Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Förvirrad av anklagelserna mot LoveNepal/Love&Hope? Aletheia summerar

Förvirrad av virrvarret kring familjen Alfvén och Love and Hope (f.d. Love Nepal)? Vad ska man tro? Elaka journalister som gjort en höna av en fjäder? En samvetslös familj med bakgrund i Trosrörelsen som utnyttjat föräldralösa flickor för att säkra sin egen ekonomi och få gratis utlandssemestrar i lyxhotell?

Artiklarna i Aftonbladet och Expressen har nu orsakat fullt krig mellan de som vill fortsätta stödja familjen och de som anser att allt är en bluff. Tillgängligt material kring händelseutvecklingen är nu så pass omfattande, att det är dags för en liten summering. Sanningen är dock sällan svart vit. Därmed slits många mellan den egna bilden av familjen Alfvén och nuvarande mediala bild, med arga kändisar och journalister.

Bakgrunden till ”dundersuccén” Love Nepal:

Runt 2009 besöker Håkan Gabrielsson från hjälporganisationen Out of Ashes tillsammans med Raju Sundas, ledare för Lighthouse Foundation Nepal ett par Badi-byar i västra Nepal. Out of Ashes summerar följande efter besöket:

I byarna mötte de många kvinnor och barn och såg deras extrema fattigdom, sociala elände och sårbarhet. De insåg att de flesta tjejer och kvinnor, om inte alla, skulle inom några år missbrukas och utnyttjas sexuellt. På grund av kastsystemet, fattigdom och deras kulturella bakgrund riskerar de hamna i slaveri och blir lätt offer för sexuella övergrepp. Det var hemskt att höra historier om våldtäkt, tvång och exploatering och inse att denna etniska grupp från födseln förutbestämda till detta liv.

Samma år visar Håkan Gabrielsson vännen Mikael Alfvén bilder på tre Badi-flickor, vilket enligt Alfvéns eget vittnesbörd var startskottet till Love Nepal. I morgonsoffan på kanal 4 berättar Mikael att dessa flickor var prostituerade i 7-9 års åldern. Han berättar vidare hur han grät hela natten och hela vägen hem på planet. (Denna bild av presentationen av de tre flickorna såsom prostituerade är något som både Out of Ashes och Lighthouse foundation Nepal idag förnekar och är en del av kritiken mot Love & Hope.)

The rest i history, för den som följt familjen. Sonen skrev ett känslofyllt facebookinlägg några år senare som fick stor spridning i sociala medier. Jonatan Alfvén kom sedan att bli organisationens ansikte utåt i många sammanhang. Love Nepal och delar av familjen Alfvén blev ganska snart rikskändisar och har sedan dess rört sig bland kändisar och njutit av medial medvind i många tidningar och TV-kanaler. Miljonerna rullar in. Alla vill vara med och bidra. Tidningen Dagens läsare röstar i december 2016 fram Jonatan Alfvén som ‘årets förebild‘.

Problemen förefaller ha börjat när en privatperson (Anneli Wester) med stor erfarenhet av Nepal börjar granska organisationen. Inför en resa för att hjälpa jordbävningsoffer i Nepal föreslår några att hon samarbetar med Love Nepal som sägs vara aktiva där. Wester anser inte att presentationen i Sverige matchar arbetet i Nepal, som egentligen drivs av Raju Sundas och Lighthouse Foundation.

I takt med att hon finner diskrepanser i arbetet, lägger hon ut det i sociala medier. Love Nepal slår i omgångar ifrån sig kritiken som 100% lögn och smutskastning och förefaller ha fortsatt med det in i det sista.

En summering av Westers kritik finner du här. I stora drag rör det sig om det som nu framkommit i media. Frågetecken kring vart pengarna går, köpta bilder i marknadsföringssyften, lyxhotell, dyra flygresor, övergrepp på barnens personliga integritet (genom publicering av bilder på ”prostituerade” i Sverige) och falska vittnesbörd om fritagningar (vem som egentligen stod för dessa) m.m.

Mot slutet av 2016 krackelerar samarbetet mellan Love Nepal och Lighthouse Foundation. Så beskriver Out of Ashes grundare det hela:

Vid konfliktens början i november 2016 förde LN fram anklagelser emot LHFN och ledarskapet (Raju Sundas) genom fadderbrev och privata personliga brev, och på deras hemsida och på Facebook. Kritiken växte till att omfatta grova beskyllningar om korruption, kontroll, och ekonomiska oegentligheter och man har t.o.m. gjort gällande att ledarskapet far runt i byarna och våldtar kvinnor, att dem tillhör maffian, att dem är hallickar och säljer flickor till bordeller i Indien, att många barn har blivit misshandlade och slagna så att de flytt ifrån hemmen eller blivit utkastade, osv.

Håkan Gabrielsson som förmedlade kontakten med LHFN till Love Nepal en gång i tiden berättar på sin hemsida att familjen Alfvén i november 2016 anmälde LHFN till  Socialdepartementet – Ministry of Women, Children and Social Welfare (MWCSW) i Kathmandu Nepal. I december bröt Alfvéns det ekonomiska stödet till LHFN retroaktivt, vilket om uppgifterna är korrekta givetvis försatte arbetet i gungning.

Vidare berättar Gabrielsson:

Då har man inte överfört några pengar vare sig för november eller december för de 340 barnen de var ansvariga för. Man skrev bl.a. följande:

”Efter en omfattande undersökning har det framkommit flera samstämmiga uppgifter om en betydande korruption och olämpligt uppträdande inom ledarskapet, bland annat genom maktmissbruk, hot och diskriminering.”

Detta påstående är inte sant. Den ”omfattande undersökningen” är deras personliga uppfattningar. Det har ingenting med en utomstående objektiv opartisk undersökning att göra. Man föregår utredningen från SWC för att deklarera vad man själv tror. Man kan av någon anledning inte invänta den undersökning som socialdepartementet satte igång. Efter ett par månader är SWC:s rapport klar som visar att anklagelserna är ogrundade. Alla anklagelsepunkter gås igenom. En del anklagelser är så konstiga att man blir förvånad hur man kan komma med sådana anklagelser. Till andra finns det rimliga förklaringar, men LN har inte brytt sig om att ta reda på bakgrunden till saker som skett, eller inte velat tro på förklaringarna. Utredningen friar LHFN och socialdepartementet ger sitt fulla stöd till Lighthouse i deras arbete. (Slut citat)

Familjen Alfvéns svar på detta är att myndigheterna går att muta och att LHFN på något vis lyckats ta sig igenom inspektionen på barnhemmet, trots påstådda missförhållanden.

