Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Svenskarna och deras kyrkor

Foto: Jonas Rosendahl

 

Svenskarna och deras kyrkor är titeln på en bok skriven av Hanna Enefalk.(1) Den beskriver hur sockenkyrkorna kom till. Så varför detta intresse av gamla kyrkor? Jo, i en längre tid har jag matats av bilder på kyrkor i en facebook grupp som heter ”Kyrkor, kapell och heliga hus”. Tillslut väcks ju tanken. Hur gick det egentligen till när alla dessa kyrkor byggdes? De står där, i år efter år, ja i hundratals år. Släkten kommer släkten går men kyrkan den består. I Sverige gäller det i högsta grad även en del kyrkobyggnader. Som Sånga kyrka på bilden. Delar av kyrkan är byggd på 1100-talet. Den fascinerande tornspiran byggdes dock 1730 efter ett blixtnedslag samma år.(2) Är du ändå på besök på Drottningholms slott någon gång så fortsätt en bit till så kommer du till denna kyrka. Sannolikheten finns att någon läsare då har möjlighet att gå in i samma kyrka som någon förfader gjorde för 900 år sedan.

Som frikyrkokristen har jag ett ambivalent förhållningsätt till Svenska kyrkan. I mitt tycke är teologin alldeles för liberal. Den liberalteologiska ångvälten har för länge sen plattat till Svenska kyrkan så att man ibland kan höra rent häpnadsväckande uttalanden från dess representanter. Men jag har även förstått att alla möjliga åsikter ryms under dess paraply. Detta står i stark kontrast till Svenska kyrkans historia. Den ortodoxa renlärigheten var förr viktig och nåde den som inte underordnade sig. Det kunde få stora konsekvenser. Detta fick inte minst frikyrkliga märka av där dessa ständigt motarbetades av många av Svenska kyrkans ”renläriga” präster och biskopar. Svenska kyrkan kan också sägas genom långa tider varit den svenska statens och konungamaktens förlängda arm. Detta har inte alltid varit till de oliktänkandes fördel, för att uttrycka det milt.

Svenska kyrkan är nästan ett fenomen. Dess verksamhet är så omfattande att det nära på kan utgöra en köttslig frestelse att falla i avundsjuka för vilken frikyrklig pastor som helst. Frikyrkliga gillar ju siffror har jag märkt. Så vad sägs om Svenska kyrkan som har 6 miljoner medlemmar (2016), i ett av världens mest sekulariserade länder?(3) Nånstans börjar väl ”klockorna ringa” när man hör det. Och det är inte allt. Nästan motsvarande en hel svensk pingströrelse är aktiv i någon av Svenska kyrkans körer, nämligen 93700 personer. Fler siffror finns för dem som gillar sånt. Antal gånger personer besökts på sjukhus eller institutioner 88290. Kontakttillfällen i det diakonala arbetet 774 992. Antal frivilliga i diakonalt arbete 31106. Det känns väl lite som att Svenska kyrkan inte bara är ett fint kulturellt arv, eller? Men Svenska kyrkan tampas också med stora medlemstapp, speciellt de sista åren. Till viss del är det säkerligen en förtroendefråga.

I Sverige finns det omkring 2600 sockenkyrkor eller församlingskyrkor som de heter sedan 1866. Utöver det finns det 800 kapell och olika kyrkorum.(4) Det samlade värdet med mark och inventarier uppskattas till ca 17 miljarder kronor. I och med att inga kyrkor bombades sönder under andra världskriget såsom det skedde i de flesta andra länder i Europa så är värdet som källor till historien oersättligt.

