Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Robert Ekh om ukrainarna: ”- Cementhjärnor”. Dokument Livets Ord Ukraina Del 8 – Haverirapport B

I denna post låter vi en kommunikationskonsult analysera mötet mellan svenska Livets Ords representanter och pastorsparet Padun samt församlingens ledarskap. Bakgrunden till svenska teamets burdusa agerande framkommer i tidigare artiklar och bör läsas innan du tar del av denna analys. Länkar till dessa finns längst ned under denna artikel.

Biskopen som över lag tidigare alltid underordnat sig Ulf Ekmans ledarskap, drabbas nu av en plötslig ”ofrid” många känner igen. Pastor Padun framför i detta skede fyra högst rimliga önskemål:

  1. Tid att be och söka Gud.
  2. Att få tala direkt med sin mentor och pastor Ulf Ekman själv, då han upplever att Ulf Ekman är felinformerad.
  3. Svar på vilka bibliska underlag som finns för beslutet.
  4. Att skriftligen få Livets Ord i Uppsalas beslut om sin avgång

Samtliga önskemål nekas med undantaget att biskopen till slut erbjuds några timmar att be en av kvällarna, med instruktioner att lämna besked morgonen därefter.  Carl-Gustaf Severin kommer till slut med ett bibelord från ”den ledande Aposteln” [Ulf Ekman]:

Severin:
”- Pastor Ulf skickade några bibelord när vi satt här. Det här är ett ord till Leonid som kom för 7 minuter sedan. ”- Herren har ett ord till Leonid ur Joh 15:14: Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.””

Severin:
”- Du är bara en vän till Jesus, Leonid, så länge du lyder honom. Men genom att inte lyssna till de vänner som Jesus talar till, så lyder man inte längre Jesus. Och så säger han [Ulf]: ”- Jesus talar genom er just nu, och Joh 14:20: ”Har de bevarat mitt ord, skall de också bevara ert ord.” Och 1 Joh 1:10: ”Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.””

Någon säger något, och Severin avbryter skarpt:
– Egentligen får du faktiskt vänta lite nu, för vi pratar inte om dig […], utan det här är mellan Leonid och oss nu. Du får vara med och lyssna. Du får prata sen.

”Mod är att våga hålla ut, när alla andra ger upp. Men också att våga tänka om och göra något annorlunda, när andra fortsätter på den inslagna vägen.”

– Anne Swärd

Kommunikationskonsultens analys av ledarskapsmötet där Padun skulle avsättas.

Eftersom det endast finns ljud att tillgå för denna analys, faller värdefull information i form av kroppsspråk bort. Tonfall och betoningar kvarstår genomgående däremot. Ljudinspelningen är genomlyssnad tre gånger sin helhet samt fler gånger för vissa passager, samt läst i transkriberad form: en av Andréas Glandberger och en egen minnesversion.

Från vänster: Robert Ekh, Christian Åkerhielm, Carl-Gustaf Severin, Mats-Ola Ishoel, Jonathan Ekman & Magnus Westergård. Foto: Livets Ord (Westergårds bild från Twitter)

Representanterna från Livets Ord, Robert Ek och Carl-Gustaf Severin intar en dominerande roll i samtalet. Ca 75 % av det som sägs står för denna part. Leonid och Yuliya Padun kommer till tals ca 25 %, räknat till antalet ord. Robert Ek och Carl-Gustaf Severin använder även frekvent härskartekniker som går ut på att ge motparten en känsla av skam- och skuldkänslor, varför analysen koncentrerar sig på detta fenomen.

Härskartekniker

Genomgående har representanterna från Livets Ord fasta roller. Robert Ek agerar offensivt medan Carl-Gustaf Severin intar en mer vänskaplig roll. Personliga nyckelord återkommer som befäster deras rollmönster; Ek använder regelbundet uttryck som: ”- Så är det!” Severin betonar vänskap på olika sätt. Båda agerar efter ett mönster som för tanken till ”Bad Cop/Good Cop”-metoden [1]. Inledningsvis parodiskt, men detta förändras när sakfrågan visar sig handla om att Leonid Paduns livsverk hotas. Padun å sin sida har ett reaktionsmönster som är återhållet och lågmält, utan emotionella övertoner. Han uppvisar en föredömlig förmåga att hantera de motstrategier som rekommenderas då man möter emotionella, aggressiva och manipulativa argument.