Efter att ha plöjt igenom offentliggjort material kan jag bara konstatera följande. Maktkampen kring barnhemmet i Nepal går säkerligen att skriva en bok om. Familjen Alfvéns resa mellan 2009-2017 likaså. Den havererade relationen med LHFN summeras nog bäst med en klassisk skilsmässa. Kanske vore separationen mellan sambos närmare sanningen (Då skriftliga överenskommelser förefaller saknas).

Vad jag kan se är händelseförloppet ganska typiskt för frikyrkosfären jag rört mig i sedan barnsben. Kanske ännu mer typiskt för de med bakgrund i Trosrörelsen. (Livets Ords samfund) Inledningsvis goda intentioner från båda parter. Verbala överenskommelser som fungerar i mindre skala, men är ohållbara när miljonerna börjar rulla. Försök till ‘åtstramningar’ i efterhand. Intressekonflikter och maktspel. Vem ska styra. Vem ska bestämma.

Enligt Gabrielsson erbjöd sig Alfvéns att återuppta sponsoring av barnhemmet om de fick välja styrelse. Det vore i så fall rena utpressningen, oavsett vad ledningen gjort sig skyldiga till. Att abrupt avsluta ett mångårigt stöd till LHFN uppfattas lätt som oansvarigt och man undrar ju vad barnen gjort för att drabbas av dess konsekvenser.

Mitt i allt ett mångmiljonbygge där Love Nepal/Love and Hope överfört hela 5 miljoner SEK(!), där inget gått riktigt som de tänkt sig. Det är stora pengar att satsa. Här finns dock en tredje part inblandad – en lokal församling, som komplicerar situationen ytterligare. Ovanpå detta myndigheters inblandning som inte gör saken lättare, då Love Nepal förefaller ha saknat egen registrering i landet och arbetat ‘via proxy’.

Avtal parterna emellan saknas och ord står nu mot ord. Alfvéns har nu erkänt delar av kritiken. Eskil Jonsson, Financial Advisor to Non-Governmental Organisations, som anlitats för att utreda LHFN ger viss kritik till organisationen L&H klippt med. Dock inte i närheten av L&H’s anklagelser.

Lyxhotell menar Alfvéns dock vara engångsföreteelser. Anneli Wester menar sig ha spårat flertalet vistelser till TripAdvisors lista över Nepals mest exklusiva hotell.

Vi har kunnat rädda och ta hand om 600 flickor, det är det jag sysslar med, förklarade Jonatan Alfvén i ett TV-inslag för Dagen, då han förra året blev utsedd till Årets Förebild 2016.

I sverigepresentationen av arbetet försvann onekligen gränsen mellan de två organisationerna.

Så sent som i maj förra året inleds en artikel i Aftonbladet med:

När Jonatan Alfvén var 19 gjorde han en resa till Nepal som kom att förändra hans liv. Historierna från småflickorna som ­varit sexslavar, bilderna som ­etsade sig fast på näthinnan.

– När jag klev på planet på väg hem lovade jag mig själv att jag skulle jobba med det här resten av mitt liv, säger han.

I dag är Jonatan 23 år och arbetar för svenska organisationen ­LoveNepal, som driver sju barnhem i Katmandu i Nepal. Här hjälper man flickor, pojkar och föräldralösa barn från kastlösa folkgrupper som lever på landsbygden

i Nepal. Många av flickorna såldes som sexslavar från sina familjer redan när de var 8–9 år gamla och smugglades över gränsen till bordeller i Indien.

Jonatan Alfvén och hela hans familj jobbar för organisationen LoveNepal. Jonatan arbetar en hel del på plats i Indien med att frita flickor från bordeller.

Rubriken på artikeln som ingen motsatte sig då var ”Svenska Jonatan, 23, riskerar sitt liv för sexslavarna

Vidare berättar Aftonbladet:

I höst planerar Jonatan att flytta­ till Indien för att bli upptränad av ett proffs för att kunna rädda fler flickor.

– Vi har en indisk medarbetare där som har jobbat i 29 år med det här, och har räddat 10 000 flickor. Han tog in mig och min bror i ett bordellområde för ett par månader sedan. Han sa ”Jonatan, du är den första som jag tar in utifrån, det här är livsfarligt”. Men på något sätt kände han ett förtroende­ för mig, säger Jonatan Alfvén.

Det blir onekligen en ‘sanning med modifikation’ att Jonatan personligen ‘arbetar en hel del på plats i Indien med att frita flickor’ då ett ‘studiebesök’ på en bordell givetvis inte räcker till för denna beskrivning. Med facit i hand tror jag många uppfattar Jonatan som lite ‘drama queen’.

Det är ju ytterligare en sanning med modifikation att Love Nepal drev sju barnhem i Nepal. Det råder ingen tvekan om att de troligtvis varit stora bidragsgivare. I fallet Lighthouse foundation Nepal, har det dock framkommit att de även haft andra sponsorer och därmed inte vill ge någon slags exklusivitet till Love Nepal/Love and Hope.

I Expressen lägger Mikael Alfvén över större delen av skulden på LHFN:

– Det har varit enorma överdrifter och osanningar. Det är så mycket information som vi fått genom åren som vi starkt ifrågasätter i dag, säger Mikael Alfvén.

Det är ju lite moment 22 över det hela. I så fall uppstår ett annat problem. D.v.s. hur Love Nepal kunnat pumpa in miljoner i en verksamhet i så många år utan att märka något förrän i slutet av 2016. I Expressens intervju ger Mikael ett generat intryck och ser ut att skämmas.