Så hur kom då alla dessa kyrkor och sockenkyrkor till? Det tycks vara komplext att svara på. Men Enefalk försöker förklara detta i sin bok utifrån de källor som finns. Vissa tidiga kyrkor bidrog kungarna till. Men det kunde även vara stormän eller bondesammanslutningar. Ett antal strategiska stenkyrkor tros vara kungamaktens verk skriver Enefalk. Församlingskyrkan i dalby utanför Lund började troligen byggas på 1060-talet. Men de tidigaste kyrkorna byggdes i trä. I Jämtland under golvet på Mattmos kyrka hittades stengrunder och stolphål från vad som troligtvis var en 1000-tals kyrka i trä skriver Enefalk. Landskapslagarna beskriver hur man skulle gå tillväga för att bygga en kyrka. Men detta nedtecknades först under 1200-talet. De flesta lagar talar om bönder som vill bygga och som först söker tillstånd hos biskopen. Lagarna beskriver också hur sockenborna skulle uppföra ett hus åt prästen och avsätta en viss mängd jord till hans uppehälle. Om man ska generalisera menar Enefalk på att stormännen hade en viktig påverkan på kyrkobyggnader i södra Skandinavien medan bondegemenskapens påverkan var viktigare längre norrut.

Enefalk skriver vidare i sin bok om hur kostsamt byggandet var av en sockenkyrka. Bönderna stod för själva materialet och för arbetskraft. Forskare har sett hur takstolarna varit individuellt tillverkade. Olika personer har alltså hållit i yxan. Tänk själva tanken när du ser kyrkan där mitt i Sveriges vackra landskap. Tornet som reser sig upp. Det kan vara just dina förfäder som hållit i yxan. Det är inga kyrkor som plötsligt bara stod där eller byggdes av andra. Dessutom bekostade socknarna de större byggnadsprojekten. Biskoparna ville nämligen ha domkyrkor i sina stiftsstäder skriver Enefalk. De egna sockenkyrkorna var bönderna beredd att investera i, men någon översvallande glädje var det inte vad gäller domkyrkorna. Senare kom även adeln att bidra till kyrkans inventarier. Sammanfattat kan man säga att under svåra umbäranden bidrog många till byggandet av kyrkorna. Det kan med rätta sägas vara svenska folkets kyrkor. De tillhör ingen speciell gruppering. De tillhör folket!

Som bibeltroende kristen och genom läsandet av Nya testamentet så framkommer det med tydlighet att det inre andliga livet är viktigt och att Gudstrons förankring inte vilar på yttre ting. Men det går inte att bortse från den mänskliga iaktagelsen att det yttre har betydelse. Byggnader, platser har alltid spelat en roll i människans historia, även den personliga historien. Hur många av oss har inte någon gång åkt förbi barndomshemmet? Eller besökt platser där man var som liten? Ofta konstaterat efteråt att ”det såg så smått ut” och så stort man uppfattat det som liten.

Den Svenska kyrkan är förankrad i den svenska folksjälen på ett speciellt sätt även om många distansierat sig till den bibliska gudstron. Kyrkorna står där, ensamma men ståtliga, och vi ser dem som praktbyggnader ute på landsbygden i små samhällen. Ibland kanske man besöker dem och kan konstatera att det inte är många besökare. Men det är inte så överallt. I en nyligt sänd TV- Gudstjänst på SVT så var det från Bergsjöns kyrka i Göteborg. Kyrkan var välfylld och speglade det nya Sverige. En del har funnit en trygghet i kyrkan och den är en mittpunkt i deras nya liv i Sverige. Den ger identitet och gemenskap.

Klockstapel vid Sånga kyrka. Foto: Jonas Rosendahl

 