Textanalysen av transkriberingen visar på en tydlig stegring från återhållen ilska med inslag av ”missförstånd” (korrigeringar välkomnas ej), till eskalerande manipulativ argumentation. Severin förefaller använda sin vänskapliga ställning till att få Padun ändra ståndpunkt. Detta sker med hänvisning till personlig oro för Paduns hälsa (vilket inledningsvis är ett ”missförstånd”). Generellt är den dominerande maktstrategin för Livets Ords representanter tydlig: påförande av skam och skuld. Yuliya Paduns försök att delta i samtalet resulterar i direkt kränkning. (Severin höjer rösten och begär att hon lämnar rummet eller håller tyst). Detta efter att hon har rett ut ett av ”missförstånden”.

En underliggande religiös diskurs gör det bitvis problematiskt att rätt återge undertonerna. Det framgår dock att bibelcitaten används som ett påtryckningsmedel för att åstadkomma sinnesändring hos Padun. Det tillfälle under mötet då bibelord kommer med sms från Ulf Ekman i Uppsala förefaller därför vara iscensatt för att tjäna sitt syfte. Detta skulle kunna bero på att han eventuellt var uppkopplad och deltog som åhörare. (Framgår dock inte av materialet). Det framgår att synen på ledarskap, auktoritet och personlig integritet skiljer sig åt på flera väsentliga punkter.

Sekteristisk ledarsyn

Detta blir tydligt när Padun efterfrågar ett möte med högsta auktoriteten i organisationen Livets Ord, Ulf Ekman. Livets Ords representanter hävdar att Ekman är (hur?) närvarande genom sina representanter. Detta blir svårbegripligt utan att väga in en extrem auktoritetstro av sekteristiskt slag. Här måste även en annan underliggande faktor vägas in, nämligen den kulturella miljö där detta sker.

I Eurasien finns, precis som i övriga Asien, råder en hederskultur där ingendera parten önskar utsätta motparten för schavottering. För västeuropéer kan t.ex. japanska affärsmän förefalla plumpa däremot, när de direktadresserar centrala knäckfrågor i förhandlingarna utan omskrivningar. Detta sker dock utan personliga angrepp. Skandinavisk kultur är betydligt mer subtil och därmed mycket svåravkodad. Vi lindar gärna in våra egentliga budskap och motiven är dunkla. Mot bakgrund av detta, ter sig troligen svenskarnas förhandlingsteknik som grovt förolämpande.

Vad gäller auktoritetssynen framgår att Ulf Ekman till sin person anses vara närvarande genom sina representanter på något sätt. Detta förstår inte Padun. Man har även diametralt olika uppfattning om hur ett beslut bör och ska fattas. Livets Ords representanter anser inte att det är frågan om ett formellt beslut, detta trots att det handlar om att en central ledare förväntas stiga åt sidan för en längre tid.

Skuld och skam

Ledare som använder sig av en härskarteknik avser att få den utsatte att känna skam och skuld för sina handlingar, sina egenskaper eller på grund av uppkommen situation. Detta trots vetskapen om att personen inte ensam är den utlösande faktorn. Tekniken är besläktad med dubbelbestraffning, men till sin art mer subtil och därför svårare att avslöja. Ofta undanhåller man information, osynliggör, förlöjligar och dubbelbestraffar. Det budskap som då når fram kan komprimeras till: ”Du duger inte.” Ek uttrycker detta utan omskrivningar (vilket vanligen inte sker med andra människor närvarande). Skam och skuld påförs från källor utanför det egna jaget, men internaliseras och uppfattas som en egen slutsats. Därav svårigheterna att identifiera tekniken.

