Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

F.d. lärare på Livets Ord, Christopher Alam, om Ekmans romantiska syn på katolicismen

Intervju med Christopher Alam (ministries) med Andreas Glandberger från Uppsala den 2011-10-27

Under en enkel inspelning ger den f.d. Livets Ordspastorn sin syn på nya ekumeniken, katolicism och Livets Ords märkliga förändring. Vi får även höra om varför han lämnade Livets Ord, sin syn på sann ekumenik och alla människor som senaste åren lämnat församlingen. Christopher var lärare på Livets Ord 1983-1987 och var bland dem som förgäves försökte varna församlingen för paret Whaleys demonteologi som under en tid genomsyrade hela trosrörelsen. Han var och är en aktiv evangelist som reser runt i världen med det glada evangeliet.

Många som varit med ett tag i trosrörelsen undrade säkert var denna brinnande missionär, evangelist och bibellärare tog vägen. Denna intervju ger en del svar på frågan. Klippet är lika intressant för medlemmar i trosrörelsen, som f.d. medlemmar eller övriga inom kristenheten som lyfter på ögonbrynen över det som nu sker i pingst-karismatiska sammanhang.

Stort tack till Andreas ”Andy” Glandberger och John Nilsson för sitt arbete bakom inspelningen av samtalet.  Inspelningen gjordes med kort varsel och vi ber er därför ha överseende med den enkla inspelningen.

/MyTwoCents – Daniel

 

Missa inte:

Intervjuer med pastor Sten-Gunnar Hedin och Bengt Malmgren

Pingstpastor Mikael Karlendal: Synpunkter på ekumeniskt samtal

Lika – men ändå olika? Andy sammanfattar samtalskvällen.

F.d. lärare på Livets Ord, Christopher Alam, om Ekmans romantiska syn på katolicismen

Ulf Ekmans svärfar kritisk till Livets Ords nya linje!

Högaktuell predikoserie: Katolicism kontra evangelikal kristendom


Ämne: Ändens tid, Nya Ekumeniken, TRADITION & TEOLOGI

Kommentarer (Denna del omfattas inte av vårt utgivningsbevis)

Lars W skriver:

Intressant mening från Ekmans bloggpost om Rom-resan:

”Historielöshet är en av de många problem som skapar identitetslöshet och förvirring bland kristna idag”

Tycker han har helt rätt. Bortser man från den romerska kyrkans långa blodiga historia med korståg, inkvisition, judeförföljelser, pedofilhärvor och alla dessa katolska sägner och traditioner som ersatt både den bibliska och den allmänna historien i väsentliga delar skapar det mycket stor förvirring.

För vidare information:

http://www.tidenstecken.se/kk0.htm

Görel Klefbom skriver:

garan: @Görel Klefbom:”Vad du har skrivit före det är inte bara osunt, det är tvärtemot Bibeln. Är ditt sätt att pröva så här: Alla som jag ger på pälsen/som får på pälsen har fel. Du är ju fri att leva på det sättet men det har ingenting med kristendom att göra.”Jag förstår inte vad du pratar om!Kan det vara så att du missförstått mig?Bless

Å andra sidan har jag inte alls missförstått dig. Notera till exempel att jag har skrivit ”alla som jag ger på pälsen/som får på pälsen har fel”. Så det var sättet att pröva det gällde, inte vem som har gett vem på pälsen.

Görel Klefbom skriver:

garan: Görel Klefbom,Det var ju inte från mig Hafo fick på pälsen!

Jag tror också att jag har missförstått dig. Förlåt!Men Livets Ord har samma lära som de alltid har haft, nämligen JDS = Jesus Died Spiritually, vilket är fruktansvärd hädelse som om det vore sant skulle omintetgöra hela frälsningen.

Ronny skriver:

Inte ska ni kivas med varandra Garan och Görel…Förlåt och stryck ett streck över det hela och be Gud om att få Gå vidare som Gud vill…

Och alla som har nåt ouppklarat med Gud eller nån eller sig själv och med livet…Be Gud om att få nåd av honom om det och bli försonnade med Kristus med Gud och dem och er själva och livet och Guds Ord och Guds församling? Och om att få leva i försonnig med Kristus med Gud och nästan och er själva och livet och Guds Ord och Guds församling för gott och för evigt? Och att ni och vi alla människor och kristna ska få igenom Guds Nåd för kristi Kors och uppståndelse skull till evigt liv med Gud endast? Igenom Jesus Kristus som Gud ställt fram till rättfärdighet för oss i tro och till försonnings meddel i hans blod? Och Gud låt oss hålla frid med andra som det kommer an på oss själva? Och inte låta oss övervinnas av det onda ,utan övervinna det med det Goda`?

Och få förstånd och förstå vad som är rätt och fel och sanning och löng och i Anden med dig Gode Gud ?Eller i köttet och av världen eller av djävulen övernaturligt och tecken och under och mirakel och verk ? Och inte av dig Gode Gud och tecken och under och mirakel och frälsningen av dig och med dig i tron? Och omvända oss till dig och tro på dig Gode Gud och bli sunda i tron i den sunda tron och läran Bibeln Guds Ord som du vill för eller senare och för gott och för evigt Gode Gud med ett liv med dig Gode Gud i din nåd och sanning och till tro hopp och kärlek som frälsta och födda på nytt till dinna barn med evigt liv i dig Gode Gud ? För tid och evighet ödmjukt och saktmodigt i andens frukter och med andens gåvor och all din nåd och välsignelse och integritet och barmhärtighet? För gott som du vill , och förlåt mig och oss våra synder? Och skynda dig att hjälpa och hela livet som du vill Gode Gud i Jesus namn,amen!!! Ronny Guds frid och Gud välsigne er!!! Ps 103

Mannen skriver:

Fick se att på Lördag klockan 21 så kommer ett program på kanal 10, där Peter Halldorf svarar på frågor om de historiska kyrkorna, om påvens överhöghet, helgonens plats, äkta och falsk ekumenik samt vad bibelns beskrivning av den stora skökan egentligen står för.

Kanske kan va lite intressant att höra vad han säger.

http://kanal10.se/Aktuellt.aspx?Action=1&NewsId=418&PID=37

garan skriver:

Görel Klefbom,
Det var ju inte från mig Hafo fick på pälsen!

garan skriver:

@Görel Klefbom:
”Vad du har skrivit före det är inte bara osunt, det är tvärtemot Bibeln. Är ditt sätt att pröva så här: Alla som jag ger på pälsen/som får på pälsen har fel. Du är ju fri att leva på det sättet men det har ingenting med kristendom att göra.”

Jag förstår inte vad du pratar om!

Kan det vara så att du missförstått mig?

Bless

Görel Klefbom skriver:

garan: @Görel Klefbom:Men det verkar ju vara närmandet till RKK som upprör mest. Det andra är ju bara Hafo som har visat på hur fel deras lära är. Men han fick ju på Pälsen att så var inte fallet!Livets ord förkunnelse är inte sund om de fortfarande håller på med detta.Bless/garan

Om de kriterier gäller som du själv sätter upp i sista meningen så är deras förkunnelse inte sund. Och sunt är det av dig att skriva det.

Vad du har skrivit före det är inte bara osunt, det är tvärtemot Bibeln. Är ditt sätt att pröva så här: Alla som jag ger på pälsen/som får på pälsen har fel. Du är ju fri att leva på det sättet men det har ingenting med kristendom att göra.

garan skriver:

@Görel Klefbom:
Men det verkar ju vara närmandet till RKK som upprör mest. Det andra är ju bara Hafo som har visat på hur fel deras lära är. Men han fick ju på Pälsen att så var inte fallet!

Livets ord förkunnelse är inte sund om de fortfarande håller på med detta.

Bless
/garan

Görel Klefbom skriver:

garan: Bra Ronny,Det var värre villolära den som livets ord förkunnade på 80-90 talet än att de nu närmar sig RKK.bless/garan

Att Livets Ord inte har ändrat sig en millimeter från sin ursprungliga lära stämmer ju bra med Romersk-Katolska Kyrkan. De har inte heller ändrat sig en millimeter.

Görel Klefbom skriver:

garan: Bra Ronny,Det var värre villolära den som livets ord förkunnade på 80-90 talet än att de nu närmar sig RKK.bless/garan

Livets Ord har inte ändrat sig en millimeter från sin ursprungliga lära som bland annat innehöll JDS =”Jesus died spiritually” som är fruktansvärd hädelse. Om det vore sant som den läran påstår skulle det omintetgöra hela frälsningen. Och Livets Ord har inte tagit avstånd från det.

Ronny skriver:

Ber om ursäkt om jag sagt nåt olämpligt i ämnet ovan eller i okunnskap till alla parter ….Jag har inte ljugit ,men kanske det var onödigt att dra upp såddant som var gammalt, och kanske jag talat i okunskap om nåt med … Och Önskar er Guds bäst och Gud välsigne er alla och Guds frid Ronny

mirre skriver:

Saxar från UE:s blogg, jag tycket att det var så bra:

För att förstå nattvarden, måste man förstå 1) Dess judiska bakgrund 2) Vad ett blodsförbund är och hur det ingås.

I en förbundsritual ingår alltid FÖRBUNDSMÅLTIDEN, som är en symbolisk påminnelse om det förbund man kroppsligen ingått genom blodets blandning.

Gud säger i 2 Mos 12:14 att påsken ska fortsätta att firas ”som en minnesdag”. Där man fortsätter att slakta påskalamm som ETT MINNE av vad Gud gjorde den dagen, inte i tron att Mose påskalamm faktiskt äts om och om igen.
Jesus instiftar nattvarden under den judiska påskmåltiden, vilket är en stark indikator på att nattvarden ska vara för nya förbundet vad påskmåltiden var för gamla förbundet, nämligen en minneshögtid av vad Gud gjorde då han instiftade förbundet.

Vad säger Jesus själv? Jo ”Gör detta till minne av mig”, alltså precis som den judiska påskmåltiden. I minne av vad Han gjorde, inte i tron att man äter honom om och om igen.

Just symbolspråk är ju jättecentralt igenom hela Bibeln. Eller tror vi att Jesus faktiskt menar sig vara H20 (Jag är livets vatten), eller en fysisk dörr (Jag är dörren)? Naturligtvis talar han symbolspråk!

Dock är Jesus personligen närvarande vad nattvarden, men inte i maten, utan som den förbundspartner som är med och firar högtiden.
Mvh Ola

S-E Daniel Nilsson skriver:

@Lars W: Du tipsar om: Stig Andreassons utförliga redogörelser för vantro och villfarelse inom RKK: http://www.predikoindex.com/index.php?option=com_rokdownloads&view=folder&Itemid=93&id=15:stig-andreasson
Tack för det tipset. Har med intresse lyssnat på alla tre predikningarna. För den som är intresserad så hänvisar SA till det mest uttömmande verket om RKK ur protestantisk synvinkel.

Simon Peter skriver:

@ S-E Daniel Nilsson
Nej, och han höll inte fram sin arm för apostlarna att tugga på när han gav dem brödet.
Att säga att en brödbit från bagarugnen har förvandlats till Gud är en grov hädelse och leder till att nattvarden tas på sätt som leder till motsatsen till välsignelse.
Målet för motreformationen är att få alla som kallar sig kristna (samt hela jorden) indragna i en tillbedjan av solen i form av en rund brödbit kallad oblat. Mariatillbedjan, lydnad av den ofelbare påven (antikrist) är tillsammans med införandet av barndop och upprätthållandet av söndagstillbedjan något som ligger högt på dagordningen.
Ulf Ekman har blivit motrformationens viktigaste redskap i Sverige att lura in svensk kristenhet i denna fälla.
Ett gott råd till alla som på något sätt står under den nya ekumeniken via Charta oekumenika är att lämna och gå ut. Uppenbarelseboken ger oss en stark uppmaning att lämna skökan för att inte drabbas av domen mot henne.
Vi träffas utanför lägret!
Shalom
Simon

Per skriver:

@S-E Daniel Nilsson: Jag ser nattvarden som de kristnas exodus ut ur gamla förbundet, ingen kvar i det gamla förbundet kunde deltaga i en sådan gemenskap, det skulle vara synd för dem. Javisst, man ska inte ta det littorärt, i o m att det infördes innan hans korsfästelse. Tänk dig vilket skydd detta blev för läran, det var ju till hans åminnelse, och brödet var gjort på massor av olika krossade korn (symbol för alla folk, enade i en kropp), så där låg de, bröt bröd med varandra och samtalade om Jesus (utan falskt inflytande). Läste någonstans att Judarna i Rom också samlades i katakomber nära de kristna, så korsbefruktning skulle ske lätt om Jesus inte hade infört denna nattvard. Så judarna i all illsinnighet spred rykten i Rom att kristna dödade barn och drack deras blod för att skapa förföljelse. Det var varken lätt för Jesus eller hans efterföljare på den tiden, Paulus råkade ständigt ut för dem som ville hetsa folkmassorna emot honom, man kan läsa att han blev stenad och pryglad ett otal många ggr.

En sak var det som Romarna kom åt de kristna med när förföljelserna började senare, det var att de kategoriskt vägrade bekänna Ceasar som sin Herre, de gick hellre in i martyrdöden, det var som att avsäga sig Kristus. Hur skulle dessa första kristna sett på påven kan man undra? Hade de varit lika tillmötesgående som Ulf Ekman?

Tänk på när de skulle dömma Jesus den 6:e timmen (kl 12) och de utropade Ceasar som sin Herre, då kom ett mörker över hela Israel (och kanske världen) som pågick fram till dess att Jesus (offerlammet) skulle offras. Det var ju högsabbat, och vid skymningen så skulle de slakta lammen för den judiska påskhögtiden, undra om de var förvirrade vid den dagen, då det vart mörkt redan vid kl 12? Kanske inget annat lamm slaktades? Det var ju fullmåne, så det var omöjligt med solförmörkelse, att både månen och solen förmörkades (blodröd?). Jag har en teori att det blev så mörkt i slutet innan Jesus gick bort, att vinden stannade och att fåglarna tystnade och att hela skapelsen höll andan, det är det som händer när det blir mörkt på dagen (vid t ex en vanlig solförmörkelse). Jag bara ser framför mig vilket crescendo det måste varit, när jordbävningen kom i samband med att förlåten brast. Och den romerska soldaten insåg att detta måste varit Gud. Hörde även här om dagen från en vänn att detta altare till en Gud utan namn i Athen, skulle varit upprest till denna Guden som gjorde detta tecken (onaturligt mörker/jordbävningen), men det är inte bekräftat. Så får vi inte glömma att Jesus är morgonstjärnan, ljuset. Han steg upp på morgon efter Sabbath, och vår tid räknas inte utifrån mörkret längre, utan en ny skapelse i Kristus, första dagen på en ny vecka med den sista Adam. Jesus är ljuset! Dvs mörker vs ljus.

Lite koolt med den kristna nattvarden, de hade ju en judisk festhögtid (Tabernacle of Weeks), som pågick i 7 sabbater (dvs 7 veckor = 49 dagar), Jesus uppstod på den 50:de dagen (49 + 1 = Jubelee = befrielse för slavarna = befrielse från all skuld), den kristna Pingst kom sedan ytterligare 50 dagar (49 + 1 = Jubelee tecken) efter Jesus uppståndelse (skördefesten?), dvs 3000 dog när lagen gavs av Moses men 3000 blev frälsta när lagen skrevs i deras hjärtan, väldigt symboliskt för skörd. Även att pengar samlades in dagen efter sabbat, pekar på skörd (Pingst). Död vs liv.

Det gamla förbundet pekar frammåt på det verk Jesus skulle göra, ordet vittnar om Jesus!

MyTwoCents skriver:

S-E Daniel Nilsson: Jag har kanske inte hängt med bland bloggarna, men är det någon som skrivet på ett bra sätt om Ulf Ekmans nya syn på nattvarden? Han ser ju Jesu närvaro i blod och bröd som reell.

Jag tror att Andy nämnt detta i någon post för länge sedan men någon djupare genomgång saknar vi.

Från LO’s sida kommer de bara hävda att de numera är goda Lutheraner i nattvardsynen men vi skulle behöva någon med en god teologisk grund kika på boken Tag och ät. Känner du någon eller har du tid själv?

mvh
D

S-E Daniel Nilsson skriver:

Jag har kanske inte hängt med bland bloggarna, men är det någon som skrivet på ett bra sätt om Ulf Ekmans nya syn på nattvarden? Han ser ju Jesu närvaro i blod och bröd som reell. Är det någon som skrivit om att detta inte stämmer med vad Jesus måste ha avsett i den första nattvarden? Han sa ju, detta är mitt blod, men det han höll i händerna var inte hans blod; det var inte utgjutet än. Så han måste ha talat symboliskt, som man – som regel – menat i protestantismen. Orden ”gör det till min åminnelse” pekar i samma riktning.

Tanker skriver:

Ja, det er mye tankevekkende med det åndelige.

Det er underlig at vår, og Livets Ords, åndelige leder Jesus, tok SPYTT og klinte det i øynene til en forsiktig søkende og syk mann. Hvor sto det i Bibelen at man kunne gjøre noe slikt, før Jesus kom og gjorde det? Sekt?

Og det er oppsiktsvekkende at det ivrige forbildet til Ulf Ekman, Paulus, fikk folk til å samle sammen bøker for store verdier og brenne det. 50 000 sølvpenger. Hvor hadde han det fra? Var det et sekttegn?

Ja, tenk om man hadde gjort noe slikt i vår tid på Livets Ord – uten at det sto noe i Guds ord om det.

For eks sett til at menighetens medlemmer fikk folk til å brenne bøker, forbilde for dagens DVD’er. Eller at en predikant på Livets Ord hadde tatt spytt og klint på øynene til et sykt medlem. Altså uten at det hadde vært nevnt i Guds ord. Ville vi tatt avstand? Tenkt sekt automatisk?

Dette Wayley-ekteparet. Disse så seg som disipler til Jesus, og de fikk folk til å forsøke å rope ut demoner. Hvem hadde sett noe slikt før? Det måtte være synd? Kjennetegn på en sekt? Men gjorde de bare ondt, ingenting godt? var det ingen som synes de fikk hjelp, ikke problemer? Alt vi hører om, av et mindretall, er dette negative de gjorde gjennom å forsøke å rope ut demoner. Var det hele livet deres? Er det hele livet deres i dag? Eller er det bare vi som ser de slik, som bare vil forsikre oss om deres sekt-preg? For all fremtid?

Mener noen at de første kristne var sekter – hele gjengen? De fikk seg til å gjøre slikt som ingen har gjort før, hvorfor? De gjorde det i Guds navn til og med. Er det ikke da man er en sekt?
Hva var det noen sa om Paulus? Jo: Den mannen der har vist seg å være den rene pest. Han skaper uro blant alle jødene rundt i verden og er leder for nasareer-sekten. Ap 24,5.
Men var Paulus en pest av den grunn? En sektleder?

Kan en gjeng mennesker være en SEKT en dag i menneskers øyne, og IKKE en SEKT – en annen dag? Og i så fall, har det egentlig noen betydelse hva noen andre mennesker mener da?

Hva kalte de Paulus og hans likesinnede i Ap 28:22?
”Men vi vil gjerne høre av deg hva for meninger du har. For vi vet i alle fall så meget om denne sekten at den overalt støter på motstand.” Ap 28:22

Hva kaller vi Paulus og hans likesinnede i dag? Vi kaller dem ikke en sekt? Hva kaller andre dem? Har det noen betydelse?

Det er mye tankevekkende med det åndelige.

Gud velsigne alle de som våger å handle på det de tror er Guds ledelse til beste for oss.
Alle her på Aletheia, alle som skriver her, men også de som henges ut som mislykkede kristne, med kjennetegn på sekttendenser og sekttilhørighet. De som for alltid er sektstemplet i noens øyne. Med litt større hjerte, med litt mer forsoningsvilje, med litt mer innsikt og kjærlighet, kan de kanskje løftes frem til å bli det de er ment å være etter Guds vilje. Ikke til å være det vi mener de er. Etter vår vilje.

Tanker.

Ronny skriver:

@garan: Det har du facktiskt rätt i …Tack Garan frid Ronny

garan skriver:

Bra Ronny,

Det var värre villolära den som livets ord förkunnade på 80-90 talet än att de nu närmar sig RKK.

bless
/garan

Observer skriver:

Det året jag gick bibelskola (92 – 93) och Rani Sebastian var lärare på bibelskolan, så om jag inte alldeles missminner mig så fick dom som varit med i Luciatåg möjlighet att gå fram för förbön.

Ronny skriver:

Till S-E Daniel Nilsson och andra som kan känna sig beröda av det jag skriver nu och mi two cent…Jag känner det som för min egen del ,att detta med Livets Ord och Trosrörelsen och den sk ekumeniken och Kristenheten… Och om vad som är sunt i tron ,och ifrågan om enhet , eller ej, som Gud vill enligt Bibeln. Börjat bli så omfattande och svårt .

Och svårt att hålla isär ,vad som är vad ,och beror på vad ,eller vem ,och vad som är sanning och löng och hur man ska i ödmjukhet för Gud och beröda kunna hantera det på ett klokt och rätt och insiktsfullt vis…

Så jag undrar om vi nånsin kommer fram till sanningen om en del .förän i den ytersta dommen…

Och att vi kanske skulle låta saker och ting bero ibland och till dess …För det går kanske aldrig att ta redda på hela sanningen om en del ,för människor kan ha olika uppfattning och minnas olika om samma erfarenheter med…. Och ibland ljuger människor och förtränger sanningen och glömmer med …Och inte heller riktigt känner till sanningen heller, fast de menna det, eller tro det …

Och även förskönner, för att komma själv i bättre dager ,och smutsar bilden om nåt, för att andra ska komma i sämmre dager än man själv med …

Och inom olika epoker hos människor och samhälle och kyrka …Kan man när man synnar fogarna finna mycket fint och verkligt tragiskt …

Och ibland kanske det är bäst att låta udda var jämt och nåd gå före rätt…För att undvika göra sig bekymmer och andra och problem …Med gammalt och nytt på gott och ont ….

Jag minns också tydligt 80-talets Livets Ord ,och tiden med Whaelys, var med om alltihop precis alltihop från 1986 och framåt till 94 …

Och var helt nyfrälst när jag började gå till Livets Ord 86 och jag tyckte det var nåt av det bästa som hänt mig , att få gå ditt och bli med där sennare …Jag hadde bar varit frälst i 3veckor när jag började gå där …Var ung och vild och obildad och hadde hamnat nyss i Uppsala av privata skäl…

Men då vi den tiden vart jag frälst och mitt livs bästa tid som varade i 5 år började då …

Och jag hann var med om så mycket under den tiden med Gud och människor och livet …Var bland annat med Christopher Alam till Polen …Och såg mitt framför minna ögon och i egen bön verkliga under ske …

Men så blev jag skild från fru och barn och mitt liv dalade verkligen 91…Och inget har brutit mig så som det…Och såg gick min Lillebror bort 2 år senare 93, ett halvår sennare brött jag ihop…Och höll aldrig på att bli mig själv igen …Och då var det 1994 och jag hamnade på psyket och gled ifrån allt och Min församling Livets Ord …

Runt 1998 Läste jag boken Allt är inte Gud som Glimmar av Sven Reicheman … Som beröde bristerna i Trosrörelsens och Livets Ords förkunnelse…Jag trodde de inte först helt ,utan slängde till sist boken i golvet …

Men tre år gick , och annat och den boken fick mig att förstå att den kritik Riceheman gav innhöll sanning om Livets Ord och trosrörelsens undervisning och praxis …Och det som gav mig förtroende för honom …Var att han själv varit en bibelärare inom en trosförsamling i ett par år ,och många år innan varit bibellärare redan, och var läkare och forskare sen många år också …

Och beskrev de symtom jag hadde med psykos i boken som en frukt av trosförkunnelsen …

Och tillslut såg jag efter 3 år att han hadde rätt…

Och den boken räddade mitt förstånd verkligen …

Och jag kan inte bara med några radder här förklara hur svårt det varit att komma över, att bli så vilse om tron på Gud, som jag blev ,mer än dom flesta till sist tyvärr …

Och att det inte var en helt sund lära och praktisk tillämpning ,om tron vi lärde då jag var med i Livets Ord på 80-90-talet…Och att den kunnde bidra till psykisk sjukdom som psykos och shisofrenni som Boken av Reichman talade om…(Och som jag drabats av, men dock må jag påpeka ,att jag var ofta psykist sjuk ,före min tid i Livets Ord också )(Och på ett liknande vis som jag var nu , men väldigt färgat av min min syn på Gud ifrån Livets Ord)

Och hur svårt var det inte för mig, att komma över att Livets Ord och trosrörelsen undervisning innehöll villolära, och att den praktiska tillämpningen av dessa villoläror var det med …. Eftersom jag var så övertyggad att tro på dessa läror…

Och vi varit med om så mycket tillsammans som församling …Och även verkliga tecken och under och mirakel med …

Ja det var verkligen en kamp som hettet dugga det …

Och de viloläror jag vänder mig emot nu från trosrörelsen Livets Ord som det var från början på 80-talet och framåt in på 90-talet är : Följande Nedan …

1 . Att Jesus dog en Andlig död på engelska Jds-läran Jesus died spirutaliye … Att hans lidande och död till sin kropp på Korset inte räkte till att försonna oss med Gud …Utan han vart också dö till sin ande och bli en syndare som vi ,och slutföra försonningen i dödsriket ställd under Satan och plåggad i tre dagar av Satan innan Gud sa det var nog ….Och då föddes han på nytt och tog nycklarna av Satan över döden och dödsriket och steg upp till sin Kropp och uppstod igen …

Detta är en helt obilisk förkunnelse som den lärans Grundare hittade på Kenyon…För i Bibeln står det 1pet 3:18 Kristus själv led ju en gång döden för synder : rättfärdig led han för orättfärdiga ,på det att han skulle föra oss till Gud .Ja han blev dödad till köttet men till anden blev han gjord levande
19 I anden gick han ock åstad och predikade för de andar,som höllos i fängelse
20 för sådana som fordom var ohörsamma när Guds långmodighet gav dem anstånd i Noas tid då när en ark byggdes ,i vilken några få -allenast åtta personner-blevo frälsta genom vatten

Alltså Var det Jesus död till Kroppen på Korset som var försonning med Gud …Och när han dog där vart han gjord levande i anden och predikade för de ohörssam sen Noas tid i dödsriket efter det …Och det skedde alltså inte som Kenyon mennade att Jesus dog andligt och blev en syndare och ställd under Satan och plågad under tre dagar…

Utan det är en löng och ett påhitt av Kenyon och en ren villolära …

2 .Sen har vi människosynen ifrån samma lära : Att vi är en ande som äger en själ och bor i en kropp…Där man lägger fokus på vår ande som vår rätta människa istället för hela människan …Och att människan är ande själ och kropp…
För ska vi bara leva ifrån vår ande som trosförkunnelse lär och förneka vår förstånd sinne vår själ och vår kropp…Då blir vi knäppa …

Som jag och en del blev av denna snedvridna människosyn … För som människa och kristen ska vi leva med hela vår människo …För med förståndet och själen och känslorna tänker och känner man ,och i kroppen lever man och med hjärtat vill man och tror man …

Men när man blir kristen bytter man Herre från sig själv till Herren och hans vilja enligt Bibeln Guds Ord och lär sig och vänjer sig till och förnyar sinna tankar med Guds tankar från vår egna…

3. Sen den läran i trosförkunnelsen som jag anser är den absolut farligaste och bedrägligaste och skadligaste …För den licknar så biblisk tro …

Den lära som kallas munnens bekännelse eller den positiva bekännelsen …Att vi får vad vi bekänner gott såväl som ont…

Och den bygger på en fullständig feltolkning av skriften om tro ….