Tidningen Dagen’s jury (inför ‘årets förebild’) är inte oskyldiga till att sprida felaktig fakta.  Så motiverar de priset:

Juryns motivering

Jonatan Alfvén har kämpat med mod och stort hjärta för att flickor och pojkar som utnyttjats som sexslavar – i Nepal och Indien – ska få ett värdigt liv genom organisationen ”Love Nepal”. Över 600 barn är i dag räddade och det viktiga arbetet växer för varje år. Jonatan Alfvén har med stort engagemang och skicklighet drivit arbetet på plats, men också lyckats skapa stor uppmärksamhet i Sverige för de utsatta sexslavarna i Indien och Nepal. För detta tilldelas Jonatan Alfvén tidningen Dagens utmärkelse ”Årets förebild 2016”.

Att dela ut julklappar under vad många uppfattar som semester i Nepal är ju onekligen inte samma sak som att ‘driva arbetet på plats’. Det är ju alldeles uppenbart att andra gjort och att Love Nepal fungerat som en insamlingsorganisation och opinionsbildare. I sig lika viktigt om det görs med öppna kort.

Hur summerar vi då sista veckans skriverier?

  • Familjen Alfvén har nu gjort flera medgivanden och i vissa fall bett om förlåtelse för inkorrekta bilder och missvisande information.
  • Dagen och Världen idag tycks stå till familjens förfogande att gjuta olja på vågorna. Aletheia lägger sig härmed någonstans mitt emellan våra två kristna tidningars försök till damage control och sekulär press. Vi känner ju igen problematiken.
  • Love and Hopes bemötande av Anneli Wester om att allt är 100% lögn och smutskastning skadar organisationens förtroendekapital. Mycket av hennes kritik visade sig ju faktiskt stämma, fast det satt djupt inne att erkänna. Hennes kvarstående frågor är tveklöst relevanta. Någon riktigt allvarlig. (Läs själv här)
  • Hittar inga ursäkter från Jonatan Alvfén kring hans egna ‘fiskehistorier’. Han har ju trots allt mottagit lovprisningen för att ‘riskera sitt liv för sexslavarna’. Som ‘årets förebild’ i Dagen kanske det vore på sin plats? Ett studiebesök på bordell är ju inte att ‘riskera sitt liv’, såsom det sker regelbundet.
  • Utsvävningar kring vad som egentligen händer i utlandsarbete är delar av kristenheten (tyvärr) vana vid. Något sekulära givare inte accepterar. Borde vi verkligen göra det som kristna? Vi bör väl leva efter en ännu högre standard och noggrannhet?
  • Har familjen Alfvén medvetet bluffat om alltihopa för egen vinnings skull? – Nej. Absolut inte.
  • Har de kryddat sina vittnesbörd emellanåt? – Det får du avgöra själv. Jag uppfattar det så. Onekligen våra två kvällstidningar likaså. Åtminstone vad gäller deras personliga deltagande i verksamheten i Nepal, samt vem som driver vilken verksamhet.
  • Skilsmässan mellan Lighthouse foundation Nepal och Love Nepal bör dock beaktas. I en informationsvideo på Out of Ashes hemsida läggs även stor vikt vid just potentiell barnprostitution. Liksom resten av sajten. Love and Hope är alltså inte ensamma om en eventuell överbetoning på att förhindra barnprostitution. (Det är ju onekligen mer ‘spännande’ än vanlig barnhemsverksamhet.)

Min slutsats är att jag vidhåller det jag skrev i min första post; Familjen har goda intentioner och vill väl. Tyvärr räcker inte alltid våra goda intentioner när miljonerna börjar rulla in i en kristen organisation. Här ställs vår karaktär på prov, och hur gåvomedel används är en allvarlig sak.

Mitt eget intryck efter många år som Trosrörelsesympatisör, och lika många år som kritisk till rörelsen, är att många (inte alla!) med denna bakgrund är skadade. Vi fick lära oss att ‘bre på’ för den goda sakens skull. Att ‘elda på’ åhörarna och uppmuntra givande. Sällan rör det sig om rena lögner, utan stora överdrifter. Kan det vara fel när syftet är gott, resonerar säkert många.

Det ska vara häftigt, uppseendeväckande och imponerande. En kultur inom denna rörelse som liksom sitter i dess DNA. Långt efter många lämnar den. Likt ränderna i en zebra, sitter en förmåga att slå an känslosträngarna kvar. Att leva i gränslandet mellan sanning och lögn, fakta och överdrifter måste jag tyvärr härleda till den fallne aposteln, Ulf Ekman själv. Men om denna analys stämmer, är det till föga hjälp för Love and Hope idag. Inför Gud, Aftonbladet och Expressen, får var och en ansvara för sina egna handlingar.

Om Alfvéns Love and Hope överlever veckans enorma bakslag hoppas jag de har lärt sig något av detta. Att fakta och sanning får större utrymme i deras arbete. Att de i framtiden ger cred åt alla inblandade parter och berättar om vem som gör det egentliga vardagliga arbetet runt om i världen. Kanske hade det varit viktigare att flyga hit Raju Sundas (ledare för Lighthouse Foundation Nepal), än att bränna 70 TKR på ett event med Carola i Nepal?

I slutändan är jag övertygad om att det behagar Gud att engagera sig i flickor och pojkar som riskerar hamna i både misär och prostitution. Vad gäller engagemanget får vi nog trots allt ge familjen ett A+

Mitt råd blir således: Erkänn felen. Korrigera misstagen. Undvik att resa som andliga divor på gåvomedel. Kör med öppna kort och lär av misstagen. Undvik verbala avtal, om än med kristna syskon. Försök hålla en högre standard än sekulära hjälporganisationer. Inget gör svenskar mer förbannade än minsta antydan att gåvomedel inte går dit de ska, eller en organisation far med halvsanningar.  Som kristna tror vi på nåd (efter omvändelse), mot de som gör misstag. Expressen och Aftonbladet är, som ni fått erfara, inte lika nådefulla som tidningarna Världen Idag och Dagen varit. Men det behöver knappast påvisas just nu.

Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria. (Joh 8:32)

 

Over and out

Daniel ”My Two Cents” F orslund

Red.anm.: Love and Hope och Out of Ashes har erbjudits att kommentera, korrigera eller lämna synpunkter innehållet om så önskas.