Svenska kyrkans klockringningar har återigen kommit på tapeten i och med andra religioners sökande efter uttryck i offentligheten. I Sverige finns omkring 500 klockstaplar utöver de som finns i själva kyrkobyggnaderna. Ett val man gjorde att bygga dem separat eftersom klockorna belastade konstruktionen hårt i kyrkobyggnaderna. Klockringandet har haft stor betydelse under många år i landet. Kyrkklockorna var också en församlings dyrbaraste ägodel. På den kända skogstapeten från Hälsingland som dateras från runt 1200-talet syns klockorna tydligt.(5) När det gäller själva kyrkklockorna så har även många av dem en lång historia. Den äldsta använda sägs vara den i Ödskölts kyrka i Dalsland. Den är förmodligen gjuten under andra hälften av 1100-talet. Den största kyrkklockan finns i Uppsala domkyrka. Den är en av fem klockor och väger över 7 ton, den kallas Storan. Den göts 1634 men göts om efter stadsbranden 1702. Vid 4 tillfällen per år, jul,nyår,påsk och pingst ringer alla fem klockor samtidigt. Vill man höra sveriges största kyrkklocka är det alltså till Uppsala man ska bege sig.

Så vad användes klockringningarna till? Enefalk skriver i sin bok om detta. Det var helt enkelt ett sätt att markera tidens gång. Munkar och präster skulle be vid jämna mellanrum dygnet runt. Tidebönerna var sex till antalet och vid dessa ringde man i klockor. I sockenkyrkorna ringde klockaren i kyrkklockor vid både bön och vid de nästan dagligen hållna mässorna. Morgon och aftonringningarna blev snart riktmärken för arbetsdagens början och slut för bönderna. Söndagens ringning signalerade om veckans viktigaste mässa. Vid reformationstiden var detta så etablerat att den inte gick att avskaffa. I kyrklagen från 1686 förklaras syftet med ringningen. Den skulle påminna folket om ” att bedja välsignelse till deras förehavande och att Gud må bevara överheten, förläna frid och rolighet (lugn) och en salig ändalykt”. Utöver detta ringde man i klockor vid dödsfall. Det hade en praktisk och religiös funktion. Den kunggjorde någons död i bygden. Olika ringningar kunde ske beroende på social ställning. Det var även en uppmaning att be för den hädangågnes själ. Det katolska inflytandet fanns och det handlade om att minska tiden i skärselden. Folk hade också en slags tro på att klangen från klockorna kunde skrämma djävulen. Detta vände sig naturligtvis reformationsteologerna kraftigt emot som katolskt skrock. Men ringningen vid någons dödsfall fortsatte ändock. Detta för att ”uppväcka kristliga tankar om dödligheten hos dem som kvarleva”. Idag ringer klockorna vid olika tillfällen. Det kan även vara vid extraordinära faror eller landssorg. Det tycks vara individuellt beroende på församlingskyrka hur exakt ringningarna sker.

På den kristna tidningen Dagen förs numera en identitetspolitisk agenda. Minoriteters rättigheter ska till varje pris uppmärksammas och försvaras. Tanken är väl god i och för sig men vi kan aldrig komma ifrån att gränser behöver dras. Därför är ett öppet diskussionsklimat viktigt. Tanken är säkert också långsiktig. Om inte andra religioner får mer utrymme vad kan då inte hända för de frikyrkliga eller för den delen, vad kan hända med klockringningarna, kommer också de förbjudas?

I och kring denna debatt kan jag ibland förundras över tonen, även från tidningen Dagen. Det är en klassisk fälla att trampa i när man förvisso vill väl, men är så övertygad om sina egna åsikters förträfflighet att man i sin iver för tolerans beter sig själv som tämligen intolerant. Det är ett mönster vi kan skönja tillbaka till självaste upplysningstiden som väl kan sägas vara begynnelsen till toleransens tidsålder. Upplysningsmännen var så upplysta i sitt eget tycke att andra inte fick plats, även om det var just andra de försvarade.

Jag tror inte vi ska vara så snabba att underskatta svenskarnas behov av historisk identitet eller för den delen kyrklig identitet. Den må vara förpackad i individualismens och materialismens skynke men den kan snabbare än någon kan ana komma fram igen. En världskris eller landskris av något slag och behovet blir snabbt uppenbart.

Kyrkklockorna kommer ringa så länge kyrkorna står där. Det har de gjort på vissa platser i minst 800 år och det kan ingen regering ändra på hur lättvindigt som helst. Men de kan ju försöka – om de vågar ta emot 6 miljoner medlemmars åsikter om den saken. Det är inte vilka kyrkklockor somhelst som hänger där nämligen. Det är svenska folkets kyrkklockor!