Strategier som motverkar och avslöjar skam- och skuldteknik kräver ofta medveten träning. Viktigt är att ha någon utomstående som kan fånga upp de känslor man upplever, samt själv verbalisera dessa. Är man utsatt för denna härskarteknik, är ett socialt sammanhang där man bekräftas viktigt. Att stå ensam i en sådan situation är destruktivt för självkänslan. Det bästa motmedlet är att intellektualisera och konkretisera situationen. Utmaningen ligger i att sätta fingret på motivet, eftersom det egentliga budskapet är dunkelt förmedlat. Genom att lyfta konkreta frågor och kräva formell ordning på mötet, som Padun gör genom att be om protokollföring, är ett konkret sätt att markera gränsen för verbala övergrepp och manipulationsförsök.

Vanliga härskartekniker*

1. Osynliggörande
2. Förlöjligande
3. Undanhållande av information
4. Dubbelbestraffning
5. Skam- och skuldbeläggande
6. Splittring
7. Objektifiering
8. Bestraffning
*Enl. Tannen, Ås, Wennberg, m.fl.

Osynliggörande handlar om att skapa en känsla av utanförskap och betydelselöshet hos den utsatte individen. Inget som denne säger eller gör tillmäts något reellt värde. Uteblivna bekräftelser eller att personen ”glöms bort” vid betydelsefulla tillfällen bekräftar detta, liksom att det är lätt att ”missförstå” vad denne säger. Undanhållande av information går ofta hand i hand med detta. Individen är så obetydlig att man lätt glömmer bort att förse denne med den information som alla andra får alternativt att det ges vilseledande information. Leonid Padun påtalar detta i en dialog med Robert Ek:

Ek:
”- Det betyder att du säger att vi ljuger. Att vi lurar Pastor Ulf. Det är vad du säger.”

Padun:
”- Alltså, jag tror att ni använder mina ord fel. Jag sa inte att ni ljuger, jag pratar om frånvaron av information. Det är inte detsamma.”

På uppdrag av Ulf Ekman

Även Yuliya Padun blir föremål för denna taktik då hon försöker rätta till ett missförstånd som skett på telefonen i ett samtal med Carl-Gustaf Severin. Efter ett påstående från Severin, om att hon skulle ha sagt att Leonid var så sjuk att läkaren ansett att han borde stiga åt sidan (”take a step down”), protesterar Yuliya och vill förklara. Hon ges inte talutrymme. När hon väntat en god stund tar hon ordet och förklarar att hälsosituationen inte krävde omgående vila, utan stöttning. Efter detta bryter Ek av med ett belysande inlägg (fetstil utgör hans egna dramatisk betoning av de uttalade orden):

Ek:
”- Alltså, det här är en process. Vi är inte här för att diskutera någonting. Det är inte därför vi har kommit. Vi har kommit för att vi har ett uppdrag. Och som jag sa igår, så är vi väldigt förvånade över hur du agerar, därför att du är en Center-ledare. Och du har inte agerat värdigt en Centerledare. Utan i allt som har sagts, vem som än har sagt det, så har du bara försvarat dig själv, inte tagit ansvar för någonting, det är ovärdigt en ledare. Det håller inte. Och du riskerar att tappa… att det här arbetet raseras.

– Vi vet mer än du tror att vi vet. Och det mullrar under ytan av missnöje, av besvikelse, av bedrövelse. Och vi kommer därför att vi värnar om församlingen och arbetet – och om dig. Det är det hela. Det är inte tid att skriva något protokoll, för det finns inget beslut nånstans. Vi vädjar till dig som en av våra Center-ledare att lyssna till vad vi säger, och lyssna till vad Pastor Ulf säger. Som din ledare…”

Det är kraftfulla och värdeladdade adjektiv som Robert Ek använder. ”[…] vi är väldigt förvånade hur du agerar…”,[…] ”du har inte agerat värdigt…”, […]” det är ovärdigt…” etc. Detta ställs in direkt kontrast till konsekvensbeskrivningar: […] ”du riskerar att tappa…”[…]”…arbetet raseras”. För att ytterligare förstärka sitt omskakande budskap, ställs Leonid Padun inför sin egen brist på information: ”Vi vet mer än du tror att vi vet.” Detta är så kallad dubbelbestraffning: allt en individ gör, är fel. Brist på engagemang, likaväl som för mycket – allt är fel. Dåliga egenskaper är såväl undfallenhet som handlingskraft. Skam- och skuldbeläggande återkommer regelbundet genom hela samtalet: ”[…] och det mullrar under ytan av missnöje, av besvikelse, av bedrövelse. Och vi kommer därför att vi värnar om församlingen och arbetet – och om dig.”

