Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Bibliska argument för en gammal jord

Bildkälla: Flickr.com

Skrivet av Espen Ottosen, teolog och filosof, Informationsledare i Norsk Luthersk Misjonssamband

Att hävda att vår värld kan vara mycket äldre än 6000 år behöver inte bero på en överdriven respekt för dagens naturvetenskap. Det finns mycket stöd i Bibelns texter för att jorden är gammal.

Länge har jag tänkt att norska kristna – som är överens om att Bibeln är den högsta auktoriteten för liv och lära – tillsammans kan hålla med varandra att jordens ålder inte är en viktig teologisk fråga. I den organisation jag själv tillhör, NLM (Norsk Luthersk Misjonssamband, övers. anm.), har vi som tur är varit överens om att Bibeln kan tolkas olika i denna fråga.

Nu har dock situationen förändrats. Organisationen Skaper bildades för ungefär ett halvår sedan. Den första punkten i organisationens trosgrund formuleras så här: ”Gud skapade världen utomordentligt bra på 6 dagar á 24 timmar för ca. 6000 år sedan.”

Enligt en av grundarna, Andreas Årikstad, som för övrigt är anställd i NML, har ”frågan om jordens ålder (…) indirekt stor betydelse” (Norska Dagen 28/9 2016)

Läs: Ung jord, ung menneskehet

Jag är mycket konfunderad över att frågan om jordens ålder blir en slags testfråga för bibeltrohet. Låt mig illustrera problemet: En rad profilerade kristna i NML har kritiserat evolutionsläran – även i Dagen.

Jag kan nämna Asbjørn Nordgård, Jon Kvalbein, Trygve Gjedrem, Willy Fjeldskaar och Ingolf Kanestrøm. Likväl stängs alltså dessa ute från organisationen Skaper då de avvisar att Gud skulle ha skapat jorden på sex vanliga dagar för ungefär 6000 år sedan.

Det är alltså inte tillräckligt att att ha stor tillit till Bibeln, att anse att Adam och Eva var historiska personer och fasthålla att ett historiskt syndafall ägt rum (något också kristna anhängare av evolutionsläran gör), för att tillhöra Skaper. Skaper är endast för övertygade ung-jord-kreationister.

Jag fruktar att Skaper därmed skapar splittring bland kristna, och det i en tid där vi bör stå tillsammans mot alla dem som använder modern vetenskap – inklusive evolutionsläran – för att förkasta Guds existens och Bibelns trovärdighet.

Denna artikel skall inte handla om evolutionsläran eller Big Bang – eller generellt om förhållandet mellan tro och vetenskap. Min fokus är frågan om jordens ålder. Då är det naturligt att börja med de allra första orden i vår Bibel:

”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet. Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus.” (Svenska Folkbibeln, övers. anm.)

Hur länge var då jorden öde och tom? Det säger texten ingenting om. På så vis är det inte fel att mena – om Bibeln skall avgöra – att det fanns ett universum miljarder av år innan Gud började med att skapa ljus.

Läs också: Vil lære barna at jorden er ung

Redan för några hundra år sedan påpekade teologer denna poäng i möten med nya teorier om jordens ålder. Även Francis Schaeffer, den amerikanska apologeten som grundade L’abri-gemenskapen och hade ett orubblig förtroende för Bibeln, påpekade detta 1972 i boken ’Genesis in Space and Time’.

Att hävda att Bibeln fastslår att vår värld måste vara omkring 6000 år gammal beror alltså på att man läser in mer i de första verserna i 1 Moseboken än det finns grunder för. På så vis är det uppseendeväckande att organisationen Skaper har en läropunkt i sin trosgrund som inte kan har ordentligt grundlag i Bibeln.

Så till frågan om de sex skapelsedagarna måste – eller åtminstone bör – förstås som ordinarie dagar á 24 timmar. Argumenten för att avvisa en sådan förståelse är många. För det första kan det hebreiska uttrycket för dag ”jom”, översättas med ’period’.

För det andra skapar Gud solen först på den tredje dagen, så de första dagarna måste således varit annorlunda än våra dagar som begränsas av solens rörelse. I tillägg säger Petrus att ”för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag” (2 Petr. 3:8).

I Bibelns första kapitel finns det även formuleringar sim antyder att skapelseveckan var längre än en ordinarie vecka. Låt mig visa till 1 Moseboken 2:4-6:

Detta är himlens och jordens fortsatta historia sedan de skapats, då när Herren Gud hade gjort jord och himmel. Det växte ännu ingen buske på jorden och ingen ört hade ännu skjutit upp ur marken. Ty Herren Gud hade inte låtit det regna på jorden och det fanns ingen människa som kunde bruka den. Men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken.” (Svenska Folkbibeln)

Debatt: Forsiktig med vranglærebegrepet 

Därefter läser vi att Gud skapade människan – och låter sedan lät alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken. (Svenska Folkbibeln)

Om den här texten skall ge någon bra mening, är det faktiskt svårt att se för sig att vår värld skapades helt färdig på sju ordinarie dagar, för växter och plantor växer alltså efter att Gud låter det regna. Som de flesta vet tar det många år innan en vacker trädgård med stora träd och buskar växer upp.