Tro är ju inget man bekänner sig till utan nåt man får av Gud ,eller inte får i en vis fråga ,om man är mottaglig för tro på Gud i en vis fråga . Som Gud vill nu…

Vi kan gå runt och sägga till alla berg som finns häv dig upp och kasta dig i havet …I förment menning att det är i tro på Gud och Guds Ord, utan att det är det och inget kommer att hända … Om inte ett okult fenomen sker nån sälsynt gång kanske ibland , som vi tolkar som ett under ,eller ett budskap från Gud, eller att vi blev ledd av Gud … Eller att Gud i sin Godhet ger i sin nåd det vi bekänner ,för att det råkar var hans vilja det vi bekänner ,som en mer lyckträff …

Fast vi inte vet för vi tror ju på positivbekännelse och inte Gud …

Men verklig tro inser att Gud gör bara det han vill… Så det blir inga andra berg kastade i havet hur mycket vi än försöker presterar tro och under med vår hjärta och vår tunga och mun än de Gud vill och på hans vilkor enligt Bibeln…Och vi blir bara ledda som Gud vill om vi vill…Annars tillåter ju Gud oss att göra som vi vill med …

Så den läran Munnens bekännelse som säger att vi får allt vi bekänner gott som ont …Så bekänner vi helande och framgång så får vi det …Och bekänner sjukdom och nederlag får vi det… Är också vilolära , anser jag …

Och den som mest gjorde mig knäpp och verklighetsstörd och verklighetsförnekande…..

Sen finns fler läror invävda i trosförkunnelsen som man kan ta med en nypa salt med ,som krisgtungor och deras syn om såd och skörd och givvande och tionde med …

Sen en lära som las till en tid var Ju Whaelys Befrielse teologi och det var ju extrem villolära i slutet av 80-och början av 90-talet…Att alla kristna hadde demmonner som skulle skrikas ut med högga primalskrick i tungotal … Sådant har ju inte dagens Livets Ord som tillkommit sett ens en gång eller hört predikas om ens …

Så att Livets Ord kallades sekt då var inte så fel facktiskt …

Men hur det än var och hur väl jag nu än minns och förstått det jag varit med om och hanterat detta…

Så är det den bästa tiden i mitt liv …Vilket gäng vi var och hur ofta vi vittna nästan jämt en del av oss …Annars torgmötten varje lördag och onsdags evangelisation som vi hadde då och var 14 dag var cellgruppen min ut och vittnade med …

Och jag och min fru i det närmaste varje dag över allt till från Jobbet och Tvättstugan etz och möttena … Det var tidder det …

Och då var det inte tal om gammla traditionner från de traditionnela Kyrkorna …Utan att vänja oss av med sånt och avsägga oss ,och hålla oss ifrån med lite krigstungor till hjälp ,och gå bort ifrån mig Satan du religiöse ande hette det då …Om man skulle frestas för mycket av sånt eller annan villfarelse och synd och löng och krämpor och besvär …

Det är ju detta som frusterar och förvirrar och oroar en del …Att man i Livets Ord gör tvärtemot vad de lärde för numera …Och så blir det oenighet mellan oss från de tidiga åren i Livets Ord och sen tillkommna…För att de i ledningen tigger om vilken stor skillnad det är nu emot för ,och de meddlemar som vet hur det varit men inget sägger …Och man vill inte heller , klara upp sinna misstag från för …. Och pratta öppet om dem …

Utan förnekar dem … Eller kommer med sin sedavanliga klycha att det är väl klart det skett förändringar på så många år …. Eller andra församlingar har också problem … Som det skulle ursäkta Livets Ords fel ..

Det är era fel vi talar om med er om , inte andra Kyrkors…Ni har själva som förkunnare Ulf och komapani sagt ,att man ska stå för vad man gör …Se då till att göra det själv med…

Jag har gjort det och gör det angående sånt från er och andra och mig själv med …Och försvarat er och hänvisat till nåden i Gud för Kristi Kors och uppståndelse till evigt Liv med Gud . I åratal nu…Och fått lidigt för det med …

Men var är ert civilkurage och er ödmjukhet och kärlek och vilja till omvändelse och bättring av nåd från Gud …Ni har ju inget att förlora på att omvända er till Gud och bättra er bara allt att vinna …Även om ni förlorar allt ert Jordiska . Så har ni vunnit Jesus Herren och evigt liv av Nåd med Gud isåfall…

Det kan finnas sånt som är felbedömt av mig i det jag skrivit här eller okänt och orätt… Men då har jag i varje fall sagt min menning….

Och ni som inget vet om detta , var tyst tills ni lärt och har nåt att komma med….Men samtidigt säger jag till oss alla låt oss förlåta och börja om som Gud vill och kan ledda oss att Göra det enligt Guds Ord bibeln….Och hjälp oss med det Gud och förlåt? Och att förlåta alla och varandra och oss själva och be dig om och låta dig Hjälpa oss med det och Göra allt väl ? Och ledda och välsigna hela livet i frid med dig som du vill Gode Gud ? Och låt nu ingen få nåt problem pågrund av detta , utan gör det till en nåd och välsignelse med frid med dig istället Gode Gud för din skull till din ära Gode Gud ? Och har jag fel om något här gör det helt klart och väl med dig om det och för gott i Jesus namn,amen!!! Gud välsigne er o ch Guds frid!!! Ronny ps 103…

Anders R Pettersson skriver:

@ Jimmy Patring

Mänskliga känslor kan svalla över, och i detta känslosvall – kan tankar komma som tillfälligt känns rätt. Om jag står på en sophög och sträcker mig mot Gud – så sträcker sig Gud mot mig – platsen är inte avgörande. Det är lätt att bli lurad av den onde – ” det var så härligt på mötet idag” var det det eller var det jag som sträckte mig efter Gud. Palus hade det härligt med Gud i fängelset – gör det fängelset till en plats där Guds smörjese vilar – Nej självklart inte. Livets Ord är en plats för främmande andar – och pastorer som lämnat en levande tro på Jesus, till förmån för döda skelett och döda ritualer.
Att ungdomarna sträckt sig efter Jesus i ett andligt bårhus, där fruktan och förvirring råder är ett gott tecken. Livets Ord är en församling som dras till rom – låt oss be om Guds nåd för dessa människor.

Shalom
ARP

A Maria E skriver:

Katarina:

Med tanke på att Livets Ord närmar sig katolicismen alltmer och med vetskap om deras tidigare syn på Luciatåg ser jag negativt på denna förändring. I vanliga fall anser jag Luciatåg vara ganska oskyldiga.

Katarina skriver:

@A Maria E: Jag blir nyfiken på vad du drar för slutsatser av denna ”lilla förändring”, Maria? Upplever du det som ”helgondyrkan” eller vad känner du inför detta?

Simon Peter skriver:

@ Jimmy Patring
Mear du på fullt allvar att när ungdomar möter Gud på LO så behöver man inte bekymra sig över alla villoläror och avgudadyrkan. Om så många ungdomar som haft problem i sitt trosliv till vardags får möta Herren i din omvårdnad har du ett evigt ansvar för dessa att dom inte dras in i avgudatillbedjan eller ockult nattvard som leder in i ett djupare mörker än innan dom kom på konferensen. Du skrev att dom fick lära sig att tillbe den ende sanne kungen.
Ska du då låta dom hamna i mariakulter och ockult nattvard och på sikt påvetillbedjan?
Låt oss fokusera på sanningen och inte blunda för lögnen.
Shalom
Simon

S-E Daniel Nilsson skriver:

@MyTwoCents: Daniel, du säger att ”vid något tidigare tillfälle framkom det i twittersamtal med Svante Rumar att både han och Ulf tycker vi behöver ett etablerat lärosäte i strid mot Gardells evangelium m.m. Han lade till något i stil med ett lärosäte som alla kristustroende underordnar sig.” Att tro på ett sådant säte, som dessutom samfund skulle underordna sig är ju befängt, inte ens apostlarna var överens. I det här fallet är det även kvalificerad hybris.

När den rörelse blir svag söker den samarbetspartners. (Och den som vill kammuflera svagheten är den som tar initiativen.) Men det är inte bara Livets Ord som känner svaghet, jag märker ibland väckelsekristna att förväntan på väckelse i betydelse folkväckelse har i det närmaste försvunnit. Jag kommenterade den saken för en stund sedan i din andra boggpost ”Är det skämmigt att förbli evangelikal?” Herren har talat många gånger och tydligt om detaljer kring den kommande stora svenska väckelsen.

MyTwoCents skriver:

@S-E Daniel Nilsson:

Som jag nämnde vid något tidigare tillfälle framkom det i twittersamtal med Svante Rumar att både han och Ulf tycker vi behöver ett etablerat lärosäte i strid mot Gardells evangelium m.m. Han lade till något i stil med ett lärosäte som alla kristustroende underordnar sig. Eftersom katoliker knappast skulle underordna sig ett lutheranskt sådant finnes bara ett [lärosäte] kvar som hela kristenheten [i teori] skulle kunna underordna sig och vi förstår vilket de tänker på.

Problemet med denna tanke är att om någon i sin enfald tror att det går att göra så, utan att anamma allt misstar de sig. Till en början skulle det kunna heta att vi ”underordnar oss” de centrala delarna inom kristendom eller det Ulf gärna nuförtiden kallar ”klassisk kristendom” (Tidigare var frågan – vad säger bibeln). Eventuellt skulle det kunna heta att vi bekänner oss enbart till Kyrkans sakrament.

Men från Kyrkans håll ser man Traditionen som likställd Guds skrivna ord precis som ortodox judendom (varifrån man säkert lånat denna tanke).
Därmed får vi till slut en hel del med ”på köpet” s.a.s.

Jag har en viss förståelse för att man i dessa oroliga tider tycker att protestantisk kristendom misslyckats i sitt uppdrag att ”stå pall” mot både liberalteologi och nya doktriner men i slutändan är Romersk Katolicism en form av liberalteologi även om denna tanke för vissa är svår att ta till sig.

Ty när dogmer och läror skapas utifrån läsande mellan bibelns rader eller i värsta fall helt utan bibliskt stöd ÄR det liberalteologi även om det är förklätt till något annat.

Det finns skäl (ett beskydd för evangelikaler) till att det krävs en ”konvertering” för att bli katolik. Katolicismen handlar i grunden inte bara om att förhäva sig över grenarna som Rom 11 varnar för, utan hela stammen (ersättningsteologi). Detta förstod din far Sten Nilsson när han kallade detta religiösa/hedniska system för ”det falska olivträdet”.

mvh
D

Jimmy Patring skriver:

Angående det att Alam och den som intervjuar tyckte att Ulf Ekman och Livets ord borde ha sett mer på Jesus och vad han gjorde (i samband med när det nämns om paret Whaleys) har jag en fråga till Aletheia och teamet:

När är tid att börja se allt det Jesus gör genom Livets ords arbete, lokalt och ute i hela världen?
Är nyligen hemkommen från Livets ords ungdomskonferens tillsammans med våra ungdomar. Flera av dom har brottats med sin tro men fick under dessa dagar möta Jesus och bli stärkta i sin tro.

På frukten känner man trädet. Men stirrar man sig blind på ”fel saker” ser man varken frukten eller känner av dess ljuvliga smak.
Tänk att 2000 ungdomar kommer samman i Uppsala för att ära och prisa den ende och sanne konungen – Jesus Kristus. Är det inte fantastiskt?!! Mitt i det sekulariserade Sverige blir Jesus ärad och upphöjd av nästa generation. Amen och halleluja! Det fyller mitt hjärta med tacksamhet till Gud.

Matsini skriver:

@Hulda: Hulda syster, idag datum 9 nov och HUR många inlägg i frågan över detta forum?
Det är större chans att dö i en trafikolycka än att vinna högvinsten på nå’t lotteri. ÄNDÅ är chansen för den som ”törs tala ut” att bli hörd ännu mindre.
‘Forumiserade’ åsikter har idag tenderat att ‘drabba’ oss likt droppar av regn under ett oväder. Ingen specifik droppe ‘drabbar’ iaf mig med någon större ‘genomslagskraft’.
Nej, jag vill nog mena styrkt förvisso genom intervju’n där församlings(be)greppet försvagades och den enskildes egna Andliga uttryck förklarades genom ökad betydelse.
Gud vill nog mena den allmänneliga kyrkans distingta betydelse för den heliga kykans fokus.
Alla är vi älsklade, ingen förmer! Även om vi heter Alam, Ekman eller Hagin.
”Störst av allt är kärleken” 1 Kor 13:13
Jag menar att Guds plan är att ALLA, enhet, tillsammans är vi starkare än splittring och osämja. En Sanning där forum inte behövs. En Sanning där åsikter om Vägen inte ryms ty EN är Vägen. En Sanning om Livet i Kärlek genom Tro.
Gud välsigne oss vi små bärare av Ordets gåva.

Lars W skriver:

@S-E Daniel Nilsson:

Kommer att tänka på Stig Andreassons utförliga redogörelser för vantro och villfarelse inom RKK:

http://www.predikoindex.com/index.php?option=com_rokdownloads&view=folder&Itemid=93&id=15:stig-andreasson

Har hört honom i Kanal 10 men det var ett tag sedan nu och man anar skälet till detta förhållande. En man som borde synas och höras mycket mer i den tid som är.

A Maria E skriver:

Min dotter går i Livets Ords skola och jag fick hem ett papper där det står: ”I år kommer vi att göra lite annorlunda runt Lucia. Vi har slutat med ljuståget och kommer istället att ha ett Luciatåg på morgonen måndagen den 13 dec.”

Lite längre ned i brevet står det: ”Det kommer att bli en rolig och mysig ny tradition som vi skapar för treorna”.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Ja, Daniel, alla dessa som charmas och lägger skillnaderna åt sidan borde lära sig tänka som Luther (och Huss och andra). Alltså på att Gud gläds åt enhet kring Jesus, men inte utan hänsyn till sant och osant om frälsningen, alltså ständig uppriktighet om vad som kan bedröva den Helige Ande.

Jag sa att Ulf är lite av en privathistoriker. Han vet vad som ligger i den riktning han styr. Tex att kotolikerna inte alls i så hög grad som han påskiner förtjänar att berömmas för bibeltrohet utan borde varnas för sin upphöjelse av kryrkans tradition till något av Andens röst.

Jag ska förklara vad jag menar. Ett exempel på hur viktig historieskrivningen är är vår syn på hur Bibeln, speciellt Nya testamentet, kom till är något som styr våra slutsatser kring det som RKK räknar som heligt. Enkelt uttryckt kan man säga att RKK ser det så att Skriften formades av kyrkan, medan protestanter ser det så att Guds eviga Ord sändes till människor genom profeter och senare apostlar, men främst genom Jesus själv och – och detta är skillnaden – att det istället var Ordet som formade kyrkan. Kanon skapades inte av kyrkan utan av Gud. Vad kyrkan gjorde – det ser vi tydligt i kyrkomötena – var att enbart erkänna de skrifter som redan från början i olika delar av kyrkan varit erkända som komna från apostlarna. Detta betyder att det rena Gudsordet var igenkänt redan från början, detta som skapade kyrkan. Övriga skrifter som lästes här och där och togs för att vara autentiska rensades så småningom bort.

Vad har det här för bäring på oss? Jo, det är allvarligt om protestanter börjar anamma det katolska synsättet, för det synsättet inbegriper en förståelse av kyrkans tradition som auktoritativ, som stadfäst av den Helige Ande. Traditionen i RKK kan av den här anledningen av katoliker inte överges. Och den som vill ha enhet med RKK måste ge erkännande till den. Det är inte jag som påstår det här. I sitt stora svar på min artikel i Dagen i januari 2009 bekräftade docent Per Beskow, katolik, detta.

Varför är det här allvarligt? Det är ju helt uppenbart. Den som dras in i kompromissande med RKK får göra det helt på egen bekostnad och hamnar i riskfylld närhet till alla de avarter i lära och liv som finns där. Ja, visst finns avarter i lära och liv även på närmare håll, men varför förakta vad våra sydamerikanska bröder och systrar – som har lämnat RKK – säger, ja, som de på det allvarligaste varnar oss för. Och det handlar om vart det – lätt! – leder bland omogna eller oreflekterade syskon om man inte sätter gränser och talar om vad som inte är okej när det gäller Maria, ikoner, helgon och fokus på yttre former, för att nu nämna något. Sådana gränser behöver Ulf sätta upp. Och det har jag naturligtvis sagt till honom.

Läsare skriver:

Klart vi måste minnas/fira Luuchiiaa :-( , eller?
Vad är det som händer ?
Du kanske skojar Mirre

mirre skriver:

I år blir det luciatåg på LO – en ny tradition skall införas…….

Ännu ett steg mot helgondyrkan?

Ronny skriver:

@S-E Daniel Nilsson:Tack för ditt svar , vill bara väl hoppas verkligen att vi ska alla få lära känna Gud med ett liv med Gud och församlingar efter Guds hjärta enligt Guds Ord bibeln…Gud välsigne dig och Guds frid Ronny

Simon Peter skriver:

@ S-E Daniel Nilsson
Vi är inne i ett oerhört allvarligt läge i svensk kristenhet.
Svenska profeter och pastorer har låtit sig luras av jesuiter och andra motreformatorer i deras lögnaktiga retorik.
Motreformatorerna har tränats i jesuitskolor där man sen Luthers tid slipat sina liar för att skörda in kättare och reformatorer i den katolska moderskökans giftiga garn. Det är mycket intelligenta människor som enkelt lyckats avväpna dessa sovande och otränade protestantiska pastorer och präster.
Profeter, präster och pastorer är helt enkelt inte upp till standard. Dom är vägda på en våg!
Enda hoppet står till de få sanningsälskande väktarna som du också tillhör.
Vi är inte många men vi kan hämta styrka från svaga och ensamma män som med Guds kraft omintetgjort fienden, Jehu, Elia, Gideon och Johannes Döparen.
Tänk på att reformationen gick vidare så länge man aktivt konfronterade skökokristendomen. Så fort man söker fred med skökan vinner hon seger.
Vi kan se vad som hände med hugenotterna. De blev nästan utrotade. Frankrike är ett land som i dag är oerhört mörkt andligen.
Nej, vi ska lyfta vår röst som en trumpet och väcka alla sovande protestanter som håller på att sväljas helt och hållet av fienden.
Jag är glad att det enligt Christoffer Alam finns LOáre som inte deltar i den perverterade nattvarden på LO. Det är bara början. Många har lämnat och skolans population har minskat kraftigt efter införandet av mariatillbedjan och mariastatyer i klassrummen.
Aletheias bloggande och avslöjanden om LO´s avfall skakar om ordentligt. Det är bara början. Smörjelsen har ju också försvunnit från mötena.
Många stora givare har också vänt Ulf ryggen.
Det är endast sanningen som gör oss fria. Aletheias oförtröttliga kamp och avslöjanden är en enorm välsignelse.
Gunnar Bergling på Arken predikade i söndags så att alla förstod att man inte fick gå in på den här sortens Blogg för där finns bara djävulen och allt är så negativt. Aletheia har ett enormt genomslag.
Tack Gud för Aletheia!
Shalom
Simon

MyTwoCents skriver:

@S-E Daniel Nilsson:

Gal 3:3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet?

Jag tror att TR:s pastorer inte vågar tro att den smorde Ulf nu leder dem fel. Vad vi nu ser är karismatisk kristenhets trista baksida. Så länge lovsångsteamet framkallar ”rätt stämning”, spelar de senaste Hillsong låtarna, atmosfären ”känns” rätt, blir teologin som flödar från plattformen mindre viktig eller inte viktig alls.

Man har helt enkelt blivit proffs att leverera den rätta känslan och allt verkar på ytan som det alltid varit. Kanske är man tom lite stolt över att Ekman nu florerar i alla möjliga och omöjliga sammanhang med kända kristna profiler.

Jag har en viss förståelse för att man efter alla år av hån och spott, ibland självförvållat, ibland inte, tycker man är värd att andas ut lite och njuta av den där positioneringen ”mitt i kristenheten” Ulf talar om.

Kändispredikanterna står på kö att få några minuter på den fina estraden, sitta i TV soffan med Ulf eller få in sina artiklar i ViD. De missar helt att det är en strategi, mycket medveten sådan, från LO ledningen att tysta sina kritiker. En efter en kommer de till Ulf och lägger ner sina svärd. Stanley Sjöberg, Sverre Larson, Stefan Svwärd, Peter Halldorf, Pelle Hörnmark. Listan kan göras hur lång som helst.

Om denna ”enhet” hade skett mitt i stormen HADE den kunnat vara ett vittnesbörd. Jag tror det fanns en tid då exempelvis pingströrelsens äldste skulle kunnat omfamna och fostra Ulf i kärlek istället för att ständigt attackera.

Jag har svårt att glädjas över denna till synes broderliga gemenskap [nu] då den inte också inkluderar förmaning och vägledning, utan sker på Livets Ords villkor.

Sedan är det intressant hur duktig Ulf är att charma sina kritiker nu när han filat bort de mest obekväma delarna av tidigare läror. Jag kan inte låta bli att undra vad det var som sades till broder Alam under en 20 minuters fika som mindre än 24 timmar efter det skarpa budskap han levererade fick honom att vackla. Jag är tacksam för att han ställde upp på Andreas och Johns intervju men det skrämmer mig samtidigt vilken enorm makt och inflytande Ulf har.

Oavsett vad någon kanske tror känner jag inget hat och skriver inte dessa rader utifrån en önskan att skada Ulf utan känner enbart sorg över läget.

Christopher undrade om svensk predikantkår är andligt kastrerade. Andreas skrattade nervöst över denna kommentar (det hade jag nog också gjort) som jag trots allt upplever är ganska beskrivande.

mirre: Kanske är det så att det är viktigare att ha sin lön och pension tryggad än att stå upp för sanningen…

Jag har flera exempel på personer jag inte vill hänga ut här som bekräftat detta i ord eller handling eller både ock.

mvh
D

S-E Daniel Nilsson skriver:

Tack Daniel för att du lyfte fram den där bloggposten från 2008, den är ett bra exempel på vad som går att göra för att varna folk i samfundet Trosröreslen om vad som planeras. Varför varna? Främst därför att det inte alls är bra att bedröva den Helige Ande, det visar väckelsehistorien.

