Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Ulf Ekman: lämna det som ni trott på!

Gästblogg av S-E Daniel Nilsson


För 29 år sedan presenterade Ulf Ekman ett koncept.

Nu har han presenterat ett nytt, ett helt annat koncept, nämligen i ett 22 minuter långt anförande på Bjärka-Säby den 21 maj 2012. Då, på 80-talet, valde det evangelikala och pingst-karismatiska kollektivet generellt sett konfrontation och inget annat än konfrontation, och det var mycket sorgligt att uppleva.

Det finns alltid plats för två. Det finns plats för en Petrus och en Paulus. Det finns utrymme för olika ingångar – om än inte slutpunkter – till förståelse av Guds uppenbarelse i Bibeln. Det finns även plats för het debatt och för skarpa reprimander. Men hur ska det bli den här gången? Kärlekslös fördömelse från två håll?

Det var en del smått sensationella saker han sa:

  1. Det är dags för ett biskopsämbete inom den pingst-karismatiska kretsen.
  2. Det ska innefatta ansvaret för läror och former (och därmed även efterföljelsen av dem).
  3. Jesus gav inte Petrus ett ämbete enbart för sin livstid utan han gav den globala församlingen ett centralt ämbete, en ledare över alla.
  4. Tiden är nu inne att gå in i närmandet med de historiska samfunden och överge gamla förhållningssätt.

(Lyssna till ljudfilen längst ner. Notera minut och sekund på ställen du vill hitta igen.)

Min tes i den här artikeln är att det evangelikala och pingst-karismatiska kollektivet behöver åta sig arbetet med att påminna sig om sin egen hittillsvarade förståelse av Guds Ord – och inte ta någon levande kunskap om den för given, så som man gjorde på 80-talet. Sker inte det, står Ulf Ekmans koncept åter, visserligen hett omdebatterat, utan hänvisning till ett levande alternativ. Det här alternativa synsättet är inte minst viktigt för den del av kollektivet som hittills vandrat med Ulf i en evangelikal föreställningsvärld, men som nu matas med en ny, en där liturgi, sakrament, relation till de historiska samfunden och erkännande av påven ingår som överdimensionerade delar. Alla måste förstå att de står inför ett paradigmskifte. De kan inte behålla det gamla när detta nya anammas (bit för bit).


Det är omsorg över kollektivet och särskilt den pingst-karismatiska delen av det som motiverar mig och får mig att skriva artiklar, insändare och bloggposter. För de pingst-karismatiska består tillsammans med övriga evangelikaler av ”väckelsekristna”, de som överallt i världen ibland får se Anden komma med väckelser – vilket sällan kan sägas om de gamla historiska samfunden.

Jag är alltså orolig för att den som följer Ulf Ekmans nya koncept och känner sig pliktig att hålla sig till det, kanske rädd att stå på egna ben, kommer finna att när väckelsens fria forsar äntligen kommer, finner de inte vägen in genom den egna dörren eftersom forsens utmaning först måste hinna utvärderas i Uppsala.

Alltså:

  1. Tror vi som Ulf Ekman att den Helige Andes ordning för kyrkan handlar om att ha en biskop som ledare, en som även är lärans övervakare? Eller tycker vi att Ordet talar om apostlar/missionärer, profeter, evangelister, herdar och lärare, som även kan råka vara biskopar, men mer sekundärt? Den kristna gemenskap som identifierar sig med Apostlagärningarnas kyrka värjer sig för det förra. Om vi föreställer oss att Ulf Ekman menar att det bara är ett annat ordval – biskopen som främste företrädare istället för aposteln – skulle han själv med hänvisning till det här anförandet säga att vi missuppfattat honom.
  2. Att koppla biskopens roll till att vara lärans förvaltare och övervakare är inte självklar. Ser vi inte att i moderna samfund har man stadgar, styrelse och en förste företrädare? Men man har inte en biskop som bestämmer stadgarna, styr styrelsen och dessutom är samfundets primus.
  3. Håller vi med Ulf Ekman om att Bibeln säger att Jesus instiftade ett ämbete, ett petrusämbete, som ett hela kyrkans ledarämbete? Eller var det så att Jesus gav ett uppdrag till Petrus för hans livstid? Ulf Ekman skulle tveklöst i sitt anförande ha garderat sig mot sina lyssnares slutsats att denna ledare då måste vara påven, om detta inte verkligen var hans syftning.
  4. Anförandet avslutas med ord om att tiden för att gå in i detta (närmandet till de historiska kyrkornas ordningar) är nu. Måste det här tolkas dramatiskt? Ja, som slutord i ett anförande som detta, som kommer efter åratal av att vägra tala klarspråk, är det en tydlig indikation om att nu kommer en tid av tydliga förändringar. Tre gånger talar Ulf om att lämna gamla förhållningssätt. Det sker vid dessa tillfällen i talet: 9’10-9’32, 10’56, 21’39 (hela anförandet här, mp3).

Vad tror vi leder till väckelse och mognad? Att vi övergår till att betona en mystisk, sakramental, kyrkans närvaro i världen där Guds nåd kommer genom själva dess väsen och genom heliga handlingar (dop och nattvard och annat)? Eller tror vi att Guds nåd gör sina under främst genom den tro som kommer till av Ordet? Bibelns ord har ju en sakramental verkan. Är det inte tron i de heligas gemenskap, tron i mottagandet av dopet och nattvarden som är Andens främsta väg till oss och genom oss till världen? Är det inte den enskildes förvaltning av Ordet som står i centrum i Bibeln? Nej, inte den enskilde ensam, men i djup församlingsgemenskap med andra som tror.

S-E Daniel Nilsson


Hela ljudklippet, Ulf Ekman – ”Kyrkan, Anden, Ämbetet” – seminarium på Nya Slottet i regi av Johannesakademin

Bloggar över samma ämne: Aletheia, Apg29, Håkan Sunnlinden, Bengt Malmgren, Sub umbra

 

 

Ämne: Gästblogg, Ledarskap, Nya Ekumeniken, OPINION & DEBATT, Övrigt

Nyckelord: , , , , , ,

Kommentarer (Denna del omfattas inte av vårt utgivningsbevis)

MyTwoCents - aletheia.se skriver:

Om dialogen kring Livets ord är det enda du läser här bör du kolla igen. Världen behöver frälsning, ja. Men huruvida den ska packeteras med reliker, benknotor, helgon och Maria-kult, etc är givetvis en viktig fråga.

Om vi inte hade kärlek till syskonen på Livets Ord skulle vi inte hålla på så uthärdigt som vi har. Kärlek är ingalunda att stoppa huvudet i sanden som du verkar förespråka.

Urban Axell skriver:

Bäste John Nilsson
Hur kommer det sig att denna så kallade tankesmedja endast smider mot Livets Ord och Ulf Ekman. Är dessa de enda tankar som engagerar er så måste jag nog tillstå att det är skralt ställt med den andliga rikedomen. Det är väl ändå så att dessa är era kristna bröder och vi har en kallelse att älska dem, och vill de inte lyssna så gör något annat. Kolla in missionsbefallningen, damma av beredvillighetens skor och gå ut och vittna! Inte skall väl brödernas åklagare uppta all er tid när hela världen behöver frälsning. Fast visst är det bekvämare att hacka på Livets Ord vid datorn. Bättre me hjärtat rätt och huvudet fel än tvärtom.

GT skriver:

Detta är helt fel. Det ser vi i Petrus brev. Det hanlar om tjänande av fåren, det ser vi när Jesus tvättade lärjungarnas fötter och de biskoppar som tjänade praktisskt samt apostlarna som koncentrerade att tjäna de första kristna med ordet.

SoniDoniBat skriver:

I came to this site to show you these related videos!
______________________________

http://www.youtube.com/watch?v=zTSqzW_Plwsor
http://www.youtube.com/watch?v=PxhvQRDVIlA

Peter Abramsgård skriver:

@ Erik Johnsson:
”Katolska kyrkan menar sig vara identisk med den av Kristus grundade kyrkan. Ekumenik av det slag Nathan Söderblom stod för, kallad grenteorin och som innebär att varje samfund eller kyrka är jämställda, är därför oförenlig med katolsk lära. Fram till 1950-talet avvisades således ekumenik över huvud. Den 29 juni 2007 gavs det ut ett dokument av Vatikanens Troskongregation som berör det ekumeniska samarbetet med de protestantiska och ortodoxa kyrkorna. Dokumentet, benämnt Responsa ad quaestiones, som bär kardinal William Joseph Levadas signum, hänvisar till vad som beslutades under Andra Vatikankonciliet och därefter åter fastslagits av Vatikanen upprepade gånger, senast i dokumentet Dominus Iesus (2000). Dokumentet slår fast att, enligt katolska kyrkan, kan kyrkor utanför den katolska kyrkan, inte anses vara kyrkor i egentlig mening. Undantaget är de ortodoxa kyrkor vilka upprätthåller den katolska synen på sakramenten och prästämbetet. Det slås också fast att enligt katolska kyrkan äger inte de protestantiska kyrkosamfunden de sanna sakramenten. När det gäller ekumeniska diskussioner skrivs det i dokumentet att ”dialog bara är konstruktiv om deltagarna visar trohet mot den katolska identiteten”.

Erik Johnsson skriver:

Peter Abramsgård: Du skriver att katolska kyrkan anser att bara katoliker är kristna. Åtminstone tolkar jag den andra, lite snårigt skriva meningen som det.
Men du har helt fel på den punkten. Över huvud taget ger du ett okunnigt intryck när det gäller katolska kyrkan.

Peter Abramsgård skriver:

@ Mia:
Så är det redan! RKK anser att om man inte tillhör dem, kommer man inte kristen. Att de sedan utövar ekumenik har inget med saken att göra. Det gör de även med andra religioner. Att de i detta och förra århundradet kört en mjukare stil är av mer taktiska skäl. Man bör ta med vad RKK utsatt andra troende för historiskt. Den som aktivt vill och står som förespråkare och talesman för att ansluta sig till det systemet är naturligtvis av samma anda. Ingen tillfällighet, tror jag, eftersom den personen i det här fallet leder en rörelse som i grunden har samma beteendemönster, med maktstrukturer och ett ”straffsystem”.

Peter Abramsgård skriver:

@ Erik Johnsson:
Hej Erik!
1. Jag är inte längre engagerad i PfP.
2. PfP har aldrig haft något formellt eller informellt samarbete med Immanuelskyrkan eller någon annan församling.

Mia skriver:

Intressant och tankeväckande. Jag undrar hur det blir med ett system med ledare som bestämmer vad man ska tro. Om man inte underställer sig dem – räknas man då inte som kristen? Måste man vara medlem för att få komma till himlen?

Lars W skriver:

@ Erik Johnsson:

”Om ni inte gjort det borde ni bryta med Immanuelskyrkan. En församling lierad med en kyrka som “vilar på falsk grund” kan inte ge någon välsignelse. Eller hur?”

Välsignade vare alla lokala församlingar som valt att stå utanför SKR. Och än mer välsignade vare de som väljer att lämna sammanhanget. I tid.

Erik Johnsson skriver:

Peter Abramsgård: Jag har läst om dig och ditt engagemang för Passion for People. Ni har åtminstone haft ett nära samarbete med Immanuelskyrkan i Malmö. EFK, som denna församling tillhör, är medlem i SKR och samarbetar därmed med katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna i Sverige.
Om ni inte gjort det borde ni bryta med Immanuelskyrkan. En församling lierad med en kyrka som ”vilar på falsk grund” kan inte ge någon välsignelse. Eller hur?

Peter Abramsgård skriver:

BEDRÄGERI PÅ HÖG NIVÅ!

Ulf hänvisar bl a till orden i Matt 16 där Jesus kallar Petrus klippan, på vilken han skulle bygga sin församling. Oavsett om tolkningen är den att uppenbarelsen om vem Jesu identitet är klippan eller om Petrus är den,
1. finns det inget som styrker att Petrus hade eller ville inrätta organisatorisk kontroll över kyrkan, varken i samtid eller framtid.
2. Det finns heller inget som indikerar att Petrus skulle ha överlämnat något sådant ämbete till någon annan.
3. Bibliska eller utombibliska bevis saknas helt för att Petrus överhuvudtaget besökte Rom, än mindre grundade församlingen där.

Att katolska kyrkan i själva verket vilar på en falsk grund råder det därför ingen tvekan om.

Jan skriver:

@ MyTwoCents:

Bra, Daniel, att du skiljer på kyrkan i öst och katolska kyrkan, här behövs profetisk klarsyn för att förstå skillnaderna.

@ Berndt Isaksson:

Berndt, det vi bevittnar i mångt och mycket är ihopsamlandet av ögräset, och hur ogräset eldas upp, eller blir eld och lågor, ett snedvridet engagemang, denna process är den aktiva just nu, som är synlig, men Gud gör även andra saker , som inte är lika synliga, och som kommer att bli mer och mer synliga eftersom, det som vi lärt oss som i bibeln benämns ihopsamlandet av vetet.

Christian skriver:

@PåKlippan:
Just det!

Björn bloggaren skriver:

@PåKlippan:

Du skriver: Låt Kristi frid regera i era hjärtan.

– Precis, eller låt Kristi frid vara domare i edra hjärtan. Detta är det primära sättet som Gud leder sina barn på, fridens väg, men tyvärr verkar det som att många inte förstått detta.

Nej ingen ledare, eller kristen har rätt att ljuga, tyvärr ser man det i bland ändå och när sk stora ledare gör det beror det på att de inte vill bli sedda som ofullkomliga när de avslöjas för något.

Bb

S:t Peter skriver:

@PåKlippan
Amen och amen!
Shalom
S:t Peter

PåKlippan skriver:

@Erik Johnsson:

Jag växte upp med det enkla evangeliet som det förkunnades i ett litet pingstkapell.
Jag hörde aldrig någon ljuga och såg aldrig någon broder eller syster som försökte bedra vare sig inom eller utom församlingen.

Det fanns ingen arvsyndslära. Inget pånyttfödande dop.

Jag lärde mig bekänna mina egna gärningssynder, syndanaturen fanns ju alltid kvar. Men med Andens hjälp och syndabekännelse enligt 1 joh 1 kapitel och med kännedom om Romarbrevets utläggningar om syndanaturen så anträddes den vandring som blivit min.

Den nya människan hämtar kraft ovanifrån, men tvingas bo i en människa som har kvar sin gamla syndanatur. Därför blir min vandring precis som för alla andra kristna, segrar blandade med nederlag, men alltid med full upprättelse när jag ödmjukat mig inför Mästaren.

Jag har aldrig biktat mig. Jag har aldrig mottagit avlösning från synder. Jag har hört förkunnare uttala avlösningen men alltid protesterat i mitt inre.

Trots allt detta känner jag mig fri från syndaskulder. Jag är frälst enligt Rom 10:e kapitel.

Senaste dagarna har det sjungit inom mig; ”När invid korset jag böjde mig, ropade Jesus förbarma dig, då till sitt hjärta han tryckte mig, Ära ske hans nam, Ära ske hans namn….”

Antingen är du frälst eller inte frälst. Jag är frälst enligt flera paragrafer i ett giltigt dokument, nämligen NT. Det dokumentet frikänner alla som sätter personlig tro till Jesus, och som vägrar hoppas på egna eller andras meriter. En levande tro har meriter enligt Jakobs brev. Men det finns inga meriter eller nycklar som öppnar himlen för en syndare. Inget orent skall någonsin komma in i Guds stad. Hur kan någon tro att människors meriter skulle kunna lyfta av syndabördor.

En sång vittnar; ”Det kostade Guds Son hans eget blod….” (Citat från; ” Hela vägen vill jag följa Frälsaren”)

Jag blev kollektivt ansluten till SVK. Utträdde självmant som 16 åring. Prästen såg lite sur ut. Inget resonemang i övrigt.

Avfallet i Svk är inte nytt. Luther påbörjade en reformation, men gick inte hela vägen tillbaka till NT. Utvecklingen i Svt är ju att folket flyr därifrån. Jag samtalade för en tid sedan med en person med mycket hög ställning i Svk. Han förnekade kroppens uppståndelse. Om vi inte till kroppen ska uppstå då har Jesus inte uppstått, och vi är helt utan hopp. Jag refererar här till Paulus utläggningar.

Den som vill omfatta bibelns lära måste vara villig att offra både Platon, Plotinus och Augustinus för att nämna några. Men vägen är lång.

Du tycker kanske att jag låter Svk smita undan alldeles för lätt. Svk är i nuvarande form passé. Svt drar inte till sig ärliga sökande människor. En tänkande människa dras svårligen till flummiga sammanhang.

Jag har ofta varnat evangeliska människor för att gå till rkk. Jag har ofta visat att rkk bygger på sin egen tradition och självutnämning. Rkk är attraktivt för människor som känner att de håller på att kvävas av unkenheten och förnekelsen i Svk och vissa frikyrkor. Men rkk är helt fel väg!

Rkk är klar i sina utsagor. Katekesen ger besked. Den som vill kan tex jämföra katekesen med Bibeln. Enär bibelkunskapen sjunkit bland de evangeliskt troende är inte denna analys möjlig för flertalet. Rkk´s unika läror har inget stöd i Bibeln. Och Bibeln historicitet förringas trots fakta unisont av rkk och de liberala kyrkorna. Rkk bygger på ifrågasättandet; ”Skulle då Gud ha sagt, ingalunda ….”. Hur kan någon förnuftig tro att människan Maria är den som släpper in människor i himlen?

Rkk har blivit attraktivt därför att de evangelikala uppträder motsägelsefullt och flummigt. Oavsett om t.ex Svk vill inordna sig under påven eller ej, så hjälper de rkk oerhört genom att inte predika enligt sina egna bekännelseskrifter.

S-E Sköld skriver:

Den gamle gudsmannen Georg Gustavsson: ”Det kan man begära av Gud, att Han talar så man begriper det”.

Jag vill gärna tillägga, är det obegripligt – eller i någon mening oklart -och framförallt inte stämmer med Guds Ord, Bibeln – är det inte från Gud. Han har inte kommit för att vara mystisk, utan för att i högsta grad vara begriplig -och nåbar för oss människor, genom en människa, JESUS Kristus.

Erik Johnsson skriver:

PåKlippan: Är du medlem i Svenska kyrkan? Jag fick det intrycket i en kommentar av dig.
Den som klagar över katolska kyrkan, Livets Ord, Pingst osv för att de är under mörka krafters inflytande kan väl knappast samtidigt stå kvar i den totalt avfallna Svenska kyrkan.
Om någon nu ändå gör det, motivera gärna er hållning.

PåKlippan skriver:

@Björn bloggaren:

Jag har många års erfarenhet från trosrörelsen. Där fanns uppfattningen att Gud alltid talar.

Man lärde sig att alla kan höra Gud tala. När jag fick berättat vad den påstådde guden talat till mängder av olika personer, då förstod jag att detta ofta blir väldigt, väldigt sjukt.

Han leder oss när vi går bedjande fram. Låt Kristi frid regera i era hjärtan. Vi kanske inte ska fråga Gud om allt? Gud har givit oss en hjärna. Kanske vi ska ära Gud med logiska tankar? Vi bör analysera Guds Ord och dra ut ledtrådar om hur vi bör leva och tro. När jag ser att ledare viker av från Ordets väg är det mitt ansvar att varna. Så lär NT.

Får en kristen ljuga och bedra? I trosrörelsen verkar det gå an.

Björn bloggaren skriver:

@PåKlippan:

Du skriver: Jag älskar när Herren talar men jag vill aldrig mer närvara när någon framkallar detta!

– Undra hur någon kan framkalla detta, kan du ge beskrivningar?

Jag tror du har rätt i att Gud talar när han vill och på vilket sätt han vill. Det stora problemet är inte att Gud inte tala, utan att det är få som lyssnar, få som känner Guds röst och få som kan urskilja Guds röst från andra röster.

Ett annat problem är vår tolkning av det vi ser och hör, där blir det ofta fel, därför är det viktigt att lära sig Guds språk. Guds språk ser ut som vårat men har ofta en annan betydelse. Därför är det viktigt att söka Gud för uttydning och inte uttyda efter mänsklig logik eller referensramar.

Bb

S:t Peter skriver:

@Berndt Isaksson
Du ställer en relevant fråga; ”Är Ulf Ekman jesuit??”
Vi behöver veta mer om Ulfs tid i Israel. Vi kanske också måste studera hans tid innan Rhema och LO.
Ulf och Robert har sina ursprung i svenska kyrkan. De är nu båda hängivna katoliker.
När blev Ulf Jesuit? Vet någon? Kan någon hitta ugglorna i mossen?
Shalom
S:t Peter

PåKlippan skriver:

@Maria Waxin:

Jag avråder alla att söka höra Guds röst. Min erfarenhet är att Gud talar till oss när han vill. Då kom Herrens ord till profeten. Vi ska inte söka Guds röst genom karismatiska seanser. Det får vara nog med det.

Däremot ska vi söka Guds röst i Ordet. Vilka principer gäller, vad och hur handlade de som ville lyda Gud.

Den som uppträder med ord som, Gud har visat mej, Gud har talat till mej, förstör all rimlig prövning. Vi är bristfälliga mottagare av budskapen. Som en gammal radio som lätt tar in felaktiga signaler.

De gamla pingstvännerna var försiktiga med att påstå sig tala i Guds namn. Idag smattrar det av påstådda budskap. Se på de kristna TV kanalerna.

Jag älskar när Herren talar men jag vill aldrig mer närvara när någon framkallar detta!

Maria Waxin skriver:

@PåKlippan: Frågan vidarebefordras ^. Viktigare än någonsin att själv höra Guds röst.

PåKlippan skriver:

@Maria Waxin:

ska vi gå ut ur SVK och andra församlingar som organiserat sig för att kunna dra mot Rom?