2 Moseboken 20 är för många ett viktigt argument mot att skapelsedagarna kan vara längre än 24 timmar. Här läser vi att Gud först ger oss besked att komma ihåg vilodagen. Därefter fastslår han:

Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han” (vers 11).

Skall jag vara ärlig, förstår jag inte hur denna vers kan säga mer eller något annat än vad skapelseberättelsen redan sagt. Om ”dag” kan betyda ”period” i 1 Moseboken, kan exakt samma ord självklart betyda det samma i 2 Moseboken.

Jag har hört påståenden om att dagarna måste vara lika långa eftersom texten jämför Guds skapelsedagar med vår arbetsvecka, och våra dagar är 24 timmar långa. Varför måste jämförelsen förstås så?

Det finns ju många skillnader mellan Guds skapelsevecka och våra veckor. Till exempel tänker väl ingen att Gud behöver vila på det sätt vi människor behöver. Tvärtom bör uttrycket ”vila” inte förstås bokstavligen – som om Gud skulle bli trött.

Överlag bör vi vara försiktiga med att läsa bibliska sammanhang alltför bokstavligt. Till exempel talar Bibeln om Jesus som den nya Moses (Apg 3:19-22), men vi tänker ju inte att Moses måste varit syndfri eftersom Jesus var det.

Läs också: Tror på en ung jord

På 1600-talet fastslog den irländska ärkebiskopen Ussher att jorden skapades år 4004 före Kristus. Han byggde sin slutsats på släkttavlorna i Bibeln. Den första träffar vi på i 1 Moseboken 5. Här dras en släktlinje från Adam, som fick Set då han var 130 år och dog när han var 800 år gammal, till Noa.

En ny släkttavla startar sedan i 1 Moseboken 11:10 med Noas son Sem, och vi hittar andra släkttavlor, även i Matteus 1 och Lukas 3.

Redan 1890 fastslog William Henry Green, som försvarade att Moses verkligen hade skrivit Moseböckerna, att det fanns ”hål” i släkttavlorna. Till exempel står det i Matteus 1:8 att Joram fick Ussia, men om vi läser Kungaböckerna noga (se t.ex. 2 Kung 8:24) blir slutsatsen att Ussia var ättling till Joram (barnbarnsbarn, övers. anm.).

En naturlig förklaring är att släkttavlorna inte är menade som en komplett översikt över alla släktled mellan Adam och Jesus. Istället är de komprimerade. Enligt bibelforskaren C. John Collins kan det hebreiska ordet ”son” lika gärna översättas med ”ättling”, och det är därför inte nödvändigt att betrakta släkttavlorna som en komplett översikt över alla släktled.

Denna artikel har presenterat bibliska argument för att avvisa att vår värld endast är 6000 år gammal. En del menar att om vi tror på en gammal jord, leder det till att vi förkastar ett historisk syndafall, att Adam var en historisk person eller en historisk förståelse av syndafallet.

Jag anser att sådana argument inte håller måttet. Många av dem som fasthåller att jorden är gammal tror också på ett historiskt syndafall. Oavsett bör vi inte hävda att jorden skapades på ordinarie dagar för 6000 år sedan när Bibeln inte slår fast detta.

För övrig menar en rad teologer – som håller fast vi en ofelbar Bibel – att vi läser de första kapitlen i Bibeln fel om vi förstår dessa som en skildring om när och hur Gud skapar.

Läs: En potent begynnelse 

John Walton argumenterar till exempel för att skapelseberättelsen primärt förmedlar att Gud ordnar sitt skaparverk (se boken ’The Lost World of Genesis One’).

Nyligen mötte jag en medkristen som ansåg att det var svårt att ha förtroende till Bibeln om endast utbildade teologer kan förstå skapelseberättelsen rätt. Det är alltså inte konsekvensen av det jag skriver. Tvärtom anser jag att just för att skapelseberättelsen ser ut som den gör, kan den ge god mening för alla bibelläsare i alla tider – för norska vetenskapsmän 2017, för romerska slavar i år 100 och för afrikanska nomader.

Kort sagt: Oavsett vilka vi är, kan början av 1 Moseboken leda oss till att bekänna tron på ”Gud Fader, himmelens och jordens skapare”. Det kan vi göra även om Bibeln inte berättar exakt när och hur Gud skapade himmel och jord.

Espen Ottosen. Foto från Facebook

 

 

 

 

 

 

 

Espen Ottosen (född 12 april 1971) är en norsk samhällsdebattör och teolog. Han är informationsledare i Norsk Luthersk Misjonssamband och var tidigare förlagschef i Lunde Forlag. Espen Ottosen är en återkommande skribent i flera medier och författare av flera böcker, bland annat ’Hvorfor skriver ikke Gud på himmelen’ som utgavs 2014. Han har också skrivit boken ’Bioteknologi på liv og død’ tillsammans med Torleiv Ole Rognum. Ottosen är utbildad teolog vid Menighetsfakultetet. (Källa Wikipedia

Artikeln har översatts till svenska av Andréas Glandberger och publiceras på Aletheia Blogg & Tankesmedja med artikelförfattarens godkännande. Den publicerades först i norska Dagen.

 

=>

Ämne: Mediebevakning, OPINION & DEBATT

Nyckelord: , , , , , , ,

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?