Jonas Rosendahl

Källor:

  1. https://www.kau.se/nyheter/halla-dar-hanna-enefalk-lektor-i-historia
  2. https://www.svenskakyrkan.se/faringso/kyrkobeskrivning-sanga
  3. https://www.svenskakyrkan.se/statistik
  4. Svenskarna och deras kyrkor, Enefalk Hanna
  5. https://sv.wikipedia.org/wiki/Skogbonaden

 

Kort om bloggskribenten:

Mångårig debattör och skribent i olika forum. Började på BBS tiden (modem uppkopplat) innan internets intåg.

Teknikutbildad på KTH en gång i tiden

Bor i Sthlm, arbetar på ett företag i Kista

Gått 2 år på Livets ords bibelskola på 90-talet

Har en Bachelor of Theology via Columbia Evangelical Seminary i USA (2012-2018)

Teologisk mentor: Pingstmissionären teol.dr Nils-Olov Nilsson

Uppväxt i pingströrelsen, firar numera gudstjänst på Hillsong

 

 

=>

Ämne: OPINION & DEBATT

Nyckelord: , , , , , , , ,

  • Stanley Östman

    Tack Jonas för viktigt ”allmänbildande” i dessa tider av kyrkklockor & böneutrop diskussioner.

    Vill bara uppmärksamma att i dagens interpellationsdebatt som sveriges demokratiminister Alice Bah Kunke fick stå till svars inför Mikael Jomshoff (SD och dess partisekreterare).
    Den kan ses och avlyssnas i efterhand på https://www.svtplay.se/video/17449418/forum/forum-26-mar-09-00?start=auto
    12.30 in i programmet.

    Vad som är typiskt svenskt är försvaret av det kommunala självstyret i denna fråga – Liknar debatten om en liten kommuns tekniska nämnd, som skulle bedöma Rysslands möjligheter att hyra en hamn för gasprojektering. Det hamnade på en kommunal tjänstemans bord i kommunens tekniska nämnd…

    Nu hamnar böneutropstillstånd hos kommunernas bedömning om bullerskydd och den lokala polisens lämplighetsbedömning – detta kan endast ske i mellanmjölkens förlovade land.

    Oavsett åsikt i denna fråga, så svarar ministern att hon inte vill medverka till statliga direktiv utan ser det som angeläget med det kommunala självstyret – märklig strutsmentalitet.

    Gällande böneutrop så markerar Dagens ledarredaktion i symbios med någon kyrkoherde och muslimska företrädare en positiv hållning. Dagen har ju numera antagit den religiösa mångfaldens försvarare – likt Socialdemokraternas ”Tro & Solidaritet”.
    (Ägarstyrning synes vara obefintlig från de kristna samfunden på liknande sätt som Libris och dess förlagschef).

    KD har utvecklat ett tydligt ställningstagande & Ebba Busch Tor kunde förra lördagen i P!:s lördagsintervju klart deklarera varför böneutrop inte bör tillåtas
    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1036654?programid=3071
    Dessutom redogör KDU:s ordförande gentemot LUF, varför böneutrop inte bör tillåtas:
    https://www.svt.se/opinion/kdu-majoriteten-av-svenska-folket-vill-inte-leva-med-muslimska-boneutrop

    SIFO har nyligen presenterat en opinionsundersökning att 62 % av svenska folket inte vill tillåta böneutrop.