Maria Waxin skriver:

Förtydligande från Upp.18:4:
Och jag hörde en annan röst från himlen säga: ”Gå ut från henne (Babylon), mitt folk, så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor. (läs gärna hela kapitlet)
Babylon betyder bl a förvirring och uppblandning (av föda).
Hela Bibeln handlar om avskiljande och uttåg. I Hebréerbrevet 11 läser vi om hur Gud kallade Abraham, och senare Mose, att dra ut till det land de skulle få som arv. De första troende kallades ”de utkallade/de avskiljda”. Samma basun ljuder starkare och starkare idag.
Liksom Abraham drog ut utan att han visste vart han skulle, och Mose litade på moln- och eldstoden i öknen, lämnar bruden i tro allt som inte är rent och välbehagligt för brudgummen. Hon frågar den gode Herden vad Babylon är och var Babylon finns i hennes eget liv och vänder sig ifrån det och gör sitt eget uttåg. Gömda synder och avgudadyrkan är betydligt mindre smärtsamt att lämna nu än att få dem belysta av Konungarnas Konung och Herrrarnas Herre, när Han kommer tillbaka för att regera på Jorden.
Porten till bröllopsfesten är trång och inte alla som tidigare har ropat Herre, Herre! kommer in. Att känna Messias är det enda som räknas då.

PåKlippan skriver:

@mirre:

I citatet från 1989 skriver UE ”[RKK] ett system som är fullt av religiösa andemakter. Det är dessa andemakter som gärna skulle vilja återerövra områden som de har tappat. ”

Ulf har betonat att han tidigare haft fördomar mot rkk, men detta med att rkk är fylld med andemakter har han inte utvecklat på senare år.
Är rkk idag enligt UE, fylld av demoner, eller inte, det är frågan?

Om det är fyllt, då borde han skydda sig och tacka nej till alla inbjudningar från Vatikanen.

Maria Waxin skriver:

Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom dörren är fårens herde. För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem.
När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. Joh 10:1-4

Anna Ivar skriver:

@Christian:
Jag blir glad när jag läser friska kommentarer. Ulf Ekman m.fl. håller på att spåra ur rejält. vi måste ropa till Gud om klarsyn inte bara för oss själva utan för ledande pastorer som med mänsklig vishet försöker lägga Gud rike tillrätta. Att konsevera gamla traditioner blir ingen frälst på. Man blir bunden och den sonen gör fri är VERKLIGEN fri. Tack för ditt friska inlägg!!

mirre skriver:

Jag undrar just om det så kallade krampanfallet kan ha med besöket i Rom att göra – det kan inte vara bra att komma under inflytande av alla religiösa andemakter som förekommer i t ex S:t Peterskyrkan, där han ju var och lyssnade på påven under sitt besök.

Leif skriver:

@Berndt Isaksson: Den frågan ställer sig Lennart Jareteg:

– Jareteg ställer sig många frågor, och har dessutom alla svaren själv? Väldigt praktiskt för den som själv skapar sina egna sanningar?

Christian skriver:

@mirre:
Bra skrivet av honom då men nu verkar han själv ha fallit för det han varnade för…

Berndt Isaksson skriver:

Är Ulf Ekman jesuit??

Den frågan ställer sig Lennart Jareteg här:

http://www.bibelfokus.se/blogg/120609

Berndt

Stefan Björk skriver:

Beklämmande att se hur församlingar avfaller från den sunda vägen.
När elden och kärkleken falnar skapas dessa mänskliga nätverk av religösa makters inflytande.
Var finns kristi kyrka idag?
Vem står upp för sanning?

mirre skriver:

Så här skrev Ulf Ekman 1989:

Den romerska kyrkan är full av ockulta inslag och har sina rötter i mycket falsk religiositet. Man har också oerhörda maktanspråk och har i alla tider förföljt väckelser. Därför har troshjältar i alla tider, såsom Johan Huss, Luther, Wesley m fl, kallat henne för den stora skökan som dricker de heligas blod. Huruvida hon är identisk med den stora skökan i Uppenbarelseboken kan jag inte uttala mig om, men en sak är säker, många drag, genom historiens gång, och idag, påminner om det.

I detta religiösa system finns det naturligtvis människor som är frälsta. Världens största pingstsamfund är katolska kyrkan. Det finns många andedöpta Jesus-troende där. Men de är människor som Gud av nåd har frälst, i ett system som är fullt av religiösa andemakter. Det är dessa andemakter som gärna skulle vilja återerövra områden som de har tappat. Som troende är det viktigt att i anden ta en stark ställning. Jesus älskar alla människor och det gör vi också. Men den kamp vi har att kämpa är inte en kamp emot kött och blod, utan mot andefurstar och andemakter i himlarymderna.

Det är tragiskt att se, att intellektuella, sekulariserade kristna med glädje tar emot ett religiöst system som är antikristligt. De riter och processioner som utförs drar inte ner Guds härlighet, de öppnar för religiösa andemakter. Det enda som kan rädda Sverige är reningen i Jesu blod, inte falsk ekumenik.

http://www.midnattsropet.se/2007/08/sanningen-om-katolska-kyrkan-vacklar-fr.html

Lars F skriver:

Kära syskon.

Jag är, måste jag säga, lite överraskad över att man förvånas över at Kardinal Ekman fortfarande menar det han har menat i snart 10 år. Det är nemligen inget nytt i det han framförde i sitt tal i Bjärka-Säby.

Eller har ni glömd att det var en annorlunda Ekman som återvände till Sverige efter att ha bodd i Jerusalem några år än den som flyttade dit?

Kolla gärna efter, gå in arkivet på Aletheia och andra bloggar så vill man se at det är inget nytt i hans budskap. Jag kan kanske hålla med om att budskapet har blivit lite tydligare en förr.

Jag tror det är viktigt att den som vil förstå vad som händer inom Svensk och Europeisk kristenhet fattar vad läran om Apostolisk Succesion(AS) innebär. Kardinal Ekman tror på och påberopar sig att vara under AS. Redan sedan han delade om AS för första gång i en debattartikkel i Keryx för många år sedan, har det varit några som har försökt ropa ganska högt om dette i flera år, men tyvärr har inte så många pastorer och ledare reagerat på dessa rop. Konsekvenserna av AS är ju den att det är bara dom förkunnare och ordinerade som är under AS som har speciella rettigheter och som kan ordinera andra och utföra tjänst i en församling. AS representerar en lära om andlig selektering inom kristenheten, et ”innanför- och utanförskap”

I klarspråk: Detta är inget annat än andlig rasism och elitism och har inget stöd i ordet.

http://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_Sveriges_erkebiskoper

Enligt denna översikt är det nu Anders Wejryd som är Sveriges högste andliga ledare och Biskop och det är altså denne man som Kardinal Ekman menar att pingst-karismatiska kristna skall underordna sig. Jag har svårt för att tolka hans tal annorlunda. Kardinal Ekman är en ivrig förespråkare för AS eftersom han även tror att Sverige har en speciell ställning andligt, eftersom Laurentius Petri, den förste Lutherska Erkebiskopen i Sverige, var handpålagt enligt AS i Rom, och at det därför går en led hela vägen tillbaka till St. Petrus. Detta innebär att hela Svenska Kyrkans präster står under AS, något som man är ensam om inom den Evangelish Lutherska traditionen. Det är ju därför också han vid flera tilfällen har poengterad att flera av Livets Ords Pastorer är alla ordinierade präster med medlemsskap till Den Svenska Kyrkan och att det aldrig har varit aktuelt att lämna Svenska Kyrkan, med direkt henvisning till att då ville man ju tappa sin ordinierade Prästtittel och ”bryta av” anknytningen till den AS’ens välsignelse. Och det vil man ju inte.

Jag vill gå så långt och säga att denna förförelse att tro på detta möjligtvis kan vara demonisk.

Detta trams av en lära är alltså det som håller Kardinal Ekman fångad.

Kardinal Ekman tror alltså på EN kyrka i meningen av att samliga organiserade moderna kyrksamfund och kyrkor är som grenar och blad som måste inympas med ”EKEN” bland kyrksamfunden.-De historiska Kyrkorna. Detta har han sagt nästan ordagrant vid flera tilfällen.

Enligt denna lära så måste dom förvillade väckelserörelsena komma hem till sitt ursprung. En annan viktig ”stolpe” i denna världsbild är viktigheten av dessa ”Councils”.

http://www.dailycatholic.org/history/councils.htm

Här samlas kyrkans högsta ledare och bestämmer ”kursen vidare” för hela kyrkligheten så att säga.

Vidara är det i detta sammanhang viktigt att ta med Charta Oecumenica och vad det innebär. Som igen pekar tillbaka till ”Council in Rom.” Charta Oecumenica blev planeread eller lagt grunden för under Vatican II- Council (1962-65)

Det var i synnerhet två saker som ble beslutad ved detta Council:

1. Ett närmande till och endande med andra religioner och annan andlighet(dialogisk spiritualism)

2.En plan för att hämta hem dom ”förvillade barnen” i den kyrkliga diasporan.

Charta Oecumenica är ett initiativ som är en del av det sista.

Och den dialogiska spiritualismen som bland andra Per Mases, Thomas Merton och Thomas Keaton är exponenter för är resultat av pkt 1.

Alla dessa saker har det bloggats om i detalj tidigare.
Jag funderar därför om vissa i denna debatt-tråd har ett något kort minne. Mene mene tekel osv… Hur tydligt skall skriften på väggen vara innan man vaknar?

Kardinal Ekman tror han är ENHETENS APOSTEL. Han är nästan besatt av tanken om att vara den proaktiva kraft som jobbar för att hans tolkning av Johannes 17 skall uppfyllas. jag tror han anser detta vara den viktigaste delen av hans tjänst nu: -Organisatorisk enande av Kyrkorna under Petri ämbede. Det är därför ganska klart att han antagligen just nu gör en mycket bättre jobb på detta än RKK som har gett detta uppdrag til sina Kardinaler. Kanske han så småningom får en kardinaldräkt som belöning.
Han sitter även tillsammans med Charles Whitehead och flera andre i offisiell dialog med RKK å evangeliska kyrkors och ”non-denominationals” vägnar… då vill jag också fråga.. vem gav han detta mandat? -Att tala å hela delen av non denominational christianity’s vägnar?Dessa dialoger som ble initierade av Vatican II har som sagt ett enda syfte: Organisatorisk enande.

http://gospelofchrist-bibel.blogspot.no/2010/01/ulf-ekman-consult-charles-whitehead.html

Vidare arbetar han inte bara aktivt för en enhet mellan olika kyrkor och samfund utan han jobbar också för et organisatoriskt enande mellan Judaiska religiösa och Kristna genom Jerusalem Council-arbetet. Peter Hocken är också involverad i detta.

Ernst skriver:

”Istället har det predikats billig nåd i överflöd.”

Många har gjort nåden till en rättighet i stället för den gåva det är, och kräver sin arvslott av frälsningen.

Johan skriver:

Hans P Lindblad: …Jag tror också på kollektiva ledarskap, men tyvärr kan även en äldstekår tro sig vara ”Guds ställföreträdare”…

…VI HAR ETT PERSONLIGT ANSVAR FÖR ATT VANDRA I GUDS LEDNING!…

Ett kollektivt ledarskap är naturligtvis inte det allena saliggörande, vilket jag inte tror att du menar att jag skrev heller.
Tillsätts ledare som själva inte är lärjungar i enlighet
med John 8:31 och som inte stämmer med kraven på ledare i 1Tim 3 och Tit 1:5-9, så hjälper det självklart inte att ledarskapet är kollektivt.
Vi behöver ledare som förbehållslöst följer Ordet. Kom ihåg att Ordet (=Jesus) och Anden är ett.
Dessa ledare underordnar sig varandra och lyfter också bort ledare som spårat ur, om det behövs.

När det gäller det personliga ansvaret för varje enskild kristen, så har vi absolut ett sådant. Vi ska bygga på klippan som är att höra Ordet och att handla efter det. Mt7:24ff. Gör vi det så står vi även när det stormar, som t ex när ledare spårar ur.

Ledarnas ansvar är bl a att hjälpa medlemmarna att bygga på klippan. Guds vilja är att vi ska lära oss att lyda allt som Jesus har befallt (Mt 28:20).

Detta är ett av de största problemen (kanske det största) i kristenheten i Sverige idag, att medlemmarna inte får lära sig att bygga på klippan. Istället har det predikats billig nåd i överflöd. Här behövs det sannerligen förändring. Hur många av oss som kallar oss kristna, är redo för stormarna som snart kommer i den sista tiden?

MyTwoCents skriver:

För kännedom:

Ulf Ekman: ”Biskopsämbete ger stabilitet”
http://www.dagen.se/nyheter/-biskopsambete-ger-stabilitet-/

Blandade reaktioner på Ekmans föredrag:
http://www.dagen.se/nyheter/blandade-reaktioner-pa-ekmans-foredrag

Tack John och Daniel Nilsson för ert viktiga arbete med den historiska föreläsningen på Bjärka.

mvh
Daniel

Hans P Lindblad skriver:

S-E Daniel Nilsson: Det är klart att det är ett allvarligt misstag att skapa mänskliga tjänster, i Guds rike gäller den omvända hierarkin!

Människan vill klättra i karriärspyramiden, men ju högre man kommer, desto lägre kommer man i Guds rike, om man inte kanske till slut klättrar ur?

Guds rike bygger på tjänande, särskilt ska de starka tjäna de svaga, på alla plan, andligen såväl som lekamligen. Läs vilken omsorg som betonas för föräldralösa och värnlösa änkor.

Jesus säger: ”Men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. 26 Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, 27 och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. 28 Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.” (Mat 20:25-28)

Ju fler vi betjänar i våra liv, desto större makt får vi i Guds rike, och här handlar det inte om att ha den största församlingen, utan att personligen, med kärlek, betjäna människor med behov.

Ju fler vi bär, ju fler får vi ovanför oss i den omvända pyramiden, omvänd hierarki, Gudsrikets omvända hierarki, ATT BETJÄNA!

Kristian skriver:

Tack Hans P Lindblad för dina inlägg.

Hans P Lindblad skriver:

Johan, tack för ditt inlägg!

Guds metod är nedbrytande av hierarkier och koncentrerad makt (se mitt inlägg ovan om språkförbistringen).

Makt är djävulens signum, få makthavare klarar av att leva rent, makten förblindar och korrumperar.

Jag tror också på kollektiva ledarskap, men tyvärr kan även en äldstekår tro sig vara ”Guds ställföreträdare”. Så fort människor försöker styra andra människor i ”Guds namn”, så har det gått ordentligt fel.

Jag tror vi ska söka Guds vilja för våra liv på individnivå, jag är fullständigt övertygad att vår HERRE vill vägleda oss individuellt, men tyvärr så är det ibland bekvämt att låta någon annan styra över sig, men det är att gräva ned sitt pund, VI HAR ETT PERSONLIGT ANSVAR FÖR ATT VANDRA I GUDS LEDNING!

Det är denna individuella andliga slapphet som är den bakomliggande jordmånen för starka ledarskap.

Gud bevare oss för alla makthungriga ledare, vare sig de fungerar som ”småpåvar” eller titulerar sig som biskop, påve eller präst!

M skriver:

@Erik Johnsson:
”MTC skriver : ”Samtidigt ligger det något profetiskt i negativ bemärkelse att så många nu bländas av skenet från Rom.”
Det där är en vanföreställning. Det är väl inte särskilt många som ”bländas av skenet från Rom”. Inte ute i världen och inte här i Sverige. Antalet konversioner har inte ökat. Tillståndet för katolska kyrkan i just dessa avseenden är alltså rätt statiskt.
Att frikyrkor i Sverige numera kan umgås med katolska kyrkan på olika plan innebär ju inte att man gillar kataolska kyrkan lära mer än förr.
Jag får intryck av att ”många” för dig, det är Ulf Ekman”
Slut citat.

I min pingstgemenskap har jag flera gånger tagit upp detta med RKK och dess felaktiga läror. Senast var det MKT tydligt från en person att han varken visste något om dessa läror, eller tycte det var nåt att ens vilja veta. Varför? Jo, såna som Peter Birro och andra katoliker ”är ju såååå bra att läsa och höra på” och han var även sur på sin gamla hemförsamling där man skarpt varnat för RKK och dess läror. VAD dessa läror utgör det hade han liksom inte tagit till sig, och ville inte heller göra.

Detta var ju iofs bara en person, men jag har stött på liknande ton från flera, och utmärkande är att de A: inte vet något om RKKs läror, och B: de bryr sig inte om att vilja veta, för nu ”är det ju så att alla som tror på Jesus” är per definition OK att se som verkliga syskon. Att Jesus även ses som en profet både inom Islam och inom den starkt och snabbt framväxande ”New Age”-kristendomen (i väst i vart fall) gör ju att man måste faktiskt veta VILKEN Jesus människor säger sig tro på. Inget som dessa pingstvänner tycker har relevans alls!

Synen på vad rätt lära innebär och tankar om att den har betydelse för frälsningen, det verkar vara på nedgång inom Pingst, och inte kan jag säga att det blivit bättre från talarstolen heller. Mkt tal om ”relevans” och ”inklusion” etc men sällan tal om synd och nåd, i rimliga proportioner. Dvs mkt om nåd, men OM synd nämns så är det enbart som en ”skada” ett ”sår i själen” och liknande, inte så som Bibeln beskriver begreppet synd.

Bikt, mer betoning på ceremoniella ting, ändrad förkunnelse om nattvarden, (men ännu inte tydligt, bara vagt så man ska känna sig hemma som tidigare) annan syn på Bibelns auktoritet och sanning, OK till att tro på evolutionen utan närmare förklaring på varför det skulle kunna vara ok fär en pingstvän…och så vidare, DET är vad jag sett ploppa fram, lite i taget enligt ”koka grodan sakta”-principen.

Så, för mig är det solklart att på en del håll, och på både lekmanna- och förkunnarnivån, är det inom Pingst ett närmande till RKK, om än inte i fasta organisatoriska former…

Johan skriver:

Tillägg:

Moseledarskapet är en förebild till det ledarskap i NT, som endast innehas av Kristus!

S-E Daniel Nilsson skriver:

@Johan: Tack för den kommentaren!

Hoppas nu även någon evangelikalt medveten läsare förbereder en kommentar om vilket allvarligt misstag det är att införa tron att kyrkan ska ha en ledare, en påve.

Ronny skriver:

S-E Sköld jag har ett längre svar till dig i 500 -Salen ….Som gäller mitt svar på Mannens komentar jag nämt tidigare …Jag ser nu efteråt att det kan vara läsvärt …Så läs det gärna och andra som vill med …Det är en önskan om sanningen och Guds nåd för oss alla , och förstås på Guds värdiga vis och ödmjukt och behärskat i Anden till Guds ära och för Guds skull bara som Gud vill i Jesus namn ,amen …Ronny ps 103…Guds frid och Gud välsigne er alla och livet och dig och Gud allra mest för gott och som Gud vill !!!

Johan skriver:

Har lyssnat igenom Ulfs föredrag nu flera gånger. Han menar att den historiska utvecklingen med biskopsämbetet som ett slags moseledarskap, varit ledd av den Helige Ande. Han tror att detta handlar om att församlingen mognar och ser inte avvikelsen från Skriften, som ett funktionellt och läromässigt avfall. Församlingen som den är beskriven i Skriften, ser han inte som ett ideal / mönsterbild. Alltså är detta något som är värt att ta efter inom den pingst-karismatiska rörelsen.

Vårt ord biskop kommer från det grekiska ordet episkopos, som betyder uppsyningsman, vårdare och församlingsledare. Det förekommer 5 gånger i NT. Av Apg 20:28 där ordet episkopos används för ledare och Apg 20:17, där samma grupp av ledare benämns presbyteros (=äldste), så framgår det att biskop och äldste är synonymt.
Studerar vi NT närmare, så framgår det att ledarskapet var pluralt, d v s att det fanns flera biskopar / äldste på varje ort och inte bara en.

Går vi över till att studera kristenhetens historiska utveckling, så finner vi att detta snart ändrades. Ganska tidigt så blev det ett hierarkiskt ledarskap med en ensam biskop högst upp, på varje ort. Dessa behövda alltså inte längre underordna sig andra kristna bröder, utan enbart Gud. Problemen uppstår när de spårar ur, vilket inträffade. Vem hade då möjlighet att korrigera dem och lyfta bort dem från deras tjänst om det behövdes?

Guds ordning för att beskydda församlingen, utgörs alltså inte av det traditionella biskopsämbetet, vilket är lätt att se om man studerar historien. Nej, det utgörs av det plurala ledarskapet på varje ort.

När det gäller läroämbetet, så är det heller inte något en ensam biskop har fått i uppdrag att inneha. Bevare oss väl!
Nej, Gud beskriver det som en utveckling, styrd av de femfaldiga tjänstegåvorna:

”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 12 De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, 13 tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.” Ef4:11-13.

PåKlippan skriver:

@MyTwoCents:

Förförelse

Jag instämmer, att sprida förförelse är fruktansvärt.

Sen har jag ibland undrat. Gör UE detta medvetet eller är han övertygad om att en ande har talat, och i så fall, vilken ande?

Jag tror fortfarande att den helige Ande aldrig går emot Guds uppenbarade ord. Lagen om det uteslutande tredje gäller. Jesus säger inte ja och nej samtidigt. Antingen är jag på rätt väg, eller på fel väg.

Svårigheten för oss i postmodern tid är att vi allmänt blivit indoktrinerade att aldrig söka en absolut sanning, därför att man menar att absolut sanning inte finns. Okunniga människor lever med maximer som att … allt är relativt… Ett påstående som i sig är självmotsägande och måste avvisas.

