Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Behövs reformationen fortfarande?

Bildkälla: http://luther2017.se/ Bildquelle: Staatliche Geschäftsstelle „Luther 2017“

I år är det 500 år sedan Martin Luther författade en diskussionsskrift med 95 teser som det även sägs att han anslog på slottskyrkan i Wittenberg. 
Martin Luther avsåg att starta en akademisk diskussion bland annat om avlatshandeln. Detta blev startskottet till vad man kallar för reformationen. 
I år har detta särskilt uppmärksammats och artiklar har skrivits och TV-program har gjorts och även böcker har författats. Så varför ytterligare en text om reformationen?
För min del så är det få saker i kyrkohistorien som har fascinerat så mycket som reformationen och dess konsekvenser. Starten av anabaptismen som senare utmynnar i den gren vi kallar för frikyrkor är ett exempel. Men inte bara konsekvenserna är fascinerande. Det är även en person som Martin Luther som fascinerar. Han blev kallad inför de högsta ledarna från den kyrkliga och politiska makten. Ändå stod han fast vid sitt beslut. Hur vågade han?
Därför var det med stor nyfikenhet jag satte mig i bilen för att åka upp till pingstkyrkan i Uppsala en lite småpregnig och mörk torsdagskväll den 26 oktober för att lyssna på Torbjörn Aronsson som skulle tala om reformationen. Aronsson har gjort sig känd för att bland annat ha skrivit om svenska väckelserörelser. Han är docent i kyrkohistoria och undervisar bland annat på Skandinavisk Teologisk Högskola (STH).
Nu blir det spännande, ska Aronsson rabbla kalla fakta som man kan läsa på wikipedia eller blir det ytterligare pusselbitar till förståelse och insikt om reformationen?
Aronsson ger bakgrunden till Luthers agerande. Det politiska klimatet i Europa. Den kyrkliga maktsfären. Maktkampen mellan sekulär makt och kyrklig makt. Och därnånstans den lilla människan. Vad ska denne tro?
Jag funderar. Vad triggar egentligen en person att gå så långt att man sätter sitt liv på spel? För att förstå detta behövs kunskap men inte bara kunskap utan insikt. Förståelse.
Vad är drivkraften och vad kan vi lära av det idag? Aronsson målar skickligt klimatet i Europa så att vi ska förstå mer av Luthers agerande.
Men vad triggar Luther att agera? Avlatshandel. Han var intresserad av en akademisk diskussion menar Aronsson. Luther hade upptäckt något. En korrupt kyrka harmoniserar inte med bibelordet. Luther ville förändring men det ville många andra också.
Men Luther agerar provokativt. Han angiper påvens auktoritet direkt. Man bjöd in Luther till olika samtal säger Aronsson. Luther får hjälp av en furste, som ger honom stöd. Politiska intressen finns. Luther måste ta tillbaka det han skrivet. Men han står fast. Han har upptäckt något och han vill förändring i kyrkan. I den katolska kyrkan!
Luther bli bannlyst. Han blir exkommunicerad som det heter, av påven.  Men han räddas av en furste som gömmer honom i slottet i Wartburg.
Jag funderar igen. Luthers personliga resa är fascinerande, han var både lärare men sen även munk. I sina studier av bibeln så väcktes även någonting speciellt.
Han upptäckte att det var inte hans gärningar frälsningen berodde på. En återupptäckt ”av nåd genom tro”. Då ska man ha i åtanke den gärning och slit och plågande som munkar var inblandad i på den tiden.
Luthers inre upplevelse och ljus över skriften blev den gnista som tände en drivkraft att reformera.
Aronsson tecknar eftermälet av reformationsstarten. Guds Ord blev mer tillgängligt för folket. Predikandet kom i centrum av gudstjänsten.
Det märks att Aronsson gillar konsekvensen som även blev frikyrkans framväxt. Aronsson talar om bibelcentrerade grupper ute i Europa.
En återupptäckt av skrifterna och en längtan. Naturligtvis nämner även Aronsson om Luthers beklagliga hållning gentemot judarna och även om hans negativa hållning mot anabaptisterna. Luther anammande den tidens hållning mot dessa grupper.