Relaterat:

Tidningen Dagens artiklar om Love & Hope (Love Nepal)

Utredningen av Light house foundation Nepal av Eskil Jonsson, Financial Advisor to Non-Governmental Organisations

Världen Idag: Familjen Alfvén bemöter kvällspressens kritik

Gabrielsson & Out of Ashes redovisning för haveriet i relationen mellan Love and Hope och Lighthouse foundation Nepal

(Privat hjälparbetare och Nepalresenär) Anneli Westers summering av kritik mot Love & Hope’s arbete

=>

Ämne: Livets Ord/Trosrörelsen, Mediekritik, OPINION & DEBATT

Nyckelord: , , , , , , , ,

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Tack Tony, men denna länk finns redan med i posten 😉

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Denna artikel avslutas just med ”Jonatan Alfvén ser kritiken som en konsekvens av brytningen med Lighthouse Foundation, som i Love and Hope mist en stor inkomstkälla. Om den konflikten, som i sin tur ledde till att Love and Hope fick strukturera om hela sitt sätt att arbeta, har Love and Hope inte velat säga mycket mer än att det handlar om bristande förtroende för ledningen.”

    En av anledningarna jag tog upp denna brytning. Men samtidigt ser det ut att delvis vara en efterkonstruktion då den privata hjälparbetaren vi länkar till varit drivande i sin kritik.

    Oavsett vad lighthouse foundation gjort för fel låter det oansvarigt att tvärt bryta bidragen med tanke på att så många barn befann sig på barnhemmet.

  • Pingback: Vad är sant och vad är lögn om Love Nepal – Fri att andas()

  • Birgit Severin

    ”Den som giver den skyldige rätt och som dömer den oskyldige skyldig, de äro båda en styggelse för Herren.” Ordspr.b. 1/:15

  • Ulrika

    ”I slutändan är jag övertygad om att det behagar Gud att engagera sig i
    flickor och pojkar som riskerar hamna i både misär och prostitution. Vad gäller engagemanget får vi nog trots allt ge familjen ett A+”

    Självklart. Hörde du hur en av familjemedlemmarna fejkat sig in på en bordell (eller tortyrkammare kan man säga) för att få kontakt med en av flickorna där och prata med henne? Om man åtminstone försöker föreställa sig flickans situationen och hur mycket det betyder för en sådan att få möta en kristen man som kommer till henne och kallar henne för sin syster och vill hjälpa henne finns det längre ingen övre prislapp på flygbiljetten. Vad gör det om biljetten (dessutom vid enstaka tillfällen under motivering) fått kosta lite mer än nödvändigt? Absolut ingenting. Kosta vad det kosta vill!

    (Om Aftonbladet vill väl kan de reovisa för oss vad deras artikel kostat att producera. Hur många timmar har de lagt ner på att vaska fram ett par myggor om familjens långåriga arbete för att sedan, och sådant tar också tid, pumpa upp en tillräckligt lång och smaskig story som säljer lösnummer? Om Aftonbladet har kvar någon förmåga att skämmas kan de börja nu.)

    Härmed inte sagt att gåvor ska förvaltas ekonomiskt men det får vara måtta på tunnelseendet och den dåliga förankringen i verklighet och sanning från drevhåll. Den dyrare flygbiletten har motiverats med att resenären har en skada som bringar behov att sitta bekvämt. Detta kritiseras förmodligen mest av sjukskrivna svenskar som sitter hemma och suger skattepengar utan en tanke att flyga till Nepal och möta någon av tjejerna. Ibland är det otroligt skämmigt att vara svenk.

    Den här gången handlar det inte om trosförkunnelsen eller pengar. Vad sägs om genemsam bön för detta i stället?

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Låter inte riktigt på kommentaren som du läst posten ordentligt. En kristen hjälporganisation har dubbelt ansvar att hålla sig till sanning och fakta i sin presentation i Sverige. Tycker du inte det eller anser du att målet helgar medlen?

  • Lars Wärn

    Kommer att tänka på Sadhu Sundar Singh. Han vandrade över Himalaya från Indien till Tibet för att dela med sig av det glada budskapet till tibetanerna. Han utstod många faror under sina vandringar. Snöstormar, gistna broar, rövare, lamaister m m. Under sin sista vandring, den tredje om jag minns rätt, försvann han spårlöst i bergen. Tre missionsresor, utan ”packning”, är standard för verkliga apostlar som använder sina ”apostlahästar” under sina resor. Kanske en bra förebild för dem som vill bedriva verklig mission i området?

    Har två skrifter om den hängivne missionären, det ena ett seriehäfte och den andra en biografi. Biografin heter ”Den saffransgula manteln”. Seriehäftet:

    http://www.seriesam.com/pc/sadhusundarsingh1977.jpg

  • Stefan

    Har Du aldrig ställt Dig frågan: På vilket språk talade Jonathan med den prostituerade fickan på bordellen?

  • Ulrika

    Nej, den frågan har jag inte ställt mig.

  • Ulrika

    Tänker du på fotografiet med de tre flickorna? Visst får man kolla noga vad källor påstår. Fotografiet förändrar inte det faktum att flickor får gå i skola och få hjälp att bearbeta trauman när de befriats

    Jag behåller det goda här.

    När det gäller att vid enstaka tillfällen köpa en dyrare flygstol helgar målet medlen ja. Ska man följa Wärns råd att resa dit på en åsna ?

    Hinner inte läsa igenom allt igen nu men var det inte så att det finns en specifik givare som gav mellanskillnaden till en bekvämare flygstol för att familjemedlemen med skadan ska kunna åka?

    Ansvar att förvalta gåvomedel – ja.

    Överfixering på sekundära frågetecken som riskerar förstöra ett enormt viktigt arbete – nej.

  • Sonja Olsson

    Jonatan kan lite Nepali.

  • Sonja Olsson

    Jonathan kan lite Nepali.

  • Jonas Rosendahl

    Tyckte själv att den historien om att han som vit man skulle gå in på en bordell därnere och in i ett rum för personligt samtal med en prostituerad bara var to much…
    Jag menar vad ska andra tro därnere om sådant förfarande? Vad tror dom om hans syften? Jag vet hur känsligt det är i frikyrkosammanhang hur man uppfattas. Därför är det sedvanligt att man är försiktig. Hur låter då denna historia?
    Kom igen, nån gräns för naivitet måste det väl ändå finnas?