Men hela bibelns tilltal till oss är presenterat som absoluter. Händelser har absolut och konkret hänt, tider och platser är angivna. Det var inga slugt uttänkta fabler vi följde …. berättar Petrus. Vi tog på honom. Som människa dog han på korset. Jesus ställer absoluta sanningskrav. Han påstår att det är avgörande för livet att följa just honom och ingen annan. Han kräver efterföljd ännu i dag. Inte om det känns rätt utan därför att det är hans kategoriska krav.

John Nilsson skriver:

För att samtliga moderatorer inte haft tid att kolla filtret.

Inhoppare: Kan någon förklara varför jag inte kommer genom modereringen?

Inhoppare skriver:

Christian//

Vet inte om mitt förra inlägg hamnade i moderation eller om det var ett teknikens under som gjorde att det inte publicerades.

Nevertheless: Nu har du fått som du ville. Jag har lagt ner tid på att läsa lite mer av din artikel. Varsågod, nu är det din tur att läsa. Det är inte 37 sidor, men det behövs heller inte så många sidor för att slå hål på dina 37 sidor:

http://www.catholic.com/quickquestions/were-catholic-doctrines-such-as-purgatory-and-papal-primacy-really-universal-in-the-e

http://catholicdefense.blogspot.se/2009/12/unanimous-consent-of-fathers.html

En enkel slutsats är att du är lite för bokstavstrogen i din förståelse av katolska läror.

Inhoppare: Sitter på jobbet men nu är det lugnt så jag släpper igenom denna, du måste ju få försvara dig. Men om ni glider allt längre ifrån ämnet – flytta till 500-salen är ni snälla /John, admin

moadim skriver:

Ja, vi bör be att han blir bevarad !

PåKlippan skriver:

Vi bör be för Ulf

oavsett vad vi anser om den tråkiga utvecklingen.

Inhoppare skriver:

Kan någon förklara varför jag inte kommer genom modereringen?

Ronny skriver:

Tack och Guds frid Sven-Erik

Ronny skriver:

Strunta modereringen att ta med minna två senaste kommentarer … Frid Ronny …Tack …

Ronny skriver:

@S-E Sköld: Tack Sven-Erik ville bara ge en san bild om hur det kan vara för en människa och kristen som mitt svar till Mannen . Som jag tyckte var klocka tankar…För det är ju sanningen som gör oss fri …Och jag tror att det kommit det som varit bra och gör från Livets Ord med ….

Och att en del av oss ,haft egna problem som sammanblandats, med det som varit villfaret med i Livets Ord …Och att man måste skilja på det, som om annat, för att kunna komma fram till sanningen …Annars gör vi inte det , tror jag …Och det vore synd ,eftersom Jesus säger att sanningen ska göra oss fri anser jag … Frid Ronny

Erik Johnsson skriver:

S:E Sköld: Vilka svenska frikyrkoledare har handkysst påven?

S-E Sköld skriver:

När frikyrkoledare från vårt land formligen står i kö för att få handkyssa Påven, då kan vi tala om ett profetsikt skeende av avfall från den Bibliska – sunda – läran.

Jmf med Paulus budskap till Timoteus.

S-E Sköld skriver:

När frikyrkoledare från vårt land formligen står i kö för att få handkyssa Påven, då kan vi tala om ett profetsikt skeende av avfall från den Bibliska – sunda – läran.

MyTwoCents skriver:

Erik Johnsson: Antalet konversioner har inte ökat. Tillståndet för katolska kyrkan i just dessa avseenden är alltså rätt statiskt.

Man kan bländas av skenet från Rom utan att konvertera. Om vi nu skulle prata konverteringar kanske de exempelvis f.d. pingstvänner jag känner till som konverterat eller är på väg att konvertera inte syns i statistiken hos Arborelius men procentuellt sett för PR är det ändå en markant ökning jämfört med tidigare år där det var otänkbart att ens tänka tanken.

Det handlar om att ”böja sin nacke under Petri ämbete” som Halldorf kallar det för i en paneldebatt för några år sedan. Eller acceptera en enhet under påven (http://sv.cross.tv/47091)

Ur det perspektivet är det värt att bevaka Ulf Ekman, Halldorf och många med dem.

mvh
D

S-E Sköld skriver:

Ronny, JESUS är herden och vi människor är fåren. En god herde, tar hand om sina får och JESUS är ”Den gode herden”; som gett sitt liv för fåren. En vettig herde sänder inte ut fåren att strida mot vargen, varken med ”krigstungor” eller på annat sätt: den striden är hans.

Om fåren håller sig intill herden, ordnar det sig med vargarna, och andra hot. Med brodershälsningar! S-E

S:t Peter skriver:

@MTC
Du skriver;
”Bruden och skökan finns i alla sammanhang och den linjen följer inte några samfundsgränser som man trodde förr.”
RKK är inget samfund.
Vi är fortfarande många som inser att RKK är själva moderskökan som lurat in de flesta samfund i denna babyloniska mysteriereligion som har som sitt yttersta mål en världsreligion utan Jesus och en ny världsordning.
Aletheia har en del artiklar som avslöjar RKK. Om någon tror som man gjorde ”förr” blir man omedelbart modererad.
Aletheia har blivit en tummelplats för dom som försvarar RKK.
Jag tycker man istället skulle moderera bort osakliga debattörer som de prfessionella ekumenerna Bengt Malmgren och Michael Backman. Men dom kanske anses för etablerade i världens ögon?
Plats för mindre räddhåga och mer rakryggad hållning.
Frukta inte!
Shalom
S:t Peter

Erik Johnsson skriver:

MTC skriver : ”Samtidigt ligger det något profetiskt i negativ bemärkelse att så många nu bländas av skenet från Rom.”
Det där är en vanföreställning. Det är väl inte särskilt många som ”bländas av skenet från Rom”. Inte ute i världen och inte här i Sverige. Antalet konversioner har inte ökat. Tillståndet för katolska kyrkan i just dessa avseenden är alltså rätt statiskt.
Att frikyrkor i Sverige numera kan umgås med katolska kyrkan på olika plan innebär ju inte att man gillar kataolska kyrkan lära mer än förr.
Jag får intryck av att ”många” för dig, det är Ulf Ekman.

Ronny skriver:

@Mannen: Här tycker jag du påvisar sanningen Mannen …Jag har själv liddit mycket av det på olika vis och främst kring villolära … Sen min tid i Livets Ord ..För jag blev mycket osäker om vad som verkligen var tron på Gud och Guds Ord bibeln och misstänksam om. Och om jag någonsin varit en troende, eller blivit och avfallit utan återvändo …Efter några svåra personliga problem och missar i mitt liv …

Och eftersom det visade sig kunna var så ,att en del av undervisningen och tjänsten inom trosrörelsen… Och Livets Ord som är en trosförsamling från början, om än mer ekumen församling nu än för …Kunde var villolära och sekterism , vilket man nog måste sägga att en del varit med …Men sådant förekommer ju förstås, och gjort ,över allt annars också i världen , och inom kristenheten i övrigt också, så det är ju inget nytt så att sägga… Och det går ju att förnyas med till det bättre också , även om sådant, som om allt, som det behövs om, som Gud vill genom hans nåd och sanning…När vi vill och är reddo…

Men pågrund av de villfarelse som ändå fanns för i Livets Ord ,då jag var med på 80 talet -och tidigt 90 tal…

Som bidrog till minna personliga problem och minna brister i tron på Gud ,anser jag, plus annat…En del ännu oklart för mig som jag önskar Guds nåd och sanning och klarhet om med i tron och för gott som Gud vill…

Blev jag rädd och spänd och inåtåtvänd och en tvivlare och osäker och sjukligt misstänksam och med vanföreställningar och tvångsmässig och paranoid… Och ambivalent ,ömsom öppen positiv frimodig och visionär och kreaktiv, och intråvärt negativ och inåtvänd…Och ömsom social och pådrivande eller tjännade …. Och isolerad och tillbakadragen och mest isolerad och halv på ett sätt …Och mest är jag bristfälligt självlärd och filosofisk och lat, som mitt liv varit och blivit, fast andra verkligen försökt hjälpa mig på rätt väg …Och inte så modig och vis och trygg och sund och sund i tron och kreaktiv och produktiv och stark och social, men ibland av nåd från Gud hoppas jag ,och alltmer och med all nåd som behövs privat …Och med och för andra och livet och tron och församlingen i Gud med Gud …

Sån har det varit med mig och mitt liv …Och om misttänksam och om att vara paranoid

Och om vad som varit sunt och bra och sant och sund äckta tro på Gud och Guds Ord och vilja och verk och är …När det gällt mig och andra och Livets Ord och andra Kristna sammanhang och andra saker och ting sammanhang och samhället också….

Jag vart ju sjuk, svårt psykist så och paranoit …Så det var verkligen ett problem, med problem det…Fy vad hemskt det var ,det värsta jag varit med om och med ständig fruktan och ångest och förkastelse …Och det höll aldrig på att ta slut, och det var jättesvårt att kunna känna mig lung och trygg och sammlad och konscentrad på en sak i taget … Och tro på Gud och var lung trygg med Gud och att jag skulle få igen och han skulle lösa alla problem …Och ge ett liv i ljuvlig ro och endräkt i honom, som han ville med honom, och folk och andra kristna , och som kristen, och församling ,och livet ,som Gud skulle kunna vilja …Det har varit fruktansvär svårt att ha det så och lidda nederlag som jag gjort …Ord kan inte tillräkligt väl beskriva det, det bli bara som Jobs vänner …

Jag håller fortfarande på att förnyas av Gud i tron och helas och bli trygg med sund och san tro i den sunda tron och läran Guds Ord bibeln… Och frigöres genom Guds nåd och sanning , jag och mitt liv i Gud från det, och överhuvudtaget som Gud vill är min bön till Gud ,och om till Guds ära och för Guds skull?

Och min bön för alla och livet, för ett liv med Gud som Gud vill i hans nåd och sanning? Så välsignat och lykligt och trygg med sund tro i den sunda tron och lära med frälsningen och evigt liv i Gud med trygg och äckta frälsningsförvisnning ? Och att vi får genom Guds nåd och sanning och vill i tron på Honom och Ordet missionsbefallningen uppfylld matt 28:18-20 med privatliv och samhället och kristengemenskap och församling …Så väl det kan bli på Jorden innan himlen för den som vill tro på Gud och Guds nåd och sanning för kristi kors och uppståndelse till evigt liv med Gud …

Inget är omöjligt för Gud och allt förmår den som tror …Må det bli alla i fortsättningen med ett fint väckelsliv privat och gemmensamt med andra i försoningen försonnade och betrodda med försoningens Ord i försoningenstjänst…Med Herren vår försonning blott och som vår rättfärdighet och frid och välsignelse och upprättelse med Gud och alla och varandra och oss själva och livet …Och kristen gemmenskap och verk från Gud och med kristus med Gud försonnade med Gud om det som inte var från Gud och överhuvudtagetoch frigjorda ifrån helt och Satan med och skyddade emot för gott och hela livet och för tid och evighet om allt från begynnelsen till nu och till änden och för evigt Gode Gud och förlåt i frid med dig Gode Gud som du vill så vi vill det Herren i Jesus namn,amen…Ps 103, 1kor 13 Kärleken tror och hoppas uthärdar allt…ps 136:1 Guds nåd varar evinnerligen… Jhon 3:16-17 Och det är seger i Jesus namn i trons lydnad ,av igenom bara Gud och Guds nåd och sanning ,och endast igenom hans verkliga vilja om allt, och om gott och ont och frälsningen och frid med Gud…Frid Ronny

Katarina skriver:

@Berndt Isaksson: Jag vill inte gärna se det med båda ögonen öppna, att tillståndet är så illa som du skriver. Men jag vet att du har rätt… Gud hjälpe oss att vara där vi ska vara och göra det vi ska när det verkligen börjar skaka.

@Hans P Lindblad: ”Vad jag kan läsa och förstå av texterna så möttes de delvis, kanske mestadels, i hemmen och bad och delade ordet, en lekmannarörelse. Dessutom så gick de till Templet och till synagogorna där de fanns.

Det fanns förvisso ett ledarskap, men jag tror det var mer informellt än vi vill göra det till med våra ”nutida glasögon”.”

Så rätt det du skriver – om man har förmånen att lära känna mellanösterns människor, kultur och familjeband (som är väsentligt annorlunda jmf m våra) så är det inte alls svårt att förstå hur det måste ha fungerat på Jesu o Paulus tid. Det är faktiskt mycket som ställs på ända, t.om. de könsrollsmönster som vi i väst tror gäller där… Ledarskap kan vara så mycket, men det är i alla fall INTE att härska över andra.

Och där tänker jag att U.E. & Co är besynnerliga fenomen. Det märkligaste är att människor blir så fruktansvärt rädda, ångestdrabbade och självnedvärderande när de dristat sig till att på minsta sätt kritisera eller ifrågasätta. Vi vet att man i dessa kretsar gärna menar att ”Isebels ande” råder i kritiserande människor och med detta avfärdar dem utan reflektion. Men jag undrar jag – är det inte månne det motsatta?

Christian skriver:

@Michael Backman:
Om du hade bemödat dig att läsa den i o f s långa men viktiga artikeln av Webster på länken hade du sett att habemöter den invändningen.

The above arguments are very common. They are precisely the same citations found in The Faith of the Early Fathers by the Roman Catholic patristics scholar William Jurgens as proof for the purported belief in papal primacy in the early Church. And Karl Keating uses the same reference to Augustine in his book Catholicism and Fundamentalism. But do the statements of these fathers actually support the claims of papal primacy? Is this what they meant by these statements? The facts do not support this contention. These statements are given completely out of context of the rest of the writings of these fathers thereby distorting the true meaning of their words. And in the case of Augustine, as we will see, his words are actually misquoted. All too frequently statements from the fathers are isolated and quoted without any proper interpretation, often giving the impression that a father taught a particular point of view when, in fact, he did not. But for those unfamiliar with the writings of the Church fathers such arguments can seem fairly convincing. An example of this kind of methodology is seen in a recent Roman Catholic work entitled Jesus, Peter and the Keys. This work is being touted by Roman Catholics as providing definitive evidence of the teaching of the Church fathers on the meaning of the rock of Matthew 16 and of Peter’s role. But the actual references from the fathers cited in this work are very selective, often omitting important citations of their overall works that demonstrate a view contrary to that which is being proposed. What we will discover, if we give the statements of the fathers in context and in correlation with their overall writings, is that their actual perspective is often the opposite of that claimed by Vatican I and these Roman apologists.

Läs den spännande fortsättningen på länken… 🙂

Michael Backman skriver:

@Christian:
Både Augustinus och Ambrosius skriver dock andra saker om Petrus..

”Räkna prästerna alltifrån Petrus’ stol. Och se i den följden av präster efter vem de var efterföljare till: det är klippan, som de stolta dödsrikets portar inte skall ha någon makt över.” (Augustinus, Psalmus contr Partem Donati, år 393).

‘Du är Petrus och på denna klippa vill jag bygga min kyrka’. Därför gäller: där Petrus är, där är kyrkan” (Ambrosius’ Kommentar till Psalmerna 40:30, år 395.)

MyTwoCents skriver:

@Mannen:

Ligger en del i det du säger. Det kan gå prestige i att vinna en debatt där man istället förlorar en själ.

Bruden och skökan finns i alla sammanhang och den linjen följer inte några samfundsgränser som man trodde förr.

Samtidigt ligger det något profetiskt i negativ bemärkelse att så många nu bländas av skenet från Rom.

mvh
D

Mannen skriver:

 vi måste se upp så vi inte blir paranoida i vår strävan att avslöja villoläror.
Paranoia är ett dike som är lika allvarligt som villoläror tänker jag.
Rädsla för villoläror är ett stort hinder för att kunna ta emot från Gud.

Bibeln bemöter folk som tror fel på olika sätt.
När Paulus talar om dom som döper sej för dom döda så verkar han inte speciellt dömmande mot dom. Han använder istället dom som exempel för att ge tyngd åt tron på att dom döda kommer att uppstå. 1 Kor 15:29-30

I andra fall talar han skarpt mot dom som är villolärare.
En villolärare drivs nog av andra motiv än att söka sanningen.
En felaktig lära skadar givetvis mycket. Men paranoia skadar också mycket.

MyTwoCents skriver:

@Christian:

Tack Christian. Det är måhända kärnan i problematiken kring Ekmans nya linje att han inte bara själv köper en lögn utan sprider den till andra.

Många undrar kanske om någon här lider av tvångstankar kring Ulf men faktum är att Ulf har redan bevisat att han är en person som får med sig andra. Kanske inte EFK-are i någon högre utsträckning. Tidigare ett begränsat antal Pingstvänner. Men med nya generationen pingstledare som är ganska ointresserade av de svårare frågorna är även pingstvänner numera i farozonen.

Det är en allvarlig sak att ”förföra en av dessa mina minsta” och därmed kommer vi fortsätta med denna agenda på Aletheia så länge det behövs.

mvh
D

Christian skriver:

Här är länken om någon missat den… http://www.christiantruth.com/articles/mt16.html

Christian skriver:

@Inhoppare:
Nähä, men det intresserar mig att diskutera RKKs felaktiga tolkning av Matt 16:18, eftersom det är den som påveämbetet byggs på. Det var ju även utgångspunkten för denna tråd, eftersom Ekman nu omfattar den katolska tolkningen av sammanhanget etc, vilket alltså framgick av upptagningen från Bjärka Säby.

På den aktuella länken visas alltså att det inte finns någon konsensus hos fäderna till stöd för Första Vatikankonciliets tolkning av Matt 16:18-19, d v s att klippan (petra) skulle vara Petrus (petros) och att sammanhanget m a o skulle avse Påveämbetet.

När RKK alltså påstår det så är det ett falskt påstående. Det existerar absolut ingen sådan konsensus bland dem.

V g ditt krav på exempel på ”opartisk forskning” som stödjer Websters tes så behövs givetvis inte det. Det räcker med att citera vad fäderna själva sade för att inse att han har rätt. Något enstaka exempel räcker. En mängd andra citat redovisas på länken..:

Augustinus, Retractions kap 20.1
I so explained what the Lord said: ‘Thou art Peter, and upon this rock I will build my Church,’ that it be understood as built upon Him whom Peter confessed saying: ‘Thou art the Christ, the Son of the living God,’ and so Peter, called after this rock, represented the person of the Church which is built upon this rock, and has received ‘the keys of the kingdom of heaven.’ For, ‘Thou art Peter’ and not ‘Thou art the rock’ was said to him. But ‘the rock was Christ,’ in confessing whom, as also the whole Church confesses, Simon was called Peter.

Sermons Vol 6
In Peter, Rocky, we see our attention drawn to the rock. Now the apostle Paul says about the former people, ‘They drank from the spiritual rock that was following them; but the rock was Christ’ (1 Cor 10:4). So this disciple is called Rocky from the rock, like Christian from Christ…Why have I wanted to make this little introduction? In order to suggest to you that in Peter the Church is to be recognized. Christ, you see, built his Church not on a man but on Peter’s confession. What is Peter’s confession? ‘You are the Christ, the Son of the living God.’ There’s the rock for you, there’s the foundation, there’s where the Church has been built, which the gates of the underworld cannot conquer

Ambrosius
Faith, then, is the foundation of the Church, for it was not said of Peter’s flesh, but of his faith, that ‘the gates of hell shall not prevail against it.’ But his confession of faith conquered hell.

Hans P Lindblad skriver:

Bengt Malmgren, du skrev i ett blogginlägg, som nu är flyttat, om Babels torn. Om jag förstod dig rätt, och minns rätt, så syftade du på att bygga ekumenik med mänskliga medel?

Jag vill i alla fall göra en biblisk tidsresa i två steg bakåt, för att sedan resa tillbaka till vår tid. Bibeln har nämligen mycket att lära oss om hur Gud handlar och hur vi människor fungerar, vi är inte så olika nu som förr.

Först backar vi till domartiden, en tid mestadels av kaos och ogudaktighet. Till slut ville folket ha en kung över sig och det sårade Guds hjärta (1 Sam 8:6-9), de förkastade Gud som kung.

Om vi läser den fortsatta historien blir det inte ett dugg bättre, hur det gick för Israels folk berodde på kungarnas ogudaktighet, och ibland gudfruktighet.

Nu backar vi till Babels torn, människorna var enade i ondska, Nimrod härskade över alla människor! Guds åtgärd var att skapa språkförbistringen och sprida ut människorna över jorden.

Nu hoppar vi till urkristen tid, inte 300-talet, utan i mitten av första århundradet av vår tideräkning, Apostlagärningarnas tid, hur levde den urkristna församlingen?

Vad jag kan läsa och förstå av texterna så möttes de delvis, kanske mestadels, i hemmen och bad och delade ordet, en lekmannarörelse. Dessutom så gick de till Templet och till synagogorna där de fanns.

Det fanns förvisso ett ledarskap, men jag tror det var mer informellt än vi vill göra det till med våra ”nutida glasögon”. Jag tror man fick auktoritet efter gudfruktighet och leverne, naturligtvis var Gud inblandad i denna process, men vi kan läsa i pastoralbreven om krav som ställdes på ledare i Guds församling.

Men det finns inga som helst spår av hierarkier, det var snarare en organism, Kristi kropp, än en organisation.

Men precis som Israels folk ville ha en kung, så byggde ”kyrkan” upp hierarkier efter hand och människor tog makten. Med goda ledare så kan det fungera hyfsat en tid, men p g a människans synd och ondska blir det oftast maktutövning i ondska.

Det är kristallklart att det fanns massor av problem under den första kristna tiden, men problemen blev lokala och behövde inte nödvändigtvis drabba så många.

Ingen av oss har ju upplevt den första tiden, utan vi är färgade av olika typer av kyrkostrukturer, hierarkier. Jag tror på husförsamlingen, ”församlingen i ditt hus”. Jag tror på lekmannakristendom, alla typer av ämbeten som vi människor skapat har bara passiviserat folket och givit människor (ämbetsmän) makt, i stället för Messias.