Ja, det är som vad Mirre apostroferar, ingen träder fram. Finns det inte någon inom rörelsen av dem som talade så väl om min pappa Sten åtminstone, som kan påminna om allt vad han sa i ämnet? Finns det ingen som har lärt sig något om andemakter och förstår att när ett samfund envist håller fast vid bibelvidriga dogmer som skapar avstånd mellan Jesus och människor och sätter fokus där det inte får vara, då är det andemakter som har fått inflytande och position? För den vakne är det lika iögonenfallande som att det var en andemakt bakom Jane Whaley.

mirre skriver:

@MyTwoCents:
” INGEN tycks ha ryggraden att träda fram”

Kanske är det så att det är viktigare att ha sin lön och pension tryggad än att stå upp för sanningen…

MyTwoCents skriver:

@S-E Daniel Nilsson:

Guds frid,

Det ligger något i att inte bedöma reaktioner eller brist på reaktioner utifrån hur många kommentarer en bloggpost får. Varje konferens jag besöker och kristna jag möter bekräftar att tusentals läser, förstår och tar in mycket av det som skrivs bl.a. på aletheia men vågar aldrig eller sällan att ge sig in i debatten och vare sig motsäga eller bekräfta det som skrivs.

Vittnesbörden är otaliga över människor som skriver ut och delar med sig av innehållet här och på andra relevanta sajter i sina cellgrupper och vänskapskrets.

Med detta sagt är jag bekymrad över att inga av trosrörelsens pastorer (eller ens pastorer i andra sammanhang) vågar kalla svart för svart och vitt för vitt offentligt utan att det krävs en evangelist från USA att ta bladet från munnen som sedan själv vacklar något efter en fika med Ulf.

Jag ställde frågan redan februari 2008: http://aletheia.se/2008/02/06/vad-sager-trosrorelsens-predikanter-och-pastorer

…och har sedan dess väntat på svar. Aldrig i min vildaste fantasi hade jag trott att det skulle ta SÅ LÅNG TID för någon med anknytning till TR att träda fram i ljuset.

Jag får ständiga rapporter från vad som sägs vid fikaborden eller i privata samtal pastorer emellan men INGEN tycks ha ryggraden att träda fram.

Högst sorgligt!

/D

S-E Daniel Nilsson skriver:

Hmm… Det har plötsligt kommit så bra och engagerade inlägg efter det att jag uppgivet kastade upp armarna i luften (som när Skavlan gjorde när han diskuterat en stund med Bildt). Mirre skriver ”Det är nog många (LO:are) som läser och förhoppningsvis bryr sig, fast de inte skriver några inlägg.” Jo, man tror ju gärna att de är sådana, men jag tvivlar starkt. Så vad jag hoppas på är att den enstaka person i Trosrörelsen som hittar vettiga saker i den här tråden ska skicka dem vidare åtminstone till någon. Här är det ett brandlarm som går i ett hus för döva nämligen.

Ronny skriver sympatiskt och försonligt och tror inte på onda syften i vad Ulf gör. Nä, visst, Ronny, men även om vi gör saker i god tro och inte kan anklagas för ondska kan det man gör vara lika fel ändå. Det är effekten på andra som är det viktiga – stora skaror av karismatiker i Sverige och världen. ”Det kan komma nya väckelser från Gud, med nya Kyrkor från Gud med …Och en del av de gamla redan etablerade vaknar kanske med tiden igen, och Livets Ord också…” Erfarenheten säger nog motsatsen om förhärdade ställen trots att de kan vara fulla av goda troende. Vad jag varnar för är att man hamnar i en virvel bakom nån sten när väckelsen strömmar fram knappt en meter ifrån en. Mitt eget hjärtas vanemässiga känslighet inför Guds ledning av just ansvariga mig avgör allt. Och det är starkt kopplat till lydnad och handling.

John Nilsson skriver:

@Per: Hundra procent amen!

Fredrik skriver:

Är själv inte med i LO eller någon annan trosrörelseförsamling i dagsläget. Däremot var jag i ca 20 år med i en församling med stark koppling till LO. (Den församlingen har gått åt ett helt annat håll än LO idag och har väldigt lite om alls något samarbete med LO.) Eftersom dessa två församlingar hade en stark koppling mellan varandra spenderade man många många konferenser på LO och har haft ett åtskilligt antal vänner som själva eller med familj både gått bibelskolor, gymnasium, unversitet, arbeterat på LO och flyttat upp. Flera har flyttat därifrån de senaste åren, vissa på grund av utvecklingen i församlingen. Andra har däremot valt att stanna kvar och jag känner igen S-E Daniel Nilssons kommentar att dessa människor som är kvar inte alls förstår vad man pratar om när man frågar om katolicism och resorna till Rom. Några har t.o.m. (likt sin pastor) köpt in en mariastaty för att ha i trädgården.

Över de medlemmar i LO som har en genuin längtan efter Jesus och som har ett hängivet hjärta till Gud men som ändå likt grodan ”kokas upp till en övergång till katolicism” tror jag att Gud har nåd. Tror att många medlemmar upplever att dom fått så mycket gott. Jag vet andra nära vänner (tillika medlemmar i LO) som frågat Ulf rakt på sak om katolicismen, om Maria osv och som också fått bra svar från Ulf. Dom känner sig nöjda med svaret och känner att dom också kan vara kvar i församlingen. Jag svarar inte för mina vänner men någonstans måste man kunna lita på ens pastorer utan att för den skull ”kiss your brain goodbye”.

Jag håller med om att rakare rör och tydlighet verkligen är att föredra, särskilt från Ulf E i dessa frågor. Men det går samtidigt inte heller att leva i en nästintill cynisk och paranoid tillvaro där man misstänkter varje handling som ens pastor företar (OBS!jag anklagar ingen härinne för att vara varken cynisk eller paranoid, har förstått att det är lätt att missuppfatta varandra på blogginlägg). Det blir ganska jobbigt och man mår ganska dåligt av att överanalysera det som pastorn gör och det som pastorerna säger. (Notera: man SKA samtidigt pröva det som sägs mot Guds ord och, återigen, inte säga hejdå till sin hjärna). Jag själv, likt många här, skulle verkligen uppskatta en ärlighet och rakhet från Ulf E mfl om vilket håll man är på väg åt bland annat. Just för att Ulf E har ett sådant inflytande över många pastorer o ledare i Sverige som inte vågar yppa sig emot utvecklingen, så önskar man ärlighet från Ulf E.

Kan f.ö. hålla med Per i fråga om att det nog inte var så mycket ”råka springa in i Ulf” som C.A. gjorde.

/Fredrik

Per skriver:

Christopher Alam: Jag maste tillagga att dagen efter denna intervjun spelades in, sa rakade jag traffa Ulf Ekman pa stan i Uppsala. Vi hade inte setts pa 5 ar. Vi fikade tillsammans och hade en trevlig tid, och pratade om olika saker. Ulf var valdigt trevlig och karleksfull. Vi mottes som broder och skildes at pa samma satt.

Jag tycker det är komiskt, han dök upp som ”gubben ur lådan” och även du fick smaka på hans nya kärlek, som fick dig att vackla till.

Jag fick detta intrycket när jag var i Rom också, mina vägar korsades med Ulf på ett eller annat sätt hela tiden. T ex den dagen när jag var inne i Vatikanstaten (som turist), så lyckades mitt sällskap som inte var med just då, stöta på Ulf och Birgitta på ett Café ute på stan. Vi försökte på skoj räkna ut oddset att Ulf skulle springa på dem och prata med just dem på ett Café av alla 1000-tals caféen som finns i Rom, det var inte bara jag som reagerarade på det.

Men som sagt, jag tror oddsen har ökat markant med senaste åren med tanke på den andliga biten bakom. Så, nej, Christopher Alam, det var ingen slump att du träffade honom och fick smaka på hans nya broderliga kärlek och vänskap och jag tror det var från andra sidan.

Vi har något som vi kallar andens enhet, det får vi genom Jesus Kristus, och inte att genom att åka över land och hav för att kompromissa med vår tro.

Andreas Glandberger skriver:

SE Daniel Nilssons kommentar tidigare är så pass viktig att den bör lyftas fram på nytt, gärna i form av en egen post, för han berör många essentiella frågor som är oerhört viktiga. Vill mer än gärna delta själv i samtalet, men är mitt i en flytt samt lite andra stora saker i livet. Återkommer definitivt när tiden är på min sida igen!

Det Daniel Nilsson skriver får inte förbigås helt enkelt!

http://aletheia.se/2011/10/28/f-d-larare-pa-livets-ord-christopher-alam-om-ekmans-romantiska-syn-pa-katolicismen/#comment-211091

Ronny skriver:

@S-E Daniel Nilsson: Jag tror att vanliga frikyrkokristna och frikyrkopastorer har inte alltid den bildning som behövs för att bemötta Ulf ,om hans helthetsyn om tron och annat…Och därför kan man inte uppnå dialog med honom och Livets Ord som kan ledda till att de kan korriger sin syn så mycket efter andra heller…

Utan det blir mer envägs från deras sidda det ,de står för ,och vill anama från andra … Och så att ,andra anpassar sig efter dem istället mest …. Eftersom de är mycket mer kunniga i tron och hela kyrkoshistiorien och i dett sammtida med…Som det kan verka med deras högre skolning etz…

Och jag tror inte att de i Livets Ord och Livets Ords Ledning …Och Ulf Ekman har onda syften, utan bara godda…Men de är ändå vilseledda av olika villolära som Trosförkunnelsen och dess praxis till de delar det är villolära …Och numer också delar av det inom ekuemniken som är villolära … Som vis lära och praxis inom Katolska Kyrkan …

Och allvarligare och värre än så tror jag det inte är …Det som behövs är tjännare väckta av Gud ibland dem ,och från annat håll sända av Gud dem till hjälp att se det och rätt vägg viddare …Och de då omvänder sig till sist …Så blir det bra tillsist och så tror jag det är med efterbehov med Kristenheten och världen i övrigt med…

Men vill vi inte ändra oss då går vi ju vilse om tron på Gud enligt Bibeln och livet i övrigt med …Men man kan ju hoppas och be att man då tillslut ska vilja ändra sig och vä’nda om till Gud innan det blir för sent…Med det som gäller det Jordiska och evigheten och Himlen och helvetet…

Och sen tror jag att vi inte ska stirra oss blinda på Kyrkor och samfund som är etablerade ,inte ens nya såddana som Livets Ord …Och sörja för mycket över om de blir ljumma och dör, eller fortsätter att brinna för villfarelser …

Och inte ens om vi varit med i grundandet av dem som Livets Ord …Jag har själv varit med i Livets Ord i 11 år och stått i Kontakt med dom, som boende i Uppsala i över 25 år nu .För det kan komma nya väckelser från Gud ,med nya Kyrkor från Gud med …Och en del av de gammla redan etablerade vacknar kanske med tiden igen ,och Livets Ord också …. Förutom de som brinner och är vackna ännu och förblir , Gud vet… Guds frid och Gud välsigne dig!!! Ronny ps 23

mirre skriver:

@S-E Daniel Nilsson: ”Jag har mer att visa på ifråga om det här, men är det någon som bryr sig!? ”

Det är nog många som läser och förhoppningsvis bryr sig, fast de inte skriver några inlägg. Själv tycker jag det är mycket intressant det du skrivit i den här tråden angående den förändring som är på gång på Livets Ord. Det är väldigt konstigt att inte fler medlemmar reagerar, men många har tydligen inte förstått alls vart församlingen är på väg. Dessutom vill de kanske inte veta, eftersom de då måste ta ställning, och det kan bli jobbigt att bryta upp, eftersom de har barn i skolan o s v.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Idag vill jag skriva som på Facebook, kort och med känsla. För jag känner mig arg. Den som känner Ulf Ekman vet, eller borde veta, att hans nya projekt av honom själv ses som ingenting mindre än ett paradigmskifte. Det är ett mycket starkt ord, men tyvärr har det använts så flitigt att det förlorat valören, aspekten, av revolution. Sätt detta som Ulf har i sinnet i kontrast mot vad man hör från medlemmar i Livets Ord, ”nä, vi hör inget om det katolska, jo, förändringar, visst, men väldigt små – och för övrigt litar jag på pastor Ulf”, och du bör se varför jag är arg. Och jag blir upprörd när man i bloggdiskussioner inte tar på allvar att Ulf förändrar grundvalarna. Tro inte att mina diskussioner ovan är främmande spekulationer. Ulf är historiker och vill lika gärna göra avtryck i historien som att göra det i nuet. Han är mycket väl medveten om att ska man förändra dagen måste man förändra synen på gårdagen. Jag har mer att visa på ifråga om det här, men är det någon som bryr sig!? Jo, jag vet att tråden börjar bli lång och gammal, men ändå.

Micael Gustavsson skriver:

@S-E Daniel

Så vitt jag vet anses 7 av de brev av Ignatios som fanns tillgängliga vid reformationstiden äkta, och 6 falska. Det på rent historiska grunder. Jag talade enbart om de 7, och undrade om de verkligen var äkta. Man bör inte förneka historiska dokument bara för att de inte stämmer med ens egen teologi, men inte heller dra allt för stora växlar på dem. Det är ju ganska sannolikt att kyrkan ännu inte hade en helt enhetlig modell på Ignatios tid. Det är intressant att det enda brev där han inte framhåller sin starka ”one shepherd” variant av epidkopatet/föreståndarskapet är brevet till Rom, vilket stödjer teorin att församlingen i Rom vid denna tid fortfarande hade ett kollektivt ledarskap.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Den här tråden har övergått från reliker till nattvard; i mitt tycke ett framsteg. Kanske väckte mitt förra inlägg visst intresse, så jag vill säga en sak till om hur viktig historieskrivning är.

Vi som är protestanter har haft ett synsätt på kyrkans tidiga historia som undergrävs nu, inte bara av Ulf Ekman utan vitt och brett. Ett exempel på det menar jag är Libris stora verk, ”Den kristna kyrkans historia”, som fick en katolik som redaktör, vilket märks.

Den tidiga kyrkan präglades av sådant som hemkyrkor, lekmannafokus, evangelisation, den Helige Andes påtagliga närvaro och ledning, flexibilitet, öppenhet för Guds övernaturliga ingripande, renhet och att hellre dö än böja sig. Med dessa saker har den protestantiska rörelsen känt släktskap. Det här är våra rötter. Den unga kyrkan var vår kyrka. (Vi ska inte överge vår identitet!) Katoliker å sin sida framhåller att man visst kan se kyrklig hierarki, rombiskopens primat, vördnad för Maria, apostolisk succession på ett tidigt stadium av kyrkans framväxt. Den unga kyrkan var deras kyrka. Ja, efter Konstantin må det ha varit så, men knappast dessförinnan.

Ska vi som håller de först nämnda sakerna högt glömma våra ideal? Det gör vi inte, säger Ulf troligen, vi kompletterar bara. Men finns det då något historiskt exempel på att övergång till betoning på de senare sakerna har lett till omvändelser? Vad vi ser i tredje världen idag är att hundratals miljoner blir omvända i sammanhang som präglas av de första sakerna. De som är med i Trosrörelsen tycker jag ska tänka sig för. Här i Sverige präglas rörelsens folk av att man låter den Helige Ande gå via Ulf Ekman. (Så är det i praktiken inte i Livets Ords internationella mission.) Varför tänka sig för, jo, därför att den Helige Ande är en mästare på att bedrövas och dra sig undan om man inte utövar direktlyssnande och direktlydnad. Och utan hans välbehag kommer man inte att få personlig väckelse.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Micael Gustavsson: Ja, precis, det finns de inom den orthodoxa familjen som har en typ av erkännande från RKK. Det blir en fundamental förändring när f.d protestantiska kyrkor får något liknande. ”Ett stort steg mot enhet” eller ”Ett stort steg mot centralstyrning”? Du frågar, ”vad finns det för bevis på att Ignatios brev skulle ha skrivits om?” Ignatius och hans brev debatterades mycket efter Reformationen eftersom de var så centrala för RKK. Det finns mycket att läsa om detta. Numer anser man det bevisat att mycket av det som tillskrivits Ignatius skrevs långt senare än början på 100-talet. Zahn o Lightfoot är väl de forskare som betraktas som de viktigaste på området. Förslagsvis med utgångspunkt från detta: http://www.earlychristianwritings.com/ignatius.html kan man söka sig fram.

Bengt Malmgren skriver:

Per Andersson!
Nu måste ju Bibeln tolkas, och man kan tolka på olika sätt. Just när det gäller nattvarden tycker jag KK väldigt tydligt följer Bibeln i att inte enbart tolka det hela symboliskt. Men visst kan andra tolka det på annat sätt.

Endast utifrån en strikt bibelfundamentalistisk syn att det finns en och endast en entydig tolkning för varje vers i bibeln, så vore ditt påstående (att eftersom RKK anser sig biblisk i sin syn på Nattvarden, så är det detsamma som att alla andra som har en avvikande syn obibliska) meningsfullt. Men nu är ju verkligheten inte så enkel och entydig.

Per Andersson skriver:

@Bengt Malmgren:
Jag blir en aning förundrad Bengt, men det kanske jag inte ska bli, när du slår fast att RKK´s syn på nattvarden är biblisk! Alla som inte tror att den synen som du och RKK har på nattvarden då, är de obibliska? Som du vet finns det en helt annan syn på ”Herrens måltid” (jag föredrar det namnet :) ) än den som RKK har, bland många kristna utöver vår jord, nämligen den ”symboliska”. Tack för länken till katekesen, bra att den finns på nätet!

Bengt Malmgren skriver:

RKK´s syn på nattvarden är biblisk. Många lutheraner delar denna syn, Ulf Ekman ger uttryck för den synen också i sin bok om Nattvarden.
Det går givetvis inte att i fysiskt vetenskapliga termer förklara vad som händer vid ”förvandlingen”, det hela är ett mysterium, även om skolastikerna på sin tid försökte men kanske bara trasslade in sig i resonemang som är svårt att förstå (”transubstiationsläran”). Det viktigsa är den blbliska grunden. (se t.ex. Joh kap 6)
Katolska kyrkans katekes:
http://www.katekesen.se/kkk1322-.htm

Inhoppare skriver:

M//

Wikipedia ger en bra förklaring:

Transsubstantiation är en romersk-katolsk lära om eukaristin. Enligt denna lära förvandlas brödet och vinet till Kristi kropp och blod. Brödets och vinets väsen (substans) förvandlas till Kristi kropp och blod, men dess utseende, smak, lukt etc. kvarstår oförändrade. Accidenserna (den yttre formen, det vetenskapen kan väga och mäta etc., det vi kan förnimma genom syn, lukt och känsel) förblir bröd och vin, men det konsekrerade (förvandlade) brödet och vinet är Kristi kropp och blod, brödet och vinet finns inte längre.

Noteras bör att ordet transsubstantiation antyder att substansen, enligt Aristoteles uppdelning ett tings väsen, förändras. Substans har här således en ontologisk och inte materiell innebörd; substansen betecknar tingets innersta väsen. (Ordet transformation antyder att det är formen, accidensen enligt Aristoteles uppdelning, som förändras.)

”Genom konsekrationen sker transsubstantiationen, väsensförvandlingen, av bröd och vin till Kristi kropp och blod. Under de konsekrerade gestalterna av bröd och vin är Kristus själv, levande och ärorik, närvarande på ett sant, verkligt och substantiellt eller väsensmässigt sätt, hans kropp och blod är närvarande, tillsammans med hans själ och gudom„
— Katolska Kyrkans Katekes, nr 1413

M skriver:

dvs ”vänder oss emot att det skulle vara fallet”

Vore det så enligt Bibeln skulle ingen vända sig emot en sådan syn. Men nu säger ju inte skriften så…

M skriver:

@Inhoppare:

”…delaktighet med Kristi blod, rent andligt sett!”

DET är väl det bibliska sättet, en andlig delaktighet genom åminnelsen av Jesu offer och uppståndelse. Ett sätt som frikyrkan, mycket riktigt, i allmänhet alltid stått för.

RKKs syn är ju att bröd och vin FYSISKT blir till kropp och blod vid eukaristin, eller har jag fattat fel om det?
Det är ju i vart fall just det vi protestenter av alla slag vänder oss emot (utom då numera vissa som börjar vackla på den punkten)

Katarina skriver:

För att stilla Christopher Alams frid kan vi andra som levt kvar i landet bara konstatera att Ulf inte precis verkar vara sorten som ändrar på sig i första taget!

7 eller 70 år gör ingen skillnad.

Tycker verkligen inte att han behöver be om ursäkt över sina ”stillbilder” eller alltför ”spontana svar”. Vi som varit med förstår allt det där… det dåliga samvetet som ångestfyllt plågar en, som man tolkar som en piska från Herren, när man har sagt det någon borde ha sagt för länge sen. När man råkar missa att ”nyansera sig” och vara ”religiöst-politiskt korrekt”.

Att våga strunta i att man inte uttrycker sig så vansinnigt ordentligt i de kyrkliga ankdammarna ger frihet. För där Herrens Ande är finns ett tillåtande klimat.

Sen är det väl så att man måste hålla isär sak och person. Ulf Ekman är inte i egenskap av pastor bara en vanlig medmänniska. Han har ett enormt ansvar i sin pastorsroll. Det som sker i den rollen måste man få kritisera, utan att be om ursäkt till den private Ulf (som man kanske inte alls känner). Så länge han inte heller stiger fram med ett äkta ”förlåt” för sina ”misstag” som pastor, finns inte trovärdigheten där. Vad han gör el vem han är privat är för mig fullkomligt ointressant i sammanhanget.

Hade (tyvärr) väntat på att det skulle komma en urskuldande kommentar från Alam. Och den infann sig, som ett brev på posten. Ni som har varit med, vet vad jag menar. Det krävs nog bön och fasta i 14 dagar samt ett avlatsbrev innan han kommer vidare 😉

Inhoppare skriver:

Micael Gustavsson//

Apropå Ekmans nattvardslära:

Jag tror att du har rätt i att Ekmans nattvardslära snarare är Luthersk. Jag har talat med flertalet anti-katoliker, både pastorer och lekmän, som hävdat att nattvarden bara är symbolisk. Men är inte det en reformert lära snarare än en protestantisk? Lutherska kyrkor lär ut att lär att man förenas med Kristus i nattvarden. Även i min barndoms frikyrka brukade pastorn vid brödsbrytelsen betona delaktigheten med Kristi kropp och blod rent andligt sett.

Varifrån kommer detta reformerta tänk bland anti-katoliker tror du?

Micael Gustavsson skriver:

@S-E Daniel

En extra fråga; vad finns det för bevis på att Ignatios brev skulle ha skrivits om? Eller snarare; vad finns det för bevis för att de texter som idag används för översättning av Ignatios texter skulle vara förvanskade och omskrivna (jag menar inte små ändringar av den typ som finns mellan olika läsarter av NT:s texter)

Micael Gustavsson skriver:

@S-E Daniel

Jag vet inte hur stor sanningshalten är i påståendena om Ekmans katolicism (mycket, tex nattvardsläran är snarare klassisk luthersk), men det finnsen del intressanta precedensfall för din modell, dock inte på protestantiskt håll. Det finns däremot på ortodox och orientalisk mark kyrkor som har en självständig organisation, men erkänner påven som överhuvud tex u
Uniatkyrkan i Ukraina, Melkitkyrkan i mellanöstern (ortodoxa), Maronitkyrkan i Libanon, Kaldeiska kyrkan i Irak (österländska). Dessa kyrkor har egna patriarker, styr sin egen organisation, har gifta präster, har högtider och liturgi enligt icke-romerska ordningar. Men erkänner alltså påven som högsta auktoritet och har därför full gemenskap med den ”vanliga” romerska kyrkan. Men något sådant finns ej på protestantiskt håll, även om vissa eftergifter, ”anglican usage”, görs när hela grupper av anglikaner konverterar

Hubertus skriver:

Tack S-E Daniel för din öppenhet, ha det så gott!

Samuel skriver:

Tack Lars W. för att du” bekräftade mitt minne”.
Synd om alla som vördat ”fel ben”.

mirre skriver:

@Bengt Malmgren:
Tyvärr menar han nog allvar. Borde enligt min åsikt få sina inlägg bortmodererade.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Simon Peter nämner Arkelsten-tricket, att skriva om historien, och John Nilsson efterlyser återgång till mer centrala frågor som väckts av Ch. Alam. Det får mig att tänka på hur sökande och undrande Christopher var i intervjun. Han kan inte fatta att dessa saker kan ske på LO. Vad är det som driver Ulf Ekman? Jag tror jag vet, och detta inte för att han skulle ha sagt något i förtroende åt sin svåger. Det har han inte.

Förlåt mig om detta blir en aning långt, men det är nödvändigt för att kunna visa varför Ulf är på väg i just den nu inslagna riktningen, och så vis kanske få denna tråd att handla om faktainsamlande till svar på Christophers frågor istället för om reliker.

Vad Arkelsten, egentligen Per Schlingman, gör är att försöka måla Moderaternas historia i nya och ädlare färger. Detta är vad Ulf försöker göra med den kristna kyrkans historia inför Predikantorganisationen i Norden, samfundet Trosrörelsen och sin egen församling.

Ulf är en praktisk och pragmatisk person som vill se resultat och göra avtryck. Resultat får man om man samarbetar väl med den Helige Ande. Den gamla modellen (LO fram till Jerusalem-vistelsen) för samarbete med Anden gav inte de resultat som han förväntat sig och utlovat. Han upptäckte då RKK och tyckte sig se vad som fattats i hans sätt att arbeta för Guds rike.

