Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Innebörden av lövhyddohögtiden som inleds ikväll

[TRADITION & TEOLOGI, Våra Hebreiska rötter]

succot1

”Men på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni inbärgat landets skörd, skall ni fira HERRENS högtid i sju dagar. På första dagen är sabbatsvila, och på åttonde dagen är också sabbatsvila. På första dagen skall ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni skall glädja er i sju dagar inför HERRENS, er Guds, ansikte.

Ni skall fira denna högtid som en HERRENS högtid sju dagar om året. Detta skall vara en evig stadga för er från släkte till släkte. I sjunde månaden skall ni fira den. Då skall ni bo i lövhyddor i sju dagar. Alla de som är födda i Israel skall bo i lövhyddor, för att era efterkommande skall veta att jag lät Israels barn bo i lövhyddor när jag förde dem ut ur Egyptens land. Jag är HERREN, er Gud. Och Mose talade till Israels barn om HERRENS högtider.” (3 Mos 23:39-44)

Lövhyddohögtiden är den sista och största av HERRENS Högtider. Alla högtiderna utgör en profetisk beskrivning av Messias frälsargärning från döden på korsets trä under påsken, uppståndelsen på tredje dagen under Förstlingskärvens högtid, utgjutandet av Anden på Pingsten, återkomsten under Basunhögtiden, fullbordandet av reningen av jorden under Försoningsdagen och slutligen intagandet av Davids tron i Jerusalem under Lövhyddohögtiden.

Det finns tre olika hebreiska ord som används om HERRENS Högtider. De är:

  1. ’moed’, som betyder möte, fastställd tidpunkt, period eller sammankomst. Det här är ett av de viktigaste begreppen i hela Bibeln och kommer att attackeras av antikrist, se Gal. 4:2, 4, Apg 17:31 och Dan 7:25. Himlakropparna skapades för att vara tecken på himlen som utmärker HERRENS högtider, se 1 Mos 1:14 som använder just detta ord ’moed’.
  2. ’miqra’, som betyder sammankomst eller repetition och,
  3. ’chag’, som betyder högtid, att röra sig i cirkel, fira, fröjdas

HERRENS Högtider är alltså

– heliga sammankomster

– vid fastställda tidpunkter

– då man repeterar och firar Guds frälsning genom Messias

– både vad han gjort och vad han kommer att göra.

Under lövhyddohögtiden, på hebreiska succot, som är den avslutande högtiden, är huvudtemat att bo i ett tillfällig ”lövhydda”, på hebreiska succa, och att fröjdas inför HERREN under sju dagar för att minnas Guds godhet och omsorg under pilgrimsresan från träldomen till det förlovade landet. Devisen på lövhyddan lyder: ”Sitt i sju dagar!” Guds rike, den stora sabbaten, vilan och vederkvickelsen (Apg 3:20) – Festen har kommit! ”… ni skall glädja er i sju dagar inför HERRENS, er Guds, ansikte.” (3 Mos 23:40)

Lövhyddan, succan, skall bestå av minst tre väggar av något temporärt material samt ett tak oftast av kvistar genom vilket man måste kunna se stjärnorna när det är mörkt. Man bör tillbringa så mycket tid man kan i lövhyddan med hela familjen under de sju dagarna, äta måltiderna där och sova där minst en av nätterna.

Lövhyddans bräcklighet är en påminnelse om att allt i denna värld är förgängligt och att vår enda trygghet finns i förtröstan på Guds omsorg och löften. Därför måste man kunna se stjärnorna genom taket. Lövhyddan är också en bild på Guds närvaro och löftet om detta:

”Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ’Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.'” (Upp 21:3-4)

Lövhyddohögtiden hör tillsammans med påsken och pingsten till de tre vallfartshögtiderna då alla på Bibelns tid som kunde vallfärdade upp till Jerusalem. Alla dessa vallfärdshögtider är också skördefester. Under påsken viftas förstlingskärven (av korn) inför HERRENS ansikte på dagen efter sabbaten. Pingsten firas efter det att hela sädesskörden har bärgats in från åkrarna.

Lövhyddohögtiden är den avslutande skördefesten då även fruktskörden bärgats in. Profetiskt handlar detta bl.a. om att hela skörden av människor, både bland judar och av hedningar, har kommit in i Guds rike. Paulus talar om att ”förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. Och det är så hela Israel skall bli frälst.” (Rom 11:25-26)

Messias återkomst

Paulus skrev i 1:a Tess. 1:9-10, ”… ni omvände er till Gud, bort från avgudarna, för att tjäna den levande och sanne Guden och vänta på hans Son från himlen.” Det är detta Lövhyddohögtiden påminner oss om! Det är en årlig påminnelse om att vi bara lever under tillfälliga omständigheter i denna värld. Vi är pilgrimer och väntar, som Abraham, på Messias återkomst och vårt varaktiga hem. ”I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte. Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat.” (Hebr. 11:9-10)

Succot är inte en högtid om själva Messias ankomst, utan den högtid där man firar i förväg vad som händer när han kommit tillbaka och börjat regera från Jerusalem. Basunhögtiden handlar om Herrens återkomst. Försoningsdagen markerar slutet på utgjutelsen av Guds dom och vredesskålar över de ogudaktiga. Lövhyddohögtiden handlar om Guds rike här på jorden genom Konung Messias.

Lövhyddohögtiden är den enda av Herrens högtider som specifikt inkluderar alla nationer och folk. Efter Messias återkomst står det i Sakarja att alla nationer kommer att fira Lövhyddohögtiden i Jerusalem.