Jag tro på enhet på individnivå, hjärta till hjärta, öga mot öga.

Jag är övertygad över att all enighet som organiseras på hiarkalisk nivå är nya försök att bygga Babels torn, frukten blir: ”Ett förenande i ondska”.

Vi i Guds församling ska inte återspegla det som nu sker i världen, globaliseringen, den är bara ett förenande i ondska och till slut kommer Antikrist ta över, för en kort tid!

Men vi väntar Messias, vår sanne KUNG!

Läsare skriver:

Hans P Lindblad

Fantastiskt bra skrivet i dina två sista kommentarer.
Jag ställer mig upp, bugar och apploderar.
Amen

Läsare skriver:

Hans P Lindblad

Fantastiskt bra skrivet i dina två sista kommentarer.
Jag ställer mig upp bugar och apploderar.
Amen

Thomas Arvidsson skriver:

@Berndt Isaksson: Berndt, du med flera verkar utgå ifrån att UE har mandat att uttala sig å ”pingst-karismatiska” kretsar. Jag förstår att många som diskuterar på den här bloggen har sin bakgrund inom trosrörelsen eller nära kontakt med den. Min erfarenhet och uppfattning är att UE inte har något större förtroende inom vare sig Pingst eller EFK, som kanske kan vara de samfund som passar in närmast på ”pingst-karismatik”. Själva tanken med enskilda starka ledare har inget större stöd inom dessa samfund. Inte de senaste 40 åren.
Jag fanns själv med på dagen på Bjärka-Säby, och uppfattade inte alls samtalen om biskopsfunktionen som ett samtal om påven. Det som nämndes ifråga om biskopar var i pluralis, och den funktionen kan jag helt klart se ett behov av inom kyrkan idag. Jag ska inte säga att er rädsla är obefogad (känslor bygger ju på så mycket underliggande grejer…), men att UE skulle ha någon makt att samla ”pingst-karismatiska” kretsar under någon sorts ”romersk-katolsk” agenda…. Nej!

mvh, Thomas

Elisabeth skriver:

@Johan:
Jag har visst svarat dig i 500-salen.

Japp – och övriga ”för eller emot katolska kyrkan” respektive ”temat-sköko-kyrka-knutet-till-specifika-samfund” och liknande är flyttat till 500-salen
Lewi Petrus

/Admin

Hans P Lindblad skriver:

Ja Johan, det kommer säkert bli värre, förföljelser i vårt land är ju sällan eller aldrig fysisk, men desto mer psykisk.

När det gäller villoläror så tycker jag det blir kommer mer och mer förvirrande läror och när det gäller vissa yttringar så vet jag faktiskt inte vad jag ska tro, blir mer och mer förvirrad…

Medicinen uttalades på mitt första tonårsläger av en ledare som jag står i evig tacksamhetskuld till, han sa i enkelhet: ”Läs Bibeln varje dag”.

Det har jag inte gjort, jag hade en svacka under några år, men att ständigt läsa direkt i Bibeln, hela Bibeln, ger en ”känsla” för om något är ”bibliskt rimligt” = man kan i alla fall sila bort de grövsta villfarelserna.

OBS! Läs i Bibeln och inte om Bibeln, studera olika ämnen och djupdyk, det är ALDRIG FEL!

Om jag nu får återkoppla till huvudtråden, så är det EN vi ska böja oss under, EN som vi ska nalkas, EN som vi ska tillbedja: Jesus Messias!

Inga människosystem kan ersätta ”den levande församlingen”, den består av alla som är Jesu lärjungar och vilka det är, det har vi ingen aning om.

Men skökokristna finns i alla samfund och så kallade kyrkor, i alla så kallade kristna sammanhang finns hela spektrat, från de underbaraste gudfruktiga, till de mest syniskt djävulska.

Vi ska inte böja oss under vare sig påvar, biskopar eller pastorer, det finns bara en som vi till fullo ska underordna oss, Jesus!

Detta är inte en uppmaning till anarki, utan att sätta perspektiven rätt, pastorer i små, som stora, församlingar kan bete sig som ”småpåvar” och utöva mänsklig makt.

Om man lever och verkar i en församling av något slag så får man underordna sig den strukturen, jag tror inte på rebelliskhet och att ställa till en massa väsen, men den sanna lärjungaskapen underordnar sig framför allt Jesus.

Avslutningsvis vill jag skriva att sann enighet är hjärtats enighet i Messias, jag tror inte på organiserad enighet (ekumenik), när vi möts öga mot öga, hjärta till hjärta, det är sann enighet i Messias!

Hans P Lindblad skriver:

Johan, jag vet inte hur gammal du är, men jag är född i mitten av 50-talet, då var det en ordentlig väckelsevåg över Sverige. Den upplevde jag naturligtvis inte, men däremot den våg som bröt fram i slutet av 60-talet och framför allt inpå 70-talet.

Som tonåring, född i väckelse var vi då ofta bestörta över den brist på omvändelse, förändrad livsstil, billig frälsning som fanns. Vi förfasade oss över ett ständigt förytligande.

Daniel Nilsson, jag är övertygad att väckelse alltid börjar med lärjungaskap och bön. Det står inte i missionsbefallningen: ”Håll så många väckelsemöten ni kan” eller ”Predika för så många som möjligt”, med det inte sagt att det skulle vara fel, men …

En som kallar sig kristen och är ett rötägg i fotbollsklubben, på jobbet, i skolan, etc, vad ger det för signaler?

När man tagit upp denna tråden, så har men alltid fått på nöten: ”Vad är det för introvert kristendom, vi måste nå ut”

Sann kristendom är att ständigt nalkas vår frälsare i karaktär och livsstil, genom att leva i det som vi kallade helgelse, att Jesus omskär våra hjärtan, genom en inre gudomlig förvandling.

Då kan människor se och uppleva: ”Se så de älskar varann!”

Sedan 70-talet har vi sett ett enormt avfall, både numerärt och i normlöshet, det behövs ingen ny väckelse för att få ett avfall, avfallet finns ju här mitt framför våra ögon.

Jag tror vi ska samlas i små husförsamlingar och bedja för våra grannar och arbetskamrater, bedja om väckelse i vår närhet, jag tror på de profetiska orden i Lewi Petrus sista (tror jag det var) predikan: ”Vinn en och en”!

Marcus skriver:

@Erik Johnsson: Det är inte första gången du tar upp detta. Jag svarade dig förra gången så här (http://aletheia.se/2012/02/08/biskop-eddie-long-djupt-ledsen-for-kroningen-till-kung/comment-page-1/#comment-223565)

——————————————————-

Hmmm vi får ta åt oss av din kritik. Har många gånger tänkt starta en ny kategori för bloggposterna just om förföljelsen. Det som kanske hindrat mig mest är att det redan finns flera bra internetsiter som gör detta på ett utmärkt sätt, jag skulle mest citera och hänvisa till dessa och då bidrar ju Aletheia inte med något nytt. Iofs citerar och hänvisar vi en massa vad gäller alla bloggposter men vi har ofta då en egen infallsvinkel eller kompletterande information. Ibland vill vi bara uppmärksamma något anmärkningsvärt. Och Aletheias uppdrag beskrivs såhär:

I vårt fall ligger intresset till stor del att bevaka och diskutera olika skeenden inom kristenheten. Från Katolska kyrkan till Livets Ord, samt nya rörelser som ständigt dyker upp på den frikyrkliga arenan.

Så grundtanken är att fokusera just på sådant här som Eddie Long även om det finns många behjärtansvärda ämnen att ta upp. Men som sagt får vi ta åt oss av kritiken.

Jag kollade arkivet på mina egna alster och hittade några artiklar som delvis tar upp förföljelse av kristna, men det är några månader sedan sist:
http://aletheia.se/2011/03/11/lite-om-egypten-israel-och-libyen/
http://aletheia.se/2011/03/23/ska-svenska-jas-39-gripen-plan-strida-for-al-qaida/
http://aletheia.se/2011/08/22/sydsudan-sverige-1-0/

Sedan finns det en ökande förföljelse av kristna från sk ”kristet” håll. Exempelvis kristna som förföljs i Ryssland av den ryskortodoxa kyrkan:
http://www.cbn.com/cbnnews/world/2011/April/Russian-Evangelicals-Leery-of-Orthodox-Church-/
och kristna som förföljs av katolska kyrkan i t ex Mexiko:
http://www.christiantoday.com/article/evangelical.christians.in.mexico.increasingly.persecuted.by.traditional.catholics/9539.htm

Så vi kanske skulle spetsa till vår bevakning av detta. Det finns ju hemska exempel på förföljelse av ”dessa mina minsta kristna” långt in i Europa:
http://theweek.com/article/index/219267/catholic-priests-and-child-abuse-time-to-prosecute-the-pope

Och sedan förföljelse av kristna katoliker i Mellanöstern och Asien för att ge en balanserad bild (det onda tar ingen hänsyn till organisationstillhörighet):
http://www.persecution.org/2011/01/21/christians-plight-in-middle-east-tragic-says-catholic-leader/
http://churchmousec.wordpress.com/2011/07/29/the-medias-silence-about-christian-persecution/

/Marcus, Aletheia

——————————————————-

Tillägg
Jag har funderat till och från på att ha ett mer stående inslag om förföljelsen i världen, men hittills har jag konstaterat att t ex Dagen, Voice of the Martyrs, Compass Direct, Open Doors, Assyrian News Agency. Barnabas Fund, China Aid m fl sköter detta på ett utmärkt sätt. Men vissta kanske man skulle ta tag i detta inte minst med tanke på alla mina privata kontakter t ex i Nigeria, Uganda, Sydasien och där jag får en del intressant info som inte annars kommer fram. T ex att Iran beväpnar militanta islamister i Nigeria.

Och glöm inte att många kristna förföljs av andra sk ”kristna”. De katolska och ortodoxa kyrkorna (ledarna främst) har mycket på sitt samvete.
Kolla in denna SVT-dokumentär:
http://svt.se/2.165868/1.2594315/del_10_forfoljda_kristna

Men ibland blir det ändå inlägg och kommentarer som berör detta.

http://aletheia.se/2011/08/19/lakare-utan-gransermedecins-sans-frontieres/
http://aletheia.se/2012/04/10/svagheterna-med-evolutionsteorin-leder-till-gudstro/comment-page-1/#comment-231001
http://aletheia.se/2012/04/10/svagheterna-med-evolutionsteorin-leder-till-gudstro/comment-page-1/#comment-231011

/Marcus, Aletheia

S-E Sköld skriver:

Stig Melin, det fanns väktare – Gud hade inte underlåtit att skicka dem – men ingen av betydelse i sammanhanget, lyssnade på dem.

Två, som jag känner, uppsökte bl.a. Olof Djurfeldt, som då befann sig på Dagen, och varnade för utvecklingen inom Pingst, som bl.a. ledde till knutbyaffären.

Och så är det f.ö. fortfarande, ohörsamhet, nu går färden in i organisationens – formalismens – fängelse -och mörker, plus in i den katolska villfarelsen.

Att plöja krokigt är inte svårt, vilket däremot att plöja rakt är.

Stig Melin skriver:

Michael Backman tar upp en tråd om möjligheten att komma fel när han skriver:

”Det finns risker att katoliker tappar sin identitet och vill hellra vara där det är mer ”fart och fläkt”. Och man kan lätt få bilden av den helige ande är ”mer” närvande där än i den helige mässan. Vilket ur katolsk syn inte stämmer, då den helige mässan är det närmaste man kan komma Kristus”.

I pingst fick vi erfara det, när många trodde att Livets Ord på 80-talet och framåt hade något mer att ge än pingst. Det var mer ”aktion” där, tyckte man och vallfärdade dit.

Den stiftelsen startade den spretighet i läran som vi lider av i dag. Om vi inte ser upp får vi en repris i form av katolikisering, från samma plats.

Om vi haft väktare på muren då hade kristenheten sett annorlunda ut i dag. Pingst hade haft en identitet att luta sig mot när det nu börjar storma omkring oss. Nu svävar vi själva på målet.
/Stig

John Nilsson skriver:

Många! Både innanför och utanför de befintligt erkända församlingsstrukturerna.

S-E Daniel Nilsson: Finns det några därute som denna söndag har tankar och hjärtats rop ifråga om alternativet till att ändra spår till enhet med Rom och snarare vill förökas i att tro Gud om personlig och kollektiv väckelse?

S-E Sköld skriver:

den breda vägen har alltid haft fler ”resenärer”, än den smala; men i vår tid – sluttiden – skall villoläror grassera, som för fåren vilse. Vaka därför, säger JESUS, och stäm av med Ordet: ”inte utöver vad skrivet är”.

Håll er till Ordet. Det är Guds vägvisare, på vägen hem, säger Anden.

Elisabeth skriver:

@S-E Sköld:
Jag håller med om denna definition av väckelse . Ett uppvaknande till sanningen i hjärtat.

John Nilsson skriver:

Jag har flyttat några kommentarer som hamnade för långt utanför ämnet till 500-salen. Begränsat med tid = jag kan ha missat någon som borde hamna där, så vänligen skriv inte ”jamen den och den var ju längre utanför ämnet än jag”. Diskussionen ska få ha liv, och att rensa en rabatt är ingen exakt vetenskap. //admin

S-E Sköld skriver:

S-E Daniel Nilsson, väckelsen finns -och har alltid funnits – i Guds Ord: då Anden – som ingett Ordet – genom Sina redskap talar Guds Ord.

JESUS: ”När han kommer,
som är sanningens Ande, skall
han låta världen få veta sanningen..”

Det är i den konfrontationen, mellan sanning och lögn, mella ljus och mörker, mellan salt och förruttnelse, som väckelse uppstår.

Väckelsen har sitt säte i människohjärtan. Det är dessa som ”drabbas” av väckelse: synda -och ljumhetsånger, förkrosselse.

Catarina L skriver:

Daniel ! Blev berörd av ditt senaste inlägg, tonen i det ! Jag har inget svar förutom att säga att mänskliga ambitioner skapar ingen vår men ditt förkrossade hjärtas rop och mångas hjärtats rop kan vara vägen till Guds svar. Och att kärleken till Jesus och Guds rike är centrum !Inget annat. Bless You!

Ronny skriver:

@S-E Daniel Nilsson: Jag svarade på det, som jag uppfattade frågan ,med ett långt svar som försvann i modereringen , eftersom bön ligger mig varmt om hjärtat…Men jag tror på mer på missionsbefallningens uppfyllelse matt 28:18-20…Än sikta in sig på profetiska budskap och histiorisk sakkunskap om profetsior och väckelser…Jag har varit med i Livets Ord som nyfrälst i 11 år när Livets Ord var ungt…

Och var med en evangelist utomlands där många blev frälsta och helade och välsignade på möttena..

Och har hört olika profetiska budskap om kommande väckelser och världsvid sådan…Men ingen av de har skett…För tyvärr tar vi människor och kristna fel om vad som skulle var Guds Ords vilja och profetia och tilltal och önskan ibland och rätt tolkning av Ordet…Och lär och församlar folk i skaror och till kyrka och sk. väckelse ibland som ändå inte var från Herren …

Och tyvärr så förekommer också falska profeter som församlar folk till att bli villolärare liksom dem och sekt med…Och somliga förstår inte vad de gör och andra gör …

2 Tess 2″Sedan skall »den Laglöse» träda fram, och honom skall då Herren Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin tillkommelses uppenbarelse –
9 honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla kraftgärningar och tecken och under
10 och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta.
11 Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen,
12 för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava satt tro till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten

Så jag sattsar på missionbefallningen istället Matt 28-18-20 för den sammfattar tron väl..Och att församla de som vill till Herren hur få eller många de än kan bli …Med önskan om att de vore alla för Guds skull…Och till församling som vill följa Jesus Herren och Ordet Bibeln, och som ändrar inriktning om de ser, att de lett vilse ,och bättrar sig och fortsätter att ledda folk rätt i tron …Och rekomenderar oss alla att så göra …

Och till att tro och följa Herren efter 1 tess 5:19-21 också där palus säger : Förakta icke profetiskt tal men pröva allt och behåll vad gott är …Med tanke på att vi alla felar och syndar… Guds frid och Gud välsigne er och dig S-E Daniel Nilsson…

Bengt Malmgren skriver:

Daniel! Jag uppskattade ditt tidigare lite längre inlägg om personlig och kollektiv väckelse, det var hoppingivande. Uppskattar att du framhärdar i detta. Det ligger också mig varmt om hjärtat. Låt oss fortsätta att be om detta.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Finns det några därute som denna söndag har tankar och hjärtats rop ifråga om alternativet till att ändra spår till enhet med Rom och snarare vill förökas i att tro Gud om personlig och kollektiv väckelse?

Kristian skriver:

Till Bengt Malmgren:

En undran: Har aldrig dessa protestanter du haft kontakt med, exempelvis: Ulf Ekman, Hans Weichbrodt, Peter Halldorf, Berit Simonsson någonsin frågat dig något om katolsk lära och haft åsikter om er teologi?Eller håller de med dig när ni diskuterar trosfrågor?

MVH/
Kristian

Bengt Malmgren skriver:

Magnus!

Vi behöver inte dra upp alla skillnader mellan katoliker och protestanter varje gång vi diskuterar olika delfrågor här. Jag tror alla är medvetna om att protestanter inte praktiserar och är tveksamma till det urkristna bruket att be om helgonens och Marias förböner.

Men om du betraktar den litania du hämtat från EWTN, så borde det vara allderles uppenbart inför allas ögon att den är helt biblisk. Lägg märke till att den börjar och avslutas med att åberopa den treenige Guden. Ingen enda gång riktas direkta böner till Maria, utan de olika invokationerna är ämnade att fördjupa vår reflektion om Marias roll som Guds mor. Hela hennes liv pekar på Jesus.

Det är klart att den litania du citerar har Maria i centrum, eftersom det just är en Maria-litania som fokuserar på Guds moders roll i frälsningsordningen.
Det finns också allhelgonalitanian, litanior till den helige Ande etc. Men det är klart att Guds moder står i centrum när det är en litania som är tillägnad henne.

Att vi på detta sätt vördar och uppmärksammar Maria är helt och hållet bibliskt. Jfr Luk 1:28, 42-45, 48

Ronny skriver:

För mig är inte detta med väckelse så vicktigt utan att vi fullföljer Missionsbefallningen matt 28:18-20…Jag har hört också ett flertal versionner om väckelse i Sverige och världsvid sådan med …Och ingen av dem har skett , eller i vårt land…Men Jesus befallde oss fullfölja i sitt Ord bibeln Missionsbefalningen…

Kanske att detta är ett steg till väckelse och personlig väckelse …1 Tess 5:19-21 Förakta icke profetiskt tal men pröva allt och behåll vad gott är …

Och följande :

2 Tess 2″Sedan skall »den Laglöse» träda fram, och honom skall då Herren Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin tillkommelses uppenbarelse –
9 honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla kraftgärningar och tecken och under
10 och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta.
11 Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen,
12 för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava satt tro till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten…

Jag är rädd för att vi alldeles för litet beaktat dessa två budskap ur skriften ,om kärlek till sanningen, och pröva och behålla vad gott är …Och spridit mer falsk profetsia och villolära och falska teken och under och mirakel. Och varit villolärare och gjort folk till villolärare och församlat till sekt och sekterism …Under Histiorien och i modern tid bådde inom den kristna församlingen församlingarna, och utanför i renna sekter etz…

Och haft för dålig urskiljning , till villken källa som stått bakom profetsior och sk väckelser och olika teken och under och mirakel och verk och församlingar och de leddande bärarna av sådant…

Istället för kommit till tro på Jesus Herren och Gud och missionsbefallningen matt 28:18-20 …Och församlat människor till tro och frälsning och Guds församling och tjännare med honom och hans vägledning på rätt väg och tecken och under och mirakel från Gud …Som även avslöjar och stoppar det falska och den onde med, i utbyte mot det godda med honom istället….

Jag har varit med på väckels mötten utomlands där flera hundra vart frälsta och Andedöpta och Helade under en team resa …Och fått så, nåden själv med av Gud …Och var med i Livets Ord då det skedde 1989, i ett privat team Med Christopher Alam, inom hans mission för Gud, Dynamis …

Och liknade har många i Livets Ord och Andra Kykor / församlingar och kristna missioner varit med om..

Men jag har också igenom åren förståt av erfarenhet ,att det förekommit en del villolära, och falska profetiska budskap och felsteg med , och även av mig i mitt privatliv …Och av det blir ju församlande sekteristiskt och villfaret också ,och kan bli stor församling också tror jag, som är delvis sund och delvis villfaren…Och numera även frambära falsk enhet, såväl som Andens enhet…

Och därför har jag lärt mig att pröva allt och behålla vad gott är ,och rekomendera alla att göra också, för fel görs oavsiktligt och avsiktligt av oss alla….Och rekomenderar Katolska Kyrkan och alla Kyrkor/ Församlingar och kristna sammanhang att göra så med …Så kan vi mogna som enskilda , och kristna sammanhang och bli sunda i tron i den sunda tron och läran …Och även lägga ner det som inte är från Gud, eller allt för villfaret, eller lämna ,för det som är bättre mer som Gud vill också…

Men det är ju inte säker att vi når helt fram på alla områden , under vår generation, och vårt liv, men några kanske gör …Och så tror jag det kommer att vara i varje genneration och varit med…

Och pågrund av de enkla andledningarna att vi inte lever hur länge som helst på Jorden, och våra livsvilkor är olika … Och vi kan vara olika hängivna att fullfölja missionsbefallningen och villiga att leva med Gud också…Och lite olika mycket och möjligt för den enskilde med under livets gång med …

Men huvudsaken är att vi får rätt grund i tron lagd Jesus Kristus och blir en sant förblivande troende frälst och född på nytt till ett Guds barn kristen med evigt liv i Gud enligt Guds Ord bibeln …För då om vi förblir i tron på Gud , är vi då reddo för Gud och himlen och får komma till Gud och himlen…

Och inget är viktigare för vår medmänniska och oss…

Så kommer vi så långt i tron åtminstone så är vi då räddade för evigt av Gud av bara nåd emot oss av honom …Så låt oss satsa först på det, så löser det sig nog med Guds Ordningar för livet och samhället och församlingen i övrigt med ,såväl det kan bli under vår genneration och de kommande med …

Men att tro att männskligheten och samhället eller en Kyrka och dess läroämbetet eller enskild ….