Respektlöshet

Efter detta tar Yuliya ordet och får då omgående en tillsägelse av Carl-Gustaf Severin: ”- Yuliya, du måste gå ut!” Förlöjligande uttryck avser att nedvärdera och misskreditera individen, för att få denne att känna sig underlägsen. Detta kan t.ex. ske genom att avvisa en person ifrån pågående dialog där denne är närvarande. Ofta brukar det i vår kultur ske på ett skämtsamt sätt och inte sällan som en förbipasserande kommentar, som t.ex. när Robert Ek i bakgrunden suckar: ”- Cementhjärnor!”

Det förekommer också fniss och harklingar som betonar hur ”pinsamt” de finner Leonid Paduns hållning i sakfrågan.

Nedanstående ger exempel på Paduns motstrategi (verbalisering, konkretisering, intellektualisering) samt Severins försök att förlöjliga genom missförstånd:

Padun:
”- Jag har en fråga: tvingar ni Pastor Ulf på samma sätt att åka såna här […] att ta paus, som ni gör med mig?

Severin:
”- Alltså, jag tror det är hans kropp som har tvingat honom… slutligen kommer din kropp att tvinga dig också, en riktigt lång semester. Du sa igår att ”jag dör nog snart, jag dör…””

Padun:
Ifrågasätter detta på ryska (fråga till tolken).

Severin, vänd till de övriga svenskarna:
”- Ni hörde väl att han sa det? (-Ja, ja, vi hörde!) – Sa han inte det?

Tolken:
”- Han menade inte sin kropp. Han menade att han ”dör” – av samtalet, alltså…”

Ett citat som är värt att lyfta fram på grund av att det är en väl hanterad motstrategi och även ett exempel på hur väst och öst kulturellt skiljer sig åt i samtalsteknik står Padun för:

Padun:
”- Jag är inte i ett tomt rum. Jag har också rätt att tala. Det är inte bara så att jag lyssnar till er, jag lyssnar till andra också. Alltså, ni kom hemligt, allt hände bakom stängda dörrar. Ulf [Ekman] har aldrig gjort så här under de 20 år jag känt honom, han har aldrig gömt sig som nu sker. Om det som händer nu är rätt, så finns det ett grundlag.

– Varför är då allt så hemligt? Och varför ska allt gå så fort? Varför sånt tryck på mig? När jag var trött efter 6,5 timme, jag var ensam och ni var sex. Och i förrgår satt vi tre timmar och ni ställde frågor. Och jag var ensam och ni var sex. Samma igår också. Och nu så trycker ni på mig, att jag måste bestämma mig på en gång. Och jag sa, att vi måste i alla fall be. Och då sa Robert Ek att jag inte skulle be…”

Eks extremt auktoritära synsätt på ledarskap framgår genom svaret till Padun. Man kan inte tolka det som annat än att Ulf Ekman innehar gudomlig status hos sina underställda:

Ek:
”- Jag sa inte att du inte skulle be. Mats-Ola sa, att om han hade ställts inför samma sak, som Centerledare under Pastor Ulf, hade han inte behövt be om saken. Han hade inte behövt gjort det. Därför att han förstår vad auktoritet är, precis så som Jesus sa.”

Avslutningsvis återstår mycket att säga om samtalsklimatet på mötet, men för att summera det hela: Med den utgångspunkt som råder, var det dömt att misslyckas från första stund. Det verkar som att herrarna från Sverige föreställt sig att möta en underlägsen motståndare, kanske i tron att denne levde kvar i skuggan av Stalin? Ett ryskt ordspråk som får avrunda det hela lyder: ”Borta som svensken vid Poltava”.

Epilog

En jämlik kommunikation bygger på att ingående parter upplever en jämställd nivå i samtalet. Vanligtvis innehar den ena parten ett övertag. Det kan t.ex. handla om socialt högre status, officiellt högre rang eller ett informellt informationsövertag (sitter inne med information som den andre saknar). Vanliga förhandlingslägen som de flesta är bekanta med kan t.ex. vara: chef – anställd vid löneförhandling, banktjänsteman – låntagare vid låneansökan eller mindre formella former som förälder – barn. Den svagare parten förhandlar utifrån givna regelverk eller vädjar utifrån oskrivna sociala regler till den starkare parten att bifalla en önskan.