Ulfs skolor gör stor affär av Ignatius. Ignatius av Antiokia var biskop i den unga kyrkan och han är ett extremt tidigt vittne; han kände med all säkerhet evangelisten Johannes. Han har skrivit sju bevarade brev. Där ger han ett utmärkt försvar för Kristi gudom. Och där får vi en bild av hur väldigt strukturerad han ansåg att kyrkan ska vara. Han var den som började skilja på biskop och präst (äldste). Det är den här organisationen, den hierarkiska, med apostolisk succession som medel för att få Andens smörjelse (och resultat) som Ulf vill återskapa i sin rekonstruktion av Trosrörelsen i Sverige. Och därmed bli föregångare för andra, långt utanför vårt lands gränser. Ytterst toppas hierarkin av påven. Ulfs vän Caesarius Cavallin på Östanbäck ser påven som Kristi kyrkas överhuvud. Jag tror att Ulf också ser påveämbetet så – alltså synsättet ”det kan bara finnas en ledare i Andens ordning”.

Det är nog bara Robert Ekh, Anders Gerdmar, Svante Rumar och Sture Lundquist som fått veta delar av vart all den nya undervisningen inom Predikantorganisationen syftar, som jag tror: till att skapa en episkopal kyrka med partiellt erkännande från Vatikanen. Jag önskar att någon av dem ville berätta. Själv drar jag bara ut de linjer som är synliga. Spekulation i god bemärkelse är vad man är hänvisad till när ledare undanhåller fakta, och syftet med god spekulation är att vaska fram sanningen så att människor inte ska behöva ställas inför ett fait accompli. Motsäg mitt resonemang här, den som har mer fakta! Någon bland predikanterna som kan tillföra något?

Vad Ignatius betonade var biskopens kallelse till att vara den som har 1) tillsyn över läran 2) auktoritet över prästerna. Mycket intressant. Man kan måla upp det så att Ignatius har berättat för oss hur Kristi kyrka universellt redan från början var organiserad. Oerhört tungt att ha ett så tidigt vittne på sin sida! Problemet är bara att han endast var lokal biskop med begränsat perspektiv och att forskningen visat att hans brev skrevs om på 400-talet, alltså i början på den ”katolska” tiden. Det är för övrigt lätt att se den enorma skillnaden mot den grekiska, förmodat ursprungliga, versionen.

Bengt Malmgren skriver:

Magnus: ”…I så fall är saken nämligen säker ur katolsk synvinkel (för att påven sagt det)”

Jasså, det är där skon klämmer!
Jag kan försäkra dig att för en katolik har förnuft och sanning högsta prioritet. Universiteten startade ju en gång som kristna institutioner.
Påve Paulus VI satsade visserligen sin auktoritet på att man ”tror” att det sammanlagda resultatet av forskningen är positivt för att det är Petrus kvarlevor, det skulle han inte riskera att göra om det inte verkligen fanns starka skäl att göra så, men hans ord väger inte tyngre för en katolik för att han är en kyrkans man eller påve som uttalar sig. Det sunda förnuftet och logikens lagar delar vi gemensamt. Var och en tänker själv.

Kyrkans tro står och faller inte med hur det förhåller sig med den faktiska äktheten av vissa reliker. Det finns massor av reliker och föremål runtom i världen vars autenticitet inte finns dokumenterade ända tillbaka till källan, utan det bygger på traditioner som förlorar sig i historiens dunkel, ibland kombinerade med vetenskapliga undersökningar som antingen kan styrka eller försvaga indicierna för traditionens riktighet. T.ex. Jesu svepduk i Turin, törntaggen från Jesu törnekrona som biskop Brynolf som en gåva från norske kungen tog hem till Skara domkyrka (som vi idag inte vet var den finns – kanske undangömd någonstans i en spricka i muren?).

Vi katoliker förundras och gläds över sådana materiella ting som påminner oss om att Gud blivit människa och att frälsningen inte bara gäller det andliga, utan hela vår mänsklighet av kött och blod.
Vi skulle inte vilja vara utan det, lika lite som vi vill vara utan våra nära och käras gravar att kunna gå till eller minnesföremål efter våra anhöriga.
Men vi har ett avspänt förhållande till dessa reliker och minnessaker, medan vi märker att det från protestantiskt håll finns en rädsla att trons renhet på något sätt skulle fördärvas bara för att man förhåller sig till materiella ting. Sådan rädsla tror jag har sitt ursprung i en slags överandlig ängslighet.

Micael Gustavsson skriver:

@MyTwoCents

Visst kan man spetsa till det, men jag tycker inte att kristna bör medverka till att sprida felaktiga vetenskapliga ochhistoriska föreställningar. Petrus martyrdöd i Rom torde vara så historiskt säker som en händelse på den tiden kan vara. Att han skulle varit ledare för församlingen i Rom är avsevärt osäkrare, men möjligt. Om det i så fall skulle ha några teologiska konsekvenser för oss idag är är väl vad som teologiskt diskuteras, och ingenting som följer av historiska fakta. Paulus martyrdöd i Rom är ungefär lika väl historiskt fastslagen som Petrus (i tidiga kristna skrifter nämns oftast Paulus och Petrus martyrskap tillsammans), men eftersom Paulus inte idag används av RKK eller någon annan kyrka för den delen, så blir den frågan inte belastad på det sättet.

Angående att spetsa till det; anser du verkligen att texter från ca år 100 är romersk katolska källor. Det är i så fall en åsikt som du delar med Anders Gunnarson och andra katoliker.

Magnus skriver:

@Bengt Malmgren:
Visserligen; men vad innebär dessa ord för en katolik? Vördas Petri s.k. reliker i Rom? I så fall är saken nämligen säker ur katolsk synvinkel…

Magnus

Lars W skriver:

@Simon Peter:

En mycket bra redogörelse.

Vi ska heller inte glömma att många av dem som långt före Luthers tid dog under plågor på inkvisitionens bål i t ex södra Frankrike var ”protestanter”. Det var dessa som vid sidan av judar (som vägrat konvertera till katolicism eller som misslyckats med att övertyga om sin nyvunna katolska tro) brändes till döds under överinsyn av påvedömets lakejer.

Anders R Pettersson skriver:

@ Bengt Malmgren

Du talar osaklighet från C Alam – och när var du saklig senast. Allt jag läst från dig är fabler och förbannad lögn. Inte ett erkännande har du gett ifrån dig – utan fortsätter aningslöst på osanningens väg. Bevis med substans väntar jag på, hitills är det bara strunt du kommer med. Den enda som vet något och som vågar säga sanningen rakt ut är Simon Peter det hedrar honom.

Lars W skriver:

@Samuel:

De har nyligen gjorts undersökningar på de likdelar katolska kyrkan fastslagit varit ”heliga” Birgittas och funnit att personen vars likdelar ligger i Vadstena inte ens kan vara avlägset släkt med ”helgonet”. Förmodligen tillhör benen någon prostituerad i Rom vilken av Vatikanen ansetts vara ett besvärande vittne (se påve Alexander VI´s vandel) och som man vidare funnit ett lysande sätt att göra sig av med.

http://uadm.uu.se/insidan/nyheter-anstallda/insidans-nyheter-dokumentvisning/?id=926&area=1,2,3,4,5,7,10,16&typ=pm&na=&lang=sv&fromSiteNodeId=41117

Simon Peter skriver:

@ Inhoppare
Den här gången har du nog hoppat in i galen tunna.
Jag förstår att katoliker som du blir svarslösa och väldigt arga av sådana som vågar avslöja sanningen och konfrontera den.
Frågan är ju inte om benknotorna är äkta eller inte.
Oavsett vems ben Ulf Ekman och pingstgarnityret beundrar i Vatikanens gömmor så har det ingen betydelse för Katolska kyrkans rätt att ändra och förvränga bibelordet och ersätta det med sin och påvarnas tradition.
Påven har ingen rätt att införa mariadyrkan och förklara denna himmelens drottning för att ha utfört gudomlig och obefläckad avlande.
Det finns hjältar som vågar tala sanning, konfrontera synden och stå upp för sitt reformatoriska arv.
Christoffer är också bekymrad över att det inte finns några rakryggade riktiga män som vågar konfrontera Uffe för hans avfällighet. Jag är själv mycket frågande till att ingen av de som kallar sig profeter öppet har konfronterat Ulfs avfällighet.
Den enda jag har hört ta försiktigt avstånd är Roger Larsson som jag hörde kritisera katoliceringen på 08 08 08 profetkonferens i Örebro.
Intervjun med Christoffer var också klar över Ulfs sätt att frysa ut kritiska predikanter. Jan Lindhé är kanske ingen profet, men har tagit avstånd från den katolska ekumeniken på ett förtjänstfullt sätt. Lars Enarsson har precis som Jan blivit utfryst från att predika i många sammanhang.
Nej, låt oss stå upp för sanningen och försvara det som reformationen uppnått och föra den vidare!
Innan någon vill kritisera Christoffer ska man kanske fråga sig hur många man själv lett till Herren och helat från sjukdomar eller fyllt med Den Helige Ande. För mig skapar det större trovärdighet än några kurser i katolsk teologi.
Jag förstår att den här intervjun har skakat om ordentligt i de ekumeniska leden.
Sanningen har endast han som också är vägen och livet.
Shalom
Simon

Anders R Pettersson skriver:

@ Bengt Malmgren

Att föra en debatt med dig är meningslöst – eftersom du förnekar allmänt vedertagna sanningar. Låt mig bara påvisa detta för alla. Bengt ber katoliker till Jungfru Maria om helande och frälsning. Det räcker med ett ja eller nej. sedan kan jag visa upp era egna böcker och dokument ok

Bengt Malmgren skriver:

Jag blir inte klok på om Simon Peter driver med oss eller om han menar allvar

Bengt Malmgren skriver:

Johan Nilsson: ”kompromissen i dagens ekumenik”

Vilka kompromisser talar vi om egentligen? Jag har inte hört någon som vill kompromissa om trons grundläggande sanningar, bara samtala…

Bengt Malmgren skriver:

Magnus: ”Låt oss vara ödmjuka och agnostiska…”

Paulus VI fastslog ju inte med säkerhet 1968 att benen tillhörde Petrus då han tillkännagav resultatet av undersökningarna: ”I ljuset av de arkeologiska och vetenskapliga slutsatserna så har relikerna av S:t Petrus identifierats på ett sätt som vi finner övertygande… mycket tålmodiga och noggrannastudier har gjorts som resulterat i som vi tror positiva resultat.”

mirre skriver:

@Inhoppare:
Jag håller verkligen med dig i detta.

Samuel skriver:

Apropå ben så var väl den heliga Birgittas ben både hennes och döda innan de befanns bara vara döda, eller minns jag fel ?!

John Nilsson skriver:

Lätt att sidospåren blir huvudspår. Låt oss återvända till perspektivet som Christopher för fram, nämligen kompromissen i dagens ekumenik i jämförelse med den på 70-talet till exempel. Eller andra saker som är relativt unika med denna intervju i jämförelse med andra intervjuer av kända predikanter.

Allmänna frågor kring olika syn på traditionen, t.ex, är en diskussion för ett annat ämne. Tycker jag.

Katarina skriver:

@Leif: Hehe… kanske LO-gubbarna skulle behöva klappa på lite fler ben för att få liv? Tycker att de har blivit lite mossiga på sistone 😉

Inhoppare skriver:

Simon Peter//

Du gör dig själv en stor otjänst genom ditt sätt att uttrycka dig. Ingen tar en häcklare på allvar.

Hubertus skriver:

Bengt Malmgren
Professor Orazio Marucchi som var en stor arkeolog i Rom han var medlem i den Pontificial commission on sacred archeology har sagt att det inte fanns ett dug bevis att Petrus skulle ha varit i Rom.

MyTwoCents skriver:

@Micael Gustavsson:

Alam tog i så det knakade. Det får stå för honom. Samtidigt så kan det ibland behövas att någon ”spetsar till det” lite för att sparka igång en fruktsam dialog. (fråga bara svenska protestanternas sista högborg – aletheia.se) Nu tycker jag faktiskt att både dem som är emot och dem som är för tanken att det skulle vara sankte Pärs käkben i Rom har kommit till samma slutsats: Kanske, kanske inte :-)

Det var väl ett framsteg i dialogen….

Om vi nu hade tid skulle vi gå igenom denna ”lilla” lista på skiljemurar och dogmer & läror i min mening ofta taget ur luften eller åtminstone etablerade med mycket lite stöd skulle vi kunna samtala in i småtimmarna:
http://tidenstecken.se/kkvillo.htm

Protestanter har säkert lika många märkliga teologiska kullerbyttor men skillnaden är att vi inte (tack & lov) har gett någon auktoritet att fastlå dem som dogm eller viktiga lärosatser…. (kanske inte mycket bättre men ändå….)

mvh

/D

Magnus skriver:

@Bengt Malmgren: Precis! Låt oss därför vara ödmjuka och agnostiska inför detta påstående. D.v.s. vet man inte säkert att dessa ben är Petrus bör man inte heller förfäkta detta..

Min hållning är följande:
Jag säger inte att dessa ben inte tillhör Petrus; inte heller säger jag att dessa ben inte tillhör Petrus;
vad jag säger är att ingen vet huruvida dessa ben tillhör Petrus.

Ergo: Ingen vet huruvida benen är Petrus; RKK bör således inte hävda att vad som inte går att vetenskapligt bevisa i spörsmålet…

Magnus

Simon Peter skriver:

@ MTC
Bra Daniel!
Arkelstentricket har hon lärt sig från påvekyrkan.
Om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger kan den till slut bli till sanning.
Inte ett enda bevis finns för att Petrus någonsin var i Rom.
Däremot är det viktigt för papismen att försöka bevisa en förment apostolisk succession, hur intellektuellt eller historiskt galet detta ändå är.
Detta måste till för att ”bevisa” att påven har rätt att redigera i Guds ord. Att ersätta Guds Ord är enligt Bibeln förbjudet.
Arkelstentricket att säga att kyrkan började med Petrus är så urbota urfånigt.
Vår Herres grav är tom och det var Han som startade församlingen.
Att ens i sin vildaste fantasi tro att det skulle finnas någon mystisk ordning som genom handpåläggning överförts från Petrus till Ratzinger. Att Jesus såg Ratzinger framför sig i någon sådan ordning är så osannolikt att inte ens den duktigaste matematiker skulle kunna räkna fram den.
Att en vuxen människa över 5 år kan tro på sådana sagor är häpnadsväckande.
Jag har som missionär bland katoliker i Sverige och andra länder, även Latiamerika, bara bekräftelse till den bild du ger av vanliga katolikers liv i verkliga livet. Helgondyrkan, sakramentalism utan omvändelse, helgelse, tro, vuxendop eller uppfyllelse med Den Helige ande.
Bengt Malmgrens påstående att protestanter och katoliker har en gemensam historia är direkt historieförfalskning. Vi som är grenar i det protestantiska trädet har vuxit ut från den tro som blev oss given en gång för alla av de judiska apostlarna. Det trädet har levat åtskilt från det katolska trädet som är en helt annan lära som har mördat och förföljt de bibeltroende kristna i 2000 år. Inkvisitionen och motreformationen har aldrig blåsts av. Sverige har en stolt tradition som ett av Europas starkaste protestantiska fästen. Det är tragiskt att se hur våra fäders kamp vanäras genom dessa som dras med av Ulf Ekman till Rom och sitter och ryser framför en dödskalle av någon okänd gubbe.
Jesus är en Gud för dom levande! En kyrka som bygger på några fejkade benbitar istället för den levande Messias fullbordade verk kan med all rätta kallas för antikristlig.
Jag har inte en enda rot eller historia gemensamt med påvekyrkan eller maria!
Ja, Arkelsten och Rom har mycket gemensamt.
Men, Rom kom inte först med kyrkan (även om vi borde använda termen församlingen) det gjorde Jesus och judarna i Jerusalem. Där har vi våra friska rötter.
Låt oss hålla oss till sanningen.
Alla vägar bär till Rom, utom sanningens väg som bär till Yeshua Messias i Jerusalem.
Shalom
Simon

Micael Gustavsson skriver:

Föråt om jag lät hård i tonen, när jag läser mitt inlägg ser jag att det kan låta otrevligt. Det jag har reagerat på är påsteånden (först av Alam om att chansen var mindre än en på miljonen) om att det skulle finnas dålig historisk dokumentation om att Petrus dött i Rom, och att alla källor är ”katolsk” tradition”. Man kan lika gärna hävda att Brutus mord på Julius Ceasar enbart är romersk tradition, eftersom det inte finns några oberoende kinesiska eller babyloniska källor. Däremot så är påståendena om att han under någon längre tid (alla apostlar var väl automatiskt erkända som ledare om de befann sig på en plats )varit ledare för församlingen i Rom avsevärt sämre underbyggd. Det är ju överhuvudtaget tveksamt om församlingen i Rom hade en ordning med en ledare. Jag håller med att det här blir en onödig sidodiskussion, men om jag läste en seriös politisk artikel som kristiserade tex Obamas ekonomiska politik, som sedan avslutades med påståendet att Obama var en ödla från rymden, så finns det goda skäl, oberoende vad man tycker om politiken avföra den typen av påståenden från diskussionen, så att den kan koncentreras på huvudfrågan.

MyTwoCents skriver:

@Micael Gustavsson:

Jag svarade ju följande på frågan; ”3 & 4 vore jag historielös om jag förnekade att en möjlighet finnes att det är så. ”

Vad mer önskar du? Många kristna dog ju under Romarnas svärd vilket talar för att det skulle kunna vara så. Jag menar ”bara” att Kyrkan bygger hönor av fjädrar och att bygga vår teologi (eller hela vår Kyrka) på dessa fjädrar är både onödigt och ointressant.

mvh
D

Micael Gustavsson skriver:

Daniel, du borde kanske ha frågat G Habermas om vad han anser om sannolikheten att Petrus dog martyrdöden i Rom utifrån i tiden näraliggande källor. Läs gärna den brittiske evangelikale (j kyrkohistorikerns FF Bruce´s ”The Spreading Flame” för en saklig genomgång av kristendomens första 400 är. Bruce tillhör samma breda, intellektuellt trovärdiga, huvudfåra inom evangelikalismen som John Stott (arkitekten bakom Lausannedeklarationen), ovan nämde Habermas och i sverige tex Stefan Gustavsson och Anders Sjöberg. Sluta hävda att varje dokument som skrevs efter, eller kanske till och med samtidigt som, uppenbarelseboken är ”katolsk tradition” .

MyTwoCents skriver:

@Bengt Malmgren:

Frid,

Om du kikar på mitt svar till Inhopparen så driver jag inte samma tes som Christopher att Petrus aldrig skulle kunnat besöka Rom. Det får stå för honom. Vi ställer oss inte bakom alla gästbloggar eller åsikter av dem vi tar in här utan en del i tanken med aletheia är att väcka diskussion och gemensamt komma närmare sanningen i den mån den går att finna.

Så skrev jag om jag får lov att citera mig själv:

”D.v.s. utan Kyrkans tradition finner vi väldigt lite stöd (om något alls) rent historiskt/faktamässigt att exempelvis Petrus över huvud taget besökte Rom, eller åtminstone spenderade någon längre tid där.”

Sedan frågar du:

Bengt Malmgren: Skulle det vara problematiskt för ”er” protestanter om det faktiskt var så att 1) Petrus vistades i Rom, 2) var föreståndare för församlingen där, 3) led martyrdöden under Neros förföljelse genom att korsfästas upp och ner, och 4) det faktiskt är hans grav man hittat?

Svar:
1.) Har redan svarat på detta men -nej
2.) Det skulle innebära att Paulus och Petrus bytt den roll i evangeliets tjänst vi läser om i de böcker jag har större förtroende för (fullt) d.v.s. NT:s skrifter. Eftersom vi inte finner några bibliska belägg för detta är det åtminstone för mig tämligen ointressant att bygga ett helt samfund kring denna idé.

Alltså, allt som hände efter denna vers skrevs är av intresse för mig men vare sig frälsningsavgörande eller av ett större intresse än det jag hyser för exempelvis apokryferna eller andra icke inspirerade skrifter:

Jud 1:3 Mina älskade, fastän jag är mycket ivrig att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödvändigt att skriva till er och uppmana er att fortsätta kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.

3 & 4 vore jag historielös om jag förnekade att en möjlighet finnes att det är så. Men eftersom punkt 2 inte överensstämmer med Guds Ord förblir detta en spekulation som jag inte skulle våga presentera som fakta, utan som en möjlighet med tanke på hur många andra makabra nyheter Kyrkans anhängare hävdat de sista 1700 åren.

Jag får dock erkänna att jag har ett större förtroende för prekonstantinska kyrkofäder och kristna historiker än efter denne man kom till makten.

Bengt Malmgren: Sedan finner jag gränsdragningen mellan ”vi” och ”ni” lite märklig, eftersom de första 1500 åren av kristna historien är gemensam för protestanter och katoliker.

V.g. detta påstående får du gärna håna mig eller skratta åt mig men även om du delvis har rätt, har du delvis fel i det att vad jag kan se har det i alla tider funnits fåror utanför RKK som om än så små grupper också varit bärare av evangeliet, ofta förföljda av Kyrkans maktmänniskor.

Jag har någon bok i min bokhylla kring denna tanke jag kanske försöker summera vid något tillfälle i framtiden om ”anden faller på” som vi gamla pingstvänner brukar säga.

mvh
D

Bengt Malmgren skriver:

Magnus!
Jag är ense med dig att man inte kan vara säker på att det är Petrus ben. Det går ju aldrig att uppnå full bevisning, tyvärr var det ingen på den tiden som tog DNA-prov.
Men rätt kön, rätt ålder, hittat på en plats där graven enl traditionen borde vara samt div andra spännande arkeologiska fynd, gör att hypotesen inte är otrolig…

Magnus skriver:

@Magnus: Peterskyrkan skall det vara skrev fel i all hast..

Magnus skriver:

@Bengt Malmgren:
Jag ifrågasätter inte traditionen om Petri martyrium eller vistelse i Rom utan att det skulle vara Petrus ben man förvarar i Petruskyrkan. Bevisföringen för detta haltar påtagligt eftersom vi saknar konsensus bland arkeologer kring detta…

Magnus

Sam skriver:

@Lars W:
😉
Bra koppling!

Lars W skriver:

@Magnus:

”Dessutom Bengt, kan det vara värt för dig att veta att man menar sig har funnit Petrus ben i Jerusalem i mitten av 1950-talet. Det var två Franciskanermunkar som fann ett ossarium vari man menade att Petrus ben låg.. Inskriptionen på detta ossarium var ”Petrus Jonas son”…”

Intressant… gissar att du referear till detta Bibelställe som blir tydligast i KJV:

”So when they had dined , Jesus saith to Simon Peter , Simon , son of Jonas , lovest thou me more than these ? He saith unto him , Yea , Lord ; thou knowest that I love thee . He saith unto him , Feed my lambs .”

Bengt Malmgren skriver:

Daniel och Magnus:

Något ”katolikhat” talar jag inte om, jag talar om fakta. Jag antar att man talar om historikern och biskopen Eusebius, värderingen av dokumentationen som kommer från honom är inte avgörande. Jag kan inte se att Daniel kommer med något som motsäger den tunga underbyggnad som finns för att Petrus var i Rom, inte heller Magnus som egentligen inte tillför något nytt till diskussionen.

Sedan finner jag gränsdragningen mellan ”vi” och ”ni” lite märklig, eftersom de första 1500 åren av kristna historien är gemensam för protestanter och katoliker. ”Vi” katoliker har inte intresserat av annat än med förnuft och i gemenskap med alla kristna av god tro att utvärdera och se på detta.

Skulle det vara problematiskt för ”er” protestanter om det faktiskt var så att 1) Petrus vistades i Rom, 2) var föreståndare för församlingen där, 3) led martyrdöden under Neros förföljelse genom att korsfästas upp och ner, och 4) det faktiskt är hans grav man hittat?

Sefast Tronde skriver:

@Inhoppare:

– OK, jag respekterar din inställning. Vill bara inte medverka i någon större utsträckning till att föra debatten alltför mycket off-topic.

MVH / Sefast Tronde

Magnus skriver:

@Bengt Malmgren:
Bengt! Hur i all världen skall man kunna avgöra att benen tillhör Petrus? Jag har mig veterligen inte hört att det råder något arkeologiskt konsenus att den verklige Petrus ligger just vid den plats som katolska kyrkan hävdar. Nonsens helt enkelt.. En enda person har hävdat detta med eftertryck nämligen Margherita Guarducci,

Forskaren som du länkade till skrev sin bok under 1960-talet. Hon slog fast att benen tillhörde en man i 60-70 års åldern varefter hon meddelade Påve Paulus VI att detta var Petrus (hur i all världen hon hade kunnat slå fast detta övergår mitt förstånd?). Påven deklarerade därefter (som påvar ofta gör) att detta var Petrus (case closed: Påven har talat) ben.

Jag har aldrig läst något bibelvetenskapligt verk som styrkt hennes tes och hävdat att den verklige Petrus ligger begravd under Petruskyrkan.. Tvärtom om säger man inte mer än vad fakta tillåter, nämligen att traditionen gör gällande att Petrus dog martyrdöden i Rom. Denna tradition kan man välja att tro eller misstro… Vi har inget annat att gå på..

