Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

En socialistisk vind över frikyrkligheten?

Skärmdump Google

Skärmdump Google

[Opinion & Debatt, Gästblogg]

Ibland får jag en känsla av att det blåser ny-socialistiska vindar över frikyrkligheten. I tider när välfärden knakar i fogarna med stora ekonomiska underskott så tycks en del panikartat propagera för ökade skatter och ökad belåning. Inte minst Elisabeth Sandlund på den kristna tidningen Dagen tycks blåsa i basun för detta![1]

Av alla kreativa idéer som borde finnas, så tycks bara ökade skatter och ökad skuldsättning vara lösningen. Detta är inte ovanligt att höra från biståndsorganisationer, tidningar och vänsterpolitiker. Noteras kan att de mest högljudda lever indirekt eller direkt på skattepengar. Tidningen Dagen har historiskt räddats av pingstvänner i omgångar av redan skattade pengar genom extra insamlingar i församlingarna. De har även mottagit mångmiljonbelopp i statligt presstöd. Precis som många andra tidningar har de en så pass dålig produkt att den inte är lönsam, om man nu ska uttrycka sig kapitalistiskt krasst.

Ibland undrar jag om en del politiker, journalister och en och annan teolog samt övriga bidragstagare tror att pengar växer på träd och bara finns och allt handlar om fördelningspolitik?
Detta får mig att tänka på grundläggande ekonomi. Vi lever i en blandekonomi. Men vad är det som skapar vårt välstånd?

Det är otvivelaktigt så att det fria företagandet precis som den fria församlingen har haft en stor betydelse för välfärden i vårat land. Påpekas ska även att fördelningspolitiken framdriven av fackliga rörelser också haft stor betydelse.

Sverige är beroende av en framgångsrik exportindustri som ger intäkter till vårt land. Industrin och den industrinära tjänstesektorn har stor betydelse för vårt välstånd vilket även regeringen tillkännager[2], men hur skapades den?

Den moderna verkstadsindustrin i Sverige sägs ha introducerats av den engelska metodisten Samuel Owen[3].
Owen blev en entreprenör av stora mått och hans mekaniska verkstad blev en plantskola för många ingenjörer och arbetare.

Men Owen bidrog på många andra sätt.1826 anställde han Joseph Rayner Stephens som tillbringade tre år i Sverige för att sätta upp ett nytt centrum för de fria väckelserörelserna. Efter honom kom George Scott som av historieprofessor Gunnar Westin betecknas som den svenska frikyrklighetens första stora namn[4].

Utan deras insatser hade kanske aldrig den fria församlingen fått fäste i Sverige. Det var ingen självklarhet på 1800-talet med dess cementerade religiösa klimat. Inte ens religionsfrihet rådde i landet. Fri företagsamhet bör betonas mitt i de socialistiska vindarna. Det finns en jordmån för att företag ska fungera och kunna utvecklas som vi måste slå vakt om. Det går inte att höja skatter i all oändlighet.

Inom nationalekonomin så talas det om lafferkurvan[5]. Kurvan visar de totala skatteintäkterna som en funktion av skattenivån. Naturligtvis blir skatteintäkterna noll och intet ifall skattenivån är 0%. Likaså torde även skatteintäkterna bli noll ifall varenda inkomstkrona ska gå bort i skatt, alltså att skattenivån är 100%.

Av detta resonemang, som inte är det minsta kontroversiellt, följer att det inte är självklart att en ökad skattenivå med nödvändighet innebär ökade skatteintäkter för stat, landsting och kommun. Frågan vi bör ställa oss: Är skattenivån i Sverige redan så pass hög att ytterligare höjning av skattenivån de facto leder till minskade skatteintäkter? För om så är fallet skulle faktiskt en lägre skattenivå innebära ökade skatteintäkter till den offentliga sektorn.

Frikyrkorna bör fortsätta värna om företagsamheten. Inte minst senaste tidens invandringsvåg kräver fler kreativa entreprenörer som startar bolag och som anställer. Om så inte sker är risken att vi får se ännu större växande utanförskap, även mitt i våra frikyrkor!

Jag hade förmånen att den 16 januari besöka en organisation som heter Focus Business School[6] som hade en presentation i citykyrkans vackra lokaler i Stockholm. Kortfattat kan man säga att de hjälper blivande entreprenörer att bygga företag på bibliska principer. Arbetet startades i Burma med syfte att hjälpa kyrkor där arbetslösheten var extremt hög bland medlemmarna. Många församlingar lever på bidrag från västvärlden. Effekten blev makalös med många hundra elever och där många sedan startade företag där man sedan kunde anställa och arbetslösheten i församlingen därmed kunde minska.

Företagande handlar inte enbart om pengar även om många sammanblandar företagande med enbart girighet. Ett företag är också en utmärkt plats att formas i sin karaktär och fostras i att arbeta med integritet.

Jag kan ibland uppleva att kyrkoledare har svårt att relatera till framgångsrika företagare. Det kan finnas en rädsla. Det finns kanske undangömda frågor. Om de ger pengar vad vill de ha i sin tur tillbaka? Inflytande? Och vad tänker företagaren? Är de bara ute efter mina pengar?

Men låt oss slå fast. Man blir inte en andlig ledare för att man har lyckats i företagsvärlden. Man har inte automatiskt förståelse för entreprenören och företagarens villkor bara för att man är kyrkoledare. Här behövs fler samtal mellan kyrkoledare och företagare och en större förståelse behöver växa fram för att det ska bli något riktigt bra i framtiden!

Frikyrkligheten ska inte fastna i fördelningspolitiska teknikaliteter och vara så trångsynta att man enbart anammar ny-socialistiska idéer. Detta leder enbart till ökad statlig kontroll, fler i bidragsberoende och allt högre skatter. Dessutom kan man förvänta sig ökad kontroll över bidragsberoende frikyrkliga verksamheter.

En bättre väg framåt är då de gamla beprövade stigarna med en förnyad syn på entreprenörskap och där kyrkoledare får en förbättrad förståelse för företagandet.

Kreativiteten föds inte på en bidragsberoende tidningsredaktion vare sig man sitter där som journalist, ledarskribent eller som teoretisk teolog. Det har jag förstått när jag följt kristen media i de här svåra frågorna om ökade resurser till ökade behov. Men om det vill sig väl så låt mig gissa att om 20 år så har vi en hel del frälsta nysvenskar. En del av dem driver då företag.

De kommer att finansiera väckelsehärdar ännu en gång, inte bara i Sverige utan runt om i hela världen. Låt oss minnas metodisten John Owens arbete vars grund än idag har betydelse för svensk exportindustri. Hans finansiering av tidiga anställda i den fria väckelserörelsen. Låt oss träda in på beprövade stigar ännu en gång!

Jonas Rosendahl, teologistuderande

 

Källor

[1] http://www.dagen.se/flyktingkrisen/beh%C3%A5ll-bist%C3%A5ndet-inf%C3%B6r-v%C3%A4rnmoms-1.431945

http://www.dagen.se/flyktingkrisen/medm%C3%A4nsklighet-%C3%A4r-inte-gratis-1.434595

[2] http://www.regeringen.se/regeringens-politik/smartindustri/

[3] http://xn--fretagsamheten-vpb.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Samuel-Owen/

[4] Gunnar Westin ”Den kristna friförsamlingen i Norden” sid 26, 28.

[5] https://sv.wikipedia.org/wiki/Lafferkurvan

[6] http://focusbusinessschool.org/index.php?lang=sv

Ämne: Gästblogg, OPINION & DEBATT