Intressekonflikter kan ofta försvåras av att det finns mycket heta känslor med i bilden. Inte minst då stora insatser av ideellt engagemang utgör en stor del av det gemensamma ”kapitalet”. Särskilt komplicerat är det då det saknas regelverk i form av författningar, lagar eller etablerad praxis. Konflikter uppstår då två intresseparter samlas kring samma problem, men har olika uppfattningar om sakfrågan. Man har olika önskan om vad man vill ha ut av det och hamnar på kollisionskurs på vägen mot att få det. Risken är då att låsningen blir så svårt, att lagens paragrafer erbjuder enda vägen ut.

Man kan lätt förledas att tro att det i en konflikt endast finns ett fåtal inblandade parter. Så är det sällan. Indirekt inblandade kan utgöra lika stor påverkan på konflikten som de direkt inblandade. Likaså kan parter finnas med i bilden på ett mer omedvetet plan: det kan finnas personer som har tagit parti i frågan, eller att den ena stridande parten har utnyttjat situationen otillbörligt. Detta är det första man tittar på vid en konfliktanalys: vilka är de inblandade parterna på alla nivåer?

Ingen människa är ett oskrivet blad, utan vi representerar alla olika normer, värderingar och ideologier. Vi är inte heller isolerade öar, utan ingår i en medlemsgrupp där vi har vår lojalitet, bindningar där vi får både stöd och påtryckningar. Som medlare i en konflikt behöver man vara medveten om att värderingar och normer kan behöva klargöras mycket tydligt innan förhandlingar börjar, så att man talar om samma sak med samma förförståelse. Annars kan det ge upphov till ytterligare missförstånd och förvecklingar.

Vidare behöver man även förstå vilket inflytande och vilken makt de ingående parterna har; formell, informell, direkt eller indirekt. Detta har betydelse då man som medlare ska skapa en plattform för samtal där jämbördighet råder. Det är slutligen även viktigt att förstå de olika parternas sätt att tänka och reagera. Teorin om sociala representationer är ett verktyg för att förstå hur olika människor sinsemellan bildar kollektiva föreställningar om sin vardagliga verklighet. Dessa föreställningar – representationer – formas i samspelet med andra till en uppfattning om vad som är ”sunt förnuft” (”common sense”). Dessa representationer håller människorna i gruppen samman och hjälper dem att orientera sig i den sociala tillvaron. Faran är att vissa grupper bildar subkulturer där föreställningarna gör dem till sina egna tolkningars fångar.

Makten att påverka en annan människa är i sig ett etiskt dilemma. Om maktutövningen inte är förankrad i ett medvetet, etiskt ställningstagande, riskerar man att begå övergrepp. Chris Argyris har ägnat många års aktionsforskning åt organisatoriska system som pga. sin struktur ger upphov till beteendemässigt förutsägbara konsekvenser. När det gäller konfliktsituationer och maktstrategier finns en (kommunikations-)modell där Argyris visar hur en given utgångspunkt hos den ena parten med automatik leder till en given reaktion hos den andra (mot-)parten. Om part 1 är den styrande utgår ifrån en absolut ståndpunkt; ”jag har rätt”, kommer detta oundvikligen att leda till ett beteende där samtalet handlar om bevisning/motbevisning. Resultatet blir en låsning/konflikt. Detta är auktoritär strategi som fungerar mindre väl i demokratiska eller jämbördighetssträvande organisationer.

Denna strategi kräver vanligen en starkt hierarkisk, formell kultur, ett socialt slutet system eller en diktatur, där människor är ordnade i grupper om överordnade/härskare och underordnade/lydslavar. Det finns ett fåtal tillfällen då denna strategi kan vara den enda möjliga vägen: vid myndighetsutövning, på slagfältet och möjligen akutmottagningen. Dessa verksamheter är reglerade i lagstiftning, omgärdade av kontrollfunktioner, för att övergrepp inte ska ske. Detta är en strategi som utgör en ytterst stark maktutövning och hör vanligen inte hemma i vanliga sociala sammanhang (hem, arbetsplats, skola, förening eller liknande).

