Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Ulf Christiansson om spelningen på SD-mötet: ”- Gud har lagt ner en kärlek till dem i mitt hjärta.”

14191404_10154189802839130_62714953_o

Jerusalem spelar på SD’s festival. Foto: Daniel F orslund

Under den gångna helgen arrangerade Sverigedemokraterna sin årliga festival i Sölvesborg, och ett par tusen medlemmar hade tagit turen till den vackra staden vid Blekinges kust. Ett antal av de artister som tidigare bokats inför arrangemanget fick kalla fötter när de uppenbarligen kände att pressen blev för stor, för vem vill förknippas med Sverigedemokraterna, ett parti som självaste statsministern kallat rasister och fascister? [1,2]

Ett band som inte vek av för kritiken och pressen är det kristna rockbandet Jerusalem från Göteborg. De var ett av de första banden som bokades av festivalledningen och har fått förhållandevis stark kritik i sociala medier för sitt deltagande. I efterhand har kritiken hårdnat och en del röster på Facebook är så pass vassa att jag blev nyfiken på vad kritiken i grund och botten handlade om.

Att Sverigedemokraterna klingar falskt i många kristnas öron råder det inga tvivel om. Tidningen Dagen har aktivt ställt sig på den sida som i mina ögon bedriver en kamp gentemot Sveriges tredje största parti, något man kunnat se i både artiklar och bland tidningens medarbetare i sociala medier [3,4,5]

I skuggan av korset eller Ultima Thule?

I en tråd på Facebook hos en av Dagens medarbetare diskuteras en artikel som denne gjorde efter Jerusalems framträdande i Sölvesborg. Själva titeln på artikeln tycker jag visar med tydlighet vad skribenten önskar föra fram mellan raderna i sin artikel: ”Jerusalem vittnade i skuggan av Ultima Thule.” Nu kan man givetvis diskutera vad Ultima Thule har att göra på denna festival, men det är en annan debatt.

När jag läste artikeln i Dagen funderade jag över varför reportern inte tog sig tid att prata med Jerusalem. Varför kunde han inte frågat Uffe och grabbarna vad de upplevde och kände när han ändå var där? För mig verkar det som om han inte alls var intresserad att höra hur de upplevde spelningen.

Jerusalem vittnade i skuggan av Jesu kors och deras budskap var som vanligt radikalt och rakt på sak om Jesus.

Något jag lade märke till i tråden på Facebook, där dagenmedarbetaren länkade till sin egen artikel, var aversionen hos en del gentemot Jerusalem för deras deltagande hos Sverigedemokraterna. Här är två av kommentarerna:

”Jag kan inte låta bli att fråga mig om de skulle kunna tänka sig att spela på Pride. Och vad kristenheten skulle anse om det…”

”Självklart skulle man inte ställa upp att spela under något så ideologiskt tydligt som en festival anordnad av ett politiskt parti om man inte någonstans sympatiserade med den torgförda ideologin. Exemplet Pride tydliggör det – inte en chans att Uffe skulle spela där då det (med rätta) skulle tolkas som att han står bakom prideagendan vilket jag tvivlar på att han gör. Precis som jag tvivlar på att han skulle spela under ett feministkonvent för fri aborträtt, eller ett sommarevent anordnat av VP och Palestinagrupperna. Att Jerusalem spelat i alla möjliga miljöer (nattklubbar, folkets park) etc under åren är ett löjligt motargument, då dessa ställen inte varit tydligt förknippade med en politisk eller ideologisk agenda.

Att Jerusalem spelar under en SD-festival betyder precis det som alla inser att det betyder, det är inte svårare än så…”

Vad säger Ulf Christiansson om kritiken?

Jag bestämde mig för att ringa till Ulf Christiansson i Jerusalem för att delge honom denna kritik samt fråga lite mer om spelningen hos Sverigedemokraterna. Här är delar av vårt samtal:

Du kritiseras starkt av en del i sociala medier.

– Jag har inte märkt så mycket till det, men det är klart att man kan läsa mellan raderna hos en del vad de menar. Klimatet i vårt land är så infekterat så någonstans måste vi ju börja att prata med varandra och acceptera det faktum att vi finns här.

Vad säger du till de som påstår att Jerusalem aldrig hade spelat på festivalen om det inte vore för att ni sympatiserar med SD och deras politik?

– Ju mer vi har hållit på med Jerusalem och The House [6] måste jag säga att jag känner mig ganska oengagerad i den politiska delen. De som förstår hur jag tänker har inget intresse av att ta reda på min politiska hemvist, så det upprepar jag inte mer. En del undrar vad jag röstar på, men om jag går in i en röstlokal och där röstar anonymt så måste det väl få vara så att jag också får vara anonym. En del vill absolut tvinga fram vilket parti man röstar på för hela deras tänk handlar bara om politik. För mig handlar inte det här om politik och jag menar allvar med det. Jag tänker inte ens politik längre.

