Aletheia — Blogg & Tankesmedja

Tro, politik, mediekritik och samhällsanalyser

Niklas Piensoho talar ur skägget v.g. homosex-frågan

Niklas Piensoho

Niklas Piensohos predikan om välsignande attityd gentemot homosexuella på Nyhem i sommar, har orsakat rabalder inom frikyrkan.  Både pastor Karlendal och Swärd samt wellness coachen Tommy Dahlman har mer eller mindre kraftfullt opponerat sig mot Niklas teologi.

Den sistnämna har måhända kastat sten i glashus med tanke på att han reser runt med kändiskatoliken Birro, som visat sig vara långt mer ”välsignande” mot homosexuella än Filadelfiapastorn.  Att kritisera Niklas Piensoh [fånga mygg] men försvara kollegan Birro på Världen idag [svälja kameler] försvarar han med bl.a. nedan tankegång:  

Marcus Birro däremot svarar, tar ställning och vågar visa färg, i det här fallet alla regnbågens. Detta gör han helt i linje med vad vår Herre själv sa: ”Ert tal ska vara ja eller nej” Matt 5:37. Svaren behöver inte alltid vara till belåtenhet hos mig då uppriktigheten hos avsändaren är viktigare och starkare i mina ögon än beskeden han levererar.

Nu har jag inte satt mig in i exakt vad Birro tror och inte tror, men oavsett är ju andemeningen i Tommys resonemang att bara vi är tydliga med vad vi tycker, så är det ok att sprida villfarelser då vi åtminstone uppfyller Mt 5:37.  Att det är mindre intressant att bränna för mycket tid på Birro’s teologi är just – att det är Birro’s teologi.  Han har ju en privatreligiös tolkning av Katolska Kyrkans lära och tycks plocka lite från Kyrkans tolkningstradition likt en jul-buffé.  Med detta sagt tror jag ändå Birro nu och då är ett redskap från ovan att sätta Gud på dagordningen i svensk media.  Gud använder vem han vill och hur han vill.

Personligen tycker jag Piensoho faktiskt talar ur skägget och till en viss del sätter punkt för debatten.  Han förklarar med tydlighet och på ett pedagogiskt sätt vad han menade med predikan.  Liknelsen med att vi ska vara mer som Abraham (som levde bland hedningar) än Moses (som drog ut, likt forna dagars Pingströrelse) från ”världen” tycker jag haltar något eftersom även Abraham blev kallad ut ur sitt sammanhang.  Men i övrigt tycker jag mig faktiskt förstå vad han försöker säga.

 Jag föreslog att vi som kristna, i ett alltmer sekulärt samhälle, ska möta människor med Guds välsignelse och bli deras förebedjare istället för att markera vårt avståndstagande och säga upp bekantskapen.

Pastor Piensoho får slutordet i en debatt som antagligen inte stannar här, då åtminstone Tommy Dahlman redan skrivit på Världen idag:s sidor att ”Detta är min slutsats efter att ha läst ett debattinlägg  av Niclas på dagen.se idag och även Pelles bloggpost på pingst.se. Det finns nämligen inte ett korn av självkritik i deras texter, vilket jag hade hoppats på.”

 Jesus säger: Välsigna dem som förbannar er, och be för dem som skymfar er (Luk 6:28) och Paulus skriver: Man smädar oss och vi välsignar. Man förföljer oss och vi härdar ut. Man talar illa om oss och vi svarar med goda ord (1 Kor 4:12-13). Petrus skriver: Löna inte ont med ont eller skymf med skymf, utan tvärtom: välsigna. Ty ni är själva kallade att få välsignelse (1 Pet 3:9). Jag menar att det finns goda grunder i Bibeln att välja ett välsignande förhållningssätt i mötet med människor istället för att markera vårt avståndstagande. Jag menar också att ett sådant välsignande förhållningssätt är fullt möjlig att kombinera med en önskan om att stå fast vid Guds ord.

Over and out

MyTwoCents

=>
20

Ämne: Ledarskap, Mediekritik, OPINION & DEBATT, Politik, Ekonomi & Samhälle, TRADITION & TEOLOGI

Nyckelord: , , , , , ,

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial

Känner du andra som borde läsa detta?