Dessutom Bengt, kan det vara värt för dig att veta att man menar sig har funnit Petrus ben i Jerusalem i mitten av 1950-talet. Det var två Franciskanermunkar som fann ett ossarium vari man menade att Petrus ben låg.. Inskriptionen på detta ossarium var ”Petrus Jonas son”…

Det finns m a o en stor anledning att betvivla RKK:s synsätt och praxis med avseende på reliker.
Magnus

MyTwoCents skriver:

Bengt Malmgren: Traditionen säger också att om han inte grundade församlingen i Rom, så blev han i alla fall dess ledare.

Broder,

Problemet från vårt ultra-protestantiska håll är att det krävs ett stort mått ”tro” för att lita på Katolska Kyrkans alla anspråk.. (Som bekant är de inte så få)

Jag har precis avslutat filmupptagningen för professor Gary Habermas föreläsningar (http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=282744) på CredoAkademin och Stockholms Universitet (inbjuden av en kristen studentgrupp) kring NT:s autencitet. Bevisen för en rad nytestamentliga skrifters äkthet och sanningshalt (inte bara att böckerna i sig skrevs ungefär de år då de borde ha skrivits utan att även en rad vittnesbörd finnes för att innehållet stämmer) är enastående!!!. Vår tro bygger inte på några fabler!

Enligt den gode och mycket kunnige professorn stödjer numera en rad ateistiska och agnostiska historiker stora delar av NT:s böcker. Som belägg finner vi stöd både genom Jesu efterföljares vittnesbörd, dåtida ”konkurrerande” religioners skrifter och en rad ickereligiösa historikers skrifter. Den samlade datan tillgänglig för att bevisa att böckerna är trovärdiga är så enorma att i jämförelse med många andra historieskildringar kring kända och accepterade historiska personer som bleknar bevisen. (Alltså sekulära historiker har mycket mindre fakta att gå på vid studier av olika kejsare etc)

Tyvärr har jag inte funnit liknande bredd i de historier [tradition] din Kyrka bygger ganska stora lärosatser utifrån. Man får tro på kyrkofäders (eller också inte) skildringar om man ska få ihop era läror. Samma ”historiker” som ofta i nästa andedräkt bevisligen (genom modern forskning) förvanskat stora delar av sin historieskildring för att ge sin egen huvudman stöd för löst grundade läror och uppfattningar.

Ett litet exempel klistrade jag in i går:

JewishEncyclopedia säger att tilliten angående Petrus vistelse i Rom måste placeras på Eusebius (263 – 339 e.Kr) och att åtminstone hans möten med Filo och Paulus är myter.

“According to the Clementines, Peter stayed at Cæsarea a long time, and then went, by way of Tripolis, to Rome. In John xxi. 19 his martyrdom is predicted to him by Jesus (comp. I Epistle of Clement of Rome, v.). Regarding his stay in Rome, reliance must be placed upon Eusebius (“Hist.Eccl.” ii. 1; comp. iii. 39, 15); certainly the account of his meeting Philo (ib. ii. 17) and Paul in Rome is mythical.”
http://www.jewishencyclopedia.com/articles/13739-simon-cephas

Listan kan göras lång för den som orkar.

Det är inte enbart någon form av ”bångstyrighet” som styr mitt personliga motstånd till Kyrkans anspråk utan det finns faktiskt belägg för våra tvivel kring era anspråk som inte bottnar i något generellt ”katolik-hat” som många vill få det till.

mvh
D

Inhoppare skriver:

Sefast Tronde//

Det står dig fritt att låta Petrus vistelse i Rom vara en fråga om tro. Men du begär för mycket om du vill att jag ska ta i hand på det. För egen del är jag bara intresserad av faktisk historia i det här fallet.

Jag har ingen intention att ”skruva bort fundamentet i artikeln”. Livets Ords interna angelägenheter eller eventuella olägenheter får andra kommentera. Dock annonserar rubriken ut att Katolska kyrkan kommenteras i videon. Jag hade inte kommenterat bloggposten om inte flera av Katolska kyrkans läror och kyrkans historia ifrågasätts eller felciterats. Om läroskillnaden mellan LO och Katolska kyrkan hade presenterats korrekt är jag övertygad om att vi aldrig landat i detta (förvisso mycket intressanta) sidospår.

Bengt Malmgren skriver:

Daniel (MyTwoCents, Sefast!

Jag efterlyser bätte analys och utvärdering av helheten när det gäller de historiska källorna, det är annars lätt att citera och välja ut enstaka källor eller författare som passar för att styrka den egna ståndpunkten.

Angående frågan om Petrus i Rom: De tidiga fäderna är överens att Petrus reste till Rom och led martyrdöden där. Man kan inte finna någon av fäderna som förnekade, att Petrus reste till Rom. Traditionen är så entydig att Petrus led martyrdöden vid Vatikankullen utanför Rom någon gång mellan år 64 och 67 e Kr under kejsar Neros förföljelse av de kristna att det är orimligt att hävda en annan ståndpunkt. Tacitus beskriver avrättning av kristna vid Vatikankullen (Annaler 15, 44, 4), Clemens (biskop av Rom 88-97) beskriver i sitt brev till Korinterna förföljelsen av många kristna tillsammans med Petrus och Paulus etc.

Traditionen säger också att om han inte grundade församlingen i Rom, så blev han i alla fall dess ledare. Kyrkofadern Hieronymus berättar att Petrus enligt sin vilja blev korsfäst upp och ner för att inte få samma ära som sin frälsare (De viris illustribus, 1).

Arkeologen Margherita Guarducci skriver i sin bok Tomb of St Peter:
”There are many authoritative writers who testify to the fact that Peter came to Rome to bring the message of Christ, and that he suffered martyrdom in Rome during the reign of Nero (54-68). By comparing the testimony of St. Clement of Rome (about 96 A.D.) with a passage in the Annals of Tacitus, it can be established that the Apostle’s martyrdom took place in the Vatican, more exactly, in the famous Gardens of Nero (perhaps in the arena which was its chief attraction), during one of those cruel exhibitions which – following the burning of Rome (July, 64 A.D.) – the emperor had arranged to appease the angry populace. From the testimony of various authors it can also be established with certitude that Peter was crucified.”

Sefast Tronde skriver:

@Inhoppare:
– Väl skulle jag kunna ge svar på all din uppräkning av kyrkofäderna…

Men detta skulle bli en pseudodebatt.

Det är så märkligt med de flesta av dessa katolikförsvarare att de hela tiden måste debattera på ett sätt som liknar japansk pinnfäktning: – Allt måste försvaras, aldrig lämna en blotta.

– Skruva nu inte bort fundamentet i artikeln genom att förvrida den till att bli katolsk! Det är väl inte KK den handlar om i huvudsak, utan LO?

Kan vi i stället inte enas om att detta är en fråga om tro, och vilka man väljer att tro: Huruvida Petrus var i Rom eller inte..

MVH / Sefast Tronde

MyTwoCents skriver:

JewishEncyclopedia säger att tilliten angående Petrus vistelse i Rom måste placeras på Eusebius (263 – 339 e.Kr) och att åtminstone hans möten med Filo och Paulus är myter.

“According to the Clementines, Peter stayed at Cæsarea a long time, and then went, by way of Tripolis, to Rome. In John xxi. 19 his martyrdom is predicted to him by Jesus (comp. I Epistle of Clement of Rome, v.). Regarding his stay in Rome, reliance must be placed upon Eusebius (“Hist.Eccl.” ii. 1; comp. iii. 39, 15); certainly the account of his meeting Philo (ib. ii. 17) and Paul in Rome is mythical.”
http://www.jewishencyclopedia.com/articles/13739-simon-cephas

(Uppsnappat på Micaels blogg)

MyTwoCents skriver:

@Inhoppare:

Inte omöjligt. (Mexiko-rapport)

mvh
D

Leif skriver:

@John Nilsson: om en av Livets Ords pastorer twittrade ifrån Livets Ords pastorers gruppresa till Rom, att han kände speciell gudsnärvaro kring Petrus grav/ben.

– Twitter var inte uppfunnet på den tiden men jag kan tänka mig att det skulle ha twittrats flitigt om denna händelse vid graven. Gudsnärvaro eller inte får läsaren bedöma om ?

2 Kgs 13:21 Så hände sig att just när några höll på att begrava en man, fick de se en strövskara. Då kastade de mannen i Elisas grav. När mannen kom i beröring med Elisas ben, fick han liv igen och reste sig upp på sina fötter.

Åsa skriver:

Jag är lite sent ute, men…

Tack för din ärlighet Christopher Alam!

Kanske måste man leva utanför vår lilla ”ankdamm” för att våga uttala sig i dessa frågor… Jag hoppas dock att det blir fler som vågar gå emot människofruktan och frukta Gud istället. Detta bör vara en ständig strävan för oss alla.

John Nilsson skriver:

@Bengt Malmgren:
Det är mer anmärkningsvärt att tillskriva en levande människa (t.ex en predikant) att vara förmedlare av manifesterad Gudsnärvaro, än relikerna av en död. Anser åtminstone de flesta ickekatoliker (och kanske även katoliker?). Kanske menade pastorn istället att Gud manifesterade sin närvaro för att markera att pastorn ifråga var på rätt plats. Okej, så kan det vara, om det nu var så han menade. Det i sig kommunicerar något.

Jag tycker att man ska vara specifik (du brukar också tycka att man ska vara specifik).

Jura Lindkvist skriver:

..Kommentera behövs ju ej, då det är nog så intressant att läsa vad ni andra skriver!.

Lars W skriver:

@Bengt Malmgren:

”Lars W. Det var inte det diskussionen handlade om. – Endast den detaljen att han nämner att han skriver från ‘Babylon’ är ett indicium som styrker att han var i Rom”

Ni ser det inte som ett bevis? Det är ju det enda ni har. Det tycks som om det ”hemliga” namn Rom fått var välkänt redan på Petrus tid. Med direkt hänsyftning till vad Johannes, även han tillhörande apostlarnas presidium, förklarat i Uppenbarelseboken kap 17.

Bengt Malmgren skriver:

Lars W. Det var inte det diskussionen handlade om. – Endast den detaljen att han nämner att han skriver från ”Babylon” är ett indicium som styrker att han var i Rom.

Lars W skriver:

Petrus själv hälsar som sagt var i sitt första brev från församlingen i Babylon.

Det är inombibliskt.

Oavsett var han verkade och var han dog är det fullständigt orimligt att en serie mer eller mindre ovärdiga påvar i ”apostolisk succesion” skulle tagit över Petrus roll som ledare för lärjungaskaran.

Det vore utombibliskt.

Bengt Malmgren skriver:

John Nilsson! Det är väl i så fall inte mera anmärkningsvärt än när man säger att man upplever en särskild ”gudsnärvaro” i andra sammanhang, t.ex i samband med en upplyftande gudstjänst. Det finns inget som helst som indikerar att man tillskriver relikerna någon magisk kraft bara för det. Det är en ide som bara finns i kritikernas huvuden.

John Nilsson skriver:

Bengt Malmgren: Anledningen till att folk nämner detta med att känna ”gudsnärvaro” (manifesterad på ett konkret och speciellt sätt skilt ifrån Guds allestädes närvaro) var att en av Livets Ords pastorer twittrade ifrån Livets Ords pastorers gruppresa till Rom, att han kände speciell gudsnärvaro kring Petrus grav/ben. Det känner du kanske till, men om inte så tänkte jag tillföra denna info.

Bengt Malmgren

Bengt Malmgren skriver:

Magnus:

”Bengt, har vi ingen substantiell grund att antaga att det är Petrus reliker som de facto förvaras
Rom. Inte heller bär reliker i sig någon magisk kraft att förmedla helanden eller andliga upplevelser..”

-Den arkeologiska vetenskapen håller det inte för otroligt att det faktiskt är Petrus kvarlevor som påträffats. Läs dokumentationen som jag refererat till innan du fäller omdömen om detta.

-Nej, att reliker förmedlar någon magisk kraft har jag aldrig påstått. Däremot kan jag inte förneka att jag upplever helt naturliga känslor då jag är vid Petrus och Paulus gravar. Jag är inte oberörd.

Micael Gustavsson skriver:

Petrus närvaro och död i Rom bevisar inga av RKK.:s läror, och det är en helt separat diskussion, men jag blir beklämd när kristna tar till argument som inte är långt ifrån ufo- eller ”den mystiske snömannen” typ av argument. För sekulära historiker är Clemens eller Ignatios (från Antiokia) minst lika goda källor som tex Paulus. Att Petrus och Paulus (de näms i tidiga källor oftast tillsammans; jag tycker inte man kan se tecken på att den ene har högre ställning än den andre) båda två dog martyrdöden i Rom talas det enhälligt om i tidiga källor. Vad jag vet finns det inga alternativ från den tiden. Vart Petrus gav sig av i apg 12 nämner inte apostlagärningarna, men Jakobs ledande roll tyder på att han inte var stationerad där. Han kan ju ha verkad bland judar över hela romarriket.

Inhoppare skriver:

Sefast Tronde//
Du har rätt i att Eusebius också tagit med legender. Det är dock inget som per automatik innebär att allt annat är falskt. Det finns många fler källor än Eusebius, även äldre sådana. Exempelvis:

Ignatius av Antiochia (110 e.Kr), Dionysius av Korint (170 e. Kr), Irenaeus av Lyon (189 e.Kr), Kaius/Gaius (198 e.Kr), Clemens av Alexandria (200 e.Kr), Tertullianus (210 e.Kr). Det finns många fler från 300- och 400-talet.

Ignatius av Antiochia är ett särskilt intressant exempel. Född 30-50 e.Kr och anses ha varit lärjunge till aposteln Johannes.

Anders Piltz har gett en utomordentligt bra beskrivning av hur Rom tidigt ansågs tongivande till följd av att Petrus varit där. Här följer ett urklipp:

”I fornkyrkan framstod det allt tydligare att biskoparna i staden Rom betraktades som Petri efterträdare i uppdraget att vara enhetens personsymbol och väktare. Den romerska församlingen utövade i första Clemensbrevet (c. 96, samtidigt med Uppenbarelseboken) ett pastoralt ansvar för församlingens enhet i Korinth i Grekland. Omkring 107 skrev Ignatius av Antiochia att kyrkan i Rom ”intar främsta platsen i kärlekens förbund”. Den åttioårige biskop Polykarpus av Smyrna (direkt lärjunge till aposteln Johannes) förhandlade i Rom med påven Aniketos om påskens datum (c. 155).”

Inhoppare skriver:

MTC//

Nåväl, jag ska inte driva debatten längre då ämnet i stort sett är uttömt och vi verkar har förstått varandras utsiktspunkt.

Det vore spännande att någon gång få höra dig berätta om vad du upplevt i Mexico. Vågar man hoppas på en bloggpost i ämnet framöver?

märta skriver:

@MyTwoCents:
Bra svar Daniel!
Det är ju löjligt att tro att Petrus , Kefas ben skulle vara i Rom. Samt att hans käkben skulle finnas där!
En judes ben! – Otroligt löjligt av Ulf Eman att tro!
Har de gått på universitet och läst? Man kan inte tro det! Vilken lära lär de ut? Det måste man fråga sig.
Skulle judarna tillåta,om det nu var sant, att hans ben lades ut där? Det är ett hån,skulle jag vilja säga, mot allt av judisk tro.

Andréas Glandberger skriver:

Här kan ni bekanta er lite mer med Christopher Alam och det arbeta han står i – http://pentecostalfire.com/225169.ihtml

Bless!

Christian skriver:

Som vanligt när katoliker är inblandade i disk förskjuts fokus från det väsentliga i sammanhanget till något perifert. Huruvida Petrus var i Rom eller ej är oväsentligt. Den kyrka, som leds av ”efterträdarna på hans stol”, som t o m utger sig för att vara Kristi ställföreträdare på jorden, har för länge sen lämnat det apostlarna lärde. Varje närmande till ett sådant sammanhang är att betrakta som ett svek mot evangelium och kyrkans rätte Herre.

Elisabeth skriver:

Michael Backman:
Du frågar vad LO och Pingst är utan sina andliga ledare. En relevant fråga. Jagfortsätter:
Vad är då katolska kyrkan utan ”den helige fadern” ?

S-E Daniel Nilsson skriver:

Jag skrev strax här ovan att man med lite tålamod kan få Sven Reichmans viktiga bok ”Ske din vilja” från Bodafors Antikvariat, men nu ser jag att Sven har lagt upp den på sin hemsida! Varsågod, om nåt är värt att printa ut så är det den: http://www.uttrycket.se/download.html

Sefast Tronde skriver:

Ang. Eusebios tillförlitlighet som källa:
– Det är riktigt att Eusebios med viss rätt bl.a. kallas ”kyrkohistorikens fader”.

Men Eusebios är inte på något sätt tillförlitlig som källa, även om han är en av de bättre källorna från den tiden. Ingen seriös människa hävdar heller något annat.

Jag har ett ex av hans kyrkohistoria själv, och även om det är flera år sedan jag läst den, så minns jag väl ett antal synnerligen fabulösa påståenden som de flesta kan konstatera är uppenbara fel. Detta innebär inte att Eusebios inte är trovärdig i allt, men likt flertalet av sin tids historiker blandar han alltför friskt ihop sägenlika muntliga traderingar, med mkt ringa historiskt värde, och trovärdigt dockumenterade återgivningar.

Även om jag inte kan hävda detta som någon absolut sanning, att Petrus aldrig varit i Rom, är jag ändå av den bestämda uppfattningen att han aldrig varit där, och att Eusebios i denna sak, liksom så många andra, inte är en trovärdig källa. Och det vore klädsamt om kommenterande katoliker ovan vore ödmjuka nog att konstatera att det finns flera källor, och en rad historieforskare som delar min m.fl. uppfattning, på tvärs mot RKKs officiella hållning.

Detta bör heller inte vara en fråga som är avgörande på något sätt, för eller mot RKK.

Däremot kan man konstatera att många nedtecknade traderingar aldrig kan utgöra tillförlitligt källmaterial. Det är en uppenbar svaghet att med envetenhet och frenesi söka hävda sådant som har mycket svagt stöd i dokumenterad historia.

MVH / Sefast Tronde

S-E Daniel Nilsson skriver:

Till sist vill jag säga vad som märkligt nog inte sägs i Sverige: Christopher Alam är en mycket stor Guds tjänare som har sett miljoner komma till frälsning och tiotusentals lidande människor bli helade lika dramatiskt som i evangelierna. Den som inte har hans nyhetsbrev och stöttar honom bör fundera på att ta kontakt med hans organisation pentecostalfire.com

S-E Daniel Nilsson skriver:

En och annan läsare av den här tråden kan undra: Vad är det som gör att ni bryr er? Låt Livets Ord sköta sig själv! Vad är det som driver er? Om nu det här med att anpassa sig lite efter RKK skulle visa sig fel, ja, än sen, ingen större skada skedd!

Vad som motiverar mig är detta: att det ska gå väl för alla dessa människor som är engagerade i Livets Ord eller hämtar intryck därifrån. Det går väl för dem om de inte kommer under förtryckande ok. Det går väl för dem om de får del av den väckelse som jag redan känner doften av och som ska svepa över det här landet.

Exempel på förtryckande ok är den andemakt som drev Jane Whaley, hon med häxtjuten, hon som försökte driva ut onda andar, hon som enligt Ulf själv var hans mentor i Tulsa. Mentor är mitt ord, själv uttryckte han det bl.a så att Whaleys var mycket, mycket viktiga för honom, inte Hagin. Den andemakten yttrar sig i kontroll och manipulation, alla som bejakar den utövar detta, alla som inte gör motstånd mot den blir kontrollerade och manipulerade. Det är omvittnat att alla som bryter upp och vinner seger över den genomgår ”stora skälvan” i konfrontationen. Ett annat exempel är systemet i RKK, däremot inte den bibliska fromhet som finns bland många av dess medlemmar. Lewi Pethrus varnade för det, och min far, Sten Nilsson, gjorde med emfas detsamma. Katoliker är hårt bundna till sin kyrka och rädda för att vara självständiga gentemot den. Detta är ”relegio”, att binda sig. Det är ingen slump om man först förförs av den ena och sedan av den andra.

Vad jag önskar för oss alla är att vi ska komma in under den Andens vind som kallas väckelse, ett tillstånd då man hör Guds röst och lyder den av rätt motiv och blir en kanal för Guds välsignelse till bröder och systrar och till dem som ännu inte känner Gud. Man är inte kandidat till att komma in under den vinden ifall man överlåter sitt samvete till någon annan än Gud. Man är istället kandidat till att hamna i svårt bakvatten när väckelsen sveper fram över andra. Sven Reichmann skrev 1986 en makalös liten bok, ”Ske din vilja”, som kastar starkt ljus över hur kärlek fungerar och hur tro fungerar och hur båda saboteras om man släpper in någon annan i sitt samvete, det som är direktlänken, uppkopplingen – timme för timme – till Gud. Här kan man ställa sig i kö för att få köpa ett ex: bodafors-antikvariat.se.ask.com Det är en kamp att befria samvetsorganet från ok, men den är värd att gå igenom.

Magnus skriver:

När det gäller Petrus har Bengt Malmgren rätt; traditionen är tydlig gällande hans martyrium. Dock; det är en milsvid skillnad mellan att ha varit i Rom samt lidit martyrdöden å ena sidan och ogudaktigt vördnad och fromhet inför en helig persons reliker å den andra..

Däremot Bengt, har vi ingen substantiell grund att antaga att det är Petrus reliker som de facto förvaras
Rom. Inte heller bär reliker i sig någon magisk kraft att förmedla helanden eller andliga upplevelser..

Magnus

MyTwoCents skriver:

@Sen fråga:

Svaret på detta finner du i Ekmans bok ”tag och ät”. Svaret på hur han såg på nattvarden fram till slutet av 90 talet finner du i den ursprungliga boken ”doktriner” (numera borta från hyllorna i bokshopen)

Det är en växande del på Livets Ord som numera vägrar nattvarden.

Bengt Malmgren: Nej, även om historisk bevisning aldrig är 100-procentig (det finns de som hävdar att Förintelsen eller Fotbolls VM 1958 aldrig ägt rum), så är det fullständigt orationellt att driva tesen att Petrus aldrig varit i Rom.

Christopher måha tagit i så det knakade :-) men jag är inte den som nekar att Petrus vid något tillfälle vistats i Rom men NT visar att Jerusalem var hans utpost och kallelsen främst till judar. Skillnaden mellan exempelvis evangelieras vittnesbörd och stora delar av Paulus skrifter är att vi finner bekräftelser från precis alla möjliga håll. D.v.s. bland religiöst oliktänkande, sekulära historiker, Jesu egna efterföljare och i den kristna traditionen. Att enbart eller till största del bygga läror enbart på kyrkans tradition blir som att låta moderaterna skriva historien om de år de suttit vid makten.

Inhoppare: Det finns två andra felaktiga påståenden i videon än påståendet om Petrus ben

Rätt ska va rätt. Jag kan inte stå till svars för Christophers påståenden. Det där med ex cathedra och andra sätt att för påven tala på är ganska lätt förutomstående att blanda ihop.

Även när påven inte talar ex cathedra (vilket verkar bli mer och mer sällan) så är klart att en majoritet katoliker tar hans ord på största allvar. Även om vi idag ser fler och fler inom RKK som vågar vara mer öppet kritiska till olika läror och fenomen så är ni nog ändå den kyrka i världen som verkar mest eniga utåt och vars medlemmar i jämförelse med andra samfund och rörelser har störst förtroende för sin ledares ord.

V.g. kyrkohistoria om Petrus ger du själv årtalet för Eusebios av Caesarea (263-339 e. Kr) ord. Denna kyrkohistoria är nedtecknad LÅNGT efter de bekräftelser vi tex har kring både evangeliernas och Paulis skrifters autencitet. De är mer i stil med de bekräftelser som finns kring Buddas ord och liv. I Buddas fall ligger han lite bättre till dåde tidigaste vittnesbörden kring Buddas ord dateras ca 120 år efter hans död om jag minns rätt.

Rent forskningsmässigt / historiskt förlorar nedtecknade vittnesbörd tillförlitlighet för varje år som går efter personen i frågas död.

D.v.s. när vi arbetar med material som kommit till flera hundra år efter ex Petrus död finns en rad anledningar att inte vara naiv vg innehållet.

Jag hinner inte nu, men jag skulle kunna ta fram en rad exempel på liknande material som Eusebios av Caesareas som vare sig katoliker eller evangelikaler köper.

Som sagt, att ta kyrkohistorikers skrifter som bevis för sina läror är lika skevt som att skriva in moderaternas egna beskrivningar av sin tid vid makten i våra svenska historieböcker.

mvh
D

Michael Backman skriver:

Jag tyckte det var en intressant intervju. Även om den innehåller en del felaktigheter kring vad vi katoliker tror på.

Men man måste ju få ha en övertygelse ,att vi faktiskt har fel. Och att man blir rädd när olika rörelser tappar sin gnista, och söker olika attribut i ortodoxa kretsar.
Är det inte helt enkelt så. att när ”relativt” nya rörelser som pingst/trosrörelsen, tappar sin karesmatik, och andlighet, så finns det inte så mycket kvar för människor att relatera till?

