Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Josefs dubbla budskap -Den Troendes Rötter, del 10

De profetiska välsignelserna över Josef är intressanta, särskilt för vår tid.

När Petrus talar om församlingens upprättelsen i denna, den sista tiden, citerar kopplar han bakåt till något mycket spännande.

Joseph's_Tomb
Josefs grav… Det var viktigt för Israel att ta med Josevs ben när de gick in i det utlovade landet. Har det något med oss att göra?

Bland annat så citerar han profeten Hosea.

Kortsammanfattat var han profeten som fick det bittra uppdraget att med sin kropp uttrycka Herrens känsla, genom att ingå ett äktenskapsförbund med en sköka.

Barnens profetiska berättelse

Allt för att göra budskapet till det norra riket, Israels hus, Efraim/Josefs hus så levande som möjligt.

Det första barnet fick namnt Jisreel. Namnets betydelse är typ: jag skall så er ut… och de blev de ute bland nationerna.

Det andra fick namnet Lo-Ruhama. Det betyder, du skall inte få något förbarmande/barmhärtighet. De blev förkastad.

Det tredje och sista barnet han fick med denna otrogna kvinna var Lo-Ammi. Det betyder kort och gott: inte mitt folk.

När Herren talar, så agerar han även det Han sagt.
Dessa tio stammar blev mycket riktigt skingrade ut bland nationerna. De fick inte barmhärtigeten att längre kunna identifiera sig som Guds folk.
De skulle bli separerade från sina bröder Juda hus… och så är det än till denna dag. Eller?

Naturligtvis, som med alla Guds berättelser så finns det ju ett gott slut.

Gud hade en fantastisk plan att använda denna tråkiga situation, med ett olydigt folk till något gott för sin skull.

Genom församlingens huvud, som han säger, så skall de förenas igen…

Och det skall ske att på den plats där det sades till dem: ”Ni är inte mitt folk”, skall det sägas till dem: ”Ni är den levande Gudens barn”. (Hos 1:10)

Notera att dessa förlorade får, från Israels tio stammar, ni kommer en dag kallas åter till att förena sig med sin broder som alltid identifierat sig som Guds folk.

När Petrus, som var den förste som fick uppenbarelsen att: Jahaaaaaaa Dessa ute bland hednanationerna som gör en omvändelse, (”teshuvah” på hebreiska som betyder att vända om 180 grader och komma tillbaka), de är nu, genom Messias, återförenade med oss.
De har nu åter fått barmhärtiget och kallas nu ”Ammi”, Guds barn.

Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk[Ammi], ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet[Ruhama]. Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster atthålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen. Uppför er väl bland hedningarna… (1 Pet 2:10-12)

Som vi ser här, så separerar även Petrus de Troende från hedningarna. Precis som Paulus sager så var man hedning, tills man tog emot gåvan att bli ett Guds barn, dvs. att bli inympad och bli medborgare i Israel och få del av löftena och förbunden.

Vilken fantastisk plan av Gud. Att så ut sitt folk bland nationerna, för att återvända när Han kallar på dem igen genom deras Frälsare och Messias. Och då tar de med sig sina vänner och bekanta, genom sitt vitnessbörd om vår Skapare och Gud.

Redan i Josef…

Men dessa profetior går ännu längre bak i tiden. Redan när Jakob välsignade sina barn så fick… ja jus det, Josef, den profetiska välsignelsen över sig:

Din fars välsignelser når högt, högre än mina fäders välsignelser, till de eviga höjdernas härlighet. De skall vara över Josefs huvud, över hjässan på honom separerad från sina bröder. (1 Mos 49:26)

Senare när Mose gjorde samma sak över Israels barn, så sa han följande över Josef.

Må detta komma över Josefs huvud, över hans hjässa, som är separerad från sina bröder. (5 Mos 33:16)

Här ser vi att Josef, som är en profetisk bild över Josefs hus, norra riket, skulle bli separerad från sina bröder.

Men det går ännu djupare än så.
Ordet för separerad, nazir, vet vi har med avskildhet att göra.
Instruktionerna för en nazirs avskildhet är de samma som för en överstepräst. Bland annat ska de inte ha kontakt med död av något slag…

Vi vet ju att Josef är en av de största profetiska bilderna på Jesus. Ytterst sätt så kan vi förstå här att Han är ämnad från att vara separerad från sina bröder, Juda hus, för en tid.
Precis som Josef blev när han blev gömd och bevarad bland hednanationerna. Allt för att ha försett dem med bröd.

Idag tjänar Jesus som vår överstepräst inför Fadern, evigt avskild från döden.

Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt. (Heb 7:24)

Tänk vilken nådeful Gud vi har, att Han, Abraham Isak och Israels Gud har en plan för en total återupprättelse för sin skapelse.

Vi bland nationerna har fått del av förbunden och vi skall komma in och förena oss med våra bröder i Juda hus.

Skam över dem som försöker slå in kilen ännu djupare och vill plantera ett nytt träd för att förhindra de som vill se sig som inympad i det träd Gud planterat.
Trädet där Hans Son är roten och saven Hans ande… som ger näring till frukten som vi ger åt vår omgivning.

Precis som Israels 12 stammar tog med sig vitessbördet om Josef, när man bar över hans ben, då man gick in i det utlovade landet…
-han som satt vid faraos sida, som hade titeln fader och försåg alla som kom till honom med bröd, som var liv för dem i svältens tider…
…skall även vi göra samma sak.

Gemensamt skall vi bära med oss vitnessbördet om Jesus död -hur den besegrades när han blev upprest igen… när vi går in i det Utlovade Landet…
-om hur Han som satt vid den Högstes sida, och profetiskt fick titeln fader och försett alla som kom till honom med livets bröd, Guds Ord… i den andliga hungerns tider…

Goda Nyhter att sätta sin tillit och tro till…

-Fredrik

=>
20

Ämne: Ändens tid, Våra Hebreiska rötter

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?