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Yo Brother,

    No need to regret giving. We are not talking total fraud here such as found many times in american ministries. In other words

    – The Alfvén family seems honest (and effective) in their spreading information, and raisning awareness about, child trafficking. They travel around Sweden and inform about this (Worth alot)
    – Although this has become a ‘family ministry’ their salaries are NOT like the red cross, but modest in comparison.
    – The childrens homes in Nepal did exist and was targeting the Badi-people
    – Although not as many as was told has been dramatically rescued from red light districts, what I can see the danger of these kids getting into prostitution is very real (Out of Ashes confirms this as well on their site)
    – There was a complex meltdown in the relationship between Love & Hope and Lighthouse in Nepal. Like in any ‘divorce’ there are accusations raining down from both sides and one must be careful siding here. It is very likely that Lighthouse current leadership has acted in recentment towards swedish Love & Hope in some ways, as Mikael and his wife was compelled to report the Nepalese organisation to authorities.
    – The incredible success in bringing in money came somewhat unexpected and most likely exceeded the existing organisations ability to handle down there. In other words look at this like a car-factory that produces lets say 1000 cars each month, and a sales team that sells 1500/month. The successful fundraisning seems to have exceeded the local organisations capabilities to deliver + written agreements seems to have been scarce.

    In other words – your money has not been thrown in the sea. I give the family the benefit of the doubt when it comes to the trouble in Nepal. What disturbs me the most is the halflies told here in Sweden about who actually runs the schools and homes etc overseas. They did not have to cover this up. People would have given anyhow.

  • RoyFirus

    Maybe he ” knows ” Nepal -but he certainly does NOT ” know” the truth when he over and over again explains how he ” risked his life ” to ” personally ” rescue child sex slaves when he NEVER did !!

  • RoyFirus

    I understand and respect where you’re coming from Brother but I do not give the benefit of the doubt to ” Christians ” who have over and over openly told total lies about personally going in and rescuing child sex slaves etc.etc. .Lies never exist alone…

  • Hilda Lund

    Ok, nå har jeg avbrutt min månedlige sum til Love Nepal, pga. informasjonen vi fikk her, hvem skal vi støtte nå om vi vil hjelpe barn i Nepal? Hvem har dere kommet frem til er den mest effektive organisasjonen i Nepal, når det gjelder å hjelpe barna der?

  • RoyFirus

    ”Out of Ashes” has never been accused of telling any lies or corruption and I personally know Christians- whom I totally trust- that have known and worked the founder of ” Out of Ashes ”- Häkan Gabrielsson for many years …So that is where I will be sending my money every month to help the children of Nepal.

  • Lars Wärn

    Var volontär på IM en liten tid på 1980-talet. Tyckte om den organisationen då. Grundaren Britta Holmström levde ännu och vi hade trevliga samtal. På senare år har jag märkt fientlighet mot Israel och liknande där, men det bör inte kasta skuggor över deras mission i Nepal.

    https://manniskohjalp.se/nyheter/2016/01/im-far-fortsatt-fortroende-i-nepal

  • kjell

    (Jag såg att du svarat mig på Almtråden, för 7 dgr sedan nu har jag gett dig ett svar)

  • Börje Norlén

    Jag känner att jag måste ge cred till Daniel Forslund för en mycket balanserad redogörelse, där han försöker se hela historien på ett övergripande och opartiskt sätt. För mig personligen kan jag aldrig tycka att ändamålen, oavsett hur goda de må vara, helgar medlen att uppnå detta. Kvar blir då en fadd smak av att allt inte står rätt till. Jag har sett och hört detta så många gånger i hundratals kollekttal och insamlingskampanjer och det blir inte mer rätt för att det upprepas gång på gång. Gud kan inte välsigna halvsanningar och dramatiska utspel som inte har någon förankring i verkligheten. Jag blir lika illa berörd varje gång detta upprepas. Vi har ansvaret inför Gud hur vi förvaltar givarnas medel, de pengarna är faktiskt viktigare än skattemedlen som går till så mycket som går stick i stäv mot min egen personliga uppfattning om vad allmänna medel ska satsas på. Tänk bara 100 000 spänn för att ändra ett antal trafikljus under prideveckan. Man tar sig för pannan… Som kristna är vi absolut kallade att vara annorlunda och ha en högre standard än att missbruka ärliga givares pengar.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Personligen har jag börjat ge till FNs flyktingorgan sista åren som konstant SAKNAR medel att hjälpa alla flyktingar. Funderar på att ta reda på hur man även kan stötta Open Doors som har fokus på förföljda kristna. Men vill du fortsätta stödja Badiflickorna i Nepal går det att göra via Out of Ashes. Dock är det inte syftet med denna post att flytta givare till dem. Jag känner inte Gabrielsson personligen, men han verkar reko, den lilla kontakt jag haft. (Ställt ett par frågor och bett om nåt dokument)

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Sveriges nya (enda) kardinal: Tog lågprisflyget till Rom:
    http://www.dagen.se/anders-arborelius-forblir-odmjuk-karmelitmunk-aven-som-kardinal-1.988508

    Månne är det lösningen att skicka alla som haft samröre med Livets Ord till några års Karmelitkloster? 😉 Ekman skulle nog inte motsätta sig?

  • Jonas Rosendahl

    Det räcker att man går tillbaka till frikyrkans rötter med dess ideal. Pietismen. Att leva enkelt kan man göra om man har mycket pengar eller lite pengar.
    Sen ska i sanningens namn sägas att pietismens ”fader” Philipp Jakob Spener född 1635 var starkt påverkan av en vän som var Jesuit. Han påverkade Spener och menade att ” verklig fromhet måste visa sig i en viss asketisk levnadsform, en särskild sedlighet av världsflyende art”
    Nåt att reflektera över 🙂

  • Ulrika

    Älskade broder i Kristus, vi talar inte om livsstil nu. Vi talar om flickor som torteras dagligen. Hur kan biljettpriserna vara det mest intressanta i den grymma verkligheten?