Skulle kunna frambära och förvalta ett felfritt läroämbete från Gud , det är bara naivt, och att lägga på sig ,och andra, ett för svårt och tungt ok, som ingen av oss klarat ,eller kommer att göra heller tror jag …

För fel och orättvisor görs över allt och av oss alla…Men Gud och Hans Ord Bibeln är i sitt orginalursprung ,alltid den samme och det samma igår och idag och för evigt … Jhon 1, Heb 13:8

Därför för den mänskliga facktorns skull, bör vi pröva allt och behålla vad gott är , och hjälpa vår nästa med ,och ta emot hjälp av vår nästa för också , förutom av Gud, i och igenom Gud och Guds kraft ….Och det räker med Jesus, som mellan man och Herre mellan oss och Gud och nästan och med oss själva och livet .Och för tron på Gud och Guds Ord och vilja om och med allt .

Och för att bli frälst och förlåten och välsignad av Gud och få frid med Gud , med ett nytt evigt liv i Gud …Och bli villig för Gud för, som Gud vill och lära sig i tron på Guds Ord bibeln.Med levande relation med Gud och trygg tro ,tillit till Gud om och om allt …

Och för att bli ödmjuk för Gud och nästan och livet och samhället ,och våra egna , och oss själva, och Guds Ord ,och Guds församling ,och allt, och för att kunna lära sig respektera som Gud vill, och steg för steg under livet .Allt har ju sin tid, så tålamod är en bra dygd i Gud …

Och det behövs också bara gemmenskap igenom Jesus Herren med Gud i tron för att bli led av Gud på rätt väg som Gud vill med .Och Herren för att bli skyddad och frälst från djävulen och allt ont och allt inte Gud vill …Med Herren som vår sköld och skärm och styrka och försvar.Och för att bli ledd av Gud från fel saker och ting och kunskap och tankar och känslor ideer och ideal och relationer och omständigheter och sammanhang .

Och fel väg och hållning , in på rätt väg och Guds Goda vilja, med rätt hållning ,på Guds Goda vis …Och för att få oss att vilja det och förstå och tro honom om , och ta emot hans nåd om, och även ledda oss rätt om sånt, vi inte vet om med också …Som han gör allt väl om ,utan att vi ens märker det med, tror jag …Och hans sanna teken och under och mirakel , som avslöjar och stoppar allt det onda med… Så blir allt väl som Gud vill …Och ibland får någon genomgå ett liddande och förföljelse för trons skull också…Men Guds Ord bär inte bojor för det ,utan då var det Guds vilja med hasn mål med det med …

Och ibland sker ju sånt antagligen med, för att vi kristna far vilse i tron, eller med annan synd och orättfärdighet med tyvärr… Och desutom fostrar och tucktar oss Gud , med som han säger i Heb 12 1-5 Om Ni inte finge nån tucktan vore ni inga äkta sönner…Och det är för er fostran skull ni får genomgå liddanden…

Så ska det ske nåt personligt uppvacknande och bli väckelse också …Så behövs detta och förekommer det jag nämt bland annat tror jag …Och kommer att innebär bådde nöd och glädje men Gud är den samme i bådde glädje och sorg…Och även Alltröst Gud …Som kan lotsa oss igenom livet rätt och om vi är på fel kurs in på rätt igen…Guds frid och Gud väsligne er !!! Ronny

Michael Backman skriver:

@Michael Backman: @Bengt Malmgren:
Risken med ”gränsöverskridande” andlighet, är ju att man annamar ett redan fungerande karismatiskt koncept. Jag är rädd att katoliker skall ryckas i denna ”protestantiska upplevelse-kristendom” vi sett i Toronto, Pensacola, Florida.

Att dessa subjektiva upplevelser man erfar, leder kyrkan bort mot något främmande, med tokiga tilltal från Gud från olika håll. Märkliga uppenbarelser och annat.

Tungotalet och den profetika gåvan är till för kyrkans uppbyggnad, och bör därför tolkas av kyrkans företrädare.
Jag är orolig att lekmännens och deras ”upplevelser” saknar den urskilningsförmåga som behövs för att skilja Guds röst mot köttets.
Jag har själv bakrund från pingströrelsen och har deltagit i många sammankomster där tungotal och profetiska gåvor har använts. Jag är rädd för dessa ”subjektiva” upplevelser och förmågan att urskilja dessa kan göra att man hamnar helt galet.

Katoliker kan dock lätt ryckas med i dessa andliga ”manifestationer”, där det tycks hända mycket, många människor, lovsånger musik osv, som kan ställas i en kontrast till en ”stel” mässa. Ekumenik i all ära, men detta är baksidan av den tror jag.

Det finns risker att katoliker tappar sin identitet och vill hellra vara där det är mer ”fart och fläkt”. Och man kan lätt få bilden av den helige ande är ”mer” närvande där än i den helige mässan. Vilket ur katolsk syn inte stämmer, då den helige mässan är det närmaste man kan komma Kristus.

Berndt Isaksson skriver:

@Katarina:

Jag befarar att svensk kristenhet i sin avfällighet blivit prisgiven åt villfarelsen, och att detta nu bara kommer accelerera och gå som på räls och och hela bygget blir något annat än det Guds Tempel kristenheten är ämnad att vara. Inget tyder på ett uppvaknande eller något som kan kallas väckelse, vare sig inom kristenheten eller bland folk i allmänhet.

Berndt

John Nilsson skriver:

Här är tre länkar till Youtube där Peter Hocken talar på en seminariedag på Livets Ord. Jag vet inte helt säkert när det är inspelat, men jag vet att det var någon gång under våren 2006.

http://youtu.be/Rgc_nLkl98g

http://youtu.be/jAJcry23sKs

http://youtu.be/q_SRpvSxtQU

Bengt Malmgren: Peter Hocken, katolsk präst som är kännare av Katolska karismatiska förnyelsen liksom av de nya pingstkarisamtiska fria församlingar har intressanta tankar om hur samarbete mellan Katolska kyrkan och dessa nya församlingar kan gå till.

Katarina skriver:

@Berndt Isaksson: Berndt, jag tror faktiskt att dövhet är en illa vitt spridd farsot bland många kyrkliga ledare nu för tiden. Och man bör även vara slagen med total blindhet om man inte ser alla tydliga ikoner och symboler som används för att förtydliga budskapet.

Så vad gör de som tycker sig både se och höra ännu? Jag tänker mer i praktisk kristen kärlek och vardag… som här på debattforumet, när man möter dessa i kyrkor och andra sammanhang. För min del är det svårt att uppmana en önskan att ens vistas i de sammanhangen – men vem ska då bli en ögonöppnare om de bara möter ja-sägare? Förstår du min tanke – var möter dessa kritiker som också bemöter dem kärleksfullt så att de kan nå fram?

S-E Daniel Nilsson skriver:

Jag har på flera ställen i den här tråden och den förra nämnt väckelse. Kanske är det dags att säga något mer om den saken och kortfattat berätta om vad Gud sagt till mig om saken.

Ordet väckelse är så tyngt av uppgivenhet och trötthet, till och med av förakt! I decennier har hoppet om väckelse ofta fläktats med böner, förhoppningsfulla ord och profetiskt tal. Och ”alla” är rätt trötta på det. I vissa samfund inträdde denna dödens trötthet redan för många år sedan. I den evangelikala och pingst-karismatiska kretsen först på senare år. Och man ser där många som splittrar sitt hopp så att det ställs mer till fornkyrkans traditioner eller det judiska arvet.

För mig är det inte så. Herren är den som fläktat mitt hopp. Han har gett mig många distinkta tilltal under de senaste sjutton åren. Men jag känner mig lite ensam i det här, som för mig inte är ett hopp utan en tveklös förvissning; jag vet inte om jag känner någon enda person som har en visshet som liknar min i styrka.

Men jag vet att hoppet finns därute i människors hjärtan. Jag vet att det finns de som fortfarande tror att ”det ska bli väckelse från Simrishamn i söder till Treriksröset i norr, från Smyrna i Göteborg till Stockholm” som en jordanier i Amman plötsligt en gång profeterade på klingande svenska, vilket pingstevangelisten Birger Skoglund hörde och rapporterade om.

Vad Gud har sagt till mig är att det ska bli en tredubbel väckelse. Jag vet inte vad det betyder. Handlar det om tre regioner eller om tre tidsskeden? Han har vid ett annat tillfälle sagt att det börjar som en skogsbrand som alla lägger märke till och övergår till att bli som ett vulkanutbrott som skakar landet på ett allt djupare plan. Han har sagt att dussintals orter i Götaland kommer att brinna av Guds eld. Han har sagt att människorna kommer att se det som ett rent privilegium att få gensvara på vad de hör. Han har sagt att antalet som blir frälsta blir som en trål fullproppad med sill.

Den som vill bli uppmuntrad ifråga om att söka personlig väckelse därför att det leder till precis detta är välkommen att ta till sig av det.

Jag vet ingen bok som uppmuntrar och undervisar om personlig väckelse och väckelse i en mindre grupp så bra som Korsväg, 1996 års upplaga, författare Roy Hession.

Bengt Malmgren skriver:

Tachbulah!
Därom är vi förhoppningsvis alla ense. Hur vet du att andra här på bloggen missat det?

Tachbulah skriver:

Bra Ronny!

Du har förstått korrekt prioritering och fokuserar på vad många andra här har missat:

FRÄLSNINGEN FRÅN SYNDEN GENOM JESUS KRISTUS.

Gud välsigne dig!

Ronny skriver:

Alla dom här frågorna om tron och livet och kyrka och kyrkligt ledarskap och trovärdighet och enhet…Går ju att få nåd av Gud i bön ,och i bibeln Guds Ord , om att få lösta och han sanning om som Gud vill bara…Varför inte pröva den möjligheten…

Jesus Herren Gud är ju sanningen , som med sin Ande Nådens och Sanningens ,vittnar om sanningen och Faderns vilja som Fadern vill…Angående det Gud vill och gör och gjort ,och inte vill ,och gör gjort med…Och vad ,som är vad, och vad han gör, och inte gör, och kan göra, och kommer att göra med det hela med…

Och det vare sig vi anpassar oss till honom och vill och gör som Gud vill med allt och alla och oss också…

Må vi därför gör det Gud vill och få en sund tro i den sunda tron och läran…Helt som Gud vill , för det är ju ända han som är Gud och bestämmer , och bli sant trygga i tron frälsta och födda på nytt till Guds barn .Hans lärjungar och vänner kristna med evigt liv i Gud …

Och låt oss församlas av Jesus Vår Herre till honom och ett liv… Och kristen gemmenskap och tjänst och församling som Gud vill med och fullfölja missionsbefallningen matt 28:18-20…Med hans utvalda ledare och medarbetare och tjännare och ett eget privat liv med Gud alltmer och helt som Gud vill…

Och med Israel Guds folk och alla folk och människor av alla raser och språk och sammanhang och erfarenheter och omtändigheter …För ett liv och samhälle och stat och olika gemmenskap och olika kristna sammanhang och Kyrkor/ Församlingar värdigt Gud… I Sverige och alla länder och i Israel på de palestinska områdena och på Israels del av Landet och i Jerusalem Guds stad och Ögonsten till Guds ära för Guds skull i Jesus namn ,amen…

Såväl det kan bli under Guds nåd och sanning och kärlek och omsorg och välsignelse och frid med Gud som Gud vill med allt enligt Guds Ord bibeln.Och för tid och evighet i Jesus namn….

För i inget annat namn finns frälsning/ räddning under i himlen än i Hans …Och varken inom Katolisismen eller protestantismen…

Och då kan vi väl lägga ner all vår prestige och ödmjuka oss under Gud och stå emot djävulen så ska han fly bort ifrån oss enligt Jakobs brev 4….Gud välsigne er och Guds frid !!! Ronny ps 103 Herren är vår frid …

Jermia 31:3 Med evig kärlek har jag älskat dig och jag låter min nåd förbli över dig….Jag säger inte att vi inte ska ta itu med sanningen om saker och ting …Utan att vi kan göra det istället med Gud enligt Guds Ord bibeln blott och få frid med Gud i tron ,genom hans nåd och sanning kraft och vilja på rätt väg och rätt sätt …

Istället för att kämpa med det utan honom i egen kraft ,efter eget, eller andras huvud, och i värsta fall efter djävulens kraft och huvud med …Eller i en blandning av samtliga de faktorerna och dess ideer och ideal och verk från histiorien och i modern tid och nytillkomna …

Utan att vi kan i bön lämna allt gott och ont till Gud och oss och alla och våra egna och deras och vårt liv helt och för gott och för evigt…Och livet och samhället och kyrka kyrkor och församlingar till Gud med sinna för och nakdelar…Och be om att få ett liv med Gud i tron på Honom och Guds Ord som Gud vill och om allt …

Och hela livet kan vi göra det i bön, lämna allt till Gud.Och för tid och evighet, istället för att sträva med det själva i onödan…Det kan ju ändå inte göra livet till att bli som Gud vill, och uppenbart hur det är…Enligt Guds menning enligt Ordet… Och hur Gud vill göra det för oss ,och hur det kan bli om han inte får det för oss med som han vill…Det kan ju inte vi människor ge oss Guds klarhet om, och nåd och sanning och välsignelse och frid med Gud om…

Men det kan han göra klart för oss när vi vill…

Och för den som tror och vill han gör det …

Genom hans nåd och sanning och kraft och vishet om det hela uppenbarat av honom, så vi kan veta vad vi ska tro på honom… Och önska oss från Gud och få av Gud istället för det han inte vill enligt hans löftes Ord Guds Ord bibeln blott, av bara Nåd från Honom …Därför han älskar vår nästa och oss och våra egna och livet, och oss kristna hans församling och sig och sin vilja enligt sitt älskade Ord Bibeln och är osvikligt orubligt trogen för evigt…Guds frid … Ronny 1 Kor 13 Kärleken tror och hoppas och uthärdar allt …Kristi Kors och uppståndelse till evigt liv med Gud igen är beviset…

Bengt Malmgren skriver:

Michael!
Gott att du håller med mig om att Voris är en provokatör. Sedan detta är sagt håller jag dock med dig om att man kan få fram vissa viktiga poänger tydligare genom att överdriva. Det är en debatteknik som många utnyttjar, även Katolsk vision.

Din analys tycker jag är väldigt träffande och riktig. Den ”liberala” strömningen som vi känner igen i vissa texter på Katolsk vision och i Svenska kyrkans ledning idag och det vi kan kalla den evangelikala upplevelsekarismatiska strömningen är båda kritiska till Katolska kyrkans allt starkare centralstyrning, men från helt olika utgångspunkter.
I Voris kritik mot liberal protestantism står nog de evangelikala grupperna och Katolska kyrkans läroämbete på samma sida.

I kritiken av upplevelsekarismatiken står Katolska kyrkans läroämbete och de liberala grupperna på samma sida.

Det känns bra att du håller med mig om att vi behöver en gränsöverskridande andlig ekumenik. För att kyrkan skall bli hel måste allt fungera tillsammans:

– Ett läroämbete som verkligen är samlande och stödjande och tar ansvar för ett ledarskap som både är trogen mot den levande traditionen och uppdraget från Kristus som vi inte förfogar över utan förvaltar, och som inte utsläcker Anden och tar till vara alla de nådegåvor som finns representerade i den samlade kristenheten.

– En kyrka som är inkulturerad i världen och där lekmännen verkligen går på djupet med hur man skall nå dagens människor och låta evangeliet bli levande.

– Att låta sig ledas av den Helige Ande, att ”Pingstens kultur” verkligen får prägla kyrkan igen med hela spektret av andliga nådegåvor som är ämnade för kyrkans uppbyggnad och som ges åt och skall tas emot med tacksägelse av alla döpta.

Det behöver alltid finnas en balans mellan läroämbete och karismatiska nådegåvor. Profetia och nådegåvor måste alltid prövas i den större gemenskapen där läroämbetet ingår. Annars kan det gå hur snett som helst. Det är detta t.ex. Ulf Ekman och många med honom inom den pingstkarismatiska evangelikala frikyrkligheten insett.

Michael Backman skriver:

@Bengt Malmgren:
Voris gillar att provocera, helt klart..
Ibland går han för långt, ibland sticker han ut med sanningar som jag respekterar.
I just det han tar upp i videon, så anser jag personligen att han har vissa poänger. Det han kritiserar är väl en slags ”liberal ekumenik” ala ”katolsk vision”, som verkligen kan vara förödande för kyrkan.
Den ekumeniken, som jag har förstått det rätt, som du förespråkar handlar ju om att mötas i ”anden” på ett gränsöverskridande sätt. Där delar jag din syn fullt ut. Det finns såklart nackdelar och risker med denna vägen också. Främst kring karesmatiska upplevelser och dess subketivtet kopplat till sanningsanspråket i kyrkans läror. Men det kanske är ett ämne vi inte skall ta här 🙂

Man kan ha en ekumenik, men ändå stå upp för katolska kyrkans sanningar. Där är väl där jag landar..

Bengt Malmgren skriver:

Michael!
En ganska okonstruktiv hållning från stridstuppen Michael Voris. Protestanter utgör en stor del av kristenheten, de är döpta och framhåller vissa goda kvaliteter i det som är genuin katolsk tro. Mera konstruktivt att utgå från det som är gemensamt.

Michael Backman skriver:

Michael Vortex talar klarspråk:
”Ecumenism with Protestantism will not work. Protestantism is a heresy.”

http://www.youtube.com/watch?v=K-U_ijm5r8E&feature=relmfu

Inhoppare skriver:

Christian//

Och om du hade bemödat dig att läsa mina senaste inlägg hade du upptäckt att det inte intresserar mig att diskutera med dig om vad din antikatolska expert påstår. Visa mig gärna exempel på objektiv forskning som stödjer hans tes.

Dessutom: Vad som betyder något i sammanhanget är vad Jesus faktiskt sa till Petrus. Att inte alla kyrkofäder eller övriga kristna samtyckt till det är ett problem på samma sätt som det är ett problem att kyrkan inte är fullkomligt enad.

Bengt Malmgren skriver:

S-E Daniel skriver:
———————————–
”Knappast, Bengt, det är istället så att det är det här som är de stora sakerna… Om … förvaltare av reformationen mister det goda de har är det en stor sak. Det är det som riskerar att ske om grunderna för evangeliets själva dynamik saboteras genom att bli beroende av ett färdigt, trögt och osunt system.”
———————————

Daniel!
Jag förstår dig ganska bra. Oro över lite menar jag var att du tror att det sker några förhandlingar på långt framskriden nivå mellan Katolska kyrkan och Livets ord. Det fungerar inte så. Varken med Vatikanen, Enhetsrådet eller Stockholms katolska stift sker några sådana förhandlingar. Det vore en högst konspiratorisk teori att tänka sig något sådant. Jag lovar dig, Katolska kyrkan har annat att tänka på, och om det vore som du säger skulle det finnas massor med katoliker som skulle motsätta sig detta å det starkaste.

Men ekumeniken i stort och som du säger ”förvaltningen av det protestantiska arvet” är en stor fråga, det håller jag med om. Det är en skatt som tillhör hela kristenheten, även Katolska kyrkan har intresse av att den goda kärnan i detta bevaras.

Att det finns stora organisatoriska problem i Vatikanen är uppenbart för alla i dessa dagar, att systemet blivit stelnat med för mycket byråkrati och centralstyrning, på bekostnad av den karismatiska dimensionen och nådegåvorna, det håller jag med om, och där har de nya pingstkarismatiska församlingarna mycket att lära oss. Kristenheten i stort har allt att vinna på fortsatt dialog och samarbete.

Påven status och maktbefogenheter är givetvis en nyckelfråga som är av största vikt för den ekumeniska dialogen.

Katolska kyrkan som stor och stel koloss har överlevt sig själv. Den har idag ingen kraft att sluka eller styra över hela kristenheten, inte ens över katolikerna själva, där många är kritiska till den allt större centralstyrningen.

Per Johansson skriver:

@Bengt Malmgren: Tack ,broder Bengt för ditt inlägg! Det förekommer årliga samtalsdagar på internationell nivå mellan de orientalisk-ortodoxa kyrkorna och Katolska kyrkan. Jag är säker på att den Helige Ande stödjer dessa samtal. Vår nyss avsomnade påven och patriarken Shenouda III deklarerade att kristen enhet är en enhet i tron och inte i jurisdiktion, och finns tyvärr fortfarande skiljaktigheter. Broderliga hälsningar Per, tjänare i Koptisk-ortodoxa kyrkan.

John Nilsson skriver:

Jag vill påminna om att jag endast har copyright på ljudfilen, dvs inspelningen av Ulfs anförande som du nu transkriberat. Ljudfilen får ni sprida hur mycket ni vill.

Avskriften däremot, kan Ulf Ekman komma med synpunkter på att någon lägger ut. Om så blir fallet måste jag ta bort din länk.

//Admin

Hans Lindelöw: Exakt.
https://docs.google.com/document/d/1knDHQUiCl9cMSdlJQcvZZMGtMsmDGVk-rAywjcXMg6k/edit

Berndt Isaksson skriver:

Man måste vara döv om man inte hör att det Ulf Ekman verkligen vill säga i sitt föredrag på Bjärka Säby är att alla, även de pingstkarismatiska rörelserna, ska infoga sig under Påvens auktoritet.