  • Jonas Rosendahl

    Tack Stanley. Jag undvek medvetet att göra en bloggpost så att det skulle bli en ”enfråge grej”. Utan försökte få fram historien så att klockor och andra uttryck kan sättas i perspektiv.
    Men det är svårt att föra en saklig debatt i sånt här. Etiketterna åker fram direkt. Dessutom när det förs en identitetspolitisk agenda från de som för fram argument från tidningar då blir det ännu svårare. Kvarstå gör att skriva nåt som kan få känslan att vakna, att gå från ”upplysningen till romantiken”…;)

  • kjell

    Kyrkklockorna kan vara störande om bostaden ligger för nära klockorna, det var en villaägare i en ort nära Göteborg där glaset i fönstren vibrerade,, men dom fick inte rätt på grund av att klockorna var där först.
    Det kan man inte säga om muslimska böneutrop, som dessutom har ett budskap.
    Så här lyder det arabiska böneutropet översatt till svenska. Dessa ord, som inte kan sägas vara i religionsfrihetens anda, kommer snart att genljuda på arabiska över många platser i Sverige som har moskéer om inte SD och AfS får politisk majoritet i riksdag och kommuner:

    ”Gud är större,
    jag vittnar om att det finns ingen Gud utom Allah,
    jag vittnar om att Muhammed är Allahs sändebud,
    kom till bönen,
    kom till den goda gärningen,
    Gud är större,
    ingen Gud utom Allah.”

    ( Jag har i många år arbetat i ett stort statligt företag, där var det absolut förbjudet att propagera politiskt eller religiöst, idag möter jag kvinnor på sjukhus och apotek med klädsel som vittnar om deras tillhörighet)
    Men på sjukhusets andaktsrum är korset borta.

  • Janneyo114

    Vår ”gud” är större än er Gud och vi får upp större fiskar än er…och röker godare pipa…

  • Stanley Östman

    Tycker du att du som nät-troll tillför debatten något ?

  • Janne114

    Vad för debatt? De har redan börjat ropa i moskéer i Sverige. Och att göra kyrkor till moskéer är någonting gott för hängivna muslimer. Jag är inget nättroll..har inte heller något hat mot muslimer, men är rätt trött på hur svenska kristna verkar ”vilja förstå och medla och diskutera och sätta i sammanhang” hur eller när man blir överkörda. Skriver man något seriöst här i kommentarerna suddas det ut med hänvisning till kommentar-regler. Därför den något dumma kommentaren ovan. Ha det så bra. Janne

  • Janne114

    Billy Graham om Islam kan sammanfatta läget: Han tycker att Islam är en stor religion som vördar Jesus, en religion som missförstås av västvälden och kristna. Ungefär så här kan det i värsta fall låta i en predikstol i Sverige. Då har jag gått för länge sedan. Muslimer behöver Jesus kors och försoning och ett nytt liv i Anden: Övertygelse om synd och tro på Guds ord i Bibeln. Precis som vi. No way around it… https://www.youtube.com/watch?v=ocC7y5rYEEE

  • Jonas Rosendahl

    Inget tas bort här i kommentarsfältet om det följer kommentarsreglerna. Använder man sunt förnuft är det inga problem att kommentera här. Något ”tycke censur” förekommer inte här.
    Personligen skulle jag önska en diskussion kring Svenska kyrkan. Men den uteblir. Kan bara konstatera att mkt av debatter förs numera på facebook. Men så är det, olika plattformar kommer och går.
    Aletheia som blogg kvarstår dock. Som en oberoende plattform.

    Mvh Jonas /Admin

  • Janne114

    Svk kommer att integrera Islam och bygga samarbete – eller sälja kyrkor och göra moskéer av dem. Inte i varje landsortskyrka. Men inget hindrar dem att sälja ut sig. De tror redan på vår ”Gud är större” remember. Var med i Händels Messias i SvK kyrka för några år sedan. Hallelujah kören var översatt från Sura 1 öppningsorden. ”Prisad vare Världarnas Herre. Hallelujah.” Det är Allah det. Har gått ur Svk och bryr mig inte. Vill någon som är kristen lämna och tro på Jesus på riktigt så kan man be för det. Annars, vad då? Be för FN klimatpolitik och med ord av Tranströmmer? Eller fira nattvard med en clown?

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?