Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

S-E Nilsson om strandade delfiner på livetsordskusten

[OPINION & DEBATT, TRADITION & TEOLOGI] Vad har Benjamin Ekmans konvertering till Katolska kyrkan att göra med medlemmar i Livets Ords samfund och andra som gärna lyssnar till Ulf Ekman – varför ska de vakna till eftertanke? Det vill jag försöka svara på i den här artikeln.

Här på Aletheia och i Dagen har jag och andra argumenterat mot ett anammande av Ulf Ekmans nya förkunnelse. Våra ansträngningar har inte haft sin rot i agg mot någon utan i omsorg om våra syskon i tron på Jesus. Vi försvarar den väckelsekristendom som varit grunden för alla svenska samfund och som fortfarande är mycket starkare än enhetssträvandet med det katolska samfundet. Väckelsekristendomen tiger dock, tydligen på semester. Den riskerar att glömmas.

Just glömma är ett nyckelord här. Jag var med i Livets Ord i dess början, mest av två anledningar, resten av släkten var med och många andra brinnande kristna var med. Det var med chock och förfäran jag långt efter mitt utträde upptäckte att andra som lämnade sammanhanget fick troskriser och psykiska/sociala problem. Jag konstaterade att det var sådana som inte likt mig själv hade en gedigen bas av egen troserfarenhet och teologi som fick problem. De hade nämligen köpt Ulfs bibeltolkning rakt av istället för att bit för bit integrera det som var bra i det han sa med det som de redan hade. De hade därför glömt vad de en gång haft, vad det var som en gång burit dem och glatt dem! Det här är den överlägset viktigaste biten i det som ännu plågar så många och som fortfarande berövar dem deras frimodighet. Samma sak kommer nu att hända igen!

Jag har personlig kontakt med sådana personer i Livets Ord som står mycket nära Ulf. Inte ens de har förstått att en grundläggande teologisk förändring håller på att ske i samfundet. Så försiktigt har Ulf Ekman, Anders Gerdmar, Robert Ekh och andra gått fram! Inte ens de övriga av Ulfs närmaste har alltså begripit eller sett perspektivskiftet! Hur mycket mindre då den vanliga medlemmen! När jag t.ex påpekar att lärjungarna omöjligen – upptränade som de i tre år blivit i att tolka liknelser – då de i övre salen drack kalken kunde ha trott att de drack Jesu bokstavliga blod, då lyssnar de förvånat, glömska av hur de tidigare förstått nattvardsorden!

De ser inte heller att följande är något nytt, att de apostoliska fädernas och kyrkofädernas skrifter TOLKAS på ett sådant sätt att FÖRSTÅELSEN AV Nya testamentets egna skrifter snedvrids. De har glömt att vi tidigare tog fornkyrkans diskussioner som värdefulla bidrag till att tolka NT, men bara så långt som det stämde med Guds Ord. Tillägg tolererade vi inte. De har glömt att de tidigare inte skulle ha accepterat ens ett så tidigt vittne som Ignatius av Antiokia då han säger att kyrkan ska vara organiserad så att en biskop ska vara en läroövervakande distriktsherre. De har glömt att de tidigare inte alls accepterade Katolska kyrkans syn på sig själv som den direkta fortsättningen av urkyrkan. De är lite som bekymmerslöst hoppande delfiner som inte har en aning om vad två plus två blir. Därför märker de sannolikt inte heller att Ulf i Keryx nr 3, 2013, breder ut de katolska grunderna men nogsamt utesluter de specifikt reformatoriska grunderna!

Så vad är det som kan komma att inträffa? Det är lätt att föreställa sig: Om Ulf och Birgitta Ekman tar steget fullt ut och konverterar, då ställs Ulfs lärjunge inför frågan, ska alltså även jag bli katolik? Eller om de inte tar det steget men får in sin rörelse in i ett erkänt förhållande till Katolska kyrkan, ska jag då verkligen vara kvar i det här? Vad tror jag själv egentligen på?

Så stilla har förändringarna kommit att sannolikt nio tiondelar av dem inte alls förstått vad katolsk tro är. Men tyvärr vet de inte heller längre vad biblisk tro är.

Redan på nyåret 2009 avslöjade Ulf Ekman tydligt att det finns en agenda. Jag påtalade detta i en stor artikel i Dagen. Tidningen hade inte tagit in artikeln om de inte tyckte att jag hade fog för min varning. Ulf sa så här apropå den opposition som gjort sig hörd mot hans närmande till Katolska kyrkan:

”Pingstdagen var en fullständig överraskning för djävulen. På samma sätt finns det liknande tillfällen som blir fullständiga överraskningar. Och nu ska vi ju inte avslöja det, men jag kan ändå säga så mycket som att det blir en chockeffekt i den Helige Ande och ett kackalorum utan like. 80-talet kommer att vara som en liten bris jämfört med det kackalorum som kommer en bit framåt om de här bitarna kommer samman, och om den här koordinationen kan ske, om den här andliga mognaden kan inträffa /…/ Det kommer att ske, det kommer att ske /…/ det är en mobilisering.”

Att Ulf och Birgittas son konverterat kan vara sista förvarningen före det antydda sker. Och plötsligt kommer det då finnas en massa strandade delfiner på livetsordskusten – som orörliga kippar efter livet.

S-E Daniel Nilsson

Tidigare inlägg av S-E Nilsson på aletheia.se

Ulf Ekman: lämna det som ni trott på! (2013-05-28)

Vad är ”Enhet” – hur skall den ledas? (2013-05-21)

Katolsk bibelsyn på Livets Ord? (2013-04-02)

En oroande tendens i försöken att nå enhet med Katolska kyrkan (2012-01-26)

Tillägg av Aletheia admin:  Daniel Nilsson är son till den framlidne pastor Sten Nilsson, tidigare pastor och bibellärare på Livets Ords bibelskola samt svärfar och i viss mån tidigare mentor till Ulf Ekman. Utdrag ur Sten Nilssons syn på djupare gemenskap med katolska kyrkan finner du här.

=>

Ämne: Gästblogg, Ledarskap, Livets Ord/Trosrörelsen, Mediekritik, Nya Ekumeniken, OPINION & DEBATT, TRADITION & TEOLOGI

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?