Torbjörn Aronsson undervisar. Foto: Jonas Rosendahl.

Under den fria frågestunden efter föredraget passade jag på att ställa tre frågor till Torbjörn Aronsson och svaren har kompleterats i efterhand.
1. Tycker du att frikyrkorna har uppmärksammat reformationen tillräckligt?
Jag tycker inte att frikyrkorna uppmärksammat reformationen tillräckligt. De har glömt att frikyrkoecklesiologin och frikyrkotraditionen har sina rötter i de anabaptistisk och reformerta traditionerna, vilka utgör en väsentlig del av reformationen i Västeuropa och därifrån kom till Sverige under 1800-talet.
2. Är det ekumeniska arbetet ett hinder för att vara tydlig med vad reformationen står för?
Nej, både den nuvarande romersk-katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna har ett gemensamt ursprung i reformationen och när man närmar sig varandra är det detta gemensamma ursprung liksom reformationstidens frågeställningar som man behöver bearbeta och samtala om. För att de ekumeniska samtalen ska vara genuina behövs tydlighet.
3. Har reformationen någon betydelse för frikyrkorna idag?
Ja. Frikyrkorna bör uppmärksamma att de och den lutherska traditionen i allt väsentligt har samma syn på evangeliet och på den romersk-katolska kyrkans icke-bibliska traditioner (påvedömets anspråk, mariologin, helgonen och reliker, skärseldslära och förtjänstteologi, mm). Evangeliet  om rättfärdiggörelsen av nåd genom tron är grunden för kyrkan och centrum i spridandet av den kristna tron och under de sista 50 åren har detta genom evangelikala väckelserörelser spridits över hela globen och är mer aktuellt än någonsin.
Tillbaka till starten av reformationen. Hur vågade Martin Luther?
Vad skilde honom från många andra som också ville reformation?
Är det månne som Hjalmar Holmqvist som var professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet skrev i sin bok om kyrkohistoria 1945?
”Väl hade religiösa reformatorer framträtt före Luther. Men de hade antingen icke genombrutit den sakramentala världsåskådningens band eller förflyktigat det religiösa till en rationalistisk världsbetraktelse och de hade antingen dragit sig undan i mystikens världsfrånvändhet eller vid sin kyrkokritik stannat vid utvärtes ting och sammanblandat religiös reformering och politiska fordringar – och så till sist visat sig oförmögna att åstadkomma en reformation.
Att Luther ej gick någon av dessa vägar berodde av det egenartade i personlighetens hemlighetsfulla innersta och av en själskamp som på annat vis än hos medeltidens människor trängde till religionens mittpunkt”.
Men han hade något i sin läggning, som från början skilde honom från hans samtida och till sist nödgade honom att gå sin egen väg. Det var hans lidelse för det absoluta, hans oövervinnliga behov att gå till botten av sitt religiösa liv. Inför den dömande Guden kände han sig personligt ansvarig, och därför måste han redan här i livet , redan nu komma helt på det klara med sitt förhållande till denne Gud, om han inför honom var rättfärdig eller fördömd.”
Det märks att Holmqvist har funderat. Den speciella själskamp och inre kamp som Martin Luther måste ha genomlidit för att våga stå för det han sett i Guds Ord måste ha varit oerhörd. Det sätter också vår tid i belysning när vi ser i backspegeln. Har vi gått igenom en själskamp för våra övertygelser eller är det tunna argument som övertygat?
Så tillbaka till frågan om reformationen fortfarande behövs? Ja, ur många aspekter behövs den fortfarande. Varje generation har sitt behov av ”Luther”. Någon eller några som pekar på Guds Ord. Vad står det skrivet?
Inte minst i vår rationalistiska och liberala tidsepok så behöver vi precis som Luther gå igenom en själskamp. Vad säger skriften till mig och om mitt liv?
Sannerligen behövs reformationen, kanske mer än någonsin.
Jonas Rosendahl

 

=>

Ämne: OPINION & DEBATT

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?