O ena sidan så söker folk sig till andlighet där det ”händer”, och åker till Usa/toronto osv för att ”hem” denna andlighet till sin församling.. Man suktar åt något som finns någon annanstans.
Eller så tenderar församlingen att söka sina rötter i i den judiska tro, och börjar bejaka olika traditioner, fira sabbath på lördagar, med olika rituella ting som ger tron en ny dimension.
Sen så finns det de som likt Ulf Ekman, finner den katolska/ortodoxa traditionen lärorik och rik på innehåll. Ofta där eukerastin, och dess andlighet som man finner en styrka i.
När gnistan inte längre är vad den var, så blir tron uttvattnad. Detta problem finns i alla former av rörelser som bygger på upplevelser, där det skall hända andliga manifestationer på Gudstjänsterna. När dessa ting uteblir, så känner människor sig fattiga, och börjar längta efter det som en gång var. Ett slags romantiserade om en kommande väckelse.

Som katolik, så kan man historiskt sett betrakta dessa ting, och konstatera att det hänt förut.

Karismatiska ledare kommer och går, och drar med sig människor, som sedan upphör när rörelsen tappar sin gnista, eller när ledaren är borta. Sedan försöker rörelsen fortsätta leva med olika metoder, antingen så bryter sig en grupp ur, och vill vara mer ”andlig”, eller så finner man styrka i rötterna, eller så läggs den ner.

Vilken kyrka står kvar oberoende av folks upplevelser? Oberoende av vilken ledare man har? Vad är Livets ord den dag, Ulf Ekman inte längre finns vid livet? Vad är ärligt talat, Pingst utan en ledare som Lewi Petrus? En kyrka utan salt?

Inhoppare skriver:

Jag har inget intresse av att ta ifrån dig och andra era intryck, jag försöker bara få dig att reflektera djupare kring intrycken än att se dem som mall och ritning för all katolsk tro.

MyTwoCents skriver:

@Inhoppare:

Sitter på jobbet och telefonerna går varma. Kanske uttrycker mig slarvigt. Det jag försöker säga att det sätt katolsk tro presenteras på skiljer sig onekligen markant från den presentation/bild en mängd svenska missionärer fått med sig hem från katolska länder. Detta vittnesbörd kan du inte ta ifrån oss (är själv som bekant f.d. missionär från Mexiko)

mvh
D

Inhoppare skriver:

”Alltså: Catholic light gänget i Sverige kan ju tolka RKK hur de vill, men svensk katolicism är en minoritet och en katolicism kamouflerad till att passa in i den lutherska myllan.”

Nu vet du inte vad du pratar om. Katolska kyrkan i Sverige är inte ”light”. RKK är i Sverige härligt mångkulturell sett till många prästers, nunnors, munkars och vanliga medlemmars ursprung.
I den lokala katolska kyrka är samtliga präster och munkar invandrare, så även uppskattningsvis 70% av kyrkobesökarna. Vid kyrkkaffet eller i foajen kan man efter en mässa höra de flesta andra språk än svenska talas. Kanske är det dags att besöka en Katolsk kyrka i Sverige?

Mexico är inte normgivande vad gäller lära och trosliv. Vatikanen är normgivande.

MyTwoCents skriver:

Erik Johnsson: Bengt Malmgren behärskar ämnet katolska kyrkan bättre än Christopher Alam,

Hej Erik,

Du har säkert rätt. Christopher utgav sig inte heller för att vara någon expert på katolicism. Problemet med en konstruktiv dialog med hängivna försvarare av den Romerska maktapparaten är att er katekes, läror och dogmer går att tolka enligt svensk försiktighet och protestantisk tradition eller tolka på det vis en ganska stor del av hel-katolska länder gör.

Vad du eller Bengt Malmgren än säger att det står i exempelvis katekesen, är det hur hundratals miljoner katoliker som i praktiken uppfattat annorlunda.

Jag föreslog därför trosrörelsepastorn Ingemar Aronson (Livets Ords teologen Torbjörn Aronsons bror) att om Livets Ord verkligen var intresserad av att lära känna Romersk Katolicism bör de även besöka latinamerika och inte bara propagandamaskinen i Rom.

Alltså: Catholic light gänget i Sverige kan ju tolka RKK hur de vill, men svensk katolicism är en minoritet och en katolicism kamouflerad till att passa in i den lutherska myllan.

mvh
D

Inhoppare skriver:

MTC//
Det finns två andra felaktiga påståenden i videon än påståendet om Petrus ben:

1. Ca tolv minuter in i videon säger Christopher Alam att det strider mot katolicismens lära att kalla protestanter för syskon.

Svar: Nej!
På den katolska sidan fragaprästen.nu kan man läsa följande:
”Många protestantiska samfund har bara dopets sakrament, medan det i Katolska och Ortodoxa kyrkan finns 7 sakrament. Katolska och Ortodoxa kyrkorna betraktar inte ens dessa protestantiska samfund som riktiga kyrkor pga. detta. Att vi inte betraktar alla kristna samfund som kyrkor i den bemärkelsen som vi menar med kyrka betyder inte att vi inte betraktar de andra samfunden som kristna. Vi menar att det är dopet som gör att man är kristen inte hur ens samfund är strukturerat.”

2. Christopher Alam påstår också att påven är ofelbar i allt han säger

Svar: Nej! Påven är ofelbar då han uttalar sig ex cathedra. Detta har skett två gånger sedan 1800-talet. Även påven går regelbundet till bikt.

Slutligen: Vad gäller Petrus vistelse i Rom så är det inte så enkelt som att det bara är traditionen som säger så. Traditionen är byggd på kyrkohistoria.

Eusebios av Caesarea (263-339 e. Kr) som brukar kallas för kyrkohistorians fader skrev:

”Kort därefter, redan under Claudius, ledde den allgoda, människoälskande försynen den starke och store aposteln Petrus till Rom. Genom sin dygd blev han de andras ledare mot denna människofördärvare”

”Det sägs att Filon under Claudius tid var i Rom och träffade Petrus som då predikade för invånarna där. Detta är inte osannolikt eftersom den skrift det nu är fråga om och som Filon skrev långt senare tydligt innehåller den kyrkoordning som bevarats ända till vår tid”

”Petrus omnämner Markus i sitt första brev som han ska ha skrivit i själva Rom. Det anger han genom att bildligt kalla staden Babylon. ”Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, och min son Markus hälsar er (5:13)”

”Petrus tycks ha predikat för judarna i förskingringen, i Pontos, Galatien, Bithynien, Kappadokien och Asien(1 Pet 1:1), Han kom slutligen till Rom, där han blev korsfäst med huvudet ned så som han själv ville.”

”Det berättas att Paulus blev halshuggen och Petrus korsfäst i Rom på Neros tid. Petrus och Paulus namn som bevarats in i vår tid på gravplatserna i Rom bekräftar berättelsen. Det gör också en kyrkans man vid namn Gaius, som levde då Sefyrinus var biskop av Rom och disputerade med Proklos, ledaren för katafrygiernas sekt. Om de ställen där apostlarnas heliga stoft lades säger han: Jag kan visa apostlarnas segertecken. om du går till Vatikanen eller Ostiavägen finner du segertecknen över dem som grundat denna kyrka”

”Att de lidit martyrdöden vid den tiden nämner biskop Dionysius i Korinth i ett brev till romarna:
Genom en sådan förmaning har ni knutit samman romarnas och korinthiernas planering som påbörjades av Petrus och Paulus. Båda har i vårt Korinth planterat oss och undervisat på samma sätt. På samma sätt har de i Italien undervisat tillsammans och samtidigt lidit martyrdöden”

”Linus blev den förste biskopen i den romerska församlingen efter Petrus och Paulus. Paulus nämner honom i sluthälsningen av det brev han skrev från Rom till Timoteus (2 Tim 4:21)”

Vad ska man välja? Att förneka att Petrus ens varit i Rom eftersom en nutida protestantisk teolog i USA påstår att det inte ens är en chans på miljonen? Eller att tro på vad kyrkohistoriens fader forskat fram på 300-talet?

Bengt Malmgren skriver:

Daniel!
Du skriver att det finns väldigt lite dokumentation om att Petrus stannade i Rom annat än inom den kristna traditionen. Rätt så, men å andra sidan är dokumentationen överväldigande hos de tidiga kyrkofäderna. Det gör ju saken inte mindre trovärdig. Hur skulle det kunna vara på annat sätt? Vem utanför den kristna traditionen skulle vilja intressera sig för att för att föra historien vidare om en person som bara var en i mängden av judar som rörde sig regionen och avrättades som en neslig sektledare.

Samma sak kan i så fall sägas om Jesus, hans liv och uppståndelse: Den mesta dokumentationen kommer (helt naturligt) från den kristna traditionen.

Nej, även om historisk bevisning aldrig är 100-procentig (det finns de som hävdar att Förintelsen eller Fotbolls VM 1958 aldrig ägt rum), så är det fullständigt orationellt att driva tesen att Petrus aldrig varit i Rom.

Se vidare Petrus i Rom på min blogg.

Tilläggas kan att moderna arkeologiska utgrävningar starkt stöder traditionen. Se arkeologen Margeritha Guarduccis bok The Tomb of St Peter:

http://saintpetersbasilica.org/Necropolis/MG/TheTombofStPeter-10.htm

Torbjörn S Larsson skriver:

@MyTwoCents:
DET VAR EN
fin kommentar Daniel !

Bengt Malmgren skriver:

Kära Andreas och Christopher (intervjuare och ”intervjuoffer”)
Andreas erkänner att det var en vinklad intervju med ledande frågor för att väcka debatt. Men vare sig man heter Aletheia eller Moderata samlingspartiet (apropå Arkelstens påstående nyligen att partiet medverkat till kvinnlig rösträtt) förlorar poäng på osaklighet, hur vällovligt syftet än är.

Christopher! Jag förstår att du fortsatt är kritisk till Katolska kyrkan, det finns ju kända frågor där det finns oenighet, t.ex. synen på sakramenten som du nämner. Däremot tycker jag mycket av din kritik är osaklig och upprepar schabloner som inte stämmer. Din trovärdighet som evangelist får sig också en törn om man inte är sakligt insatt i de frågor där man utger sig för att tala med auktoritet. Det är inte bra, vi behövs alla att verka fullt ut och med kraft i de nådegåvor Gud givit oss.

I trons centrala frågor och frälsningen är Katolska kyrkan väsentligen ense med våra lutherska och evangelikala bröder och systrar. Det vore bättre att utgå från det som är gemensamt, och sedan i ömsesidig respekt samtala om skillnaderna i syfte att förstå varandra bättre.

Det viktiga är att vi står fasta i tron. Jag tackar er för ert engagemang. Vi behöver alla gå framåt tillsammans, konstruktiv kritik är nyttig för oss alla, också för Katolska kyrkan.

Jag uppskattar både Andreas och Christophers vänliga inställning till sina katolska trosbröder- och systrar. Jag känner ingen finedskap med er och strävar efter dialog i sanning och kärlek.

Guds frid!

Ronny skriver:

Hallo jag tycker det är jättbra att Mi two cent och Chritoffer Alam ,och andra ,ber om ursäkt och förlåt och vill tillrättalägga det som blivit fel… Och uppmuntrar till att göra så ,och att förlåta och förlåter …Jag blir så glad och tacksam ,och trosinspererad ,att tro på Gud och Guds Ord och vilja och göra ,och välsignad ,och upplever en sån frid av det …För det här bevisar ju Guds Ords nåd och sanning… Att sanningen ska göra er fria ,och ger mig förtroende för Gud ,att han finns ,och Guds Ord är sant…

Det är allt också Livets Ord och Katolska Kyrkan , och alla vi andra ,och alla andra sammanhang behöver göra med …Och bättra oss ,och lägga ner allt vårt eget ,och andras i vårt liv , och andra från oss och ifrån djävulen …

På Guds vis och gå vidare som Gud vill ödmjukt för Gud och Guds Ord och vilja… Och lungt och behärskat i Andens frukter .Och med Andens Gåvor ,med all Guds nåds hjälp och välsignelse och frid med Gud …Och lära oss ,och alla som vill, leva så i tro på Gud och hans kärlek och omsorg … Det är allt som behövs…För det håller att Tro på Jesus…Och för Gud är allt möjligt… Guds frid och Gud välsigne er och alla och Livet och församling som Gud vill för gott!!! Ronny ps 23

Sen fråga skriver:

Är det någon som vet.
Har LO i Uppsala infört Katolsk nattvard? med mässoffer, transsubstation, osv?

Debora utan h skriver:

Christoffer Alam:”Jag ångrar inte alls mina åskiter om Katolska Kyrkans lära och om Livets Ords närmande mot dem. Jag ångar mig däremot ett par saker som jag sade nära slutet på intervjun. Den första var när Andreas frågade mig om jag tyckte att Ulf var en ”maktmänniska”.”

Jag förstår att det är jobbigt att träffa Ulf Ekman när han är på värsta fjäskhumör efter att man till slut vågat berätta sanningen.
Det är en resa som många av oss har fått göra. Det är inte bara kända pastorer som har fått lida av all villolära och mobbing inom frikyrkans värld.
Endast GUD kan trösta på djupet.

John Nilsson skriver:

Det hedrar Aletheia att ni släpper igenom kommentarer som inte skulle ha en chans på andra kristna bloggar. Och då syftar jag inte på bittra nonsenskommentarer som en del postar ibland, utan jag syftar på kommentarer som direkt motverkar eller ibland problematiserar er journalistiska bild av en sak.

Det finns inget annat stort kristet forum som gör så i Sverige. Världen idag gör det inte, APG29 gör det inte, Dagen gör det inte heller (även om de är milsvitt bättre än Världen idag på den punkten), och Ulf Ekmans lilla blogg som inte så många läser längre gissar jag, gör det inte heller. Tack – Aletheia!

Micael Gustavsson skriver:

Utan att ta ställning i huvudfrågorna här, så måste jag säga att både Alam och den icke namngivne amerikanske teologen är ute och cycklar vad gäller om Petrus någonsin var i Rom. Att Petrus dog martyrdöden i Rom är belagt i skrift mindre än 50 år efter att det skedde , i Clemens brev till församlingen i Korint. Detta kan inte betraktas som en romerskkatolsk skrift, om man inte tror att RKK uppstod medan Johannes satt på Patmos. Och det finns inga skrifter från samma tid, tidigare eller senare under de första århundradena som påstår något annat om Petrus död. Däremot är det väl mindre sannolikt att han varit församlingsföreståndare (episkopos=biskop) där (men säkert på plats likt Paulus haft auktoritet över de lokala ledarna). Och att han skulle ha grundat församlingeni rom eller varit dess första ledare måste man nog vara katolsk fundamentalist för att tro, men det är ju en annan fråga än om ifall han var i staden och gav sitt liv där.

Erik Johnsson skriver:

Bengt Malmgren behärskar ämnet katolska kyrkan bättre än Christopher Alam, för att dra till med en riktig underdrift.
Jag beundrar Bengt som så oförtrutet återkommer här och lägger tillrätta och förklarar. Inga slängar eller spydigheter där, bara fakta.
Låt Christopher Alam gå några kurser hos Malmgren. Därefter är jag säker på att han inte skulle upprepa åtminstone de allra grövsta felen i sin framtällan av kyrkan.

MyTwoCents skriver:

Inhoppare: Nej Daniel, det rör sig i detta fall inte om olika uppfattningar som kan diskuteras utifrån olika tolkningstradition.

– exakt min poäng. Låt oss inte vara för styva i korken på någon sida när vår enda eller största källhänvisning är just traditionen. D.v.s. utan Kyrkans tradition finner vi väldigt lite stöd (om något alls) rent historiskt/faktamässigt att exempelvis Petrus över huvud taget besökte Rom, eller åtminstone spenderade någon längre tid där.

Petrus kallelse var främst till judar. Paulus till hedningar. Jag lutar åt att Petrus begravdes i Israel.

http://aletheia.se/2009/11/11/del-1-petrus-grav-funnen-i-jerusalem

mvh
Daniel

Inhoppare skriver:

MTC//

Menar du allvar med kommentaren om strutshuvudet? Christopher Alam kommer i videon med påståenden om katolska kyrkan som inte stämmer, och du säger att Erik Johnsson ska dra upp strutshuvudet ur kyrkans tradition?

Nej Daniel, det rör sig i detta fall inte om olika uppfattningar som kan diskuteras utifrån olika tolkningstradition. Det rör sig om faktafel.

MyTwoCents skriver:

@Erik Johnsson:

Både Dagen och Världen idag (våra enda kristna dagstidningar) äter i princip ur handen på Ulf Ekman som är mycket duktig på att tysta kritiker genom lite TV-tid (Kväll med Ekman), någon timma på estraden i församlingen och eller lite utrymme i Livets Ords-kontrollerade tidningen ViD.

Det kan låta elakt men jag har följt en rad förkunnares vägar från Livets Ords kritiker till mer eller mindre samarbetspartners.

V.g. vem som är påläst eller inte går det att diskutera. Katolska Kyrkan har väldigt lite på fötterna (eller inget alls) vg en hel del makabra påståenden. För dem av oss som inte sätter vår tillit till er Tradition så försvinner alla bevis för att ni talar sanning i en rad frågor.

Kom inte här och anklaga oss för att inte vara pålästa utan dra upp ditt strutshuvud ur Kyrkans Tradition så finner du snart att det ena av Kyrkans påstående efter det andra faller platt till marken

mvh
D

Erik Johnsson skriver:

Står man öga mot öga med den man svartmålat ångrar man ofta sina uttalanden. Det gör nu denne Christopher Alam.
Det värsta, tycker jag, är att han visar sig vara okunnig och dåligt påläst om katolska kyrkan. I princip lika okunnig som de katolikhatare som normalt surrar omkring på denna blogg.
Han kan inte i detta avseendet tas på allvar.
Hur har f ö raden av journalister, som nåtts av budskapet om denna intervju, reagerat? Vilka tidningar har gjort nyheter på detta?

MyTwoCents skriver:

@Läsare:

Det visar på att C Alam inte är någon ”bitter avhoppare” utan en Herrens tjänare med mjukt hjärta och en kärlek till allt Guds folk.

Annat: Hittade detta på pastor Lindelöws blogg:
(http://shakabtseel.blogspot.com/2011/10/de-var-inte-alla-ganger-overens.html)

Lewi Pethrus profetiska tilltal/summering av läget såsom det såg ut redan på 20-30 talet:

”Därför läser jag med tacksamhet igenom några predikningar av Lewi Pethrus från slutet av 1920-talet eller början av 1930-talet. Är inte dessa ord, med udden vänd både mot återkatolicering och liberalteologi, alltjämt aktuella och värda att begrunda?
“ (Om andliga missväxttider – Hab. 3:17 – 18 )

Se bara på en sådan sak som att många kristna nu för tiden kan ta tillbaka och mycket lättvindligt göra eftergifter på bibelsanningar för vilka deras föregångare offrat liv och blod. Det finns lutherska kristna som säger att det var ett stort misstag av Luther att han gick i täten för reformationen. Jag kan nämna namn på mycket framstående lutherska ledare som i de senaste tiderna har sagt detta. Det hade alltså varit bättre, menar man, att det uppvaknande som skedde under reformationen icke hade kommit. Man har högtidligt förklarat att man åstundar sluta sig tillsammans med den romersk-katolska kyrkan. Har reformationens kämpar lidit och utgjutit sitt blod förgäves? Tänk på hugenotterna, baptisterna och alla de skaror av olika namn, som har kämpat en hård kamp för Guds sanning. Har de kämpat förgäves? Det finns de som tycks mena att det hade varit bättre om all denna kamp icke existerat. De menar att det vore bättre att lägga ned all sådan kamp för den bibliska sanningen och gå tillbaka. Vi lever i reaktionens tidevarv. Det är beklämmande att vara på reträtt. Under sådana förhållanden kan icke Guds folk vinna några segrar. Vad som håller på att gripa världen i dessa dagar och som egentligen är orsaken till den andliga tillbakagången är bibelkritiken. En efterbliven s.k. vetenskap håller på att i de bekännande kristnas leder undergräva den levande tron på Gud. Att människan skall rättfärdiggöras genom tron, ej genom egna gärningar, och att Bibeln skall vara rättesnöret för denna människas tro, det var reformationens bärande grundsatser. Man håller på att frångå dessa grundsatser. Och vad ska vi få istället som kan ge oss kraft att leva för Gud och att visa människor till Honom, när vi förlorar Guds ord? Vi lever i en allvarlig tid. Det är icke många kristna som förstår detta. Men det är profetian som Jesus talade som går i uppfyllelse: ‘När Människosonen kommer, månne Han skall finna tro på jorden?’

Det är en fruktansvärd tid på det andliga området. Ibland när jag låter dessa känslor få makt med mig , känner jag mig mycket beklämd. Ibland kommer tanken:Är det lönt att göra motstånd? Bibelkritiken och otron har väldiga makter på sin sida. Hela vårt gamla väsen har den på sin sida. Och allt som hör världen till understödjer naturligtvis otron. Det är endast genom andlig vaksamhet och bön man kan hålla stånd mot dessa försåtliga, demoniska angrepp. En kristen som har erfarit kraften av en enfaldig och levande tro på Gud och Hans ord, ryser då han ser vart det bär åstad med många av den bekännande kristenhetens ledare. Man kvider inför Guds ansikte då man tänker på de faror som hotar den kristna församlingen och världen genom den påträngande, smygande otron. Men även inför detta få vi glädja oss i Herren. Vi har fått något som inte går att plåna ut. Och så länge vi förblir i levande gemenskap med Gud är vi bevarade ock skyddade. Det går an att mitt i en andlig depressionstid leva lycklig med Herren”
Ur “Likväl vill jag fröjda mig” från predikosamlingen “Gud med oss” – Förlaget Filadelfia”

/Daniel

Läsare skriver:

Leif
Det är en del som kommer med kommentarer att Alam ångrar sig, efterssom han kommenterar i efterhand att han inte är ovän med eller har något personligt mot Ulf.

Att dom dessutom förlåtit varandra för gammalt groll och lagt det bakom sig.

Men som han säger själv så ångrar han sig inte, förutpm det han förtydligade.

Det var också vad jag ville ha sagt att man behöver inte vara ovänner för att ha delade åsikter.

MyTwoCents skriver:

@Christopher Alam:

Dyrbare broder. Först av allt ett stort tack för den öppenhjärtade intervjuen med Andreas (& John). Som du ser duggar tack-kommentarerna tätt. Det är få predikanter som vågar kalla svart för svart och vitt för vitt idag. Inga sanningar eller uppenbarelser finns längre kvar att vårda bland en ganska stor del av evangelikaler här i Sverige. Många hävdar direkt eller indirekt att reformationen var onödig och har börjat anta motreformationens vokabulär.

Du skrev; ”Efter samtalet med Ulf, som jag upplevde som valdigt positivt, ville jag at Aletheia skulle vanta med att satta upp denna videon (som var inspelat kvallen innan). Men trots min begaran sa vagrade Aletheia att lyssna pa mitt begaran.”

Svar direkt: Jag är innerligt ledsen att vi inte kunnat gå dig till mötes. Det hade varit en sak om du bad oss vänta med att publicera något som ännu inte publicerats (vilket din kommentar skulle kunnas tolkas som). I detta fall var bloggposten redan publicerad, twittermeddelanden hade gått ut, bl.a. till en rad journalister, ett antal andra internetsajter hade hunnit länka hit.

Ovanpå detta rådde full oenighet bland aletheias styrgrupp kring denna högst ovanliga begäran. Hade posten tagits bort ett antal timmar efter den publicerades hade spekulationerna varit i full gång över varför? vems påtryckningar? o.s.v.

Som du ser av alla tacksamma kommentarer från Guds folk runt om i Sverige hoppas jag du så småningom finner utrymme i ditt hjärta att förlåta oss.

Förlåt oss Christopher!

Du ska veta att du just nu är omsluten i bön av många runt om i Sverige. Jag vet inte om du själv är medveten om hur viktigt detta enkla samtal med Andreas var. Jag lämnar dig med denna önskan eftersom jag är övertygad om att du tillhör dem som älskar Gud av hela ditt hjärta:

28 Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut.

mvh
Daniel

P.s. Jag tänker uppdatera bloggposten med dina korrigeringar av de svar du inte i efterhand har frid över.

Roger Enqvist skriver:

Inget nytt under solen nådens år 2011.

När Jesus lämnade jorden efter sitt frälsningsverk hade han under tre år levt tillsammans med dem som skulle föra verket vidare. En av dem förrådde Jesus så till den milda grad att Jesus greps och avrättades. När Judas därefter insåg sitt tilltag greps han av ångest och begick självmord. De andra 11 sprang för livet, förnekade sin koppling till Jesus på heder och samvete.

När Jesus kom till himlen och redogjorde för sina år på jorden kan jag tänka mig att oron var stor. Löpsedlarna med FIASKO i krigsrubriksform måste ha hängt på varje försäljningsställe. När så någon frågade Jesus om hur Plan B ser ut, log Jesus och sa, ”Det finns ingen Plan B, detta är min plan”. Dessa ofullkomliga människor ska föra mänskligheten till nådens tron.