  • Jonas Rosendahl

    Jag reagerar mer principiellt och generellt. Det har med trovärdighet att göra. Att man är den man säger sig vara och gör det man säger sig göra.
    Biljettpriser och lyxhotell är mer symptom på ett tänkesätt och förhållningsätt som avviker från det som åtminstone förr var den fríkyrkliga normen. Att leva enkelt och sparsamt och unna sig nåt ibland förstås har varit det jag fostrats i och sett bland frikyrkliga även om jag iaktagit en trendförändring i och med att många har fått det väldigt bra materiellt i vår generation.
    Men jag brukar säga att oavsett man har mycket av denna världens tillgångar eller inte, kan man leva enkelt och vara enkel. Det betyder inte att man lever som en munk men att man förenklat sitt liv så inte nästan allt handlar om materialism.

  • David

    ”religiöst obundna” har de hävdat att de är. så jag förstår att Sven Svensson i Svenljunga kan känna sig lurad.

  • magiul

    Förklara gärna vad menar du med efterkonstruktion? Konflikten har ju pågått under en längre tid. Så här skrev de i fadderbrevetet i dec 2016: ”Efter en omfattande undersökning har det framkommit flera samstämmiga uppgifter om en betydande korruption och olämpligt uppträdande inom ledarskapet, bland annat genom maktmissbruk, hot och diskriminering. Då vi tagit del av flickors vittnesmål och oroade sponsorers erfarenheter har vi kommit fram till att det inte går att fortsätta samarbetet med grundaren till LHF och LHFs nuvarande ledarskap”.

    De lämnade inte heller barnen vind för våg, utan erbjöd sig att fortsätta betala maten för barnen. Ett erbjudande som ledarskapet för LHF avböjde.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Tack för synpunkter och fråga magiul. Som jag sedan påpekat skulle någon säkert kunna skriva en bok om det hela. Jag har plöjt igenom det mesta tillgängliga material och förstår huvudvärken på båda sidor.

    Det jag menar med ”Men samtidigt ser det ut att delvis vara en efterkonstruktion” är de olika dimensionerna i det som nu fått medial uppmärksamhet. D.v.s. det är min ringa bedömning att var och en må ta ansvar för sina egna misstag här och att endast skyffla över allt ansvar för felaktiga/överdrivna presentationerna på Lighthouse uppfattar jag som haltande.

    D.v.s. Anneli Wester började ifrågasätta en rad saker i arbetet och presentationen av arbetet långt innan relationen mellan organisationerna fallerade och hade när hon började inget alls med Lighthouse att göra.

    Efter att ha kikat på diverse anmälningar och utredningar hit och dit i Nepal är Alfvéns påstående att de tror att Lighthouse hämnas på dem nu inte ett orimligt påstående. Det gör de troligtvis.

    Slutligen: Vill man förstår denna soppa bör man separerar så mycket det går mellan ‘skilsmässan’ i Nepal och L&H’s ‘marknadsföring’ av arbetet i Sverige/Skandinavien. D.v.s. ‘predikantmomsen’ som en facebookvän kallar det, är ett problem L&H själva får ta ansvar för (tänker på de dramatiska presentationer och påståenden som framförallt Jonatan förmedlat).

    Dyra hotell och resor kan vi heller inte skylla på Lighthouse för. Jag har varit aktiv företagsledare sedan 1995 och reser aldrig annat än ekonomi. Detsamma gäller större delen av idrottsmän och andra företagare. Att jämföra kostnader mellan svenska hotell och Nepal, blir också en dålig ursäkt för att bo som en kung i Nepal. Jag struntar fullständigt i om det är 3,5 eller 10 ggr. En gång är en gång för mycket.

  • Inga

    När de höjde fadderavgiften till den dubbla sa de att det var för att flickorna hade fått olika sjukdomar på bordeller som kostade mycket att bota. Men om de inte varit på bordell hur kunde de då få dessa bordellsmittor?
    De visste inte hur gamla flickorna var sa de utan ändrade åldern på dem ibland.
    Mm mm.

  • magiul

    Ah, nu hänger jag med.

    Nej, det var ju knappast Lighthouse fel att familjen konsekvent sagt sen början ”vi har” när de egentligen menar ”vi stödjer”. Och att de säger ”vi gör” när de menar ”våra partners gör”. Men det sättet att kommunicera har de ju redan i Aftonbladets artikel bett om ursäkt för. Så den saken måste ju anses vara utagerad vid det här laget.

    Utöver det handlar anklagelserna om att de framställt tre flickor som prostituerade trots att de inte varit det. Dessa motstridiga uppgifter har de ju fått först nu, så hur kan det vara en efterkonstruktion?

    Var hittar du att Anneli Wester offentligt ifrågasatt en rad saker i arbetet innan relationen fallerade? Det har jag i så fall missat.

  • Hilda Lund

    Takk, begge to, det virker som Out of Ashes er et godt tips. Jeg vil gjerne fortsette å støtte arbeidet med Badi jentene i området,
    måtte bare finne noen pålitelige folk som arbeider der denne gangen.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Länken vi lade in är endast en summering av hennes kritik under åren som gått. Därmed kan det ju se ut som om hon började nyligen. (https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10212547787305546&id=1109393205)

    Hon har dock varit aktiv i kommentarsfälten på olika sidor, främst facebook. Exakt startdatum får du fråga henne om, det kan vara svårt att etablera i efterhand eftersom hon och många med henne blivit blockade på olika sidor och en hel del kommentarer tagits bort etc.

    Hon är ju ‘bara’ en privatperson och representerar vare sig någon myndighet eller organisation mig veterligen. Inte omöjligt att hon i något avseende ‘gått på’ felaktig information eller skvaller som är svårt att verifiera då det har med Nepal att göra.

    Utifrån hennes summering av det hon ifrågasatt under denna period kan jag inte annat än konstatera att många av dessa frågor är relevanta utifrån en hjälporganisations behov av att vara transparanta, om än så ‘irriterande’. Här tror jag L&H förlorade på att konsekvent under en lång tid ‘vifta bort’ allt som 100% lögn och förtal.

    Jag är ju själv ‘djupt troende’ och har inget emot att sprida evangelium/kristendom, men även ihopblandning av mission och hjälparbete har hon ju delvis rätt i.