Det finns en förrädisk variant: i grunden samma strategi som kallas för ”förförelse-strategin”. Ingenting har väsentligen förändrats i utgångspunkten. Det är bara strategin för att hävda sin rätt som ser annorlunda ut. Part 1 väljer fortfarande ämne och äger ärendet, men öppnar upp för ett dialogliknande samtal, där båda parter får argumentera för sin sak. Problemet är att förförelsen vanligen inte går hem i slutändan. Resultatet blir ändå en låsning eller konflikt, många gånger en segdragen och komplicerad sådan, med många sårade känslor och förlorat förtroende på vägen.

Det finns en idealstrategi där utgångspunkten gör ingående parter delaktiga i en beslutsprocess. Detta är i grunden ett etiskt krävande förhållningssätt. Man utgår inte ifrån ”absolut rätt” eller ”fel” i vare sig problemformuleringen eller lösningen hos någon av parterna. Utgångspunkten handlar istället om att finna en gemensam utgångspunkt med öppenhet för andra alternativ och synpunkter. Genom en ömsesidig argumentering erhålls då en god problemlösning: antingen genom att parterna kompromissar eller genom syntes. När alla inblandade parter har problemlösning för ögonen och upplever verklig delaktighet i processen, är det vanligt att det uppstår ytterligare synergieffekter i förlängningen. Problemlösning genererar ofta i sig en lösning av andra närliggande problem. Om inte annat innebär kompromisslösningar att alla får släppa något på prestigen.

[1] Känd som en förhörsmetod inom kriminalfiktion, där en förhörsledare agerar ”vän” och den andre ”fiende” för att ”vännen” ska vinna sympatier när ”fienden” pressar på för att få ett erkännande, vilket ”vännen” då erhåller på grund av sin mer sympatiska hållning.

Länkar

[I] www.blogg.livetsord.se

[II] Norska Dagens intervju med Stefan Salmonsson

[III] http://wolua.org/en/church-life/meeting-uppsala.html

Dokument Livets Ord Ukraina

Bakgrund: Dokument Livets Ord Ukraina – Historik

Del 1: Rysk frilansjournalist uttalar sig om Livets Ord i Öst

Del 2: Mångårig medlem: Varför kom inte Ulf Ekman själv?

Del 3: Carl-Gustaf Severin ger sig på pastorsbarnen

Del 4: – Varför höra från Gud när ni redan har ett ord från ledande Aposteln?

Del 5: Robert Ekh: – Om det rasar, låt det rasa!

Del 6: Pastor Padun själv svarar på anklagelserna

Tredelad summering – Dokument Livets Ord Ukraina

Ulf Ekmans nattsvarta bild av läget. Dokument Livets Ord Ukraina Del 7 – Haverirapport A

Robert Ekh om ukrainarna: ”- Cementhjärnor”. Dokument Livets Ord Ukraina Del 8 – Haverirapport B

Relaterat:

Pastor Leonid Padun skriver om Ulf Ekmans katolska teologi i bland annat boken ”Andliga Rötter” och sorgen över splittringen i sitt herdebrev ett år efter brytningen

Svenska Livets Ord reagerar med att publicera en lista grova anklagelser mot Pastor Leonid Padun

Livets Ord Ukraina svarar på Livets Ord Sverige:s anklagelser efter brytningen

Dagen om konflikten mellan Ekman och Pastor Padun

Världen idag om konflikten mellan Ekman och Pastor Padun

Norska Dagen om konflikten mellan Ekman och Pastor Padun

© RISU – Analys av Padun-affären och Livets Ord International på Katolska Universitetet i Ukrainas hemsida [ENG]

Växtvärk – möte med Livets Ords Center i Ukraina – Livets Ords egen bild av församlingen innan relationen havererade.

Pastor Leonid Padun´s APPEAL TO PASTORS, MINISTERS AND CHURCH MEMBERS

Appeal of the Ukrainian Churches and Religious Organizations on the Occasion of the Foreign Aggression

=>

Ämne: OPINION & DEBATT

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?