vara samma person.
    Jag själv, som avskyr allt vad mänskligt förstånd heter, har av Nåd, blivit bevarad hos Herren och förstår då genom tro (Hebr.3:1) att Gud och satan Inte är en och densamme.
    Jag är övertygad om att Gud, har lagt in sådana här till synes ”paradoxer” i sitt Ord, just därför att människan inte ska kunna komma fram till Gud, genom ”logiskt” resonemang.
    Gud avskyr alltså (obs! mitt) förstånd.
    Han kanske älskar Ditt förstånd.
    Mina ”doktriner” gäller alltid min egen person.

    Mvh L.Svensson

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Östen!

    Jag tycker att ditt resonemang är mycket bra.

    Hälsningar! Deborah :-)

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • @Östen:
    Hej Östen!

    Du skriver:
    ”Om man tänker sig att andlighet är något där uppe – ovan människa, så måste väl överandligheten vara fel”.

    Jesus säger att andligheten är INVÄRTES i oss.”Luk.17:21″.
    Hur blir det med ”över-andligheten” då.
    Kan man ha andligt självförtroende?

    Mvh L.S

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • Lennart…

    Tänk i stället, att ‘överandlighet’ är helt enkelt andligt högmod.

    Eller?
    …………….

    SvaraSvara

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

  • [...] var semestern slut och det är dags att börja blogga igen! Gärna med lite intetsägande inlägg, så att kommentarsdiskussionerna blir extra bra! Annars bjuder ju Dagen ibland på ett och [...]

    Anmäl överträdelse av kommentarsregel

Svara