    Ser dock inte detta som ‘illa menat’ eller planerat från Alfvéns sida. Den typ av massiva mediala uppmärksamhet de fick och sedan skickligt använde att bygga upp organisationen kan man inte planera i förväg. D.v.s. när allt inträffade fanns ju egentligen inte Love Nepal som egen organisation om jag fattat rätt, utan var mer en ‘vision’ eller ‘varumärke’ som växte ur familjen Alfvéns tidigare missionsorganisation. Mångmiljonbelopp har skänkts till Lighthouse för att löpa mark och bygga en kombinerad kyrka/barnhem och gränsen diffus. Vilka pengar som gått till vad, från vilka gåvogivare förefaller för oss utifrån utan insyn i bokföring givetvis luddigt och är troligtvis det också.

    Jag får intrycket av att Alfvéns helt rätt och riktigt jobbat på högvarv med att se till att få allt i ordning. Bildandet av Love & Hope. 90 kontot o.s.v. tycker jag man bör se som en vilja att separera evangelisation och socialt arbete/hjälparbete m.m.

    V.g. din kommentar ”de har ju redan i Aftonbladets artikel bett om ursäkt för det. Så den saken måste ju anses vara utagerad vid det här laget och inte längre ingå i scoopet” så anar jag att du liksom jag har en kristen bakgrund. Ja, utifrån ett bibliskt perspektiv är vi kallade att förlåta varandra och gå vidare.

    Men, L&H har flitigt rört sig och dragit nytta av sekulära medier, kändisar och insamlingskanaler. Utifrån ett ‘ickereligiöst’ perspektiv funkar inte ett framtvingat förlåt efter det att man pressats hårt av grävande journalister. ‘Nåden’ vi så ofta åberopar inom kristenheten finns inte, eller är lite svårare att få i ‘världen’. Icke kristna personer ger inte alltid dem som farit med halvsanningar en andra chans. Ja, det är komplicerat käre vän, men så ser jag på saken.

    Sedan är det ett ämne i sig, huruvida vi kristna är lite väl godtrogna ibland. Lite för överslätande och snabba att sopa saker och ting under mattan. Men, det får vi ta en annan gång 😉

  • MyTwoCents – aletheia.se

    David: Den enorma mediala uppmärksamhet de fick är inget man kan planera i förväg. Bildandet av Love and Hope och dess 90 konto får nog ändå ses som ett ärligt försök att separera tidigare missionsarbete och rent hjälparbete/socialt arbete. Här får du försöka tänka lite ‘snälla tankar’ mot Alfvéns om du kan 😉

  • magiul

    Jag menade dock inte förlåtet, utan utagerat. Dvs, klargjort till 100% så att var och en kan ta ställning till vad man själv anser.

    Dock kan inte kommentarer på Facebook någonsin klassas som officiella klagomål. Det var först efter brytningen som Love & Hope gick ut och skrev om ryktena som spreds i sociala medier. Så jag är inte alls säker de visste om någon kritik tidigare.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Ironiskt nog fick jag först kännedom om ‘ryktena som spreds’ via Love & Hope/Nepal själva som i någon slags panik köpte annonser i sociala medier för att ‘försvara sig’. Innan dess hade jag inte hört talas om detta. Sedan började vi på aletheia bli ‘tipsade’ från höger och vänster från människor som tyckte att vi skulle gräva i det hela.

    Vi har dock valt att ‘ligga lågt’ fram till nu. Att rota i andras ‘smutstvätt’ är inget vi finner nån glädje i precis. Som jag hela tiden vidhållit tror jag familjens intentioner är goda. Vissa saker vi gör och säger får naturliga konsekvenser utan att någon behöver hjälpa till.

    I detta fall tror jag de fått erfara att många utanför kristenheten har högre och tuffare krav på saklighet än vi kristna har, vilket givetvis är tråkigt. Det bör givetvis vara precis tvärt om.

    Vi som varit med några år i trosrörelsen har nog blivit en aning skadade v.g. hur långt är för lång att gå när vi ger våra ‘vittnesbörd’. Förhoppningsvis samverkar allt till det bästa här om organisationen överlever drevet.

  • magiul

    Jo, svepande beskrivningar av arbetet och siffror som inte går att konfirmera och därmed inte går att ifrågasätta är ju tyvärr extremt vanliga bland insamlingsorganisationer inom kyrkan. Därmed inte sagt att det fars med osanning, men säkerställt är det inte. Jag tror också att del i det hela är att ingen vill vara ”jobbig” och ställa krav på att siffror ska härledas, då man hellre vill stötta än strida. Och det får kristenheten ta på sig som grupp faktiskt.

    Jag är inte bättre jag heller. Jag kan nog räkna upp 10 insamlingsorganisationer jag informerats om som jag själv inte riktigt litar på och därmed inte heller stöttar. Jag väljer istället att lägga pengarna på andra ställen, men det har jag ju inte informerat någon av dessa organisationer om.

  • Stanley Östman

    Bra balanserad redogörelse, men ditt uttryck ”Personligen tror jag både familjen och organisationen vill väl.”- på FB.
    Det skulle man kunna säga om familjeministryt Ekman också. Ulf Ekman tillsattte sin egen son som VD för LO med 70.000,-/ månad för ett par år sedan. Knappast meriterad och enbart för att han tillhörde ministryt.
    Det blev lite väl uppenbart sista åren på LO…

    Vad är det som premierar en organisationsstruktur för att familjeministryt menar väl ?

  • David

    jag är själv troende, men tänker såhär att L&H har gått hem i stugorna just för att de tonat ner evangeliet i verksamheten. Jag har bidragit ekonomiskt just pga kraften i vittnesbördet om Guds enfödde Son, som får sprida sitt ljus. men min poäng är att det är ju, vad jag förstår, kristna barnhem där barnen läser bibeln och har bönemöten. Och många gick i taket när de genom pressen insåg att det trots allt är en kristen verksamhet. Nu vet jag inte säkert om barnen läser bibeln och har bönemöten fortfarande. Jag hoppas det. Eftersom Gud är kärlek. Och Han är nåd och sanning. Så är de nu religiöst obundna? De vet ju inte jag, utan bara de själva. Men viktigt att vara sann.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Vill väl och fatta rätt beslut går givetvis sällan hand i hand. Förstår frestelsen att först och främst säkra de egnas ekonomiska trygghet ett tag genom att anställa närstående. Som egen företagare sedan 95 kan jag bara säga att MIN erfarenhet är att det kan vara bra att vara försiktig med att skapa familjeföretag / ministries där alla är släkt. Av alla jag anställt under årens lopp har jag endast släppt in min lillasyster och min fru. Båda betald endast för faktiskt arbete och inga specialförmåner pga de nära banden.