Han gör det fullständigt klart att han menar att Påven verkligen är, det katolska kyrkan alltid sagt, en direkt fortsättning på aposteln Petrus kallelse och ämbete. Ingen behöver heller tveka på att Ulf Ekman anser påven i Rom vara Kristi ställföreträdare på jorden.

Berndt

Hans Lindelöw skriver:

Bengt Malmgren: Exakt vad Ulf sade kan man ju höra genom att lyssna till ljudinspelningen som tydligen finns tillgänglig./mvh

Exakt.
https://docs.google.com/document/d/1knDHQUiCl9cMSdlJQcvZZMGtMsmDGVk-rAywjcXMg6k/edit

S-E Daniel Nilsson skriver:

Tuve: Intressant att du tar upp Fransiskus som exempel, då hans väckelse var en närmast totalt inomkyrklig väckelse.

Hmm, kan man säga så? Vad som skedde när Franciskus så frimodigt stod upp för det enkla evangeliet var att det blev ett stort uppvaknande i många länder. Kan man som du säga att det inte var väckelse utan en rent inomkyrklig sak? På ett sätt ja, för det var i praktiken obligatoriskt för alla att vara med i kyrkan. Men här var det människor som inte hade en levande relation till Gud som nu rördes i sina hjärtan och lät sig försonas med honom – såväl, förstås, som redan troende som vaknade till större ärlighet och allvar i sin redan existerande relation.

Det är sådana här folkrörelser som otaliga gånger kvävts eller kvästs just därför att kyrkan toppstyrts och inte, som på Apostlagärningarnas tid, varit flexibel genom att den mer haft prägel av de ”karismatiska ämbetena” än av äldste och biskopar.

John Nilsson skriver:

Jag har komprimerat ljudfilen i ogg vorbis-format, som de flesta ljudspelare kan spela (dock inte iPod vad jag vet). Detta format möjliggör mindre filer.

Jag har gjort detta för att man ska kunna mejla filen till vänner. Den understiger nu 10mb vilket gör att de flesta kan ta emot den via mejl. Klicka länken nedan.

http://tinyurl.com/cf3ecsq

Om den börjar spela upp ljudet istället för att ge dig möjlighet att hämta filen, välj då istället denna fil och högerklicka på den (äpple-klicka på apple) och välj ”spara som”:

http://polaritet.se/blogg/ulf_ekman_bjarka-saby_maj_2012_affirming_the_papal_office.ogg

S-E Daniel Nilsson skriver:

Observera, först nu kom mitt svar i diskussionen om RKK förbereder konkreta villkor för närmanden, ett svar på vad Bengt skrev. Scrolla en liten bit upp, där hamnade det.

Bengt Malmgren skriver:

Hans L!
I Katolska kyrkan brukar vi tala om läroämbetet som utgörs av biskoparna med biskopen av Rom, Petrus efterföljare som samordnare. När det gäller omfattningen och begränsningen av ”Petrusämbetet” finns synpunkter från andra kyrkor att det blivit alltför omfattande och styrande på bekostnad av biskoparnas kollegialitet och lokalt självstyre. Diskussionen om att Petrusämbetet skall vara stödjande och samordnande mera än styrande, och att centraliseringen till Rom blivit för stor finns en diskussion om också inom Katolska kyrkan. Exakt vad Ulf sade kan man ju höra genom att lyssna till ljudinspelningen som tydligen finns tillgänglig.

/mvh

Hans Lindelöw skriver:

@Bengt Malmgren: Du skriver så på din blogg: ” I ett uppmärksammat tal i samband med det ekumeniska seminariet Kyrkan, Anden och ämbetet på Bjärka Säby 21 maj talade Ulf om nödvändigheten av ett läroämbete inom kristenheten och vikten av biskops-tjänsten. Det han sade var inte särskilt märkvärdigt..”

Huh!? Ekman talade om ”Petrusämbetet”. Det är en väsentlig skillnad.

Bengt Malmgren skriver:

Daniel!
Katolska kyrkan har dialoger med praktiskt taget alla kristna samfund och grupper. T.ex. har sedan lång tid pågått formella samtal med pingströrelsen. Med de nya pingstkarismatiska fria församlingsbildningarna finns inga formella dialoger upprättade (svårt kanske, vem skall representera dem?), men Vatikanens råd för kristen enhet är mycket väl medvetna om dessa gruppers existens och önskar ha en fortsatt informell dialog med dem. Jag var själv med Ulf och en grupp pastorer från Trosrörelsen på ett studiebesök på Enhetsrådet i okt förra året. Det handlar absolut inte om den sortens förhandlingar och löftesgivande som du talar om, mera om att lära känna varandra, utbytaz erfarenheter.

Tuve skriver:

@S-E Daniel Nilsson: Dels tänker jag på det som Bengt nämner. Men jag har också hört talas om att hela församlingar har blivit upptagna i Kyrkan, på liknande sätt som jag tolkar att du förutser.

Allt gott!

S-E Daniel Nilsson skriver:

Jag nämnde ovan att det är ett stort risktagande Ulf gör genom sin öppna deklaration. Han kan tänka att risken är liten om det skulle förhålla sig så att han hade mycket starka skäl att förvänta sig en snar förändring av RKKs attityd gentemot andra samfund. Har han utlovats något?

Min första stora erfarenhet i arbetslivet var att när en liten organisation diskuterar sig fram till något gemensamt med en stor organisation kan den lilla organisationen gå under om den stora organisationen inte håller sina löften eller sin tidsplan. Just det hände med organisationen som jag arbetade i.

S-E Daniel Nilsson skriver:

@Bengt Malmgren:
Det här är intressanta saker, och kanske kärnan i vad Ulf Ekman planerar. Du Bengt svarar alltså på frågan jag kastade tillbaka till Tuve: ”menar du att RKK har givit erkännande till samfund i utlandet?” Och du hänvisar till en informativ text med länk. Den beskriver hur RKK och Anglikanska kyrkan helt nyligen kommit överens om att anglikanska grupper under vissa – rätt komplicerade – villkor kan få full tillhörighet till RKK medan de fortfarande stannar kvar i sina traditionella sammanhang.

Men det måste då finnas en stor grupp, en majoritet av samfund och karismatiska grupper i dialog med RKK, som inte någonsin kan kvala in. Så en annan typ av lösning behöver parallellt komma till stånd. Du säger ”Sedan tror jag inte man kan ha några kortsiktiga planer på hur enheten skall gå till”. Det betvivlar jag starkt. Det har nu länge funnits önskemål om närmanden och nya lösningar har ju diskuterats. Vad jag tror är att man är mycket nära i tid att presentera ett nytt enhetskoncept där man ger status åt dem som vill ha enhet med RKK; det kan vara att ge dem ett fint namn ”Återvändande Syskon” eller något i den stilen. Och med det namnet kommer följa vissa erkännanden och privilegier. Som förmånstagare av den ”eukaristiska gästfrihet” som omnämns bl.a på din blogg, dvs att man öppnar nattvardsbordet för somliga ickekatoliker. Peter Hockens mångåriga och intensiva arbete har menar jag säkert plockfärdig frukt.

Jag menar inte alls att vara vanvördig, men kanske har den aktuella kalabaliken i Vatikanen försenat den här saken. Viktiga personer i kurian och troskongregationen har väl fullt upp med att vårda sig om det centrala så att inte ”fel personer och grupper passar på att utöka sitt inflytande”.

Bengt Malmgren: Daniel, jag uppfattar att det du bekymrar dig om är ganska små saker.

Knappast, Bengt, det är istället så att det är det här som är de stora sakerna. Att närma sig enhet med RKK är en liten sak i Guds Rike. Om däremot förvaltare av reformationen mister det goda de har är det en stor sak. Det är det som riskerar att ske om grunderna för evangeliets själva dynamik saboteras genom att bli beroende av ett färdigt, trögt och osunt system.

S-E Sköld skriver:

Den enhet som JESUS talar om, är att som ”Fadern och jag är ett”, skall också de som tror på Honom vara ett.

Det är så långt från organisatorisk enhet som man kan komma. Det handlar om livsgemenskap, som grenen och trädet.

Christian skriver:

@S-E Daniel Nilsson:
Det får vi hoppas men långt från säkert….

Christian skriver:

The Roman Catholic Church’s appeal to the ‘universal consent of the fathers’ to support its exegesis of Matthew 16 is fallacious. Such a consensus does not exist. The interpretation of Matthew 16:18 by the major fathers of the patristic age from both the East and West demonstrates that the overwhelming majority view of the Church historically is not that of the Roman Catholic Church today.

The fact is, … the Roman interpretation of Matthew 16:18–19 has historically been universally rejected by thehurch in both East and West.

Christian skriver:

@Inhoppare:
Om du hade bemödat dig att läsa vad jag citerade från sammanfattninge, vilket du påstod, så hade du sett att detta var majoritetsuppfattningen bland fäderna. Deras tolkning av Matt 16:18 står alltså i strid med senare tiders kyrkomöten t ex första vatikankonciliet. Återigen rkks tolkning av versen och som de baserar påveämbetet på kan ej stödjas av fäderna.

Per skriver:

Jesus gav inte Petrus ett ämbete enbart för sin livstid utan han gav den globala församlingen ett centralt ämbete, en ledare över alla.??? Var sas det?

Bengt Malmgren skriver:

Daniel! Jag tror att Tuve syftar på Anglikanska kyrkan, där grupper av anglikaner genom en förordning kollektivt kan inlemmas i Katolska kyrkan men behålla sin anglikanska liturgi. Dessa s.k. ordinat har blivit vanliga i bl.a. England, USA och Australien. Se följande Wikipedia-artikel:
http://en.wikipedia.org/wiki/Personal_ordinariate

Daniel, jag uppfattar att det du bekymrar dig om är ganska små saker. Det finns bara en sak vi kan ha för våra ögon: Att den kyrka Jesus grundat och som vi alla genom dopet är inlemmade i får vara trogen sin kallelse och att den enhet Jesus bad om i Joh 17 skall bli verklighet. Dagens splittring är en skandal. Hur det skall gå till vet vi inte, men det enda vi behöver göra är att vara lyhörda för Anden och vara lydiga mot vår Herre som själv visar vägen.
Vad som händer med enstaka samfund under tiden, om man tappar folk eller vinner folk är mindre betydelsefullt.

Hur Ulfs gärning i ett längre perspektiv kommer att utvärderas får historien utvisa. Själva grundtanken som han tydligt valt att stå för alltsedan boken Andliga rötter, att det är fel att betrakta de gamla samfunden som döda och att de nya församlingarna måste inse sitt beroende av dem och samhörighet med dem tror jag är ett strategiskt mycket viktigt och betydelsefullt val, minst lika viktigt som beslutet att bilda församlingen Livets ord.
Sedan tror jag inte man kan ha några kortsiktiga planer på hur enheten skall gå till, allt sådant kommer förr eller senare att avslöjas som människotankar.

Peter Hocken, katolsk präst som är kännare av Katolska karismatiska förnyelsen liksom av de nya pingstkarisamtiska fria församlingar har intressanta tankar om hur samarbete mellan Katolska kyrkan och dessa nya församlingar kan gå till. (Läs mer på min blogg, se länken i kommnetar ovan)

Det kommer ju inte på fråga att det blir att det ena går upp i det andra, utan om ett givande och tagande. Katolska kyrkan har också mycket att lära av de fria församlingarna, och det torde väl stå klart att Katolska kyrkan också har många egna inre problem att ta itu med, och jag förstår mycket väl din skeptiska hållning.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Jaså, Tuve, säger du det. Men menar du att RKK har givit erkännande till samfund i utlandet? Det skulle jag vilja veta mer om.

Tuve skriver:

S-e Daniel
Om jag tolkar dina misstankar rätt så är det inte så unikt i Kyrkan. Men det är väl unikt i Sverige, antar jag

Allt gott!

S-E Daniel Nilsson skriver:

Kommer inte Ulf att förlora en massa folk nu? Den frågan ställer man sig.

Hur vågar han på det här sättet börja tala klartext om vart det bär hän? Ser han denna udda sak (udda jämfört med hans serie av praktiska storverk), att närma sig ett annat samfund, som SÅ viktig?

Han sa själv att det skulle blåsa värre om Livets Ord än på 80-talet när det nya som beslutats skulle komma. Och redan då, 2009, skrev jag någonstans att han knappast kan närma sig Rom och samtidigt klara LOs numerär och ekonomi om inte för en sak, att han möjligen kan tro sig få något slags halvt erkännande från Rom.

Kommer det ett sådant inom kort? Om det skulle vara så att RKK bestämt sig för att ge status åt något eller några samfund som närmat sig dem vore det helt sensationellt, en världsnyhet som alla kristna tidningar skulle skriva om. För något sådant har aldrig inträffat tidigare. I det läget kan nog folk här komma att säga: ”Ja, men se! Det här måste vara den Helige Ande. Här kommer enheten Ulf har talat om – och många i hela världen kommer nu gör som han! Då måste det här ju vara rätt!” Och så stannar de kvar. Jo, visst spekulerar jag, men hans nya linjetal får en verkligen att undra!

Om något i den här vägen INTE kommer, ja, då blir det rejäl kris istället. Men så ser det verkligen inte ut just nu, allt verkar lugnt och stilla.

Inhoppare skriver:

Att kyrkofäderna tyckte olika i många frågor är inget nytt, vad som i slutändan är avgörande är vad kyrkomötena resulterade i.

Christian skriver:

@Inhoppare:
OK men om du nu anser att Webster är partisk, så borde väl åtmintone kunna ta till dig citaten av fäderna i frågan, speciellt m t p att RKK stöder påveämbetet på tolkningen av Matt 16:18 med hänvisning till dem. Det var ju det som var min poäng. Deras tolkning av versen stämmer ju inte överens med påvekyrkans/Ekmans. I stället för att lägga upp 50 citat från dem som stöder min sak lade jag upp länken.

F ö finns det ö h t någon som kan betraktas som opartisk i dessa frågor? Du är partisk och jag är partisk. Vad det handlar om är ju att studera argumenten och se om de är trovärdiga eller ej. Någon som du betraktar som partisk kan ju ändå ha trovärdiga argument för sin sak. Man kan alltså inte avfärda argumentationen enbart med hänvisning till att personen är partisk.

Inhoppare skriver:

Christian//

Ok, detta är alltså läget:

1. Artikel postades
1. Jag ställde frågor till artikelförfattaren som rörde hans tankar kring ordet väckelse.
2. Ej tillfrågad svarade du på mina frågor men började också leda in ämnet på sidospåret (utifrån mina frågor till artikelförfattaren) Petrus, varpå du också postar en länk med 38 sidor text. Ja, det är exakt 38 sidor, jag klistrade in texten i word för att kontrollera.
3. Jag såg dessutom med en gång att det var en antikatolsk sida, varför jag helt enkelt avfärdade den med orden ”högst tvivelaktig”. Det rör sig alltså inte om en objektiv forskare, utan om en partisk forskare.
4. Det är ett klassiskt debattknep att ta hjälp av andra människors skrifter (gärna någon form av expert) i syfte att överösa med fakta. Jag kan hitta katolska experter som hävdar Petrusämbetets legitimitet och posta här om du vill. För det skulle aldrig falla mig in att läsa hela din länk innan du visat dig vara beredd att läsa 38 sidor av en katolsk expert.

Vill du debattera med mig, så debatterar jag med mig. Låter du en expert tala i ditt ställe så låter jag en expert tala i mitt ställe. Det är inte svårare än så.

Christian skriver:

@Inhoppare:
Diskussionen på denna tråd handlar bl a om det s k Petrusämbetet, d v s påven, och Ekmans svängning i frågan till att nu erkänna och vad jag förstår böja sig för detsamma. Påveämbetet försvaras av Romarkyrkan med hänvisning till dess tolkning av Matt 16:18, som fastslogs av Första vatikankonciliet.

Att då Webster i sin artikel, på länken jag gav, visar att denna syn motsägs av den breda majoritetsuppfattningen hos fäderna är ju högst relevant, eftersom din påvekyrka ju hävdar att dess (uppenbarligen felaktiga) tolkning vilar på traditionen bl a i form av fäderna.

När du då avfärda den högst relevanta artiklen med orden högst tvivelaktig sida är det minst sagt märkligt eftersom du (först) sa att du (av princip) inte läst den.

Nu säger du plötsligt (mot din tidigare angivna princip?) att du läst tillräckligt för att kunna avfärda den och göra den bedömningen, d v s att det är en högst tvivelaktig sida. Ursäkta om du nu verkligen skulle ha gjort det, så borde du väl ange skäl för denna din bedömning antar jag? Vet du f ö vem Webster är? När du avfärdar hans artikel med hänvisning til att sidan är högst tvivelaktigt så är det givetvis detsamma som att uttala sig nedsättande om honom. Inser du inte det?

Förstår inte varför jag plötsligt skulle vara tvungen att läsa precis allt på en allmän katolsk websida, för att du ska ta til dig och om möjligt bemöta informationen i aktuell artikel. N b jag har aldrig bett dig att läsa allt som finns på hans websida, bara den för denna diskussion relevanta artikel om fädernas tolkning av Matt 16:18 – den stämmer nämligen inte med påvekyrkans och Ekmans.

Berndt Isaksson skriver:

Sefast Tronde: MVH / Sefast Tronde

Har valt att svara dig i 500-salen för att inte komma bort från ämnet i denna tråd.

Mvh

Berndt

Kristian skriver:

Till Leif:

Dessa glasögon är en gåva som hjälper dig att se och förstå saker som inte uttalas! Beställ här:

Luk.11:10.

😉

Stig Melin skriver:

Ibland talar Herren genom en åsna.

I 4 Mos. 22-24 står att kungen i Moab ville att profeten Bileam skulle komma och förbanna det folk som kommit från Egypten (Israeliterna). Han vägrade en första gång men blev övertalad och förberedde en resa.

På morgonen steg Bileam upp, sadlade sitt åsnesto och följde med de moabitiska hövdingarna. Men hans resa väckte Herrens vrede, och Herrens ängel ställde sig i vägen för Bileam, där han kom ridande på sin åsna med två tjänare i följe.

Åsnan såg Herrens ängel och lade sig ner under Bileam, som blev rasande och slog henne med sin käpp. Då öppnade Herren åsnans mun, och hon sade till Bileam: ”Vad har jag gjort dig? Det är tredje gången du slår mig.” Bileam svarade henne: ”Du gör mig till åtlöje. Om jag haft svärdet med mig hade jag dödat dig.” Åsnan sade: ”Jag är ju din egen åsna, som du alltid har ridit på, ända till denna dag. Brukar jag göra så här mot dig?” – ”Nej”, svarade han.

Då öppnade Herren Bileams ögon. Han såg Herrens ängel stå på vägen med draget svärd, och han föll ner på sitt ansikte inför honom. Herrens ängel sade till honom: ”Tre gånger har du slagit din åsna – varför gjorde du det? Jag ställde mig i vägen för dig, eftersom din resa misshagar mig. Åsnan såg mig, och tre gånger har hon vikit undan för mig. Om hon inte gjort det skulle jag ha dödat dig men låtit henne leva.

Bileam svarade Herrens ängel: ”Jag handlade fel, jag visste inte att du stod framför mig på vägen. Men om jag har väckt ditt misshag, så vänder jag om igen.
Herrens ängel sade till honom: ”Följ med männen, men du får inte säga något annat än vad jag befaller dig.”

Jag tycker att denna bibelberättelse kan appliceras på den aktuella diskussionen om färdvägen till Rom
Bileam förstod att det behövdes en ”omvändelse” när det gällde hans färdriktning.
Ordet/ängeln kan i det aktuella sammanhanget vara synonyma.

Inhoppare skriver:

Christian//

Jag läste såklart citeringen och tillräckligt på sidan för att kunna göra den bedömningen. Jag lovar att läsa och kommentera precis allt på sidan om du läser och återger precis allt i de länkar jag gav dig. Säg till när du är färdig, jag har gott om tid på mig i sommar.

Vilken person har jag uttalat mig nedsättande om?

Tuve skriver:

Knack, knack, Admin! Sover du? Titta i modereringslistan…

Inympad, när min kommentar visas kan jag även rekommendera diskussionen som följde med Daniel/MyTwoCents…

Allt gott!

jan lindéh skriver:

Överraskade?
Nej inte alls, det har bara varit en väntan på att detta maktspel och maktbegär skulle blomma ut.
Nu har det skett!
Låt oss som står för väckelsekristendom lämna skökokyrkosystemet och finna varandra och bygga tillsammans, vi utgör huvudparten av de personligt bekännande kristna i Sverige (och andra länder).
Tack Ulf för att du till slut bekännt färg!
Jan Lindéh

Tuve skriver:

@Inympad:
Jag har fått boken av MyTwoCents och skrivit en recension av den här: http://tuvelofstrom.wordpress.com/2009/08/23/evangelium-enligt-rom/

Allt gott!

Tuve skriver:

@Christian:
Jag är inte nybliven konvertit men tycker att Inhoppares argument är klockrent… Ledsen att du inte kan avfärda mig lika ohederligt som du försöker avfärda Inhoppare…

Allt gott!

Tuve skriver:

@S-E Daniel Nilsson:
Tack för svar! Intressant att du tar upp Fransiskus som exempel, då hans väckelse var en närmast totalt inomkyrklig väckelse.