– Den enda möjligheten för mig är att gå en tredje väg och jag har skrivit lite om just detta som jag snart kommer att lägga ut. Vill tänka ett tag till innan jag gör det. Den vägen går att gå på för det var den vägen Jesus gick när han gick till ockupanterna och när han satte sig ner med den samaritiska kvinnan och alla andra otillåtna människor. Han satte sig ner med dem och pratade med dem och vann deras hjärtan. En fantastisk väg hur äkta kärlek bryter ner alla motsättningar. För mig är det inte intressant att banka folk i skallen för vad de har sagt och gjort bakåt i tiden, även om det är exakt vad en del vill att jag skall göra, men jag ser att det finns ett annat värde. Därför jagar man efter ett litet hål, något att kunna ta på som får det att väga över. Varje ord jag säger vägs på våg, så känns det! Det här är människor som du och jag och Gud har lagt ner en kärlek till dem i mitt hjärta. Det går faktiskt att se förbi allt som vi hänger upp oss på för jämnan. Svårare än så är det inte.

Om Jerusalem hade fått en inbjudan att spela på Pridefestivalen, hade ni då kunnat spela där?

– Lyssna lite här nu. Här åker vi till en festival anordnad av SD, och vad gör vi där? Vi går upp och sjunger ‘Jag är en krigsman i Herrens armé’, ‘Pappa vem har gjort?’, och en mängd låtar som man måste vara både döv och blind för att inte fatta vad vi vill. Alla dessa låtar som tydligt, tydligt, tydligt, tydligt visar var vi står, och det gör vi GÄRNA på en pridefestival. Guds ande är enormt stark när orden går ut och blir till liv. Jag har sett detta tusentals gånger. Oavsett var vi är. Det är ju märkligt hur Gud har placerat oss på sådana här platser egentligen. Vi får rapporter från människor som lyssnat på oss för första gången att de känner att det vi står för är äkta och att det finns en kraft som får dem att tänka på Gud, kanske för första gången. Eller att de har vänt om för det fick vi också höra i lördags. När vi gick av den scenen var det Jesus i luften. Men jag kan säga att vi stod inte där som representanter för kyrkan i Sverige, då hade vi aldrig nått fram, utan vi stod där som representanter för Jesus.

Vad tänker du när du ser kritiken mot er?

– Jag skulle vilja att man såg våra hjärtan istället. Kan vi inte för en gång skull bara vara glada för att vi faktiskt nådde människor? För det kan jag säga att det gjorde vi. Det blir som när Petrus bad för en lam man som blev helad och då blev fariséerna arga, man kunde helt enkelt inte bara glädjas över att han blivit frisk.

– Jag kan inte svara på påståenden men svarar gärna på ärliga frågor.

Epilog

En sak är jag säker på efter samtalet med Ulf Christiansson, och det är att han är lika radikal nu som när Jerusalem startades. Han bryr sig fint lite i vad människor tycker och tänker. För honom och Jerusalem handlar det om att nå människor med Guds kärlek, och det tänker de fortsätta med så länge bandet existerar. De har hållit på i över 40 år.

Hur man kan kritisera Ulf och Jerusalem för att de når ut med evangeliet där inga andra vågar närma sig är för mig en gåta. Polariseringen och beröringsskräcken måste upphöra, för pastorsupprop och andra negativa ställningstaganden bidrar endast till en ökad polarisering och ett större avstånd mellan människor. Att diskutera politik är en sak, men att pestförklara landets tredje största parti och deras medlemmar är något helt annat.

Jesus är varken Sverigedemokrat, Sosse eller Miljöpartist, men han älskar allihopa. Hur skall vi kunna vara ett ljus i mörkret om vi inte kan gå till platser där ljuset behövs, utan att vissa inom kristenheten i vårt land skriker sig hesa? Värt att fundera lite över tycker jag.

AG profil

Andréas Glandberger

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Länkar & relaterat
[1] http://www.dn.se/debatt/mer-samarbete-och-mindre-blockpolitik-ar-nodvandigt/
[2] http://failover.expressen.se/nyheter/man-behandlar-inte-kvinnor-pa-detta-satt/index.html
[3] http://www.dagen.se/ledare/sluta-tillampa-sd-s-ideologi-1.739966
[4] http://www.dagen.se/kronikor/julhandeln-avslojar-oss-1.422740
[5] http://www.dagen.se/ledare/inga-frikort-for-rasism-delas-ut-1.367201
[6] http://thehousesweden.com/
http://www.dagen.se/kultur/jerusalem-vittnade-i-skuggan-av-ultima-thule-1.771727
http://www.dagen.se/kultur/tv-jerusalems-budskap-tas-emot-av-sd-publik-1.772120
http://www.dagen.se/urban-thoms-jerusalem-sjunger-om-jesus-i-alla-sammanhang-1.755214

http://www.dagen.se/jerusalem-fantastiskt-att-spela-pa-sd-s-festival-1.772601

=>

Ämne: OPINION & DEBATT

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?