    Syrran fick jobb på meriter först och främst då hon jobbat i kundtjänst/support för annat bolag. Samma sak med frugan som skött ekonomin i sitt tidigare jobb.

    Jonathan Ekman är ett ämne i sig. Första åren som VD var familjeförhållandet till fördel. Sista åren tror jag det vändes till en belastning. Numera har LO slopat posten helt och anställt Magnus Dahlberg som driftschef om jag fattat rätt. Han är dock väl kvalificerad för uppdraget och de som jobbat med honom tidigare lovordar honom.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Förstår hur du resonerar. Som kristna är det givetvis en prioritering att sprida evangelium. Hur arbetet fungerar i Nepal kan säkert Out of Ashes svara på….

  • Stanley Östman

    Sanningen är det främsta ! Påminner om Jesu egen personbeskrivning: ”Jag är vägen sanningen & livet”.

    Jag har nu tagit tid och tagit del av Anneli Westers livshistoria.
    I eftertankens journalistiska sammelsurium som Dagen & Världen idag presterar om Love Nepal (Love and Hope), så bör de ta del av Westers personbeskrivning:
    http://magasinetfilter.se/portratt/det-handlar-bara-om-vart-vi-riktar-var-energi/

    Sen skadar det inte att de gör lite hederligare reportage, då mycket källmaterial är öppet redovisat på Westers facebook-sida:
    https://www.facebook.com/anneli.wester?fref=ts

    Här finns allt kronologiskt & det påvisar vad tidningarna Dagen & Världen idag borde gjort men inte gjort.
    Vad är det för ankdamm som de kristna tidningarna försvarar ?

    ”Skämmes redaktionerna” att ni inte har förekommit detta.
    Här framstår Annelie Wester som ”den verkliga Love Nepal – hjältinnan”, medans de kristna tidningarna försvarar en synnerligen oetisk kristen verksamhet.

  • Ulrika

    När man dagligen samtalar med människor som kan mycket lite svenska vet man att samförstånd bygger på så mycket mer än om man delar modersmål.

    Och omvänt, när man ibland möter människor som kan mycket bra svenska och som ändå inte vill samförstå inser man även då hur liten betydelse gemensamt modersmål har i fråga om samförstånd.

  • Stefan Karlsson

    Micael Grenholm från tidningen Dagen skriver att förtroendet för Love and hope är allvarligt skadat.
    http://www.dagen.se/debatt/micael-grenholm-fortroendet-for-love-and-hope-ar-allvarligt-skadat-1.996247

  • Slimebeast

    Ännu en gång avslöjas ett gäng giriga, lögnaktiga, maktfullkomliga kristna.

    Men fortfarande ser jag här att andra naiva kristna försvarar och bortförklarar. Hur dum får man vara?

    Nästan ingenting av vad medlemmarna i familjen Alfvén påstått om sin verksamhet har de kunnat bevisa! Det är fakta. Det som också är fakta är att de ljugit, ljugit och åter ljugit. Och stulit. Det är en bluff av gigantiska mått.

    Totalt ca 100 miljoner kronor har de under åren samlat in till Hope Nepal varav endast några enstaka miljoner bevisligen har gått till organisationen i Nepal som ju är de som de facto tar hand om de här fattiga flickorna. Flickor som dessutom bara i undantagsfall ens blivit utsatta för prostitution – så även om alla pengarna hade gått till barnhemmen kan vi konstatera att det i så fall hade rört sig om en synnerligen dyr och ineffektiv och därmed omoralisk biståndsverksamhet när vi vet att det finns många fler verkligt behövande i vår värld som man kan hjälpa med betydligt mindre medel!

    Ändå skriver Daniel Forslund ”Familjen har goda intentioner och vill väl.”

    Hur vet du det?! Det är ju ett fullständigt hårresande påstående. ”Ville väl” vid någon tidpunkt långt tillbaka i tiden kanske. Tex då i allra början när det här sentimentala fånet Mikael Alfvén fick höra en känslodrypande (men falsk) rövarhistoria om tre söta prostituerade barn och sedan fick med sig korten på planet. Vid den tidpunkten för 7 år sedan ville han kanske väl.

    Men det var långt innan dessa makthungriga personer fick vittring på pengar. En familj som endast ljuger och bluffar, hänger sig åt lyxresor, som med sådan iver raggar pengar i alla tänkbara offentliga sammanhang och sedan roffar åt sig merparten av biståndsmiljonerna åt sig själv, som baktalar andra för att rädda sitt eget skinn och till och med försöker ljuga när de konfronteras med sanningen – det finns inte en chans i världen att sådana personer kan antas ha goda intentioner och vilja väl.

    Jag kräks snart. Förstår ni inte att de här människorna rent moraliskt är de lägsta av de lägsta? Människor med sämre moral är svåra att hitta i vårt samhälle. Det här är rakt igenom korrupt, egoistiskt, vidrigt. De här människorna ska omedelbart uteslutas ur den kristna gemenskapen! (1 Kor 5:13, 2 Thess 3:6, Apg 5:9)

    Den här skrupellösa pengahungriga familjen har dragit in tiotals miljoner på idiotiska kristna och andra. Idiotiska kristna som fortfarande har mage att sopa sanningen under mattan.

    Det här är så tröttsamt, och bara ökar mitt missmod om tillståndet hos den kristna gemenskapen i Sverige. Återigen ett fall som belyser den kristnes problematiska förhållande till sanningen. Det gäller Alfvén, Dagen, Världen idag men även de som nu sitter och bortförklarar det som de här skurkarna gjort sig skyldiga till. Ni försvarar faktiskt stöld och lögn med ännu mer lögn.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?