Kan du hålla med om att det blir lite missvisande (eller självuppfyllande) att först definiera väckelse som du gör och sedan säga att det inte sker så ofta i de etablerade Kyrkorna. Självklart kommer inte mängder av människor att byta Kyrkotillhörighet när ”alla” med självklarhet tillhör samma Kyrka… Det ligger liksom i sakens natur…

Å andra sidan skulle man väl, med din definition, kunna tala om att det just nu är i katolska kyrkan i Sverige som det pågår en väckelse, snarare än i flertalet andra samfund, särskilt om man beaktar att tröskeln in är långt långt högre än för något annat samfund i Sverige…

Jag tänker mig dock väckelse som något annat, något som inte alls har med att gå in i ett samfund att göra (även om det kan bli en följd). Som jag ser det så är väckelse när Anden inspirerar människor till att leva ett liv mer dedikerat till Kristi efterföljd. Med en sådan definition så tror jag definitivt inte att de etablerade kyrkorna skulle ha färre eller mindre påtagliga väckelser. Dock kommer många av väckelserna ha en helt annan karaktär och leda till helt andra frukter än vad ni kanske är vana vid eller vill erkänna som goda frukter…

Allt gott!

Leif skriver:

@Kristian: Hej! Detta lilla klipp säger så mycket, så mycket för den som har de rätta glasögonen.

– Var kan man få tag på dessa glasögon, så att man kan få höra vad klippet säger? 😉

Christian skriver:

Eller rättare sagt, du har ju m a o inte ens läst artikeln, ändå anser du dig kunna konstatera; den är knappast tillförlitlig. Ursäkta men om du alltså inte har läst den, på vilka grunder då? Att den går emot 1:a vatikankonciliets tolkning av Matt 16:18 som sedan dess härskat i Rkk. Trovärdigt, verkligen…

Christian skriver:

@Inhoppare:
Du anser det alltså vara en principsak att uttala dig nedsättande om personer och websidor som ifrågasätter och bemöter din enligt egen utsago nyfunna katolska tro, typ, den är knappast tillförlitlig. Har du ens lästF den. F ö citerade jag delar av sammanfattningen.

Men detta drag verkar vara symtomatiskt hos Rkks nyvunna konvertiter. Vi har en rad skrämmande exempel på denna blogg. Allt och alla so inte håller med er anses pr def. vara tvivelaktigt och fel. Man behöver inte ens sätta sig in i argumenten sim framflrs.

Men men det är knappast att förvåna sig över i en kyrka som uttalar förbannelser över dem som tror på evangeliet…
Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig honom räknas hans tro till rättfärdighet

Sefast Tronde skriver:

@Berndt Isaksson: ”…förvånande och på något sätt rakt emot vad du brukar ge uttryck för när du kritiserar dem som varnar för exempelvis Ekmans agenda.”

– Det är språket och ordvalet som vittnar om vad man bär inom sig.

Jag har väl aldrig varit otydlig med hur jag upplever att Ulf Ekmans väg leder (eller har jag det?), som han utstakat den under de senaste femton-tjugo åren. Men uttala ve och förbannelse över en broder, hur vilsen han än må vara, det ställer jag inte upp på.

Det är långt fler än Ulf Ekman som drivits vilse i läran. Själv försöker jag dock följa devisen att förmana innan jag uttalar mig offentligt om någon, vilket jag gjorde första gången för mer än femton år sedan vad gäller U.E., även om han aldrig svarat på mina brev…

Vår utandningsluft brukar i regel skvallra något om vad vi bär inom oss, och kärleken kan aldrig försvaras av de ‘anatheman’ som stundtals uttalats över U.E. här och på flera andra bloggar (även din).

På det hela tror jag nog att vi är tämligen ense, även om vi kanske skiljer oss åt något vad gäller toleransnivån för diverse uttryck. Men både du och jag har ett ansvar, och ‘den som tiger han samtycker’ heter det ju. Ibland måste jag tala. Så även du. Synd vore det annars.

MVH / Sefast Tronde

Inhoppare skriver:

Kristian//
Det är främst 1 Kor 3:9-15 jag åsyftar.

Christian//
Det är en ren principsak att jag inte bemöter hela websidor som jag tipsas om. Det kan jämföras med att hälla ett lastbilsflak potatis rakt i famnen på någon med orden ”varsågod att skala, om du inte skalar varje potatis har jag rätt”. Utmaning ej antagen av tidsskäl! Jag misstänker att du, av samma skäl har föga lust att läsa den här sidan och bemöta den? http://www.scripturecatholic.com/

Inympad//
Jag kan varmt rekommendera dig att läsa ”Våra vägar bar till Rom” av Scott Hahn. En mycket varm och kärleksfull bok som är författad av ett f.d. presbyterianskt pastorspar som konverterat till katolicismen.

Det finns många fler härliga vittnesbörd på den här sidan: http://chnetwork.org/converts/

Christian skriver:

Om någon inte förstod det så var det givetvis Ekmans katolska tolkning av Matt 16:18 (inte 18:16)som bemöttes, bl a med hänvsning till fädernas majoritetsuppfattning, på denna länk http://www.christiantruth.com/articles/mt16.html

Inympad skriver:

Ett litet tips ang. katolska kyrkans lära jfr med Bibeln.

James G. McCarthy ”Evangelium enligt Rom” med underrubrik ”En jämförelse mellan katolska kyrkans lära och Bibeln”.

Det bästa med boken är att den är skriven så otroligt kärleksfullt. Det är en f.d. katolsk man, som har stor kärlek till katoliker o arbetat som missionär i ett katolskt land.

Han låter Katolska kyrkan själv få definiera sin teologi.T. ex. :”Frälsningsvägen”: I ena raden står det ”Katolska kyrkans lära” och i raden bredvid står det ”Bibelns lära”. Man får själv jämföra utan några som helst pekfingrar.

Boken finns på Gospel Media.
Mvh

Stig Melin skriver:

Det rike som kommit i strid med sig själv kan inte bestå, säger Jesus. I någon mening har katolska läran genom hela historien stått i strid med evangelierna, härskat och förföljt andra troende.
Det finns inte mycket man kan åberopa för att visa motsatsen, utan att ett förförelsemoment ingår.
Står vi då inför en monumental förförelse?

Det är varken en primitiv eller modern hedendom som utgör den yttersta tidens största problem. Det är de falska profeterna som kommer att utgöra en fara, t.o.m. för de utvalda.
Matt. 24:4-5, 11, 23-26.
”Vår tids lärda och kloka har inte förstått detta men han har uppenbarat det för dem som är dina barn”. Ja, fader, så har du bestämt.”

Christian skriver:

Bättre kanske…
Inte så förvånande att du anser att en sida som bemöter Ekmans katolska tolkning av Mt 18:16 är tvivelaktig. Hur vore det om du i st f att ifrågasätta sidan som sådan försökte bemöta vad som där framkommer om de majoriteten av de ”katolska” fädernas uppfattning, d v s att den inte stämmer överens med den som RKK felaktigt har enligt vatikan 1.

Christian skriver:

1. Ja tyvärr har jag hört talas om motreformationen! Har bl a läst några av de sorgliga anathemata (förbannelser) som Romarkyrkan i jan 1547 uttalade i Trient alla oss som med reformatorerna tror på det fria evangeliet; rättfärdiggörelse av nåd genom tro och det allena, utan gärningar.

Canon 4. Om någon säger att människans av Gud rörda och väckta fria vilja inte kan samverka med Gud vid hans väckelse och kallelse och så förbereda sig för mottagandet av rättfärdiggörelsens nåd…, anathema sit, han vare fördömd.

Canon 9. Om någon säger att den ogudaktige rättfärdiggöres genom tron allena och förstår detta så att det därutöver inte behöves någon samverkan från människans sida för att erhålla rättfärdiggörelsens nåd eller att det inte på något sätt vore nödvändigt att människan med sin egen vilja förbereder sig, han vare fördömd. (jämför f ö med Rom 4:5)

Canon 11. Om någon säger att människor rättfärdiggöres genom blotta tillräknandet av Kristi rättfärdighet… eller om någon säger att den nåd genom vilken vi rättfärdiggöres endast och allenast är Guds barmhärtighet, han vare fördömd.

Canon 12. Om någon säger att den rättfärdiggörande tron ej är något annat än förtröstan (på latin fidúcia) på den gudomliga barmhärtighet som förlåter synder för Kristi skull, eller säger att man rättfärdiggöres genom denna förtröstan allena, han vare fördömd.

Canon 24. Om någon säger… att de goda gärningarna endast skall ses som en frukt av eller ett tecken på rättfärdiggörelsen… han vare fördömd.

Detta är alltså romersk katolicism, påvedömets läror, ja antikrists läror (som Luther sade)…

Luther skapade inte en helt ny form av kristen tro. Han återvände endast till källorna (ad fontes). Det är inte svårt att visa m hänv t fäderna att reformatorerna inte lärde något annat än vad de gjorde. Som framgår ovan och även av alla de andra sessionerna tog de inte till sig ett dyft av kärnan i kritiken.

Nej det är inte bara min åsikt. Det är vad reformationen handlade om och vad evangelisk kristendom sen dess har hävdat. Håller inte alls med om att de saknas delar av evangeliet inom evangelisk kristendom och om det gjorde det skulle de definitivt inte återfinnas hos den katolska kyrkan som till oigenkännelighet har förvrängt evangeliet.

2. Nej rättfärdiggörelsen tillägnas momentant i samma ögonblick som man kommer till tro, se exemplet rövaren på korset. Den har inget med gärningar att göra. Däremot följer gärningar (helgelse) på rättfärdiggörelsen men de har int med denna att göra.

Förvånande att du anser att en sida som visar på att Ekmans katolska tolkning av Mt 18:16, som påveämbetet sägs vila på enligt RKK, inte stämmer överens med den tolkning som majoriteten av fäderna hade…, not! 🙂

S-E Daniel Nilsson skriver:

Varför sitter man still i båten och låter bli att hoppa i sjön med sin livväst Jesus? Jag menar i Trosrörelsen.

Dels är det väldigt svenskt. Vi är försagda intill döden. Just innan det förfärliga händer säger vi, det här har jag anat länge!

Dels beror det nog på att man är van vid att Ulf Ekman styr sin båt genom att kryssa mellan ständigt nya projekt. Och kursens summa har man märkt är ändå rakt fram. När han nu inte lagt över bommen på ett tag utan fortsätter nitti grader styrbord reagerar man långsamt och tror fortfarande att det är kryss man ligger på och inte på läns ända in mot klipporna (som redan Luther varnade för). Man har god enhet med sin kapten kan man säga. Ursäkta min ironi, för den är ovanligt välmotiverad här.

Vad hjälper det att säga, det är dags att vakna nu, kaptenen har just sagt vart ni ska? Att sova i båten har vi ju bibliskt stöd för att göra, eller hur var det nu…? Det hjälper inte mycket att säga detta, trots att det nu finns svart på vitt. Och det av en anledning som inte är svensk utan allmänmänsklig:

Vi vill ha både och, både bekvämlighet och utmaning, både trygghet och spänning, både väckelse och en välordnad kyrka med stark hierarki. Kom då ihåg 70-talet. Då hade vi begynnelsen till väckelse. Men vi trodde att det var fel att starta nya församlingar ledda enbart av vår egen uppfattning om vad den Helige Ande sa. Vi trodde, hoppades, att våra tröga hemförsamlingar skulle kunna härbärgera det nya vinet och det gamla samtidigt, både och. Dynamik är vad som kännetecknar den Helige Andes sätt att arbeta. Det är dynamik som hindras då ängslan för vad ledare säger växer.

Jag agiterar nu INTE för myteri. Myteri är att bland övrig besättning agitera och göra uppror. Jag säger bara: behåll DU kursen som syns i Livets Ords mission. Om än du måste simma. DU har ju livväst!

Kristian skriver:

Hej! Detta lilla klipp säger så mycket, så mycket för den som har de rätta glasögonen.

http://www.youtube.com/watch?v=yf8E8clDK6s&feature=player_embedded

Kristian skriver:

Till inhoppare:

Exemplen som du gav är inte speciellt övertygande, det är ju verkligen en fråga om tolkning. Kan du ge exempel på vilken vers i 1 kor. 3 det står om skärselden?

Not: Christian är en annan person.

rebecca skriver:

@moadim:

intressant!

moadim skriver:

Sommaren 2005 återvände paret Ekman från Israel till Sverige.
Helt plötsligt skulle dom tillbaka till Uppsala.

Upplevde att ngt inte stämde.
Jag frågade HERREN och fick omgående följande svar :

HERREN förklarade att dom mer el mindre blivit utvisade från Israel eftersom dom väckt de Israeliska myndigheternas irritation till följd av otilllbörlig evangelisering.
Han sa vidare att paret Ekman många gånger firat Hans Sabbater och övr Högtider tillsammans med Messiastroende judar och därigenom förstått att det är bla detta som HERREN vill upprätta innan Han kommer tillbaka.
Men – dom ville inte förkunna detta offentligt pga att de därigenom visste att dom skulle förlora intäkter.
HERREN slutade med att säga:

– Så nu kommer dom att vända sig till Katolska kyrkan i stället.

rebecca skriver:

jag tror att vi inte så mkt ska söka skillnader resp rätt…i olika kristna traditioner, dsv RKK mot sv ky resp öst, frikyrka..
rötterna till det som blivit fel är före alla dessa splittringar o uppdelningar. Dvs innan öst o väst kyrkan delades så var redan saker fastslagna i kyrkomöten som skilde kristna från judar…på båda hållen gick man åt var sitt håll…med början på 100-taler…som sedan fastslogs på 300-talet ffrallt…och sedan bevarades i alla dessa riktningar som ovan nämndes på det felaktiga sättet.
Ändring av tider, sätt att tillbe, teologi…som påverkat hela kristenheten felaktigt. tror det vore bättre att undersöka det, än att hugga på varandra…

Därmed inte sagt, att om det nu tas steg tillbaka till ngt ännu mer felaktigt, eller ngt som befäster det felaktiga ännu mer..då ska vi vara uppmärksamma!! När makten koncentreras som det gör i RKK..som allierar sig med muslimer!!!! t o m!!…ingår i världsråd, som inte är det minsta andliga utan rent politiska etc…o på så sätt rör sig ännu mer brot från sanning och evangelium o Gud..och om då rörelser vill ansluta sig till detta komplett felaktiga…då måste vi varna!

Inhoppare skriver:

MTC//

De ortodoxa kyrkorna är på många sätt fina, dock delar jag inte dess tankar om skilsmässa och nationell splittring.

MyTwoCents skriver:

@Tore Danielsen:

Tack för input.

Be gärna för oss i vackra Sverige. Det så kallade andliga ledarskapet är tysta medan falska herdar för in Guds folk i samma träldom reformatorerna genom Guds kraft befriade oss ifrån.

Har skickat min mailadress till dig.

mvh
Daniel

MyTwoCents skriver:

@Inhoppare:

RKK har givetvis bevarat vissa urkristna traditioner som protestanter tappat. Men samtidigt har man skapat lika många utombibliska bibliska traditioner såsom skärseld, marias himlafärd, etc.

Om du tror att du hittat det rena oförändrade evangeliet i Kyrkan är det en illusion. Faktum är att skulle jag välja att söka Kyrkans rötter skulle jag välja Kyrkan i öst som inte låtit sig påverkas lika mycket av ogudaktiga påvar.

Hur som helst förstår jag din trötthet v.g. förvirringen i svensk ”frikyrka” och önskar att jag kunde tro på att RKK bevarat den tro som en gång för alla överlämnats åt de heliga.

Tyvärr räcker det men några dagars studier i kyrkohistoria för att inse att det är önsketänkande. Jag hoppas att din närvaro här innebär att någon liten röst inom dig ropar nej, nej, nej när du nu bländas av skenet från Rom.

Kanske är det önsketänkande från min sida men jag sörjer över varje själ som återgår till RKK’s bojor, inklusive din. Jag menar det.

mvh
D

Tore Danielsen skriver:

Kjære svenske venner – brødre og søstre!

Jeg har aldri før kjent slik empati med dere som jeg gjør nå. Mange av dere må snart ta et stort og viktig valg – om dere skal følge Livets Ord i katoliseringsprosessen eller ikke – jeg vil anbefale det siste! Dere bør seriøst vurdere om tiden snart er inne for å starte nye karismatiske menigheter både i Uppsala og i resten av Sverige som et supplement til det som finnes, ikke i opposisjon til det bestående. Mangfold og variasjon er bra i Guds rike og Gud elsker at det startes nye menigheter. Det finnes ikke noe 11 bud: Du skal ikke starte nye menigheter! Enn så lenge har vi religionsfrihet i Sverige og Skandinavia,dette bør dere benytte dere av så lenge dere kan – tidene kan fort forandres.
Jeg har skrevet et enkelt studiehefte: En Sunn Menighet – Et Sunt Lederskap. Dere som ønsker det kan få det tilsendt gratis elektronisk ved å sende en mail til: tore.danielsen3@hotmail.com

I heftet anbefaler jeg en ledermodell med et begrenset demokrati, men det er ikke det viktigste. Det viktigste er at menigheten bygger på ORDET og at man behandler hverandre på en nestekjærlig, respektfull og human måte

Berndt Isaksson skriver:

Sefast Tronde: – Vi har redan enhet: Den som Jesus gjorde på korset!
Någon annan enhet får vi inte. Det är en chimär att tänka sig enhet med de/dem Gud själv inte har enhet med. Och religiösa system och makthierarkier är inte efter Guds vilja, som bygger hela sin relation till var och en enskild människa. Den som inordnar sig såsom en lem i Kristi Kropp, i det han/hon har frid med Gud, är alltså redan i enhet med de andra lemmarna.Sedan är det en annan sak att många av oss människor vill se en fridens enhet mellan religiösa system, vilket inte kommer att ske! Det är att tänka på mänskligt köttsligt vis, och inte att följa Kärlekens Ande vilken låter oss finna syskongemenskap i alla traditioner och sammanhang.Att underordna sig en sådan typ av enhet som artikeln talar om, och som den gode Ulf Ekman tycks förespråka, är en ofridens väg som leder till förvillelse och andlig blindhet. Kärleken förloras i ett sådant skenspel. Men, Gud vare tack och lov, detta kommer inte att ske för de religiösa systemen rämnar då inga kärlekens band håller dem samman.MVH / Sefast Tronde

Bra och sant, skrivet Sefast. Men förvånande och på något sätt rakt emot vad du brukar ge uttryck för när du kritiserar dem som varnar för exempelvis Ekmans agenda.

Mvh

Berndt

Inhoppare skriver:

Kristian// (Stavar du med K nu eller är du en annan person än Christian?)

Jag nämnde tre exempel i mitt förra inlägg, men det finns många fler. På rak arm kommer jag att tänka på omtolkningen man brukar göra om att det är Petrus bekännelse och inte själv Petrus som är klippan. 1 Kor 3 talar om skärselden. Att binda någon i sin synd eller lösa någon från sin synd är ett annat exempel (bikten), skyn om vittnen som omger oss (helgonen) i hebreerbrevet osv.

Som sagt, det finns många exempel på Bibelställen där man för första gången förstår tidigare ”oanvändbara” bibelställen.

Kristian skriver:

Till inhoppare:

Du skrev:

”Alla de där märkliga bibelställena som man många gånger snubblade på och tillslut började skynda förbi har nu fått sin mening.”

Kan du ge några exempel på dessa märkliga bibelställen som nu katolska kyrkan har upplyst dig om?

MVH/
Kristian

Inhoppare skriver:

Christian//

1. Hört talas om motreformationen? Att Luther började bra är de flesta katoliker överens om. Att han sedan gick långt över gränsen i sin kritik och skapade en helt ny form av kristen tro förtar dock hans ursprungliga rättmätiga kritik. En ursprunglig kritik som man tog till sig i motreformationen.

Och återigen, att RKK inte predikar det sanna evangeliet är bara din åsikt, det är allt annat än en objektiv sanning! Jag har varit protestant från födseln och fram tills förra året, tro mig när jag säger att det finns viktiga delar av evangeliet som saknas inom protestantismen. Alla de där märkliga bibelställena som man många gånger snubblade på och tillslut började skynda förbi har nu fått sin mening.

2. Rättfärdiggörelsen genom tron allena faller exempelvis på på Jakobs brev, Jesu liknelse om fåren och getterna, samt Upp 20:12-13. Ja förresten, se gärna sökresultatet för ordet gärningar i Uppenbarelseboken:
http://www.folkbibeln.net/vers/search?text=g%C3%A4rningar&bok=Upp&kapitel=

Rättfärdiggörelsen sker genom tro och påföljande gärningar.

Angående länken: Högst tvivelaktig sida trots att den innehåller ordet truth. Men det gör å andra sidan Aletheia också…

Markus skriver:

Uffe-puffe är väl trött på att bara få vara påve över de vilsegångna själarna i livets ord, därför satsar han på att göra sitt eget påvedöme av hela den traditionella svenska frikyrkan.

Håll förresten ögonen på Steffe Svärd. Han är snart helt och hållet snärjd i uffe-puffes garn.

Linnea skriver:

@Sefast Tronde:

Amen.

Det skriver jag under på.

Sefast Tronde skriver:

– Vi har redan enhet: Den som Jesus gjorde på korset!

Någon annan enhet får vi inte. Det är en chimär att tänka sig enhet med de/dem Gud själv inte har enhet med. Och religiösa system och makthierarkier är inte efter Guds vilja, som bygger hela sin relation till var och en enskild människa. Den som inordnar sig såsom en lem i Kristi Kropp, i det han/hon har frid med Gud, är alltså redan i enhet med de andra lemmarna.

Sedan är det en annan sak att många av oss människor vill se en fridens enhet mellan religiösa system, vilket inte kommer att ske! Det är att tänka på mänskligt köttsligt vis, och inte att följa Kärlekens Ande vilken låter oss finna syskongemenskap i alla traditioner och sammanhang.