Fram till att alla skribenter på denna sajt mötte Jesus och fick sin synd förlåten, även jag, har Jesu verk på jorden skett genom de människor som för stunden har trampat denna jord. Människors fel och brister har inte hindrat Jesu Plan A. Nu skriver vi 2011 i våra almanackor och Jesu verk fortsätter, trots mig och trots alla som läser dessa rader.

Frågan kvarstår, hade Gud i sin himmel något val när han bestämde sig för att skapa människan? Nobody knows, but God! Men han gjorde det. Han valde människan som verktyg att vinna mänskligheten tillbaka till sig själv. Han lät elva människor föra Jesu frälsningsverk vidare trots sin ofullkomliga mänsklighet.

Alla som deltar och nämns i denna intervju och efterföljande kommentarer är människor, Guds verktyg att berätta om Jesus för sina medmänniskor, i sin tid, i sin närhet och i sitt sammanhang.

Tack gode Gud för Plan A.

Inhoppare skriver:

Christopher Alam//

Ett mycket fint tillägg!

Leif skriver:

@Läsare: Varför vill många hela tiden hävda att man måste vara ovänner för att tycka olika, det är ju sådant som skapar illaluktande debatt.

– Många, nämn några av dem som du hävdar vill det?

Jörgen Milton skriver:

Bibeln säger ju klart och tydligt att högmod går före fall. Med tanke på LO:s högmodiga inställning under alla år mot sina egna och stolthet mot egna fel och brister, så är det kanske inte så konstigt att det går utför för LO.
/ Jörgen

Christopher Alam skriver:

Jag mäste tillägga att par saker här angående denna intervju:

Jag ångrar inte alls mina åskiter om Katolska Kyrkans lära och om Livets Ords närmande mot dem. Jag ångar mig däremot ett par saker som jag sade nära slutet på intervjun. Den första var när Andreas frågade mig om jag tyckte att Ulf var en ”maktmänniska”. Jag har bott i USA sedan 1993 och har haft ytterst lite kontakt med Ulf sedan 1989 då jag lämnade Livets Ord. Jag har hört från andra manniskor att Ulf är en maktmänniska, men har ingen erfarenhet om det själv, så jag borde inte haft svarat ”Ja!” till Andreas fråga med en sådan inlevelse och tryck som jag gjorde.

Den andra är mitt svar till varför jag lämnade Livets Ord. Allt jag sade som svar till denna fråga var helt rätt. Men jag måste tillägga detta att det var i 1989, dvs för 22 år sedan. Det är fel av mig som Herrens tjänare att bära inom mig en stillbild på en orätt som Ulf gjorde mot mig för så länge sedan. Jag är 57 år idag, och för 22-25 år sedan sade och gjorde jag också saker som jag skäms för idag. Ingen av oss ar bristfri. Inte Ulf, inte jag heller. Det finns folk som lämnade Livets Ord den tiden som bl.a anklade mig för hårdhet! Sådana människor ber jag idag om förlåtelse, och samtidingt vill jag inte heller hålla emot Ulf saker som Ulf sade och gjorde för 22-25 år sedan.

Alla gör ”dumheter” i vår ungdom, men vi (förhoppningsvis) växer och mognar vid ålder. Ett bevis på denna mognad är en ökad förmåga att förlåta, be om förlåtelse och att älska människor.

Jag hoppas att Herren fortsätter detta verk både i Mitt och i Era liv så att vi alla kan bära mycket frukt till hans ära!

Herren välsigne Er all!

Christopher

Anne skriver:

S E Daniel Nilsson

Jag har läst dina två senaste inlägg och tänkt en hel del på att det kan inte ha varit lätt för dig att lämna församlingen. Du är verkligen en modig och mycket vis man.

Gud välsigne dig och din släkt

Lars W skriver:

@Björn bloggaren:

”Jag tror att det handlar om sållningstider, vem och vad skall vi följa, lammet, eller någon annan?”

Precis min åsikt med, Björn.

Men så här är det:

”Du människobarn, jag har satt dig till en väktare för Israels hus, för att du å mina vägnar skall varna dem, när du hör ett ord från min mun.
Om jag säger till den ogudaktige: ‘Du måste dö’ och du då icke varnar honom, ja, om du icke säger något till att varna den ogudaktige för hans ogudaktiga väg och rädda hans liv, då skall väl den ogudaktige dö genom sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand.

Men om du varnar den ogudaktige och han likväl icke vänder om från sin ogudaktighet och sin ogudaktiga väg, då skall visserligen han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat din själ.

Och om en rättfärdig man vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så skall jag lägga en stötesten i hans väg, och han skall dö. Om du då icke har varnat honom, så skall han väl dö genom sin synd, och den rättfardighet som han förr har övat skall icke varda ihågkommen, men hans blod skall jag utkräva av din hand.
Men om du har varnat den rättfärdige, för att han, den rättfärdige, icke skall synda, och han så avhåller sig från synd, då skall han förvisso få leva, därför att han lät varna sig, och du själv har då räddat din själ.”

So… keep on warn

Hubertus skriver:

Den ekumeniken som vi ser är hierarkiskt upplagd. Aldrig har pastorerna eller biskopar frågat vad vi vanliga församlingsmedlemmar tycker eller tänker om det hela.
De kör bara över oss , som de ofta gör, och drar oss med .Och vi församlingsmedlemmar med vår felaktiga underornadne och blinda lyhördhet till ledarskap gör det möjligt för dem att de lyckas!

Simon Peter skriver:

@ S-E Daniel Nilsson
Du verkar vara sanningen på spåren. Visst får man väldigt obehagliga asosiationer. När vuxna män (?) sitter och upplever en närvaro runt en död människas kvarlevor. Det glada budskapet är att i graven för kyrkans grundare och klippa finns inga ben vi kan tillbe!!!!!!!!!!! Har våra romresenärer studerat vad Bibeln säger om umgängelse med död och döda?
Tror dom att det är Guds närvaro i en sådan orenhet.
Nej, det är samma religiösa demon som Ulf själv varnade för när han trodde på Ordets ofelbarhet.
Nu sitter dom här gubbarna och ryser framför döda benknotor av en människa som varit död länge.
Vad säger Bibeln om sådant.
Kanske kan LO köpa några benbitar av de reliker som genom historien lett till miljonvinster. Eller bitar av Jesu kors. Kroppsdelar från det man uppger är helgon, delar av korset eller likdelar av apostlarna har sålts för oerhörda belopp. Denna makabra hantering av likdelar från det som troligtvis varit äkta kristna martyrer tillsammans med avlater har inbringat enorma rikedomar. LO gör nog enorma vinster på sin försäljning av mariastatyer och böneböcker med mariaböner till barnen i LO skolan.
Att hålla på och gravskända i Guds namn är en fuktansvärd avart. Här sitter självrättfärdiga svenska pastorer och njuter av gamla lik och säger att dom upplever smörjelse. Det värsta är att man kränker Petrus genom att ljuga och säga att han var den förste påven. Han var ju inte ens i Rom stackarn.
Att svenska präster och pastorer är så lättlurade är en skam. Låt oss höja rösten en aning och kämpa för den tro som blev oss given en gång för alla i Jerusalem. Rom bär alla insignier för skökan. Den anden upplevde jag så starkt när jag stod framför Vatikanen i somras. Jag rös av den anden på grund av ett outsägligt obehag.
Andeutskiljningens nådegåva vittnade i min ande. Och jättebilderna av påven och Maria framför Vatikanen vittnade för mina ögon om vem som är Herre i Vatikanen.
Man som sagt ingen kan profitera på Jesu ben. Graven är tom och Herren lever inte i tempel byggda av människor.
Endast Jesus är Herre! Varje iställetför, antikrist, som är ofelbar sätter sig direkt upp mot Gud.
Shalom
Simon

Katarina skriver:

@Leif: Puh! :-)

Christian skriver:

@S-E Daniel Nilsson:
Nattvarden görs mycket lik den katolska.. Har det gått så långt alltså? Mässoffret, där Kristus offras på nytt dag ut och dag in (även om de förnekar det) måste nästan vara ett av det mest stötande inslagen i katolicismen. I det hädiska mässoffret som Luther kallade det, sägs brödet de facto förvandlas till Jesu fysiska kropp (transsubtsantiaion) vid konsekrationen (prästens upplyftande av brödet) och sedan offras. Brödet eller hostian (offer) tillbeds följaktligen av rätttrogna katoliker som Gud själv. Att delta i en katolsk mässa borde vara helt otänkbart för en evangelisk kristen.

Ja listan kan göras hur lång som helst
– mässoffer
– gärningslära
– Mariadyrkan
– Marias obefläckade avlelse, syndfrihet, himmelsfärd, medfrälserska, förmedlare av all nåd
– helgontillbedjan
– påveämbetet och hans ofelbarhet
– avlat
– skärseld
– klosterväsende
– celibattvång
– utanför romarkyrkan inge frälsning
– utomskriftlig tradtion jämställd med Skriften som Guds ord.

Hubertus skriver:

Ja Daniel man kan undra värför just Rom?

S-E Daniel Nilsson skriver:

Christophers ifrågasättande av äktheten i Ulf E strävanden efter enhet är en viktig sak. Den ekumenik/enhet vi av tradition har haft har varit med lokala grannförsamlingar i första hand. Tolerans, förståelse, förlåtelse och samverkan i praktiska ting och gudstjänster har präglat denna ”gemenskapsekumenik”. Det är en funktionell ekumenik till skillnad från chimärekumeniken, som inte har någon betydelse vare sig för Jesus, för de troende eller för världens tvivlare (som inte imponeras av deklarationer och manifestationer). Det är en chimär att sätta gemensam nattvard i centrum som något Gud högst av allt skulle önska.

Som Christopher påpekar, i gemenskapsekumenik ingår även försonlighet gentemot oliktänkande i de egna leden. När detta sista lyser med sin frånvaro, vilket många berättat om som sin egen erfarenhet, måste man ifrågasätta äktheten i den nya ”enhetsekumeniken”. Vad har den för värde utan detta? Hur var det Paulus sa, ”ljudande malm”, ”ekande brons”, som det står i nya Bibeln.

Ulf har förnekat att den nya ekumeniken är av organisatorisk art. Även det kan ifrågasättas. Som Christopher säger, varför går man annars in på vad jag skulle kalla kompromiss med RKK:s läror och uttrycksformer? För mig ser det ut som att jag hade rätt när jag i min artikel i Dagen efter Nyårskonferensen 2008/09 slog larm om tecknen som tyder på att något organisatoriskt planeras. Jag tror att när förberedelserna är klara kommer den tid som Ulf då talade om, när det ska blåsa värre om Livets Ord än på 80-talet. Något mycket kontroversiellt planeras. Själv tror jag att när den tiden är inne kommer det innebära ett erkännande, ett halvt erkännande om trosgemenskap, från Vatikanen. Medlemmar i Livets Ord som jag har kontakt med ser inte mönstret. Men är det inte ett mönster när barnen får lära sig att be Marias lovsång varje dag resten av sina liv, när pastorerna inom samfundet får extrakurser om sådant som gränsar till RKK och mangrant reser till Rom, när teologiutbildningen får heta Seminarium och blir fyraårigt, i likhet med RKK:s diakonutbildning, när Maria och ikoner bereds rum och nattvarden görs mycket lik den katolska? Samtidigt sker inget liknande närmande till något annat samfund.

Om ett nytt förhållningssätt från RKK:s sida införs gentemot dem bland dialogkyrkorna som genomfört vissa anpassningar kan Livets Ord bli ett exempel som omnämns internationellt och få många efterföljare.

Simon Peter skriver:

@ Björn bloggaren
Ja, väktare behövs. Annars får vi syndarnas blod på våra händer.
Profeten som inte varnar blir dömd före syndaren.
Om dom som följer med Ulf till Rom har bilivt varnade har dom ingen ursäkt inför Herren i domen.
Dom som följde påven och hans profet Ulf Ekman.
Ingen media vågar ta in de skarpaste varningarna. Det finns en rädsla för ulven som leder till undergivenhet och kryperi.
Att någon vågar låta sig kallas profet och inte varnar för Ulfs katolicering av svensk kristenhet är beklämmande. Svenska profeters och pastorers ryggradslöshet och feghet är monumental.
Vårt protestantiska arv som vunnits genom otroligt mycket offrat blod säljs för en grynvälling.
Frälsning genom tro allena håller på att offras på sakramentalismens altare för att leda svensk kristenhet in i sakramentalism och helgontillbedjan underställd en ofelbar påve i Rom.
Vi är några som har vaknat. Och fler blir vi.
Tack Christoffer!
Shalom

S-E Daniel Nilsson skriver:

Christopher berättar i en kommentar ovan att han mötte Ulf E efter intervjun och hade en vänskaplig stund med honom. Det är ett bra tillägg till vad han sa i videon. Många har varit fientliga mot Ulf som person, och det är fel och onödigt. Det är möjligt att skilja på sak och person. Själv är jag bror till hans fru, Birgitta, och att som sådan gå ur församlingen och öppet motivera varför, samt att senare i RKK-frågan skriva en artikel i Dagen med rubriken ”Enhet med katoliker skapar splittring” var inte helt okomplicerat, vare sig för mig eller för Ulf. Men trots hur andra i sammanhanget reagerat har jag alltid trott Ulf om att tänka, ”Jaja, han tycker så här, det får han väl göra då, men vi är bröder i alla fall.”

Jag tror att Ulf tänker så även ifråga om Christopher. Vad han sa i intervjun var inget märkligt, det har sagts av många förut. Skillnaden är att få ledare har gjort det. Och visst kan man i efterhand bita sig i tungan när man säger något onödigt i en intervju, så kan Christopher känna det nu ifråga om att han kallade Ulf en maktmänniska eller att det bara är dumma personer som vill förbli i ett sammanhang där man blir tillsagd vad man ska tro på och slippa ta ansvar. Men inte heller detta är nya fakta utan har sagts av många utan agg. Själv insinuerade jag något i Andreas intervju med mig i maj för två år sedan. Men den saken klarade jag ut med Ulf, och så var det bra med det.

Björn bloggaren skriver:

Var är väktarna frågar en del och varför är de så tysta?

Behövs det verkligen väktare som ropa och varnar för det uppenbara? Det borde väl alla veta att katolicism inte är en lära från Gud, därför tror jag att väktarna inte får uppdraget att varna.

De som ändå väljer att följa med tåget till Rom, hade gjort det även om väktarna varnat.

Jag tror att det handlar om sållningstider, vem och vad skall vi följa, lammet, eller någon annan?

Bb

Läsare skriver:

Leif

?

Lars W skriver:

@Inhoppare:

”Enkelt sammanfattat kan man säga att den Katolska kyrkan lär att den som inte är katolik men ändå är döpt i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, och lever ett liv i Kristi efterföljd är ett Guds bar”

Är det vad ”kyrkan” lär? Det här läste jag var ”kyrkans” lära:

”Den heliga romerska Kyrkan tror, förkunnar med stadig hand, bekänner och proklamerar att ingen som existerar utanför den Romerska Katolska Kyrkans gemenskap, inte endast hedningar, utan även judar, heretiker och schismatiker, kan bli delaktiga av det eviga livet, utan kommer att gå samma öde till mötes som dem Kristus sade i Matt. 25:42 ‘Gån bort ifrån mig, I förbannade till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar’, om de inte före sitt livs slut blivit upptagen i flocken. Ingen, vilket barmhärtighetsverk de än utfört, även om de utgjutit sitt blod för Kristi skull, kan erhålla frälsning, om han inte underkastar sig och är innesluten i Kristi enda Kyrkans fullkomliga enhet”. (Påven Eugenius IV 1442-02-04)

Andreas Glandberger skriver:

@henrik: Vill gärna komma! Ska se om det är möjligt.

Bless!

Tony Malmqvist skriver:

Vill bara säga att det hedrar Christopher Alam att inte gå in i några djuplodande debatter här. Han har gjort vad som föreligger honom och det har han gjort mycket bra!
På frågan som nån ställde: var är väktarna?
Så finns det mycket att önska av en del självutnämnda väktare på nätet. Men den fråga som vi alla bör ställa oss är. Varför är den profetiska rösten så tyst i dagens Sverige?
Månne ett tidens tecken?

Linnea skriver:

Tillägnas den nya ekumenikens företrädares ”profeter”(där minst en är en kvinna och pastorsfru som låter höra sin röst) och till andra falska profeter i landet.

Läs gärna Hesekiel 13 i sin helhet!

Jag återger verserna 17-23

”Och du, människobarn, vänd ditt ansikte mot ditt folks döttrar, som profeterar ur sina egna hjärtan. Profetera mot dem och säg: 18 Så säger Herren, HERREN: Ve de kvinnor som syr bindlar till alla handleder och gör slöjor till alla huvuden för att snärja människor! Ni vill snärja mitt folk men behålla er själva vid liv! 19 För några nävar korn och några bitar bröd vanärar ni mig bland mitt folk, genom att ni dödar människor som inte skall dö, och låter människor leva som inte skall leva. Ni ljuger för mitt folk, som gärna lyssnar på lögn.
20 Därför säger Herren, HERREN så: Se, jag är emot era bindlar, som ni snärjer människor med som om de vore fåglar, och jag skall slita dem från era armar. Jag skall släppa de människor som ni har fångat som fåglar. 21 Jag skall slita sönder era slöjor och befria mitt folk ur er hand, och de skall inte mer vara ett byte för er. Ni skall då inse att jag är HERREN. 22 Genom era lögner har ni gjort den rättfärdige modlös, honom som jag inte vill bedröva, men ni har styrkt den ogudaktige så att han inte vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv. 23 Därför skall ni inte mer skåda falska syner och bedriva spådom, utan jag skall befria mitt folk ur er hand. Och ni skall inse att jag är HERREN.”

Leif skriver:

@Läsare: Fantastiskt va, man behöver inte klösa ögonen ur varandra bara för att man inte delar åsikt.

– Vilket sammanhang är du egentligen med i, är det något annat ni inte behöver?

Gal 5:15 Men om I bitens inbördes och äten på varandra, så mån I se till, att I icke bliven uppätna av varandra.
Gal 5:16 Vad jag vill säga är detta: Vandren i ande, så skolen I förvisso icke göra vad köttet har begärelse till.

Läsare skriver:

Erik mfl

Man kan ha en åsikt ang en person eller ett förhållande utan att man behöver vara ovänner, det är ju det christopher vill säga med sin kommentar.

Varför vill många hela tiden hävda att man måste vara ovänner för att tycka olika, det är ju sådant som skapar illaluktande debatt.

Som sagt jag tror inte Christopher ångrar sig, vill nog bara förtydliga att det inte finns något personligt eller ont uppsåt med det hela.

Man kan ju annars kanske lätt tro det när man gått skillda vägar och det är ju bra att han förtydligar att han inte är långsint eller vill hämnas, typ

Fantastiskt va, man behöver inte klösa ögonen ur varandra bara för att man inte delar åsikt.

henrik skriver:

intressant samtal. faktumet att ekumenik med katolska kyrkan betyder kompromiss med sin övertygelse. katolicismen är en annan religion, precis som islam, satanism eller new age.

Linnea skriver:

Att vandra direktledd av Gud för att undvika katastrof.

”Min måttstock

Utför mina befallningar och lämna resultatet åt mig. Gör detta lydigt och troget likt ett barn, som när det räknar ut ett tal följer en given regel utan att ifrågasätta annat än att om räkningen utföres enligt den föreskrivna regeln, så kommer slutsumman att bli riktig.

Betänk att de föreskrifter jag givit eder har av mig utarbetats i Andens värld för att i edert speciella fall och under edra förhållanden frambringa det önskade resultatet. Följ därför troget mina föreskrifter. Häri ligger det fullkomliga i den gudomliga ledningen, medan det att följa de föreskrifter, som gives om så vore av världens visaste män, kan leda till katastrof.

De senare måste ju i någon mån sakna kännedom om den enskildes liv, karaktär, förmåga, förhållanden och frestelser, under det att om man följer min direkta ledning, så innebär detta att de befallningar man följer har givits med full kännedom om den enskilda människan och om det önskade resultatet.

Varje individ var ämnad att på detta sätt vandra med mig och att, styrkt av gudomlig kraft, handla under gudomlig ledning.

Har jag kanske icke lärt eder att älska det enkla? Vad världen än må tänka, så är dess målsättningar och ävlan icke för eder. O, mina älskade barn, lär av mig. Enkelheten skänker vila – sann vila och kraft. Detta är kanske dåraktighet för världen men för mig en försmak av det gudomliga. Låt eder aldrig ledas av världens normer, endast utav mina.”

Ur Daglig Kraft av Två lyssnare

1 Tess.5:21 ”Pröven allt och behållen det goda!”

henrik skriver:

till alla: kom gärna till samtal om katolicism och evangelisk kristendom i Sthlm i december och ge din bild av skillnaderna.

http://www.facebook.com/event.php?eid=140623846038457

märta skriver:

Christopher Alam undrar var finns väktarna?
Jo precis som på Jeremias tid så sätts dom i ”fängelse” tills de ångrar sig och vänder om – dvs. ändrar sig och rättar in sig i ledet!
Så blir de utfrysta och förtalade.
Det är priset de får betala!
Det krävs mod och styrka för sånt.

Rolf skriver:

”Svensken hyser generellt en falsk natur” Katarina vad har för belägg för ett sådant påsående? Är det ett svenskt karaktärsdrag ? Finns det någon forskning som du kan hänvisa till? I skrivandets stund kommer jag att tänka på ett uttryck som det judiska folket myntade med avseende på det som drabbade dem under kriget: ”Hitler tog livet av oss och Engelsmännen lät oss inte leva”…..Efter krigsslutet satt amerikaner och engelsmänn och ”sålde” bort hela Östeuropa till Stalin. Det var det här med svek och falskhet….

Inhoppare skriver:

Katarina//

Du har rätt i att jag inte kan förstå vad många av er som (av olika skäl och på olika sätt) lämnat Livets Ord har upplevt. Jag kan bara ana något av det utifrån mina något lindrigare upplevelser från ett par andra liknande sammanhang.

Märk väl att jag aldrig kallat Andreas Glandberger varken hatisk, bitter eller upprorslysten. Det var Andreas Glandberger och du själv som valde att tolka mig så (vilket i sig tyder på att jag varit otydlig i min kommentar).
Jag hade ingen underliggande mening med vad jag skrev. Sår sätter sina spår. Inte nödvändigtvis i form av bitterhet eller hat. Allt jag säger är att teologiska frågor kan bli större än de varit förut när man har en smärtsam bakgrund.

Inhoppare skriver:

roland//

Enkelt sammanfattat kan man säga att den Katolska kyrkan lär att den som inte är katolik men ändå är döpt i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, och lever ett liv i Kristi efterföljd är ett Guds barn.

Jag gissar att du läst om den katolska dogmen ”ingen frälsning utanför Kyrkan”? Den dogmen står fast, men om en människa uppfyller ovanstående kriterier så är man i en (förvisso ofullständig) gemenskap med den Katolska kyrkan. Därför är man också ett av Guds barn.

Leif skriver:

@Katarina: Ouuuuh!

– Skojar du? 😉

Chiabatta!

John Nilsson skriver:

Det var ingen hemlighet för vare sig Christopher eller Andreas att de båda ser svaga punkter hos Livets Ord, lika lite som det var en hemlighet att båda önskar Guds goda vilja över allt verk hos Livets Ord.

Andreas förklarar för tittarna att han för ett samtal snarare än en regelrätt intervju, men det strular med inledningen tills fotografen med den tunga kameran (jag) föreslår att de ska skippa introt där detta ska förklaras i en lång harang.

Jag hoppas ingen fått för sig att vi försökt simulera en opartisk intervju? Vi visste inte vad han skulle säga men vi visste några åsikter och erfarenheter. That’s it.

Marcus skriver:

@Erik Johnsson: Okej, tack för att du lär mig. Jag ville mest påpeka att Christopher inte var ett offer utan högst frivillig och proaktiv.

Är jag ett kommentarsoffer nu? Eller är det en ledande fråga? Nu ångrar jag mig lite att jag svarade på dina tvetydiga kommentarer…

Erik Johnsson skriver:

Marcus: ”Intervjuoffer” är ett vedertaget uttryck för den som intervjuas. Elementär kunskap. Visste du inte det?

Hubertus skriver:

Christopher ,
tack för din ärlighet och öppenhet du är ett föredöme för många svenska pastorer och ledare!

Elisabeth skriver:

Jag tycker intervjuaren Andreas Glandberger gör en bra intervju. Han är bättre än dom flesta skulle jag vilja påstå. Då har jag ingen aning om han tillyrket är journalist eller inte men jag förmodar att han inte är det. Hos honom finns inte heller någon bitterhet eller revansch mot de sammanhang det avser. Läser man sedan hans kommentarer så bekräftar det, det samma. Bara för att man lämnat ett sammanhang, sett stora brister och eller blivit besviken på människor så behöver det ju inte innebära att man inte också kan se att något gott som allt det negativa till trots ändå kom från detta. Detta tycker jag utmärker intervjuaren här. Själv tycker jag inte att det bara finns negativa saker att säga om Livets Ord. Hellre har jag seriösa ödmjuka människor som ”granskar och väktar över de andliga läget än de som vill ondgöra allt.