”Det skall ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem skall dra dit upp, år efter år, för att tillbe konungen, HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden. Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem för att tillbe konungen, HERREN Sebaot, skall inget regn komma över dem. Om Egyptens folkstam inte drar upp och kommer dit, skall inte heller något regn komma. Detta blir den plåga som HERREN skall slå hednafolken med, de som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. Detta skall vara det straff som drabbar Egypten, ja, det straff som drabbar alla hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden.” (Sakarja 14:16-19)

Enligt judisk uppfattning är hednafolken indelade i 70 olika nationer. Under lövhyddohögtidens sju dagar offrar man 70 tjurar inför HERREN, en tjur för varje nation. Man ser fram emot den dag då alla nationer skall samlas i Jerusalem för att tillbe Gud under denna högtid.

Lövhyddohögtiden är för övrigt inte den enda av HERRENS högtider som kommer att firas i Guds rike. Jesaja 66:22-23 säger:

Ty liksom de nya himlarna och den nya jorden, som jag skapar, blir bestående inför mig, så skall er avkomma och ert namn bestå, säger HERREN. Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger HERREN.”

Det är sabbatsfirande och HERRENS kalender som gäller i Guds rike!

Vi läser om lövhyddofesten ”På första dagen skall ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni skall glädja er i sju dagar inför HERRENS, er Guds, ansikte.” (3 Mos 23:40) Den frukt man använder är en speciell citron som kallas för ”etrog”. Ju vackrare den är desto mer får man betala för den. Man använder sedan en kombination av tre kvistar som kallas för ”lulav” bestående av knoppen till ett palmblad, en kvist av myrten och pilkvist. Dessa viftas under bön tillsammans med citronen åt alla väderstrecken samt uppåt och nedåt – en symbol på Guds rikes genombrott i hela skapelsen. Matteus 19:28 talar om ”pånyttfödelsen [av världen], när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron.”

”Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.” (Rom 8:19-21)

”Må strömmarna klappa i händerna och bergen jubla med varandra inför HERREN, ty han kommer för att döma jorden. Han skall döma världen med rättfärdighet och folken med rättvisa.” (Ps 98:8-9)

Profetisk symbolik

Liksom påsken handlar om vår frälsning och försoning med Gud och pingsten handlar om Andens gåva till att bli vittnen, så handlar lövhyddohögtiden också om vår fulla mognad intill Messias fullhet ”… tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.”

(Ef 4:13) ”Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är.” (1 Joh 3:2)

Hela firandet är för övrigt sprängfyllt av profetisk symbolik. Vi läser om lövhyddohögtiden i Joh 7:37-39

”På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ’Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger.’ Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.”

Den sista och största dagen kallas för ”hoshannah rabah” den stora hosianna dagen. Då fyllde man under en högtidlig och glädjefylld procession en silverbägare med vatten ur Siloamdammen och bar den med hosiannarop uppför trapporna in i Templet fram till altaret. Samtidigt bad man om regn för det nya året. Det var just då som Jeshua ropade till alla som längtade efter Andens fullhet att tro på honom.

Vi läser också om lövhyddohögtiden, ”Men på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni inbärgat landets skörd, skall ni fira HERRENS högtid i sju dagar. På första dagen är sabbatsvila, och på åttonde dagen är också sabbatsvila.” Det står först om ett firande i sju dagar, men sedan nämns också ”den åttonde dagen”. Som vi nämnt tidigare så finns det en avslutande separat högtid dagen efter lövhyddofesten som kallas för ”den åttonde dagens avslutande samling”. Talet åtta pekar på evigheten som kommer att följa efter tusenårsriket.

Vi läser också om den här dagen i Johannes kapitel 8 (se Joh 7:53-8:2). Den stora festligheten under den sista stora hosianna dagen fortsatte med sång och dans efter mörkrets inbrott, då den åttonde dagen började, till långt inpå natten ända fram till morgonen. Unga präster byggde med hjälp av stora stegar fyra gigantiska ljusstakar på kvinnornas förgård. På stegarna hängde man begagnade prästkläder som doppades i behållare med 30 liter olivolja. Folket tände även facklor som sedan placerades i fönstren i Jerusalem. Hela staden lyste som ett brinnande bloss och gnistrade som en diamant i natten.

Idag firas den åttonde dagen som Simchat Torah ”Glädjen över Lagen” som det står ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig” och ”När dina ord öppnas, ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor.” (Ps 119:105, 130) Det var senare på denna åttonde dag som Jeshua yttrade de välkända orden: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” Och vidare: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” (Joh 8:12, 31-32)

Det finns många fler profetiska förebilder i lövhyddohögtiden. Jag har enbart lyft fram några få och uppmuntrar var och en att gräva vidare i Ordet. Kom ihåg vad Jesus sa att Mose skrev om honom. (Joh 5:46) Högtiderna är enligt Paulus en skugga av det som kommer och utgör en av de viktigaste profetiska källorna till en fördjupad kunskap om vår frälsning genom Messias. En karikatyrteckning saknar skuggor. Den är tvådimensionell, livlös och utan djup. Skuggor ger djup och liv åt bilden.

Återpublicerad post författad av Lars Enarson

[Mer om hösthögtiderna här]

=>

Ämne: TRADITION & TEOLOGI, Våra Hebreiska rötter

Nyckelord: , , ,

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?