Att underordna sig en sådan typ av enhet som artikeln talar om, och som den gode Ulf Ekman tycks förespråka, är en ofridens väg som leder till förvillelse och andlig blindhet. Kärleken förloras i ett sådant skenspel. Men, Gud vare tack och lov, detta kommer inte att ske för de religiösa systemen rämnar då inga kärlekens band håller dem samman.

MVH / Sefast Tronde

S-E Daniel Nilsson skriver:

Tuve: Hur definieras väckelse och vilket empiriskt underlag finns för detta kategoriska fastslagande?

Mitt påstående är ett vanligt förekommande, och belysande nog sällan emotsagt påstående. Vad katolska kyrkan har varit bra på är att hålla hela kristna familjer kvar i kyrkan. Därmed har den vuxit rent biologiskt, vilket säkert var Guds avsikt. (Men ”hålla kvar” sker som bekant inte alltid på ett bra sätt.) Protestantiska kyrkor har däremot under de senaste snart tvåhundra åren snarare förökats genom väckelser.

Oftast menar man väl med väckelse snabb tillväxt genom att människor relativt plötsligt önskar komma i relation med Gud, ofta i kristider. Jag skulle tro att det även hänt i den katolska missionen. För det hänger inte på kyrkan i stort utan på enskilda och små grupper som vågar lyda Gud mer än människor. Franciskus var väl ett exempel.

Christian skriver:

V g Petrusämbetet bemöts den katolska förstålsen av Mat 16:18 bl a med hänvisning till fäderna på länken http://www.christiantruth.com/articles/mt16.html

Generally speaking, the fathers viewed the rock and foundation of the Church as the person of Christ, or Peter’s confession of faith which pointed to Christ

…they do not teach that he is representative of a papal office or that the Church was built upon him in a legalistic sense

Theologically, there is no evidence of patristic consensus to support the Vatican I papal interpretation of Matthew 16:18–19 equating the rock with the person of Peter, assigning to him and the Roman bishops the place of preeminence of rule in the Church through the authority of the keys. The Roman Catholic Church’s appeal to the ‘universal consent of the fathers’ to support its exegesis of Matthew 16 is fallacious. Such a consensus does not exist. The interpretation of Matthew 16:18 by the major fathers of the patristic age from both the East and West demonstrates that the overwhelming majority view of the Church historically is not that of the Roman Catholic Church today.

The fact is, … the Roman interpretation of Matthew 16:18–19 has historically been universally rejected by the Church in both East and West. … It is clear from the history of the Church,… , that in the patristic age, the Church never operated on the basis of a universal Roman primacy or in the belief in papal infallibility.

Christian skriver:

@Inhoppare:
1. Du talar om väckelse inom Rkk. Väckelse för mig är att människor kommer till tro på Evangelium. Luther ville förnyelse av Rkk. När de inte tog emot reformationen avvisade man m a o evangelium. Hur kan du tala om väckelse i ett sammanhang om man inte förmedlar det sanna evangeliet?

2. De frågor du nämner är naturligtvis inte oväsentliga men de utgör inte det mest centrala i evangeliet, rättfärdiggörelse genom tro allena. Med materialprincipen står och faller kyrkan som reformatorerna sade.

Katolska läran stämmer inte med Bibeln vad gäller materialprincipen, d v s det mest centrala i evangeliet alltså har man ett annat evangelium. Man säger nämligen att rättfärdiggörelsen är en livslång process och inte ett ögonblicks verk som för rövaren på korset, d v s att den är genom tro + gärningar enligt Rom och inte genom tro allena som reformatorerna hävdade. Här går skiljelinjen mellan evangelium och andra religioner

Anna Ivar skriver:

S-E Daniel Nilsson: Genomskåda chimärer!Enhetsekumenikerna vill låta påskina att enhet med andra kyrkor, främst de historiska samfunden är en stor sak, en viktig och underbar sak. Men är det så? Min fråga är så ”dum” att den inte fallit många in.Låt mig försvara den. Låt oss säga att vi evangelikaler i Sverige börjar be på samma sätt som våra bröder i Kinas underjordiska kyrka ber, eller sjunga eller vittna – har vi då en viktig enhet med dem? Självklart inte. Att hävda motsatsen är att måla upp ett fantasifoster, en chimär. Vår enhet består i att vi är frälsta genom Jesu blod, tar emot hans kärlek och älskar honom och alla bröder och systrar i honom. Vi har redan enhet med katoliker och ortodoxa i Sverige i den mån de också faller in på vad jag just sa. Genomgår enheten en liten eller stor förändring om vi börjar anamma deras eklesiologi eller deras traditioner? En liten! (Samtidigt som vi då splittrar oss från våra evangelikala bröder och systrar.) Och om vi börjar be tillsammans, vittna tillsammans eller hjälpa de nödställda på orten tillsammans? En relativt stor! Men ingenting jämfört med den enhet vi redan äger i Kristus då vi älskar varandra!

Intressant det du sätter ord på. Min oro är stor för vad som kommer att hända om vi ska ha en ”konstruerad gemenskap” med ex katolska kyrkan och själva försöka skapa det som endast Anden kan då vi överlåter oss helt och fullt åt honom. Det kommer att bli väldigt svårt att komma rätt igen om man kommer ur kurs och kompromissar med Guds ord bara för att slippa konflikter med andra kyrko/församlingsledare. Vi ska vara ödmjuka inför varandra men inte ge tillfälle för kompromiss. Det har alltid slutat illa. Petrus föll vid något tillfälle för att gå tillbaka till omskärelse av alla troende därför att judarna krävde det. Då kom Paulus och tillrättavisade honom strängt och påminde om att det var nu nya förbundet som gällde och ingen omskärelse behövdes utan endast frälsning genom Jesus dör och uppståndelse. Finns det någon ”Paulus” som kan få Ulf Ekman att lyssna??

Tuve skriver:

Ulfs ord kan ju knappast komma som en överraskning för särskilt många, så jag kommenterar inte dem.

Istället blir jag nyfiken. Författaren skriver: ”…de som överallt i världen ibland får se Anden komma med väckelser – vilket sällan kan sägas om de gamla historiska samfunden”

Hur definieras väckelse och vilket empiriskt underlag finns för detta kategoriska fastslagande?

Allt gott!

John Nilsson skriver:

Personligen tror jag att den Helige Ande blir bedrövad när kristna inte omedelbart känner igen Andens instruktioner. I vissa fall är det lätt att höra och göra efter dessa instruktioner, men när t.ex en tradition ELLER en frihetlig förnuftig tanke står delvis ivägen för det Anden vill göra, är vi tröga. Den Helige Ande har dock precis samma förväntan och krav på omedelbar anpassning till Guds vilja i situationen vid dessa svåra tillfällen, som Anden har vid de lätta.

Nu låter det kanske som om jag försvarar det andliga svärmeri som från ena minuten till den andra frågar Gud om de får gå på toa. Det är inte detta jag menar. Jag menar när exempelvis en grupp kristna på en ort, som anförtrotts elden av Gud, inte lyder av en eller annan orsak.

Men om, som du säger, det var Ulf Ekman som visade er att man faktiskt kunde starta nytt – ser du någon förklaring till att han gjort den 180 graders sväng som din artikel visar att han gjort?

S-E Daniel Nilsson: Om vi i det läget känner att vi på något sätt borde söka enhet eller till varje pris bevara enhet innan vi gör något, då hinner glöden slockna. Av någon anledning blir den Helige Ande lätt bedrövad!

S-E Daniel Nilsson skriver:

Nu ska jag ”svära i kyrkan”: Är inte även drömmen om den gemensamma eukaristin som det ultimata målet en chimär? Tålamod! Jag ska förklara.

Hur är det, har vår lilla församling märkt av, lidit av, att vi inte haft enhet med de historiska kyrkorna? Har vår församlings omgivning på ett sämre sätt nåtts av vårt budskap och vår kärlek för att vi inte brytt oss om partiell läroenhet med Vatikanen? Självklart inte.

Hur är det, skulle vår församling och vår omgivning få den väckelsens förnyelse som vi ber Gud om ifall vi började fira nattvard på katolskt sätt? Vem kan tro något sådant?

Så om det en gång blir på det viset att vi tillåts hålla nattvard med katolikerna (utan att ge upp det bibliska vi, men inte de, äger), ja, då skulle det vara något att fira och glädjas över. Men det skulle inte vara någon stor sak i jämförelse med den kärlekens, trons, arbetets och vittnandets förening, ”enhet”, som gemenskapsekumeniken – som jag brukar kalla den naturliga ekumeniken – har till mål. Mål som här och där redan nu uppnås.

Inhoppare skriver:

Christian//

1. Hur förklarar du då väckelserna inom katolska kyrkan, vilka tids nog mynnat ut i ordnar som t.ex. franciskanerna? Hur förklarar du den karismatiska förnyelsen inom RKK?

2. Hur kan då väckelse ha förekommit inom så pass olika frikyrkorörelser om hundraprocentig likhet inte finns ifråga om dop, nattvard och Andens gåvor? Även så skilda sammanhang som katolska och protestantiska kyrkor?

Det Bibelcitat du återger har viktiga poänger. Även påvar kan behöva tillrättavisning, vilket skett många gånger genom historien. Heliga Birgitta är en av dem som Gud använt på samma sätt som Paulus. Men detta förtar inte betydelsen av en påve.

P.S: Katolska kyrkans lära går kanske tydligt emot Bibelns ord enligt dig och många andra här på Aletheia, men enligt mig och många andra stämmer läran utmärkt med Bibeln.

S-E Daniel Nilsson skriver:

Inhoppare: Är en enhetlig lära och en formell organisation ett hinder för en andlig väckelse?

När jag var med i karismatiska väckelsen på 70-talet trodde vi att det var fel att starta nya församlingar, man skulle måna om enheten med de existerande kyrkorna. Så vi sökte enhet med våra moderkyrkor. Vet du vad som hände? Det blev så krångligt när inte väckelsens folk bara skulle göra saker efter eget huvud utan i ”enhet” att det på nästan varje ort i Sverige slocknade! Det var faktiskt först med Ulf som vi förstod att det var rätt att starta nytt – så som man alltså gjort världen över i de moderna väckelserna!

Om väckelsens eldar åter börjar tändas kommer det att bli ganska rörigt och svårstyrt – alla historiens väckelser har varit röriga, dvs för den som känner behov av att reglera. Om vi i det läget känner att vi på något sätt borde söka enhet eller till varje pris bevara enhet innan vi gör något, då hinner glöden slockna. Av någon anledning blir den Helige Ande lätt bedrövad!

Inhoppare: Kan det inte vara så att vi just nu upplever en väckelse kring kristen enhet och det apostoliska arvet?

Också en bra fråga. Du räknar upp fyra situationer som på ett eller annat sätt ledde till väckelse. Men tycker du inte att det till sitt väsen var helt andra saker än att nu en idé om att det är vackert med enhet ifråga om att närma sig varandras historiesyn och liturgi? Detta ska inte förknippas med väckelse. Inte ens enhetsekumenikens folk har väl lyckats teckna en bild av att deras strävanden skulle leda till kristnas uppvaknande till större närhet med Jesus och till att folk kommer till tro? I så fall måtte de ha gjort det på ett väldigt tamt sätt så jag missat det.

Christian skriver:

@Inhoppare:

1. Ja. Om läran som i fallet RKK så tydligt går emot Guds ord. Att de har ett annat evangelium är inte svårt att konstatera.

Formell organisation behöver inte vara ett hinder men är det om denna som i fallet RKK har strukturer som inte återfinns i Skriften utan snarare står i strid med den.

2. Det kan inte bli en väckelse kring det du kallar ”apostoliska arvet”, om den går emot den apostoliska undervisningen, d v s evangelium.

Kristen enhet på bekostnad av evangeliets sanning är inget värd, vilket jag tycker Pauli agerande visar (Gal 2).

11 Men när Kefas kom till Antiokia gick jag öppet emot honom, eftersom han stod där dömd. 12 Ty innan det kom några från Jakob, brukade han äta tillsammans med hedningarna. Men när de hade kommit, drog han sig alltmera undan och höll sig borta från hedningarna av fruktan för de omskurna. 13 Även de andra judarna hycklade på samma vis, så att till och med Barnabas drogs in i deras hyckleri. 14 Men när jag såg att de inte var på rätt väg och inte följde evangeliets sanning, sade jag till Kefas inför alla: ”Om du som är jude lever på hedniskt vis och inte på judiskt, varför tvingar du då hedningarna att leva som judar?”

Paulus hade för enhetens skulle kunnat tiga men valde i st att tillrättavisa Petrus för att äventyra evangeliets sanning. Frågan är om det inte är likadant med dem som tror på ett Petrusämbete… 🙂

Inhoppare skriver:

S-E Daniel Nilsson//

1. Väckelse är ett förhållandevis modernt ord som inte förekommer i Bibeln. Det brukar ofta betyda att många icke-troende människor inom ett X geografiskt område kommer till tro. Detta ofta till en följd att redan troende börjar ta sin tro på allvar och sprida den utifrån någon särskild sakfråga. Jag har utifrån detta en fråga:

Är en enhetlig lära och en formell organisation ett hinder för en andlig väckelse?

2. I Sverige har vi genom århundradena haft olika väckelserörelser som avlöst varandra. Varje sådan väckelse brukar utgå från ett problem i samhället eller i församlingen, varpå denna brist täcks av församlingen. I Sverige har vi bland annat haft följande väckelser:

* Stagnerad statskyrka – konventikelplakatet
* Svält och misär – socialt arbete och bespisning
* Alkoholism – nykterhet och troendedop till nytt liv
* Brist på nådegåvor – Anden

Kan det inte vara så att vi just nu upplever en väckelse kring kristen enhet och det apostoliska arvet? I en tid när Guds församling splittrats upp i otaliga samfund och där läran spretar åt såväl fundamentalism som liberalism (Där skiljelinjen går rakt genom samfunden, inte mellan)?

Gunnevi skriver:

TACK S-E Daniel Nilsson för ditt inlägg !

Det är mycket sorligt, ja bedrövligt, hur långt avfallet har nått !
Vi får bara vänta nu när Ulf Ekman väljs till biskop inom den pingst-karismatiska rörelsen !
Kanske redan under ”Europa-konferensen” i sommar ?
Gör vi en tillbakablick långt i historien vet vi att biskopen i Rom fick titeln påve (fader) och han kom att betraktas som Kristi ställföreträdare på jorden.
Inom den katolska kyrkan växte tanken fram att påven i Rom ärvde ett ämbete som Petrus först fick och som sedan gick i arv till biskopen i Rom.
Påven blev Petrus efterträdare som hade fått himmelrikets nycklar med makt att binda och lösa allt på jorden.
Men det var en lögn!
JESUS gav denna makt till sin församling och JESUS förbjöd sin lärjungar att kalla någon på jorden eder ”Fader”!
”Ty EN ÄR eder FADER, Han som är i himmelen.” Matt.23:9
Inte skulle heller lärjungarna kalla sig varken rabbi eller läromästare !

I NT står det föreståndare eller äldste.
Dessa var i flertal !
”Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord, i vilken Den Helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för GUDS församling, som Han har vunnit med sitt eget blod”! APG. 20:28-38

Enligt NT:s undervisning var det inga personval med röstsedlar, inga provpredikningar, inga förhanlingar om lön och tjänstebostad, etc, utan man samlades till bön och bad om att GUDs Helige Ande skulle visa dem vilken Han hade utvalt till församlingsföreståndare och äldste.
Det blev givet dem från himmelen !
”En människa kan intet taga om det inte bliver henne givet från himmelen.”

Men, nu följs inte Bibelns undervisning mera!
Man tar bort och man lägger till allt eftersom tiden går, för att få det ”att passa in” i dagens andliga ekumenik !

GUD välsignar endast sitt oförfalskade Ord !
Vad vi människor bygger upp av ett nytt och falskt evangelium, kommer att brinna ner som hö och strå !

Må vi leva vakande och bedjande och höja varningsrop till dess JESUS kommer !

SHALOM !

S-E Daniel Nilsson skriver:

Genomskåda chimärer!
Enhetsekumenikerna vill låta påskina att enhet med andra kyrkor, främst de historiska samfunden är en stor sak, en viktig och underbar sak. Men är det så? Min fråga är så ”dum” att den inte fallit många in.

Låt mig försvara den. Låt oss säga att vi evangelikaler i Sverige börjar be på samma sätt som våra bröder i Kinas underjordiska kyrka ber, eller sjunga eller vittna – har vi då en viktig enhet med dem? Självklart inte. Att hävda motsatsen är att måla upp ett fantasifoster, en chimär. Vår enhet består i att vi är frälsta genom Jesu blod, tar emot hans kärlek och älskar honom och alla bröder och systrar i honom.

Vi har redan enhet med katoliker och ortodoxa i Sverige i den mån de också faller in på vad jag just sa. Genomgår enheten en liten eller stor förändring om vi börjar anamma deras eklesiologi eller deras traditioner? En liten! (Samtidigt som vi då splittrar oss från våra evangelikala bröder och systrar.) Och om vi börjar be tillsammans, vittna tillsammans eller hjälpa de nödställda på orten tillsammans? En relativt stor! Men ingenting jämfört med den enhet vi redan äger i Kristus då vi älskar varandra!

Katarina skriver:

”Det finns alltid plats för två. Det finns plats för en Petrus och en Paulus.”

Kanske är det just detta ”fundament” som gör att allting annat vacklar?

@Elisabeth: Det är nog många som protesterar på sitt stillsamma, tysta, ursvenska sätt: knyter näven i byxfickan, duckar och försöker hålla sams. Det vore inte heller bra om de tog en öppen konflikt, för det är få kristna här i landet som kan samtala öppet, ärligt och ge uttryck för starka känslor utan att hamna i en ohållbar situation. Vi kan inte hantera konflikter utan sticker huvudet i sanden. Vi kan inte ta strid för något längre. Sålda till ledare som förslavar oss…. bara för att vi inte vågar säga ”NEJ!” när det behövs.

@Berndt Isaksson: Du har säkert helt rätt, men det är knappast en medveten agenda. Det skulle göra dessa ledare alltigenom utstuderat onda, och sådan är sällan verkligheten. Det gör säkert allt detta i all välmening med sann enhet i tron som mål 😉

@John Nilsson: ”…känslan av att Ulf säger ”om du inte är med på mitt ekumeniktåg och påvetåg så är du motståndare till den Helige Ande”. Ja, det är väl den vanliga trallen, va? Hörde du hans ”profetiska tal” inför nyåret så känner du igen tongångarna… agendan offentliggjordes då för de som ha öra att höra.

moadim skriver:

@ John Nilsson

Heder och Tack, för att du kommer att styra upp bloggtråden. Det behövs, i synnerhet som aletheia ( kanske ) läses av icke troende, sökta av HERREN !

Tack /admin

Elisabeth skriver:

Men detta är så sorgligt…. Jag blir djupt brdrövad
Syskon känner ni inte detsamma?

Jag tånker på alla dessa människor som sitter på Livets Ord och nu måste anamma detta… Finns det inga som gör uppror? Sen tänker jag på alla fina syskon ute i församlingarna med vänner och band till LO som såååå gärna vill tro att Ulf Ekman alltid gör bra saker och att Livets Ord alltid har rätt…Ska dom också bli bedragna?

Tore Danielsen skriver:

Ulf Ekmans nye ”paradigmeskifte” med en antatt anerkjennelse av paven som kristenhetens øverste leder er trolig det mest tragiske som har skjedd i kristenheten i skandinavia de siste 30 årene. Paven i Roma er en vranglærer og et maktmenneske som det er helt uaktuellt å bøye seg for!

Christian skriver:

@Berndt Isaksson:
Intressant reflektion. Skulle mkt väl kunna vara fallet.

Hans Lindelöw skriver:

Bra att någon har velat lägga fram kontentan av vad Ekman säger. Vilket tal! Är det det som Bibeln kallar för ”höga ord och hög visdom” ? – 1 Kor. 2:1

John Nilsson skriver:

Intressanta reflektioner! Jag var ju på samma anförande och fick liknande funderingar.

En sak som jag tänkt på är något min bloggarkollega gjorde mig uppmärksam på, nämligen att Ulf använder begreppet ”genom den helige Ande” när han ska förklara på vilket sätt detta som han anförde ska ske.

Detta känns igen från förr. Jag vet inte om jag överreagerar, men man får lite grand känslan av att Ulf säger ”om du inte är med på mitt ekumeniktåg och påvetåg så är du motståndare till den Helige Ande”.

En sak jag funderar på är din punkt 2 nertill i dokumentet. Detta med att biskopen även ska slå fast läran och underförstått se till att den följs. Detta är ju inte i närheten av hur en genomsnittlig frikyrkokristen tänker, oavsett hur bra eller illa det stämmer teologiskt. Jag inbillar mig att många skulle reagera om de förstod att det faktiskt är just detta Ulf säger.

John Nilsson skriver:

Nyligen blev det i ett liknande ämne för många odisciplinerade kommentarer som förde diskussionen bort ifrån ämnet. Därför kommer jag hålla ett extra vakande öga på diskussionen i denna tråd.

Detta för att uppmuntra till ett konstruktivt samtal oavsett om man tycker si eller så.

//John, moderator

Rolf Josefsson skriver:

Detta känns inte rätt. Men förvånar mig inte ett ögonblick att vissa hänger med på det här tåget. Arma Satar.

Berndt Isaksson skriver:

Det är förvånande att inga tongivande ledare inom Pingströrelsen vågar gå emot Ulf Ekmans ledarskap – för dess inflytande sträcker sig ju långt in i pingstleden idag. Eller finns det rent av en konspiration i allt detta, så att han går pingstledarnas ärende i att bana väg till Rom för pingstfolket också? Är det så att kombinationen Livets Ord/Bjärka Säby ska legitimera färdriktningen till Vatikanstaten för både trosrörelsen och pingströrelsen?

Berndt