Marcus skriver:

Erik: Christopher är inget offer. Du gillade inte frågorna, va’?

Peter Kalenius skriver:

Tack Christopfer, Andreas och John för en intressant och bra interjuv.
Är ju verkligen sant som Christopfer säger, varför vågar inga Pastorer och Ledare säga något är alla förlamade av feghet.
Var själv med i Lo på 80-talet och känner igen mycket av det som tas upp. Men ni tog upp att ni är förvirrade över det som sker, vilket säkert många är, fast den jag tycker verkar vara mest förvirrad är faktisk Ulf Ekman. Han vill ju uppenbarligen närma sej den store påven, men ändå inte.

Mvh Peter

Andreas Glandberger skriver:

Jag gjorde klart innan samtalet att det var väldigt ledande frågor, och det ska inte ses på som en objektiv intervju. Alam visste om de flesta frågorna innan, så någon ånger tror jag inte det finns. Skämt och skämt. Tycker det är mer som ett skämt att Livets Ords pastorer annammar det ena efter det andra från sina nya vänner i Rkk.

Ha en skämtfri kväll :)

Erik Johnsson skriver:

Rena skämtintervjun med extremt ledande frågor. Efteråt verkar intervjuoffret ångra sig.

Katarina skriver:

@Inhoppare: ?!
Det där vågar jag påstå å alla föredettingars vägnar är så långt ifrån sanningen man kan komma.

Du kan inte förstå hur djupgående förlåtelseprocess många måste ha genomgått för att komma vidare efter ett utträde!

Nej, hat och bitterhet yttrar sig inte subtilt här. Det saknas dock inte exempel på detta på arenan dock, tyvärr.

Men även i lilla Sverige måste man få kritisera – skarpt! – när något är fullkomligt, skvatt galet utan att bli påhoppad som varande ”kritisk, upprorisk, hatisk, upprorslysten” etc.

Katarina skriver:

@Leif: ”- Ett fint snidat relikskrin ger en bättre helhetsbild.”

Ouuuuh! Du kan inte mena allvar?!

Okej, man har hittat en neanderthal-grotta där det verkar som att man har använt avlidnas skallar som matskålar. Så – visst, det går väl att samla benknotor och beundra dem också… inte!

Katarina skriver:

@Christopher Alam: Mycket tacksam för din ”o-svenska” syn på saken. Men ändå…

Att (i Sverige?) kunna träffas som bröder utan att vara kritiska mot varandra, kunna ha olika synsätt etc. leder för församlingsmedlemmarna till förvirring. Många vet inte vad de ska tro, när de olika ledarna pekar åt så olika håll!

Dessutom kan den svenska fasaden vara väldigt ytlig. Du vet troligen inte vad som sägs bakom din rygg bland ”dina bröder” här heller riktigt… Så falska kan människor vara (här).

Kulturellt betingat eller inte, vet jag inte. Men det är viktigt att tillhöra ”rätt grupp”, känna ”rätt personer” etc. och hålla sig väl med dessa – oavsett om man knyter näven i byxfickan medan man ler vänligt. Annars mister man position, tjänst, jobb… det spelar ingen roll vilken kompetens, kunskap, rykte etc som du besitter då.

Den som inte spelar med i detta rävspel kan inte verka i landet – det har du ju själv erfarit, vad jag förstår? Och du är ju inte ensam. I den svenska ankdammen kvackar ingen högre än någon annan obestraffat. Och man påpekar inte utan vidare att en av ankorna egentligen är en… varg?! 😉

Och Ulf är jättetrevlig. Om man inte retar honom lite med att peka på inkonsekvenser, retar köttet lite… då tappar han fattningen och blir aggressiv – det är många föredettingars erfarenhet. Mänsklig, alltså. Men därmed inte sagt att det råder frid i sällskapet.

Svensken hyser generellt en falsk natur. Det må gälla tysk transittrafik, ”neutralitetspolitik” eller kyrkopolitik – men i vissa avseenden är svensken riktigt rutten och det följer med in i kyrkan. Det är där det borde finnas ett Gudsord som skiljer mellan märg och ben i sann Kristi kärlek till människor (och inte pengar/organisation/position).

Så – ja, visst är det konstigt att ingen pastor eller ledare har stått upp och sagt något…

Tack för att du tog dig den friheten att göra det!

roland skriver:

Måste få fråga Bengt Malmgren när han ändå är är här på bloggen, eller någon annan med kunskap om RKK. Hur är det med RKK:s syn på frälsning? Kan man bli frälst utanför katolska kyrkans inflytande sas. Har läst någonstans att vi t.ex frikyrkliga och andra inte har del i Guds Rike eftersom vi inte tillhör RKK. Är det så verkligen, att ni ser på oss på det sättet. Är det bara katoliker som är Guds barn? Jag vill veta er syn på detta eftersom jag nyligen läste det någonstans..kan det ha varit i katekesen månntro?? Har jag fel så blir jag glad för då tillhör även jag Guds Rike enligt katolska kyrkans synsätt?

tornado skriver:

På Apg 29 får man inte ifrågasätta webmaster när han lägger till med sin egen religiösa tolkning precis som man inte verkade fått göra på Livets ord förut och kanske fortfarande..jag vet inte) slutar nog att skriva på nätet det verkar inte gå komma längre på vägen utan att stöta på någon slags religiös kontroll om läran hit och dit.

Här på Aletheia diskuterar man i all oändlighet om vart kyrkan är på väg? Frågan borde väl vara vart man själv är på väg?

Har själv börjat en Alpha kurs efter snart 10års grävande i både mig själv, kyrkan och dess historia och alla dess diskussioner och tolkningar. (blev frälst för ca 10 år sen och har gått i dom flesta samfund sen dess även om jag har haft en fast bas i en)

Jag upplever att jag kommit hem en andra gång efter en ökenvandring känns det som, och funnit mer vila och den första kärleken med befrielser från rädslor genom prövning genom eld och vatten..där han som kallas brudgum börjar bli mer än en lära..

Enkelheten, barna sinnet, kärleken,kreativititen och tryggheten att finna sig själv efter många år av kris är en dyrköpt seger, där man får rannsaka sig själv och brottats mot sitt eget religiösa dömande sinne och även mot andra människor kanske också demoniska makter som gärna vill kontrollera och begränsa en till något mindre än man är. Att komma in i Guds vila måste väl ändå vara målet för alla frälsta?

Jag ser inget behov av att signera med mitt namn mer än förnamn eftersom jag inte ser ned på någon av er som skriver här….Mvh Mats.

Lars W skriver:

@Leif:

Jo, så är det. Katolikerna har insett det. Det finns en berömd bild där förre pingstledaren Sten-Gunnar Hedin ber tillsammans med katoliker, ortodoxa m fl till vad man då trodde vara likdelar efter ”heliga” Birgitta. En osteologisk undersökning visade häromåret att likdelarna inte kunde ha härhört från någon person som ens varit släkt med det av påven kanoniserade ”helgonet”. Men kistan är fin…

Leif skriver:

@Lars W: Skulle inte vilja ha benknotor o dyl efter avlidna anhöriga liggandes under mitt Sabbatsbord.

– Ett fint snidat relikskrin ger en bättre helhetsbild. 😉

Lars W skriver:

@Bengt Malmgren:

”En annan intressant detalj i intervjun är rädslan för att ha några som helts känslomässiga kopplingar till reliker. Det vet ju var och en som bevarar minnen från sina nära och kära eller går till deras gravar att sådana saker helt naturligt väcker känslor, inget fel med det.”

Skulle inte vilja ha benknotor o dyl efter avlidna anhöriga liggandes under mitt Sabbatsbord.

Lars W skriver:

@Bengt Malmgren:

”De tidiga fäderna är överens att Petrus reste till Rom och led martyrdöden där. Man kan inte finna någon av fäderna som förnekade att Petrus reste till Rom. ”

Att ingen av ”fäderna” förnekar kan bero på att frågeställningen aldrig varit aktuell vilket i sin tur kan bero på att Petrus aldrig var där.

Men om man ska se till Bibelns kontext och då utifrån Uppenbarelseboken kap 17 betrakta Rom som den stad vilken fått det hemliga namnet ”Babylon” sammanfaller påståendet att Petrus varit i Rom väl med Petrus hälsning i 1 Petr:

”Församlingen i Babylon, utvald likasom eder församling, hälsar eder. Så gör ock min son Markus.”
(1 Petr. 5:13)

Med ert synsätt, där ni vägrar se det uppenbara i Uppenbarelseboken, borde slutsatsen bli att han verkade i ruinerna av den mesopotamiska staden Babylon.

Lars W skriver:

@Jura Lindkvist:

”Ok ”Lars Whoever! För mig får du heta och tro vad du vill. Det var du som ifrågasatte mig och mina upplevelser under ett besök i en mindre församling i dalarna, inte tvärtom!”

Bäste Jura, jag ifrågasatte inte. Passade bara på att göra mig lite lustig över de dumheter, ja ofta hemskheter, som förekommit och förekommer inom trosrörelsen och liknande. Att se en video med Jane Whaley räcker för att göra en rejält illamående som bara ett exempel.

Ha en fin dag!

Andreas Glandberger skriver:

Bengt Malmgren:
Min inledningstext var utformad så att jag sa att det var ledande frågor då jag själv är kritisk till organiserad enhet med Rkk. Vi filmade flera intron innan det fungerade. Det är mkt riktigt ett samtal där frågorna utformats för att få fram olika poäng.

Resten:
Känner absolut inget hat, besvikelse eller bitterhet gentemot Ulf Ekman. Oavsett vad andra tror sig läsa in i kroppsspråk och tonläge, så är det långt ifrån det som motiverar mig till det jag gjort och gör.

Var välsignade!

Christian skriver:

@Kamau Mweru:
Förstår ej vad du menar. Jag citerade bara Alam i videon om andligt kastrerade ledare.

Varför säger inga ledare/pastorer ifrån v g det ökade katolska inflytandet (=villfarelse) inte bara på LivO utan på en stor del av svensk kristenhet. Det verkar bara vara några bloggare och bekännelsetrogna lutherska sammanhang som ser det allvarliga i utvecklingen.

Hubertus skriver:

Välkommen tillbaka, Andy. Hoppas att det kommer fram fler f.d. Livets ordare nu som Christopher som vågar tala sanning.

Inhoppare skriver:

Efter att ha sett intervjun och läst kommentarerna i kommentarsfältet har jag nu blivit helt övertygad om vad jag tidigare bara glimtat. Aletheias samlade kritik mot RKK bottnar huvudsakligen inte i att man har problem med RKK. RKK är bara ett tillhygge i Aletheias kamp för upprättelse gentemot Ulf Ekman och Livets Ord pga de sår man tillfogats under sin tid som medlem eller bibelskoleelev där.

Jag säger inte att det är så, men jag tycker mig se både lättnad, och upprättelse i Andreas Glandbergers kroppsspråk och mimik när Christopher Alam kritiserar Ulf Ekman. Detta tyder på att jag i varje fall inte har helt fel.

Leif skriver:

@Kamau Mweru: Nej, de har lämnat debatten.

– Väktarna må väl ha lämnad debatten? Men de andliga kastratsångarna fortsätter att sjunga sina klagovisor för den som gitter höra! 😉

Jura Lindkvist skriver:

@Lars W: Ok ”Lars Whoever! För mig får du heta och tro vad du vill. Det var du som ifrågasatte mig och mina upplevelser under ett besök i en mindre församling i dalarna, inte tvärtom!! Vill du ha en länk på dylika dumheter så kan du söka på : SHOCKING DOCUMENTARY 1- False spirits invade the church – KUNDALINI WARNING – Andrew Strom
Och angående Ulf Ekman så har jag inga åsikter!..

Bengt Malmgren skriver:

De tidiga fäderna är överens att Petrus reste till Rom och led martyrdöden där. Man kan inte finna någon av fäderna som förnekade att Petrus reste till Rom.

Traditionen är entydig att Petrus led martyrdöden vid Vatikankullen utanför Rom någon gång mellan år 64 och 67 e Kr under kejsar Neros förföljelse av de kristna som beskrivs av bl.a. Tacitus (Annaler 15, 44, 4). Clemens (biskop av Rom 88-97) beskriver också i sitt brev till Korinterna förföljelsen av många kristna tillsammans med Petrus och Paulus.

Det historiska vittnesbördet är helt otvetydigt medan anspråket att Petrus aldrig varit i Rom vittnar om förtvivlade försök att efterkonstruera historien, förmodligen i antikatolskt nit. Det är egentligen ganska förvånande och korttänkt att man gör så, därför att de första 1500 åren av den kristna historien är ju egentligen inte bara Katolska kyrkans historia, utan ett arv som ägs av hela kristenheten.

Christopher Alam får tillrättalagda frågor av Andreas Glandberger, Christopher nästan luras in i att svara på det förutbestämda sättet. Christopher Alam är en god evangelist, men ger sig ut på hal is då han uttalar sig på områden som han inte är expert på, såsom den tidiga kyrkans historia och katolsk troslära. Jag tror han ångrade sig lite efteråt eftersom han själv skrivit en kommentar några dagar senare.

En annan intressant detalj i intervjun är rädslan för att ha några som helts känslomässiga kopplingar till reliker. Det vet ju var och en som bevarar minnen från sina nära och kära eller går till deras gravar att sådana saker helt naturligt väcker känslor, inget fel med det. Det är väl därför helt naturligt att det upplevs som en andäktig stund när man är nära apostlarna Petrus och Paulus gravar, utan att man behöver mystificera det och tala om andemakter.

Bengt Malmgren skriver:

De tidiga fäderna är överens att Petrus reste till Rom och led martyrdöden där. Man kan inte finna någon av fäderna som förnekade att Petrus reste till Rom.

Traditionen är entydig att Petrus led martyrdöden vid Vatikankullen utanför Rom någon gång mellan år 64 och 67 e Kr under kejsar Neros förföljelse av de kristna som beskrivs av bl.a. Tacitus (Annaler 15, 44, 4). Clemens (biskop av Rom 88-97) beskriver också i sitt brev till Korinterna förföljelsen av många kristna tillsammans med Petrus och Paulus.

Det historiska vittnesbördet är helt otvetydigt medan anspråket att Petrus aldrig varit i Rom vittnar om förtvivlade försök att efterkonstruera historien, förmodligen i antikatolskt nit. Det är egentligen ganska förvånande och korttänkt att man gör så, därför att de första 1500 åren av den kristna historien är ju egentligen inte bara Katolska kyrkans historia, utan ett arv som ägs av hela kristenheten.

Christopher Alam får tillrättalagda frågor av Andreas Glandberger, Christopher nästan luras in i att svara på det förutbestämda sättet. Christopher Alam är en god evangelist, men ger sig ut på hal is då han uttalar sig på områden som han inte är expert på, såsom den tidiga kyrkans historia och katolsk troslära. Jag tror han ångrade sig lite efteråt eftersom han själv skrivit en kommentar några dagar senare.

En annan intressant detalj i intervjun är rädslan för att ha några som helts känslomässiga kopplingar till reliker. Det vet ju var och en som bevarar minnen från sina nära och kära eller går till deras gravar att sådana saker helt naturligt väcker känslor, inget fel med det. Det är väl därför helt naturligt att det upplevs som en andäktig stund när man är nära apostlarna Petrus och Paulus gravar, utan att man behöver mystificera det och tala om andemakter.

Mer om Petrus i Rom på min blogg:
http://www.katolsktfonster.se/forum/blogs/53556.aspx

Kamau Mweru skriver:

@Christian skrev: ”Var är väktarna? Är de andligt kastrerade?”

Nej, de har lämnat debatten.

/Kjell

Apg. 28:27

Ty detta folks hjärta har blivit förstockat;
 och med öronen höra de illa,
 och sina ögon hava de tillslutit,
 så att de icke se med sina ögon
 eller höra med sina öron
 eller förstå med sina hjärtan
 och omvända sig och bliva helade av mig’

Håkan Nilsson skriver:

Christopher sa många bra saker i intervjun, bland annat ”jag är inte till salu”. Alla runt Ulf Ekman som i dag inte vågar yttra sig har varit till salu. En ställning i utbyte mot blind lydnad och nu är Ulf själv till salu.

Leif skriver:

@Jura Lindkvist:Lika utdöende som vi som vågar stå för våra riktiga namn!

– Vi har våra namn skrivna i Livets bok och är kända av Herren, och hör till de levande inte till de utdöende! 😉

Leif skriver:

@ChristianVar är väktarna?

– Var är de som vill lyssna på väktarna, var ”debattörerna” är vet vi kanske? 😉
Jer 6:17 När jag satte väktare över er och sade:
”Lyssna till ljudet från hornet”, svarade de:
”Vi vill inte lyssna.”

Lars W skriver:

@Jura Lindkvist:

Jag tycker det räcker att MTC känner till mitt hela namn. Sysslar sällan personangrepp där namn används och händer det gäller det personer i offentlig ställning.

S-E Daniel Nilsson skriver:

@MyTwoCents:
Ja, det är som du säger, Daniel, att många inom rörelsen behöver höra det här – och mer tydligt än så här, Christopher, så förklara mer hur du menar. Men nästan alla, har jag förstått, isolerar sig från debatten om denna enhet med KK kyrkan verkligen är riktig. De få som ser denna intervju behöver tipsa sina vänner om den! Får jag också påminna om min artikel i Dagen strax efter nyåret 2009 och två uppföljande insändare där, kan sökas på dagen.se på mitt namn S-E Daniel Nilsson. Och även till mina två artiklar på Mikael G. Helders gamla blogg.

Josef skriver:

Gud välsigna Christopher Alam som vågar öppna sin mun och säga sanningen !

Rolf skriver:

Christopher ville väl inte förstöra den gemytliga stämningen vid kaffebordet genom att diskutera teologiska frågor, det får man väl ha förståelse för, bröderna hade ju inte träffats på flera år.

garan skriver:

@Läsare: Jo, jag menar att det är väl en del andra saker man undrar över när det gäller livets ord.

Bless
/garan

Jura Lindkvist skriver:

@Lars W: Lika utdöende som vi som vågar stå för våra riktiga namn! och inte gömmer oss bakom förkortningar eller påhittade sk namn! Vem är du?.

John Nilsson skriver:

@Sefast Tronde: Christopher säger väl det han vet, i videon? Såvitt jag vet var det minst tio år sedan de träffades innan intervjun gjordes och postades, men jag gissar bara här. Länge var det iaf.

Christopher Alam skriver:

Till Sefast Tronde

Vi pratade ingaende om vara familjer osv, han visade mig bilder pa barnbarnen osv (jag har inga barnbarn bilder :))…. Vi pratade en hel del om Kenneth Hagin, RHEMA (dar vi har bade studerat), om en del foresteelser som pagar i USA dar jag bor och pa andra platser. Allt detta under en kopp kaffe. Bade han och jag hade annat att gora sa pga tidsbrist kom vi aldrig fram till att diskutera den senaste kontroversen. Det ar ju ett sadant stort amne att det skulle ta timmar att prata just om det…. Men i allt annat som vi diskuterade var vi eniga.

Efter samtalet med Ulf, som jag upplevde som valdigt positivt, ville jag at Aletheia skulle vanta med att satta upp denna videon (som var inspelat kvallen innan). Detta for att jag vill inte att Ulf skulle se pa detta som ett ”svek” eller ”falskhet” emot honom fran min sida. Men trots min begaran sa vagrade Aletheia att lyssna pa mitt begaran.

mvh

Christopher Alam

Christian skriver:

Fantastisk bra och intressant intervju.

Var är väktarna? Är de andligt kastrerade?

Ronny skriver:

Tack Andy och Christopher …Gud välsigne er och Jhon Nilsson med frid .Ronny

Lars W skriver:

@Jura Lindkvist:

”Och att se honom tillsammans med andra stå och ”vråla för full hals” mot cigarettpaket som låg kastade på scenen!!.”

Nån slags voodo-ritual låter det som. Samlar på dokumentärer från BBC om utdöende folkslag. Finns detta på Youtube?

Läsare skriver:

garan

? en del annat ?

garan skriver:

Jag undrar också lite på detta liksom en del annat!

/garan

Sefast Tronde skriver:

@Christopher Alam:

Bäste Christopher,

När du träffade Ulf Ekman sist, frågade du honom inte då om vad han menar med närmandet mot Rom?

Talade ni inget om vad så många av oss står frågande inför, och det du även nämner i filmen att du även står undrande inför?

Tacksam för svar.

MVH / Sefast Tronde

Håkan Nilsson skriver:

Tack för en mycket bra intervju. Roligt att se dig glandberger igen. Hoppas att du kommer tillbaka flera gånger här på aletheia.

Christopher Alam skriver:

Jag maste tillagga att dagen efter denna intervjun spelades in, sa rakade jag traffa Ulf Ekman pa stan i Uppsala. Vi hade inte setts pa 5 ar. Vi fikade tillsammans och hade en trevlig tid, och pratade om olika saker. Ulf var valdigt trevlig och karleksfull. Vi mottes som broder och skildes at pa samma satt.

Jag skriver detta for att aterigen papeka att man kan se olika pa saker o ting utan att var hatiskt mot andra kristna. Man kan fraga, diskutera och debattera utan att ”ga emot” personen i fraga.

Jag maste ytterliggare tillagga att nagra ar efter jag lamnade Livets Ord so traffades Ulf och jag, och beslutade da att lagga det gamla bakom mig och ga vidare med mitt liv och min tjanst infor Herren. Eftersom min familj och jag flyytade till utlandet i 1993, har jag sedan dess aldrig lagt mig in i nagon debatt i svensk ”kyrkopolitik”. Jag har varken nagot att vinna eller att forlora genom det. Denna gangen, daremot stallde jag upp for denna intervjun eftersom jag tycker att det ar markligt att trots saken i sig ar sa pass allvarlig har ingen svensk predikant har statt upp och sagt nagot om detta.

Ma Herren valsigne Er alla!

Christopher Alam

Jura Lindkvist skriver:

Min bror och några av hans vänner var med i livets ord, personligen vet jag ingenting om just livets ord, har varit in där en gång för ca 16 år sedan.. Min släkt i dalarna var med i en sk spin-off, till livets ord på 90:talet. Jag och några till stannade till i dalarna på hemväg från krigets balkan tidigt 90’tal. Och fick bevittna ett sk skrik-möte, då cigarett-demonen skulle skrikas ut.. Måste erkänna att jag var lite road, i synnerhet då min släkting i vanliga fall är en mycket sansad människa. Och att se honom tillsammans med andra stå och ”vråla för full hals” mot cigarettpaket som låg kastade på scenen!!.

Katarina skriver:

TACK. STORT TACK!

Av all kritik, analys etc jag någonsin hört om LO var detta i särklass det bästa. Välavvägt, sakligt, rakt på sak och helt utan tvekan med Jesu sanna kärlek i varje ord.

Det som är så hemskt förvirrande med alla motsägelsefullheter inom rörelsen tas upp också, vilket bör kunna sprida ljus över förmörkade sinnen även bland medlemmar.

Jag förundrades själv av inslaget där Christopher tar upp Petrus uppenbarelse om Kristus/församlingen. Då jag gick bibelskolan hette det att ”på denna uppenbarelse” nämligen. Inte ett ord om att gå och känna gudsatmosfär bland eventuella kvarlevor av Petrus! Herre – förbarma dig.

Men detta är kanske frukten av för många ockulta meditationer..?

Filmklippet ger mig dock nytt hopp om en ”kvarleva” ändå 😉

Tack för att ni som jobbat med detta ägnat tid åt detta! Jag ska göra mitt för att sprida det till behövande.

John Nilsson skriver:

Christopher är en så varm och kärleksfull person! Han visade verkligen på ett äkta exempel av skärpa samtidigt som han varnade/förmanade oss för att arbeta med människor som hatar Ulf Ekman – och komma ihåg vad det hela handlar om, att försvara och predika ett äkta och enkelt evangelium.

Därför känns det så bra att jobba med dig och Andréas eftersom jag vet att ni inte drivs av något hat utan tvärt om, av kärlek till Guds församling!

(nu bytte jag epostadress så nu hamnar jag väl i moderering)

MyTwoCents skriver:

@Hulda:

Vi har väntat och hoppats allt sedan starten av aletheia att någon bland trosrörelsens predikanter skulle våga tala i klartext kring det som nu sker på livets ord.

Även om Christopher lämnade rörelsen i samband med Whaleyskandalen (jo, det var och blev verkligen det) så tror jag denna enkla intervju är viktig både för utomstående men främst för alla dem som sitter fast i rörelsen och inte vet vad de skall tro, att komma loss. Det kan komma en tid då tåget mot Rom passerat sista möjliga stationen att kliva av tåget och hjärtana på något vis förhärdats.

Många jag haft kontakt med har ibland både släkt och vänner i rörelsen och vet vad det kommer att kosta att lämna.

Tack Andy och John för detta viktiga uppdrag för allt Guds folk i Sverige

/Daniel

P.s. Tack Hulda för tipset i 500 salen. Jag har inte hunnit agera men ser att en del andra gjort det. Gud använder dig!

Hulda skriver:

Bra intervju Andreas

bra att Christopher Alam vågar vara så frimodig också. Vi behöver fler som törs tala ut